Förra inlägget (27/4) var lite aktieägarstatistik från SCB. Den omfattade alla noterade aktier på ”aktiebörser” (827 bolag) och ”värdet” (aktiekursen) av dessa aktier i slutet av 2017 (31.12.2017).

(Vi tar det igen, det är skillnad på ”aktiebörs” och ”marknadsplats” även om båda handlar med ”noterade” aktier och båda ligger under Finans Inspektionens tillsyn. SCB statistiken omfattar 827 aktiebolag och Euroclear statistiken omfattar 1.380 aktiebolag).

Lite Euroclear info

Euroclear har tagit fram en helt ny rapport på helår, ”Aktieägande i Sverige 2017”, som publicerades den 20 februari i år. Tidigare har man haft kvartalsrapporter men de upphörde efter andra kvartalet 2016. Rapporten är ganska kort, bara 10 sidor med lite data och text men flera bilder, och omfattar alla börsnoterade och alla ”noterade” bolag som är anslutna till Euroclears värdepappersystem. Det finns totalt 1.380 bolag  noterade på aktiebörs och marknadsplats.

Notera även att Euroclear statistiken främst omfattar antalet (unika) aktieägare, vilket inte säger något om värdet på aktieägarnas aktieportföljer. Även antalet aktier anges i Euroclear statistiken, vilket inte heller säger något om värdet på aktierna. Hela rapporten är mycket förenklad och ”mediaanpassad”. Den är mest tänkt för kortare notiser i press och media. Här kommer lite allmän info från de olika tabellerna.

Aktieägandet i Sverige 2017

Sammanfattning

”Vid utgången av 2017 fanns det totalt 2,1 miljoner unika aktieägare registrerade hos Euroclear Sweden. Majoriteten av dessa, 86 procent, är svenska privatpersoner, 12 procent är utländska ägare och 2 procent är svenska företag och institutioner.”

”Sett till marknadsvärde äger svenska institutioner den största andelen, följt av utländska ägare ochsvenska privatpersoner. Svenska institutioner ägde vid utgången av 2017 motsvarande 48 procentav det totala värdet på de aktier som finns noterade i Sverige, utländska ägare ägde 41 procentoch privatpersoner ägde 11 procent. Under 2017 tillkom totalt 20 522 nya unika aktieägare.”

Som vi ser ovan så har 86 % av aktieägarna bara 11 % av aktievärdet. Det är samma siffra som för SCB trots att Euroclear omfattar 553 fler noterade bolag. De här extra bolagen är bara småbolag med lågt värde som inte påverkar det totala marknadsvärdet på noterade aktier.

Det privata aktieägandet

”Idag äger drygt 1,8 miljoner svenskar, knappt var femte person, aktier i svenska bolag. Antalet unika aktieägare har varierat under de senaste tio åren. Mellan 2007 och 2014 minskade aktieägandet bland privatpersoner med 148 900. Därmed sjönk andelen av befolkningen som ägde aktier från 21,6 procent till 18,2 procent.

Även i slutet av 2017 var det bara 18 % av alla svenskar som var unika aktieägare. Många (de flesta…) har bara aktier i något eller några mindre förhoppningsbolag.

“Under 2017 tillkom totalt 20 522 nya unika aktieägare.”

I pressreleasen så var det här den viktigaste ”nyheten” och med i rubriken. Vad man inte talar om är i vilka bolag och till vilket värde dessa nya aktieägare placerade sitt investeringskapital. Jag gissar att det är 95 % som köpt mindre poster i små förhoppningsbolag som ligger utanför de etablerade aktiebörserna.  Det kommer alltid nya ”aktieinvesterare” när börskonjunkturen är på topp och det var över 100 IPO under 2017, nästan alla i små (och stora…) förhoppningsbolag.

”Av de drygt 1,8 miljoner privatpersoner som äger aktie i svenska aktiebolag är cirka 1,1 miljoner män och cirka 750 000 kvinnor. I procent motsvarar denna fördelning 59,6 procent män och 40,4 procent kvinnor, sett till antal. Sett till marknadsvärde äger män cirka två tredjedelar och kvinnor äger en tredjedel.”

Av de 59.6 % (antal..) män som äger aktier så anges marknadsvärdet till 66.2 %, vilket kan jämföras med SCB som anger 67.5 % av aktievärdet ägs av män på ”aktiebörserna”.

Utländskt aktieägande

”Störst procentuell andel röster tillhörandes utländska ägare har Nordea med 75,8 procent, följt av Handelsbanken med 48,5 procent och Telia med 39,8 procent.” ”Under 2017 ökade det utländska ägandet mest i SEB, till 16,8 procent.”

