Besser försöker hålla koll på nyheter och statistik när det gäller aktieägandet rent generellt. Men jag brukar bara göra en genomgång var annat år, det behövs inte oftare. Skillnaderna över åren är ganska små. Senast var det inlägget ”Aktieägarstatistik, igen” (04.03.2016)

Det är i huvudsak två källor som jag brukar använda. Dels Euroclear som hanterar alla svenska aktiebolag noterade på aktiebörs och marknadsplats. (Euroclear var tidigare gamla VPC (Värde Papper Centralen i Sverige)). Dels vårt stora och statliga SCB (Statistiska Central Byrån) som också gör lite statistik om aktieägare till aktiebolag noterade endast på aktiebörser på uppdrag av FI (Finans Inspektionen). Det blir ett eget inlägg om statistik från Euroclear i nästa inlägg.

Det är skillnad på ”aktiebörs” och ”marknadsplats” även om båda handlar med ”noterade” aktier och båda ligger under Finans Inspektionens tillsyn. SCB statistiken omfattar 827 aktiebolag och Euroclear statistiken omfattar 1.380 aktiebolag. (Begreppet ”noterade” aktier används lite olika, beroende på sammanhang, men även aktier som handlas på en ”marknadsplats” har ”aktiekurser” och aktierna är därmed ”noterade” som jag ser det.)

Lite om SCB

Det är ganska fantastiskt vad som kan utläsas bara genom namn på verksamheten. Vi har en statlig ”Central Byrå” som kollar upp vad medborgarna gör och sen rapporterar resultatet till den statliga ”Inspektionen”. Det känns som vi fortfarande var kvar i Östtyskland på 1970 talet med Stasi och andra angivare för att hålla koll på vad alla medborgare tycker och gör…. 🙂

Men det blir allt fler som inte litar på SCB. När SCB går ut och frågar allmänheter vad de tycker och tänker i olika frågor så är det allt fler som inte vill svara eller vara med i SCBs undersökningar. Man litar helt enkelt inte längre på statliga SCB.

Ett typexempel är den partisympatiundersökning (PSU) som SCB gör varje halvår. Vid senaste undersökningen (Q4, 2017) så var det 47.1 % som inte svarade. Några kunde man inte hitta (24 %) (trots alla resurser SCB har till sitt förfogande), några kunde inte svara (3 %) (ofta pga sjukdom..), men 20 % ville inte svara. Det är en ganska fantastisk siffra. Var 5:e svensk vill numera inte vara med i SCBs frivilliga undersökningar. Det visar också på hur vårt samhälle förändrats de senaste åren.

SCB, Aktieägarstatistik, helår 2017

Det är dock Euroclear som tillhandahåller aktieägarförteckning och bolagsregister till SCB, så de bidrar också till SCBs aktieägarstatistiken. För beräkningar av ”inkomstfördelat ägande” så ”samkörs ägardatabasen med register över taxerad förvärvs- och kapitalinkomst” som det uttrycks i SCBs rapport. Storebror SCB ser allt och vet allt.. 🙂 Vi svenskar är nog värdens mest kontrollerade folk.

(Här är ytterligare en anledning att inte skylta med sitt privata liv och sin privatekonomi. Både sociala media och myndigheter bör man undvika så långt det går. Något jag lärt mig under åren…. 🙂 )

SCB hanterar värdet av alla noterade aktier på de svenska aktiebörserna. Något att komma ihåg! Det finns massor med mindre familjebolag (och större, typ IKEA, Bonnier m.fl….) som inte är noterade alls, men som har ett verkligt värde och en lönsam verksamhet.

Observera att SCB statistiken även omfattar alla små (oseriösa…) förhoppningsbolag, som finns på de mindre aktiebörserna. Allt från OMXS SC till NMG, First North, Aktietorget och MTF.

Sammanfattning

“Aktier noterade på svensk marknadsplats värderades till 6 997 miljarder kronor vid utgången av december 2017”.

Det betyder att alla noterade aktier (från 827 aktiebolag…) hade ett värde på nästan 7.000 miljarder i slutet av 2017. Utländskt ägande ökade till 41 % av det värdet. Börsen låg fortfarande på topp, och OMXS(PI) slutade på 568.8 för 31.12.2017 (ATH var 06.11.2017 på 601.5).

