Det blev några tankar om allmänt sparande, och framför allt långsiktigt sparande från förra inlägget. Varför är det viktigt att spara långsiktigt? En ganska enkel fråga som har ett enkelt svar: Därför att ett eget sparkapital kommer att behövas i framtiden.

Det spelar mindre roll hur du sparar (men aktieindexfonder eller en egen bred aktieportfölj är bäst…), huvudsaken är att du sparar långsiktigt, riskbegränsat, säkert och stabilt så att du har ett ordentligt eget kapital när du någon gång i framtiden blir pensionär.

Jag vet att det inte är speciellt kul att redan idag tänka på en pension som kanske ligger långt bort i framtiden, men tyvärr är det nödvändigt om du vill kunna leva lika bra i framtiden som du lever idag. I framtiden kommer det antagligen att bli mycket tuffare för de allra flesta pensionärer (oberoende av vilken inkomst de haft) rent privatekonomiskt.

Det blir en kort repetition och genomgång av hur pensionen är uppbyggd…

Pensioner

Det finns i princip tre typer av pension, 1) Allmän pension (som är beroende på beskattad inkomst under hela arbetslivet) 2) Tjänstepension (som du kan få från din arbetsgivare om det finns kollektivavtal eller annat pensionsavtal) och 3) Privat pensionssparande (som är det pensionskapital som du själv sparar ihop, oberoende om det är skattesubventionerat eller inte)

Inkomster….  Som vi såg i förra inlägget finns de många typer av ”inkomst”. Att ”jobba svart” eller att få andra obeskattade sidoinkomster är kanske skattefritt idag men ger ingen pension imorgon.

Pensionsmyndigheten uttrycker det så här. ”Om du går ner i arbetstid och tjänar mindre blir dina pensionsrätter och din framtida pension lägre. Man skulle kunna säga att pensionen är en del av lönen som du skjuter upp för att ta ut senare. Med andra ord, ju mer pengar du har betalat in under arbetslivet, desto större blir din pension.”

Det vi ser här är att din pension till mycket stor del beror på 1) hur mycket du betalar i skatt, 2) vilken arbetsgivare du har och 3) vad du själv sparar. Det betyder att du måste ha bra koll dina inkomster och dessutom betala skatt för dem.

Allmän pension….  Är beroende på hur stor inkomst du tar upp till beskattning. Det finns visserligen en maxlön för pensionsavsättning (42.000 per månad för 2018) men 18.5 % av din inkomst av tjänst går till ditt personliga pensionskonto. Av den pensionsavsättningen får du lägga 2.5 % på en eget vald premiepension. (Välj en stabil, billig och aktiebaserad fond, typ Såfa.)

Tjänstepension..  Är den pension som din arbetsgivare betalar in utöver den lön du får. Tjänstepensionen är också baserad på din lönenivå, men det är friare regler och ofta ingen maxgräns. Allt är beroende av hur arbetsgivarens pensionsavtal ser ut. Men en varning! Det finns arbetsgivare och hela branscher där det inte betalas in någon tjänstepension alls. (Undvik den typen av arbetsgivare eller byt jobb om du är i en sådan bransch.)

Privat pensionssparande…. Är idag inte skattesubventionerat, vilket gör att många inte tycker att det är något man behöver göra eller bry sig om. Helt fel! Privat pensionssparande kommer i framtiden att behövas mer än någonsin tidigare (som när vi hade IPS (Individuellt Pensions Sparande) från 1994 till 2016). Privat sparkapital är den sista, och kanske minsta delen av totalpensionen. Men är den del av pensionen som kommer att göra den stora skillnaden för de allra flesta löntagare. (Den enklaste lösningen är att ha en stående överföring varje månad till en billig aktieindexfond)

En alldeles färsk undersökning av SIFO, på uppdrag av Swedbank, visar att knappt 60 % av alla som jobbar pensionssparar. Det betyder att det kommer att bli stora problem för många framöver. Det är främst unga och lågavlönade som saknar eget pensionssparande. En sjuksköterska måste spara runt 600 kr i månaden redan som 23-åring för att nå en pension på 70 % av slutlönen enligt Swedbank. Tyvärr är det bara runt hälften av dagens unga som kommer att nå den nivån. ”Det finns skatteincitament till att låna idag, men inga incitament att spara” säger Swedbank. Två av tre anger att de skulle spara mera till pension om det var möjligt att göra skatteavdrag.

Några fällor och fallgropar

Men det finns några faror att se upp med. Delvis är de nämnda ovan men det blir en liten genomgång av vad man bör se upp med, delvis beroende av lönenivåer.

Lägre lönenivå… För de med låga löner är pensionsplaneringen antagligen allra viktigast. Med lägre lön blir det både låg allmän pension och låga tjänstepensioner. Idag är det så fantastiskt att den som har jobbat i ett låglöneyrke i 40 år bara har en dryg tusenlapp mer i månaden i allmän pension jämfört med en som inte jobbat alls och som får garantipension. (Dock måste man ha bott i Sverige i 40 år för att även få full garantipension). Ett litet men säkert sparkapital blir då ännu viktigare. Det blir också viktigt att man planerar för lägre levnadsomkostnader och boendekostnader. För många kommer ett enklare extrajobb några timmar per vecka att kunna bli en räddning.