Det vi ser är att svenska banker är populära bland utländska fondförvaltare. Det betyder också att de aktierna blir mer volatila när börsen börjar gå neråt. (Se även förra inlägget från SCB)

Aktieportföljer

”Den genomsnittlige aktieägaren äger aktier i 3,8 svenska bolag. Knappt hälften av alla ägare äger endast aktier i ett bolag. Trenden visar att det blir allt vanligare för samma ägare att äga aktier i fler bolag.” ”Sett över en tioårsperiod har det genomsnittliga antalet bolag per ägare ökat från 2,9 till 3,8, och andelen ägare som endast äger aktier i ett bolag minskat från 50,8 till 45,6 procent.”

Det vi ser här är att antalet ”pensionärer” som för 18 år sen lurades att köpa aktier i Telia (vid en statlig IPO mitt i IT bubblan år 2000) nu börjar dö ut och att arvingarna då säljer av aktierna. Ganska fantastiskt att drygt 820.000 svenskar bara äger aktier i endast ett bolag, antingen det är Telia eller något annat förhoppningsbolag. Då inser man att risknivån är hög och att det genomsnittliga portföljvärdet inte är speciellt stort.

Bolag och aktieägare

”Det bolag som har flest aktieägare i Sverige är Telia (496 tusen)”.

Närmare en halv miljon svenskar har Telia-aktier i sin portfölj. Det motsvarar knappt en fjärdedel av alla aktieägare i Sverige och samtidigt ca 5 procent av alla svenskar. Näst flest ägare har Ericsson (434 tusen), följt av Swedbank 302 tusen), SEB (272 tusen) och H&M (268 tusen). ” Nummer tio på listan är Skanska med 110 tusen aktieägare.” (Med aktieägare menas här både privatpersoner och juridiska personer, dvs institutioner och företag).

Bara som jämförelse kan nämnas att Telia hade 529 tusen aktieägare 2013 och 515 tusen aktieägare 2015.  Bland de 25 bolag med störst antal aktieägare (alla ligger på OMXS Large Cap) så ökade antalet aktieägare i 14 bolag. Mest ökade Kinnevik, SCA och Skanska. Antalet aktieägare minskade i 11 bolag. Mest minskade Ratos, Ericsson och Tele2.

Favoritaktier för män, kvinnor och institutioner

Det här är en lite mer intressant lista. Jag har alltid hävdat att kvinnor rent generellt är klokare och mindre riskbenägna än manliga aktieinvesterare. Det visar också den här statistiken.

”Bland de 20 bolag där andelen manliga aktieägare är högst återfinns fem bolag, dvs. 25 procent, på Nasdaq Stockholm Large Cap-lista. Bland de bolag som har högst andel kvinnliga aktieägare finns 70 procent med på Large Cap-listan medan 85 procent av bolagen som är mest populära bland institutioner finns med på Large Cap-listan.”

Jämför med SCB statistiken där Investmentbolag, Pensionsbolag, Försäkringsbolag och Utländska ägare (motsvarande 54.3 % av totalt aktievärde…) alla hade minst 90 % av sitt aktievärde på OMXS LargeCap.

Sammanfattning

Euroclears årsrapport är mest övergripande och ”mediavänlig” information. Det fanns mer att hämta från de kvartalsrapporter som tidigare publicerades fram till Q2, 2016. Tyvärr anpassar sig Euroclear numera efter media och inte efter relevant och detaljerad statistik.

Aktieägare: Jämförelse Euroclear och SCB

Som vi konstaterade ovan så omfattar SCB statistiken 827 börsbolag med 1.201 tusen aktieägare som totalt äger 782 miljarder kronor. För Euroclear är samma värden 1.380 börs och marknadsbolag  (anslutna till Euroclear) med  1.806 tusen ”svenska privatpersoner” som äger ”11 % av marknadsvärdet”. (Euroclear anger inte ”marknadsvärdet” och har ganska grova procenttal).

Men om vi gissar att värdet av ”marknadsnoterade aktier” är 3 miljarder (ganska högt räknat..) så får vi följande resultat…..

Det finns 605.000 svenskar som äger aktier i 553 småbolag på övriga marknadsplatser och som har ett totalt marknadsvärde på 3.000 miljoner. Det motsvarar ett snittinnehav på cirka 5.000 kr per aktieägare och ett snittvärde på 5.5 miljoner per bolag. Inte så imponerande…

Om vi jämför med SCB (se förra inlägget) så var medianvärdet 32.000 kr, vilket innebär att ytterligare 600.000 svenskar har en aktieportfölj under det värdet. Självklart kan man inte jämföra median- och (viktade) medelvärden, men vi har 1.205.000 svenska aktieägare som har en mycket begränsad aktieportfölj. Antagligen ligger värdet för hela aktieportföljen under 32.000.- för cirka 1,2 miljoner svenska aktieägare. Åter inte så imponerande….