Hushållen äger 11.2 % av aktievärdet vilket motsvarar 782 miljarder.  Av detta äger kvinnor cirka 30 % av aktierna och äldre (65+) var överrepresenterade bland aktieägandet. Ganska väntat…

Om vi gissar att det finns 7.82 miljoner ”vuxna” i Sverige, så motsvarar det ett värde av 100.000 kronor per svensk. Men alla äger inte aktier och fördelningen är mycket ojämnt fördelad som vi ser lite senare i statistiken.

Var fjärde svensk över 65 år var aktieägare med direkt ägda egna aktier. Nästan alla svenskar äger aktier via pensions- och fondbolag, men allt färre yngre sparar i egna, direkt ägda (”noterade”…) aktier. Synd tycker jag…

Inkomstgruppen med en sammanlagd förvärvs- och kapitalinkomst på minst en miljon äger mer än hälften av hushållens totala aktievärde. Ganska väntat igen….  Å andra sidan är ganska många svenskar miljonärer om man räknar in andra tillgångar i aktiefonder, pensionsfonder och bostäder.

Aktieägande i tabellform

Rapporten innehåller sju huvudtabeller med flera undertabeller inom sig. Om vi går in på detaljer så finns de lite mer siffror att hämta. Här är ett urval…

Tabell 1, Sektorfördelat ägande

Vilka äger de svenska, noterade aktierna? Det är en ganska bra spridning på ägandet. Så här fördelar sig några av ägarna:

”Icke finansiella bolag”: 12.4 %, Investmentbolag: 5.9 %, Investeringsfonder: 12.2 %, Försäkrings- och Pensionsbolag: 7.6 %, AP-fonderna: 2.5 %, Hushållen: 11.2 %, Utländska ägare: 40.8 %.

Nästan alla svenskar äger aktier indirekt, både via privat fondsparande, men också via pensionsbolag och de statliga AP-fonderna som hanterar den allmänna pensionen. Det är ganska fantastiskt att mer än 40 % av svenska aktiers värde ägs av utländska ägare. Det är främst amerikanska pensionsstiftelser som har köpt dessa aktier. (Jag vill inte skriva ”investerat i”, se nedan…)

Vi har sett en fantastisk utveckling på utländskt ägande de senaste 30 åren. 1987 ägde utländska ägare 6,0 % av aktievärdet, en ökning med 34 % på bara 30 år. Förra årsslutet (31.12.2016) var ägarandelen 39,6 %.

Som jag ser det kommer volatiliteten att öka på den svenska OMXS börsen när flera utländska pensionsfonder börjar sälja av sina aktier vid nästa börsnedgång. (Amerikanska pensionsfonder är inga långsiktiga aktieägare…) Då kommer andelen att gå ner igen mot cirka 35 %. Jämför med förra börsnedgången då andelen var nere på 35.4 % den 31.12.2009.

Tabell 3, Ägande fördelat på aktiebörser

En intressant iakttagelse är att se hur olika ägargrupper fördela sina aktier på aktiebörserna.  Som man kan misstänka så är institutionella placerare mer försiktiga och mindre riskbenägna än de flesta privatinvesterare.

Investmentbolag har 95.5 %, Pensions- och Försäkringsbolag 91.0 % och Utländska ägare 90.0 % av sina aktier på OMXS LC (Large Cap).

De flesta ”vanliga aktiesparare” (Hushållen…) har också sitt mesta aktieägande på OMXS LC (77.1 %), men en oroväckande stor andel finns också på First North (4.5 %), Small Cap (2.8 %) och Aktietorget (1.2 %). Med tanke på att aktiekurser och bolagsvärde på småbörserna ofta är mycket låga så är det ett mycket stort antal aktier och aktieägare som investerats i små förhoppningsbolag. (Se även nästa inlägg om Euroclear…)

Tyvärr är det antagligen en stor övervikt på riskbenägna yngre och medelålders män som gärna vill göra snabba klipp och satsat stort i enstaka förhoppningsbolag. Mycket få kommer att se sitt aktievärde öka och de flesta kommer att förlora ännu mer kapital i de kommande nyemissioner som hela tiden görs för att få småbolagen att överleva.