Medelinkomst… Har man normala inkomster (medelinkomster…) så behöver man fortfarande planera för pensionen. Det finns mycket att tänka på. Om man blir uppsagd och arbetslös så betalas ingen tjänstepension in, och det blir också mycket mindre pensionsinbetalningar till den allmänna pensionen. Många med ”vanliga jobb och vanliga inkomster” får framöver räkna med flera perioder utan jobb. Det är inte bara den vanliga inkomsten som påverkas, pensionen blir också lägre. Då är det fortfarande viktigt med regelbundet privat sparande, även om det då kanske blir ett mindre belopp per månad.

Eget företag… För många är ett eget företag något man väljer och älskar eller något man tvingas till (om man inte få några andra jobb…). Många egna företag är tyvärr ofta bolag med låg omsättning och låga marginaler, där det inte finns utrymme för varken inbetalning av tjänstepension eller eget sparande. Att sälja företaget blir också svårt. Tyvärr är det svårt att få något betalt för en mindre enskild firma eller för små aktiebolag. Då blir företaget också en del av den framtida pensionen. Lösningen är att fortsätta jobba kvar i firman, kanske i lägre takt, eller att försöka avveckla bolaget, sälja av och ta ett extrajobb vid sidan om.

Högre lönenivåer…. Även med höga löner kan det bli besvärligt med pensionen. Då har man ofta skaffat sig dyra vanor med höga levnadsomkostnader och stora bostadslån. Att ha en hög lön är inte samma sak som att ha en sund privatekonomi !! När det blir dags för pension så saknas ofta sparat kapital, men lånen med både räntor och amorteringarna finns kvar. Lösningen blir att sälja av de tillgångar som finns och flytta till billigare och mindre boende. Tyvärr är lånen ofta större än tillgångarna, så pensionen blir en stor omställning för många högavlönade. Det gäller att alltid planera i tid, även för högavlönade.

Lite om skatter och skattekolumner

Ni som läser den här bloggen vet att Besser gillar att ha koll på skatter och skattelagstiftningen. Det finns mycket att hämta där även när man blir pensionär… 🙂

En stor skillnad är också att gå från lön med skatt i kolumn 1 och med fullt jobbskatteavdrag till inkomst av pension i kolumn 2 eller kolumn 6. Speciellt om man börjar ta ut pension innan 65 år så blir skatten cirka 2.000 kronor högre per månad (!!) jämfört med vanlig lön nästan oberoende av inkomst när man går från 1:an till 6:an. Gå in i valfri skattetabell och se själv…

 (Några exempel från Tabell 31, år 2018: lön 25.000 /mån ger 1.774.- i ökad skatt, lön 50.000 /mån ger 2.105.- i ökad skatt  och 75.000 /mån ger 1.395.- i ökad skatt per månad mellan 1:an och 6:an…)

Det jag kan rekommendera rent skattemässigt är alltså att undvika att ta ut ”vanlig pension” innan man har fyllt 65 år. Då är det bättre att gå ner i arbetstid, fortsätta jobba och att ta en lägre lön under några år fram till pensionen vid 65 år. Kanske kan man då också börja använda utdelningarna från sin aktieportfölj. (Här är ytterligare en bra anledning till att redan innan pensionen ha en egen aktieportfölj med stabila utdelningsaktier…. 🙂 )

Men det är också stora skillnader i skatt om man fortsätter att jobba efter 65 år. Det förutsätter dock att man inte tar ut någon ”vanlig pension” alls, utan skjuter upp den ytterligare några år. Man får naturligtvis ta ut ”privat pension” från sitt egna (icke skattesubventionerade….) privata pensionssparande (reavinster och utdelningar helt utan skatt för ISK konto och 30 % kapitalskatt för depå konto) utan att det påverkar den ”vanliga pensionen”.

Då blir det verkligen lönsamt att jobba igen. Om man fyllt 65 år innan inkomståret och har inkomst av tjänst (vanlig lön..) så skattar man i kolumn 3 med ”förhöjt grundavdrag”. Det betyder att man kan tjäna (med vanlig lön…) upp till 216.000.- per år (eller 18.000.- per månad i 12 månader) och bara betala 7.9 % i skatt (se själv enligt tabell 31, år 2018). Ganska fantastiskt!

Men våra inkomstskatter periodiseras inte per månad utan per år. Det betyder att man t.ex. kan tjäna 36.000.- månaden (och få ut netto drygt 33.100.- /mån…) under 6 månader och sen åka till Florida i 6 månader och leva på nettoinkomsten, sparkapital och ev. extraknäck (skattefritt!!) och fortfarande bara betala 8 % skatt om året på sina svenska inkomster. Som pensionär kan man få det ganska bra om man planerar och tänker till lite grand… 🙂.

Slutsats

Ett eget sparkapital kommer garanterat att behövas i framtiden, oberoende av om det används som ”privat pension” eller som investeringskapital.

Oberoende av lönenivå under arbetslivet så finns det mycket att tänka på innan man blir pensionär. Regelbundet sparande, planering, skattekunskap och sunt förnuft gäller för alla lönenivåer.

Har man koll på skatter (och skattelagstiftning…)så finns det mycket att tjäna, även som pensionär.

Besser

Advertisements