Förra inlägget beskrev börsutvecklingen under de tre senaste börscyklerna ( 16 jan 2015) men visade inte hur det också varit “hack i kurvan” under en börscykel mellan både börs-toppar och börs-bottnar. Det har varit stora variationer och jag vill undersöka om det finns några mönster under en börscykel, både i uppgång och nergång på börsen.

Om vi allmänt ser på volatiliteten (beta värde) under en börscykel så är den inget som kan förutsägas, varken hur och när den utvecklas. Men jag vill ändå kolla värden för både börsfall och börsspikar för att få en uppfattning om både omfattning och storleken på volatiliteten inom en börscykel.

Resultatet

Undersökningen är ett subjektivt urval av krafiga börsfall och spikar baserat på OMXSPI index under ner- och uppgång för de tre senaste börscyklerna, totalt 25 år från 1989 till 2014.

Nedgångarna är angivna i relativa värden och uppgångarna i absoluta tal. Det ger en tydligare bild av hur risker (nedgång) och möjligheter (uppgång) skiljer sig åt.

1. Nedgången (51 %, 2 år o 3 mån) från juli 1990 (76.2 den 5 juli 1990 till 37.3 den 5 oktober 1992)

ner från 70.4 den 15 aug till 62.8 den 23 aug (1990) blir ner 7.6 (11 %) på 8 dagar
ner från 62.6 den 20 sept till 52.9 den 28 sept (1990) blir ner 9.7 (15 %) på 8 dagar

Vid en nedgång så blir det oftast några snabba och branta börsfall direkt från toppen.

2. Uppgången (376.4, 7 år o 5 mån) från okt 1992 (37.3 den 5 okt 1992 till 413.7 den 6 mars 2000)

upp från 42.0 den 18 nov (1992) till 49.2 den 23 nov blir upp 7.2 (17 %) på 5 dagar
upp från 74.3 den 29 nov (1993) till 77.2 den 1 dec blir upp 2.9 (4 %) på 2 dagar

upp från 232.4 den 1 okt (1999) till 413.7 den 6 mars blir upp 180.8 (78%) på 5 månader

Även vid uppgångar blir det ofta små och snabba börsuppgångar i början av peioden och större snabba uppgångar och spikar i slutet.

3. Nedgången (69 %, 2 år o 7 mån) från mars 2000 (413.7 den 6 mars 2000 till 126.4 den 9 okt 2002)

ner från 413.7 den 6 mars till 379.5 den 17 mars (2000) blir ner 34.2 (8 %) på 11 dagar
ner från 297.8 den 2 feb till 233.3 den 22 mars (2001) blir ner 64.5 (22 %) på 48 dagar
ner från 233.8 den 23 aug till 183.7 den 21 sept (2001) blir ner 50.1 (21 %) på 29 dagar

Den här nedgången hade tre branta och längre börsfall i början av nedgången.

4. Uppgången (300.8, 4 år o 9 mån)) från okt 2002 (126.4 den 9 okt 2002 till 427.2 den 16 juli 2007)

upp från 209.9 den 25 okt till 227.8 den 17 nov 2004 blir upp 17.9 (9 %) på 23 dagar
upp från 233.0 den 29 april till 343.5 den 21 april 2006 blir upp 110.5 (47 %) på 1 år
upp från 288.6 den 18 juli 2006 till 427.2 den 16 juli 2007 blir upp 138.6 (48 %) på 1 år

En jämn uppgång i början, sen en lång period av konstant uppgång och som vanligt en större relativt snabb uppgång i slutet.

5. Nedgången (59 %, 1 år o 4 mån) från juli 2007 (427.2 den 16 juli 2007 till 176.5 den 21 nov 2008)

ner från 427.2 den 16 juli till 369.5 den 16 aug 2007 blir ner 57.7 (14 %) på 31 dagar
ner från 407.8 den 11 okt till 339.0 den 21 nov 2007 blir ner 68.8 (17 %) på 42 dagar
ner från 324.7 den 20 maj till 262.6 den 11 juli 2008 blir ner 62.1 (19 %) på 22 dagar
ner från 247.7 den 2 okt till 196.7 den 10 okt 2008 blir ner 51.0 (21 %) på 8 dagar

Även den här nedgången hade 3 branta och längre börsfall i början och även ett större i slutet.

6. Uppgången (301.4, 6 år o 1 mån) från nov 2008 (176.5 den 21 nov 2008 till 477.9 den 29 dec 2014)

Det här gäller t.o.m. 2014, och den här uppgången är kanske inte slut än. Det kan mycket väl bl ytterligare uppgångar under 2015. Men vi vet redan nu att uppgången minst blir 300 enheter under åren 2008 fram till januari 2015. Eftersom vi inte vet om toppen är nådd så får vi se på de tillfälliga upp- och nedgångar som har hänt hitintills.

Upp- och nergångar från november 2008

Om vi räknar på en börscykel från november 2008 till januari 2015 så ser vi följande värden..

upp från 195.0 den 20 mars till 236.1 den 17 april 2009 blir upp 41.1 (21 %) på 29 dagar
upp från 277.3 den 25 nov 2011 till 351.5 den 16 mars 2012 blir upp 74.2 (27 %) på 111 dagar
upp från 319.1 den 16 nov 2012 till 381.1 den 13 mars 2013 blir upp 62.0 (19 %) på 117 dagar
upp från 405.5 den 15 okt 2014 till 474.3 den 5 dec 2014 blir upp 68.8 (17 %) på 51 dagar
upp från 454.7 den 17 dec 2014 till 502.5 den 26 jan 2015 blir upp 47.8 (11 %) på 40 dagar

Det blev tre större och jämna uppgångar i början av uppgången och åter två snabba större i slutet.

