För mig är utdelningar den viktigaste avkastningen på mina aktieinvesteringar. Men kan man alltid lita på utdelningarna? Svaret är både Ja och Nej. Ja, om man räknar med de utdelningar man redan fått utbetalda. Nej, om man tror att man alltid får mer och fler utdelningar i framtiden.

Ratos har alltid varit ett av mina favoritbolag, och frågan är nu om det nu är dax att åter köpa Ratos aktier för att få del av den höga direktavkastningen?

Kan man lita på Ratos framtida utdelningar? Det blir en liten genomgång av möjligheter och risker.

Lärdomar från Ratos 2013

Det man kan lära sig av kollapsen med Ratos utdelningar 2013, där utdelningen gick ner 45% från 5.50 våren 2012 till 3.00 våren 2013, är i huvudsak två lärdomar.

1) Att utdelningssänkningar kan komma snabbt och oväntat, åtminstone för den som inte aktivt följer bolagets utveckling.

2) Att utdelningssänkningen även drabbar aktiekursen men att direktavkastningen ändå håller sig på en relativt jämn nivå.

(Exmpel Ratos: Direktavkastning före årsstämman år 2012: 6,9% (5.50) och år 2013: 4.8% (3.00). Direktavkastningen per den 31/12: 2010= 4,2%, 2011= 6.8%, 2012= 4,8%, 2013= 5,2%, 2014= 6,9%. Totalt har direktavkastningen pendlat mellan 4,2% till 6,9% under de senaste 5 åren, och Ratos har som officiell målsättning att hålla ”en jämn utveckling av utdelningen” )

Det ger egentligen två viktiga erfarenheter.

1) Dels att hålla bra uppsikt på och följa utvecklingen i de bolag man äger aktier i. Det blir ytterligare ett argument för att, även som passiv utdelningsinvesterare, ha en relativt koncentrerad portfölj, som är lättare att övervaka.

2) Dels att sänkta utdelningar inte bara minskar framtida inkomster och kapitalflöde från utdelningarna, utan också kraftigt minskar det långsiktiga värdet på aktier och bolag.

Utdelningar och aktiekurser

Jag har tidigare skrivit om hur både svenska och utländska pensionsfonder och fondbolag påverkar börsen när det gäller OMXS LC och MC. Det finns många (inofficiella) regler för hur dessa aktiefonder får placera sitt investeringskapital.

Utländska institutionella investerare, främst från USA, som är ägare i ett stort antal börsbolag värden över, och har inte möjlighet att detalj granska varje enskilt bolag. De väljer nästa alltid att köpa in lokala tjänster, både för rådgivning och hantering av sina investeringar och aktier. Ett av de största rådgivningsbolagen är ISS (Institutional Shareholder Services) som fram till april 2014 ägdes av MSCI, men som nu ägs av ett amerikanskt riskkapitalbolag (Vestar).

ISS får ganska strikta regler från varje fondbolag om hur de skall både värdera, investera och agera i möjliga börsbolag. Det gäller även hur de skall rösta på bolagsstämmorna. När det gäller de större svenska börsbolagen (LC och MC) så har ISS i många fall en avgörande inverkan på kursutvecklingen då ISS hanterar både aktieköp och försäljningar som en service till sina kunder.

En vanlig investeringsregel för amerikanska aktie- och pensionsfonder är att inte investera i bolag som sänker utdelningarna. Det är en av orsakerna till att många större bolag in i det sista försöker undvika att sänka utdelningarna för att därmed försvara sina aktiekurser.

I många fall går det ut över de vinster som skulle kunna stanna kvar i bolaget och användas till utveckling och expansion. Framför allt är det amerikanska bolag som drabbas men det har också inverkan på bolag på den svenska börsen.

Utdelningar och vinster

Utdelningarna är naturligtvis beroende på hur bolagens vinster utvecklas. Men det är inte ett helt enkelt samband.

(Exempel Ratos igen: Utdelning i % av årets resultatet efter skatt: 2010= 74%, 2011= 337%, 2012= 158%, 2013= 141%, 2014= 101%. Ratos har som officiell målsättning att ” utdelningen ska över tiden spegla den faktiska resultatutvecklingen i Ratos”, och ”historiskt har i genomsnitt drygt 50% av resultatet efter skatt delats ut”. Som vi ser ovan har man inte lyckats med något av detta de senaste 5 åren. Det borde naturligtvis vara helt omöjligt att dela ut 337% av årsvinsten)

De senaste 4 åren har man varje år delat ut över 100% av årsvinsten! Hur förklarar man det?

När det gäller Ratos, som är ett ”private equity-konglomerat”, så köps nya bolag främst in med belåning av de inköpta bolagens egna aktier och moderbolaget Ratos har en relativt låg belåning, med en soliditet på 78% enligt Q3 rapporten. Detsamma gäller för de flesta investmentbolag, där moderbolaget ofta har en stark och stabil balansräkning. Men det kräver också att man gör stora och regelbundna ”exit vinster” som kan användas till utdelningar.

Vilket Ratos ofta har gjort tidigare, men kommer man att göra det i framtiden också?

Som jag ser det blir det ytterligare ett starkt argument till att investera i investmentbolag med starka och långsiktiga huvudägare som därmed slipper ta kortsiktiga hänsyn till vad aktiefonder och den övriga aktiemarknaden tycker.