(Bara som jämförelse, Besser lägger 92 % på LC och 8 % på MC av sina aktieinvesteringar och investerar främst i ”stora, stabila och lönsamma aktiebolag”)

Tabell 4, Fördelning av utländskt ägande

Som jag skrev ovan så är det mest utländska pensionsfonder och pensionsstiftelser som investerar på de svenska börserna. Delvis har det att göra med global riskspridning men också med strukturen på hemmaländernas pensionssystem. Även i t.ex USA är det mycket viktigt att komplettera den allmänna pensionen med global riskspridning av tjänstepensioner och privat pensionssparande.

Av det utländska ägandet står USA för 33.5 %, UK för 24,8 % och Luxemburg för 9.0 %. Totalt står de här tre länderna för drygt 67 % av aktievärdet. (Luxemburg är centrum för flera europeiska pensionsfonder… ”SICAV under UCITS direktivet…” ni som vill veta mer får Googla… 🙂

Tabell 5, Hushållens ägande fördelat på aktiebörs, kön, ålder och inkomst

Det här är de verkligt intressanta tabellerna. Här kan vi se om mina gissningar ovan stämmer med fakta. Jag gör bara några få utdrag ur tabellerna. Först lite om ålder och kön….

Aktieägare med ålder 55 till 64 år har 17.0 %, 65 till 74 år 31.6 % och 75+ år 22.9 % av aktievärdet. Det betyder att privatpersoner över 55 år äger drygt 71 % av allt aktievärde och att pensionärer över 65 år äger drygt 54 % av allt aktievärde . Å andra sidan äger privatpersoner mellan 25 till 44 år mindre än 15 % (13.8 %) av hushållens aktievärde. Ganska självklart, det tar tid att spara ihop en bra aktieportfölj, men det gäller också (igen…) att välja ”rätt” aktier…. 🙂 .

Män äger totalt 67.5 % och kvinnor äger 32.5 % av hushållens aktier.

SCB har också lyckats hitta värdet på de totala aktieportföljer för de 11.9 % (drygt 1.201.000 personer) av alla svenskar som har en egen aktieportfölj av direkt ägda, börsnoterade aktier.

Medelvärdet på aktieportföljen var 577.000 kronor och medianvärdet 32.000 kronor.

Det betyder att hälften av alla svenskar, som har egna börsnoterade aktier, har ett totalt värde på aktieportföljen som ligger under 32.000 kronor. Det är alltså drygt 600.000 svenskar som totalt äger börsnoterade aktier för mindre än 32.000 kronor. Inte så imponerade. Jag gissar att många av dessa svenskar har “investerat” i förhoppningsbolag på småbörserna.

Det finns också ett fåtal mycket rika privatpersoner, typ Fredrik Lundberg och kusinerna Wallenberg, som har riktigt stora privata förmögenheter. Vilket gör att det viktade medelvärdet blir 18 gånger större än medianvärdet. Det visar på en ordentlig snedfördelning bland svenska aktieägare…

När det gäller fördelningen på aktiebörser så hittar vi några intressanta värden…

För de riktigt små börserna (Aktietorget, First North, MTF) så har de sina aktieägare bland medelålder personer. (35 – 44 år) 20 %, (45 – 54 år) 25 % och (55 – 64 år) 27 %. Totalt är drygt 70 % av alla aktieägare är mellan 35 och 64 år.

För de övriga småbörserna (SC och NMG) så ser vi följande siffror . (35 – 44 år) 14 %, (45 – 54 år) 38 % och (55 – 64 år) 23 %. Även här så är runt 75 % av alla aktieägare mellan 35 och 64 år.

Det är tydligen bara pensionärer (65+ år) som håller sig borta från småbolagen, men dessa pensionärer äger trots all mer än hälften (54 %) av allt privat aktievärde. Något att fundera på… 🙂

Den sista parametern är aktieägande baserat på inkomst.  Självklart spelar inkomsten en viktig roll för att kunna bygga upp en privat aktieportfölj.

(En annan viktig parameter är innehavstid. Det är därför som äldre personer (”pensionärer”, 65+ år) som haft sina aktier under många år också kan ha ordentliga aktieportföljer med höga värden även om de haft låga inkomster under många år. Självklart måste man också välja ”rätt” aktier och dessutom behålla dem. Typexempel här är ”Aktiestinsen” som avled vid 101 års ålder i mars förra året. Han fick ihop 150 miljoner i sin aktieportfölj)

Det finns drygt 1.201.000 svenskar som äger aktier och har en egen aktieportfölj. Medelvärdet på alla aktieportföljer är drygt 577.000 kronor. Om man ser till portföljvärde i relation till inkomst så har t.ex. de med en taxerad inkomst på mellan 600 till 700 tkr ett portföljvärde på 539 tkr. För inkomst 700 till 800 tkr är värdet 684 tkr, för inkomst 800 till 900 tkr är värdet 843 tkr och för inkomster mellan 900 till 1.000 tkr så är portföljvärdet 975 tkr.