7. Våren 2011

Det blev en tillfällig nedgång under våren 2011 som påverkade många investerare. Trots att det bara var ett vanligt “hack i kurvan” så drabbades investerare av panik och sålde oplanerat på grund av rädsla. Det blev en kort uppgång lite senare och börsen fortsatte uppåt fram till 2015.

ner från 371.9 den 20 maj till 277.7 den 19 aug 2011 blir ner 94.2 (25 %) på 91 dagar
upp från 277.7 den 19 aug 2011 till 348.6 den 20 feb 2012 blir upp 70.9 (26%) på 183 dagar

En tillfällig och oväntad nergång med 25 % under 3 månader sommaren 2011 som det sen bara tog 6 månader att återta.

8. Spikar på börsen

Om vi ser på börsutvecklingen under 2013 och 2014 då börsen närmar sig en ny börstopp så ser vi flera tydliga hack ni kurvan på en uppåtgående börs (“spikar“). Det som är extra tydligt är att spikarna är korta med både ner och uppgång mot högre värden. Några tydliga spikar de senaste 2 åren…

Spiken april 2013 (377.9 den 2 apr, 357.5 den 22 apr och 377.4 den 6 maj)
Det blir ner 5.4 % på 20 dagar och upp igen 5.6 % på 14 dagar.

Spiken juni 2013 (373.4 den 17 jun, 350.0 de 24 jun och 380.5 den 11 juli)
Det blir ner 6.3 % på 7 dagar och upp igen 8.7 % på 17 dagar.

Spiken i mars 2014 (433.1 den 22 jan, 409.6 den 4 feb och 441.9 den 24 feb )
Det blir ner 5.4 % på 13 dagar och upp igen 7.9 % på 20 dagar.

Spiken i oktober 2014 (447.5 den 30 sept, 405.5 den 15 okt och 459.1 den 21 okt)
Det blir ner 9.4 % på 15 dagar och upp igen 13.2 % på 6 dagar.

Det bli alltid flera snabba och nervösa spikar i slutet på en börsuppgång.

Sammanfattning

Det här är första gången jag undersöker lite nogrannare på hur kurvorna ser ut under börscyklerna och det är fantastiskt hur lika kurvorna är inom varje börscykel. Det blir antagligen ingen förändring även i nästa börscykel även om volatiliteten i detalj alltid ser olika ut. Kurvorna blir antagligen också lika med snabba nedgångar, längre uppgångar och flera börsspikar i slutet av uppgången.

Det som också blir tydligt är att vid de stora nedgångarna så uteblir nästan alltid rekylen uppåt. Det blir bara två eller flera snabba nergångar och där mellan en mer stadig negativ utveckling. När den stora nergången väl börjar så lönar det sig alltså att vänta med inköp något år tills börsen blir ordentligt undervärderad.

De stabila börsuppgångarna är längre i tiden och ger korta tillfällen till bra inköp med flera mindre och tillfälliga nedgångar under börsuppgången. Det som lönar sig bäst är antagligen att köpa regelbundet under större delen av uppgången, men att sluta med inköp i tid när börsen börjar bli övervärderad. Det går också att chansa med köp i tillfälliga nedgångar eller att köpa i botten på en spik i slutet av en börsuppgång, men det kräver att man är kontinuerligt uppmärksam och följer börsen varje dag.

Det gäller också att inte drabbas av panik när det blir tillfälliga nergångar, typ sommaren 2011 och att då “omdisponera portföljen” bara för att rädda fiktiva reavinster. De långsiktiga uppgångarna håller alltid i sig i flera år så det är bara tålamod som behövs.

I princip kann man se börscyklerna som en “badkarskurva“ med snabba nedgångar, en relativt jämn men långsiktigt uppåtgående botten och en snabb uppgång i slutet på börscykeln. Även detta visar hur viktigt det är med tålamod, både i uppgång och nedgång av en börscykel.

Slutet av en börsuppgång

Vid börsuppgångar så är det mest på slutet som det börjar blir oroligt. Många väntar på att ytterligare en kort uppgång skall hända innan utvecklingen vänder långsiktigt neråt igen. Det är då som det är svårast att se vad som är trend (alfa) och vad som är volatilitet (beta)

Det är omöjligt att veta när den sista rekylen sker och därmed är det viktigt att redan från början bestämma sig för när det är dax att gå ut eller in på börsen, dvs de triggervärden som kapar både toppar och bottnar. Något som jag gjort de senaste åren. Men jag var inte den första med de tankarna, de är mer än 100 år gamla.

“I will tell you my secret, I never buy at the bottom and I always sell too soon.”

Baron Nathan Rotchild, (1840 – 1915). (Framgångsrik aktieinvesterare i slutet av 1800-talet. Det var också han som sa.. “Buy when blood is running in the streets“)

Slutsats

Det man ser ganska tydligt är att det alltid händer samma saker i i börscyklerna. Det blir relativt långa perioder med flacka partier, snabba uppgångar med några börsspikar på slutet och sen snabba börsfall.

En bra starategi att undvika den vanliga volatiliteten under en börscykel är att investera med regelbundna inköp när börsen är normalvärderad och sluta köpa när börsen blir övervärderad. Vid börsnedgången bör man ha alltid ha extra kapital tillgängligt och börja investera igen först efter att de första tidiga nedgångarna skett. Det blir en enkel, framgångsrik och möjlig strategi för investerare med kapital och tålamod.

Det är omöjligt att förutsäga botten eller toppen på en börskonjungtur men man kan alltid själv bestämma vilka villkor som gäller för att köpa eller sälja aktier. Huvudsaken är att man planerar sina inköp och försäljningar, och inte handlar på impulser (Greed & Fear).

Eller som Warren säger… “Be fearful when others are greedy. Be greedy when others are fearful.”

Besser