(Det kanske finns en anledning till detta? Mer info i kommande inlägg om ”Lessons Learned”…)

Aktieägare: Familjer och Fondbolag

Det finns naturligtvis även aktieägare som har ”lite större aktieportföljer”… :-). En undersökning från Affärsvärden i oktober 2017 get några ledtrådar till de största svenska börsinnehaven. För de större finansfamiljerna måste man räkna in både stiftelser och kusiner (Wallenberg), fru, döttrar och måg (Lundberg) och syskon med barn (H&M Persson).

Det är självklart svårt med gränsdragningen. Investmentbolag (t.ex. Investor och Lundbergs) har räknats in men inte alla mindre stiftelser och inte heller indirekt inflytande. (t.ex SEB och SHB är inte inräknade) Alla värden inom parantes är i miljarder svenska kronor.

De största Finansfamiljerna var (i oktober 2017): Wallenberg (342), Persson (182) och Lundberg (122).

De största Fondbolagen var: Swedbank Robur (224), Blackrock, USA (190), AP-fonderna (177), Vanguard (index), USA (173), SHB sfären (163), Alecta (163) och AMF (152).

Vanguard är världens största passiva fondförvaltare (indexfonder) och Blackrock, med tonvikt mot indexförvaltning, är värdens näst största fondbolag totalt. Båda de USA-baserade fondbolagen är nu större än hela ”SHB sfären” och tjänstepensions­jättarna Alecta och AMF.

Det man saknar är värdet för familjerna Söderberg (Ratos) och Stenbeck (Kinnevik). Jag gissar att även de har aktievärden på ganska många miljarder… 🙂

Även om Sverige har gott om ägare av kött och blod, och stiftelser så ökar det passiva kapitalet snabbt, vilket vi såg i förra inlägget om SCB. Utländska aktieägare ägde 40.8  % av svenska aktiebörsers totala värde den 31 december 2017.

Som jämförelse så var värdet för 30 år sen (31.12.1987) av utländskt aktievärde 6.0 %. En ganska talande förändring. En annan för ändring är att för mindre än 60 år sen (runt 1960) så ägdes 75 % av (värdet på…) svenska börsnoterade aktier av svenska privatpersoner. Nu (31.12.2017) är det 11,2 %

Det betyder att aktieägandet och värdet på privata aktieportföljer allt mer koncentreras på några få enskilda aktieinvesterande svenskar som har en ”hyfsat stor aktieportfölj”.  (Mer om det i ett kommande inlägg, ”Lite mer statistik…”.)

Aktieägare: H&Ms Årsstämma 2018

Besser var även på H&Ms årsstämma och kan därifrån meddela att av 599 deltagande personer (både juridiska och fysiska personer…) så  hade 119 fysiska aktieägare mindre än 100 aktier. Det betyder att 20 % av aktieägarna hade ett aktieinnehav (endast i H&M visserligen…) på under 15.000 kronor om vi tar aktiekursen 150.-. Det belyser också lite av det som vi ser i statistiken ovan.

(Jag gissar att 99 % av aktieägarna har ett GAV över 150.- (så även Besser..) så många har nog känt sig lite rikare förr om åren.  :-).  Men aktier har man inte till för att man skall ”känna sig rik”, aktier har man för att få avkastning som jag ser det….)

Slutsats

Statistik är naturligtvis inte hela sanningen, men man kan alltid lära sig en hel del av att läsa och tolka den statistik som finns.

De flesta svenskar, som äger aktier, har bara aktier i ett enda bolag (45.6 %). Dessutom är värdet av aktieportföljen antagligen mindre än 32.000 kronor för 65 % av alla svenska aktieägare. Ganska dystra siffror.

Om genomsnittsportföljen innehåller 3, 8 bolag i snitt så är redan det en alldeles för stor riskexponering. En riskbegränsad aktieportfölj bör innehålla minst 10 bolag och helst över 15 bolag för att vara något säkrad mot ”otrevliga överraskningar”. 

Självklart skall man inte heller köpa små förhoppningsbolag (som oftast helt saknar substans…) över huvud taget. Mer om detta i några kommande inlägg (Lessons Learned…).

Besser

Advertisements