Men det kräver också att utdelningsbolag med stabila och långsiktiga utdelningar har en mycket stark balansräkning för att kunna behålla utdelningar under flera år av lägre resultat och vinster. Det blir också ett argument för att en stark balansräkning är mycket viktigare än variation av kortsiktiga vinster i resultaträkningen när det gäller utdelningsbolag.

En varning från ”4020”

Alla utdelningar är inte lika och ett av det viktigaste man bör tänka på är just långsiktigheten även med stabila och regelbundna utdelningar. Så här skriver ”4020” i sitt inlägg ”Grundläggande strategi” från februari 2009.

”Det ska vara en bra balans mellan utdelningstillväxten och högt direktavkastning. Man ska vara försiktigt med bolag som har ett högre direktavkastning än 5-6 %. För det första är risken är stor att det inte finns någon utdelningstillväxt eller så är den väldigt låg och för det andra måste bolaget troligtvis minska utdelningen kraftigt”

Det som vi alltså ser allt mer av är att många bolag håller uppe utdelningarna på konstlad väg för att inte riskera sina aktiekurser om institutionella ägare (fondbolag och pensionsfonder) skull e tvingas sälja sina aktier.

Det är just därför som långsiktigt ägande och utdelningar i relation till långsiktiga vinster och eget kapital är så viktigt när man skall bedöma en aktie.

Är Ratos en köpvärd aktie?

Om Ratos är en köpvärd aktie eller ej beror på priset och förväntad innehavstid. Om vi antar att aktien skall behållas långsiktigt under många år framöver för att generera stabila utdelningar, så blir det bara inköpspriset som avgör.

Många ser på P/E värdet som viktigt, men jag ser hellre till Pris i relation till Eget Kapital, P/EK värde. Det är ett nyckeltal som jag anser bör ligga under 1,5.

Om vi åter ser till Ratos kurs den 31/12 de senaste 5 åren så får vi följande P/EK-värden: 2010= 2,62, 2011= 1,88, 2012= 1,60, 2013= 1,53 och 2014= 1,21. Som vi ser går Ratos åt rätt håll men då skall man också veta att kursen den 31/12 2014 var ovanligt låg, nämligen 47,07.

Hur ser värdena ut för senaste kvartalet (Q3) 2015? När kvartalsrapporten presenterades den 6/11 så blev dagens slutkurs 49,75 och det rapporterade EK värdet var 39 kronor per utestående aktie. Det blir en P/EK-kvot på 1,28 och ett helt OK värde.

När nyheten om att Arne Karlsson kommer att avgå som ordförande i Ratos kom den 12/11, så var det många aktieägare som valde att sälja av sina aktier. Kursen gick ner ytterligare och veckan den 13/11 hade en slutkurs på 47,37.

P/EK värden

För att komma ner till ett P/EK-värde på 1,20 så krävs det att kursen går ner till 46,80 vilket kanske inte är en omöjlighet under resten av 2015. Med en utdelning på 3,25 (lika som 2015!) skulle det innebära en direktavkastning på 6,94%, ett värde i nivå med det högsta värdet under de senaste 5 åren!

Om man räknar på kursen 47,50 och en utdelning på 3,50 för 2016 (?) så får man ett P/EK-värde på 1,22 och en direktavkastning på 7,37%.

För Ratos är andelen aktier hos utländska pensions- och fondbolag mindre än 17%, men aktierna finns också hos flera svenska fondbolag, vilket gör att aktiekursen fortfarande blir volatil.

Kommer Ratos utdelningar att vara stabila?

“Dividends don´t lie.” Or do they? You never know!

Kommer utdelningen 2016 att gå ner ordentligt precis som 2013? Jag tror inte det, men det är inte heller hållbart att dela ut 100% eller mer av årsvinsterna. Med ”en jämn utveckling av utdelningen” så borde utdelningen för 2016 bli 3,50 att jämföra med 3,25 för 2015 och 3,00 för 2014.

Kommer man att svika utdelningsförväntningarna redan 3 år efter senaste stora neddragningen? Jag tror inte heller det, kanske måste man dock dra ner på ökningstakten. Men en utebliven ökning innebär också ett säljtryck från ett antal ISS kunder och även från några svenska fondbolag. Det betyder lägre aktiekurser. Ett svårt beslut för Ratos VD och styrelse.

Utdelningen fastställs av bolagsstämman , men i styrelsen representeras 71.2% av rösterna genom bara de 3 största ägarna, alla inom familjen Söderberg.

Som jag ser det så blir alla aktiekurser under 48 kronor för Ratos en bra investeringar för en utdelningsinvesterare under förutsättning att utdelningen framöver hålls konstant, eller ökar.

Utfall

När kursen gick ner under 48,00 den 16/11 så valde jag att köpa en mindre post på 500 aktier till kursen 47.50. Det var mitt första aktieköp sen juni 2013 och min första mindre investering enligt den planering jag gjorde redan i mars i år. Det betyder också att nästa mindre investering antagligen kommer först i Q1 2016 och att jag nu är fullinvesterad i Ratos i ”Uppföljningsportföljen”.

Slutsats

En sänkning av utdelningarna betyder för aktieägarna också minskat bolagsvärde, lägre aktiekurser och minskade utbetalningar från framtida utdelningar.

En bra tumregel är att aktier och aktiekurser med direktavkastningar över 6% bör man alltid vara försiktig med. Men i kombination med ett P/EK- värde under 1,25 så blir risken mer begränsad.

För aktieinvesterare som fokuserar på stabila utdelningar blir det tydligt att långsiktiga huvudägare och en stark balansräkning är fundamentala krav på de bolag som man skall investerar i.

Besser