Som tumregel kan man kanske säga att portföljvärdet bör vara lika stort som årsinkomsten (slutlönen) när man fyller 65 år och blir pensionär. Ett bra sparmål för alla yngre aktiesparare… 🙂

För de 73.770 svenskar som har en inkomst på över en miljon (eller ”utan fastställd inkomst”, dvs SCB har inte hittat några uppgifter…) så är det genomsnittliga portföljvärdet 4.97 miljoner.

Ett enkelt exempel: Om vi räknar med 5 % utdelning på den portföljen så får man 250.000 kronor varje år bara i utdelningar. Ligger aktierna i ett ISK konto så betalar man runt 10 % skatt på det beloppet. Det betyder 18.750 kronor (skattefritt…) varje månad som extrainkomst, helt utan aktiv handel eller något arbete. Varje månad, år ut och år in!! Om vi räknar på 30 % marginalskatt så motsvarar det en extrainkomst brutto på 26.785.- per månad. Om vi räknar med 50 % marginalskatt så motsvarar det 37.500.- i extrainkomst per månad bara genom att rulla tummarna. Ett ganska trivsamt räkneexempel. Se även inlägget ”De rikas hemlighet” från 15.09.2017)

Tabell 7, Antalet noterade bolag per aktiebörs.

Även det här är en intressant tabell. Först måste man konstatera att antalet bolag på de olika börserna inte säger något om kvalitén på bolagen. T.ex. Fingerprint noteras (än så länge..) på stora OMXS LC.

Det finns i stort sett inga kvalitetskrav alls på ”noterade bolag”, inte ens på OMXS. Alla börser (även OMXS…) lever på diverse avgifter från de noterade bolagen och vill naturligtvis att så många bolag som möjligt blir ”noterade”. Se även kommande inlägg om ”Lessons Learned”.

Det fanns 31.12.2017 totalt 827 noterade bolag på de svenska aktiebörserna. För OMXS så var det totalt 318 bolag, varav 93 bolag på Large Cap, 124 bolag på Mid Cap och 101 bolag på Small Cap.

Det betyder att det finns drygt 500 noterade förhoppningsbolag på de andra mindre aktiebörserna. Det finns därför fortfarande många möjligheter att förlora pengar på små och oseriösa bolag, trots att de är noterade på aktiebörser som regleras och godkänts av Finans Inspektionen (FI).

Några småbolag kanske är seriösa, med det är mycket få. Jag gissar att det bara är cirka 5 %. Om man inte har 100 % koll (dvs personlig kunskap, erfarenhet och relationer…) på verksamhet, med ägare, styrelse, och företagsledning bör man inte investera i den typen av bolag. Bessers goda råd är att undvika alla småbolag rakt av.….  🙂

Slutsats

I Sverige vet staten allt om medborgarnas aktieägande och SCB kan därmed göra detaljerad statistik på alla tänkbara parametrar. Är det bra eller dåligt? En enkel fråga för alla aktieägare att fundera över.

De flesta som haft sina aktier en längre tid (”pensionärer”) har också det största aktievärdet. Dels tar det tid att bygga upp en portfölj, dels ökar värdet på (bra…) aktier över tiden. När man sen slutar att jobba så blir utdelningarna ett bra komplement till pensionen.

Kanske finns det 25 noterade och seriösa småbolag på de olika småbörserna. Men det är mycket svårt att bedöma vilka de är och det kommer fortfarande att ta många år innan de (eventuellt…) blir stora, stabila och lönsamma.

Kom ihåg att även seriösa och välskötta småbolag kan misslyckas. Detta trots att de gör upprepade nyemissioner och har förhoppningsfulla aktieägare som betalar in allt mer kapital till bolaget. Varken börsnotering eller aktiekurs är en kvalitetsstämpel som vi kan se i senare inlägg (Lessons Learned…) om några veckor…

Besser

Advertisements