Jag bruka roa mig (??) med att samla texter och information om misslyckade bolag och deras aktieutveckling. Jag kallar varje ”Investment Case” för ”Lessons Learned” och samlar dem under en speciell flik bland mina övriga dokument om aktieinvesteringar. Det är ofta samlingar av copy & paste från bra artiklar i finanspressen, i huvudsak från tidningen Affärsvärden (Afv), som har flera kompetenta ekonomijournalister.

Lessons Learned är mest för att ha som referenser, påminnelse och en av mina käpphästar igen. Det är bättre att lära sig av andras misstag än att behöva göra dem själv… 🙂

Karolinska Development (KD)

Jag skulle själv aldrig komma på tanken att investera i förhoppningsbolag av typ KD, oberoende av hur fantastiskt duktiga och smarta produkter bolaget har i sin produktportfölj. (Jag investerar bara i stora, stabila och lönsamma bolag…) Men det är alltid både givande och nyttigt att följa bolagets utveckling under åren, speciellt om texterna är skrivna av kunniga och erfarna ekonomijournalister.

Utvecklingen i KD…

Nedanstående 3 utdrag och texter är alltså kopierat rakt av från Affärsvärden. En fantastisk historia, bara från det senaste året. Läs & Lär….. 🙂

”Experimentet som gick fel” (mars 2017)

”Läkemedelsbolaget Karolinska Development satte sprätt på över 2 miljarder kronor. Nu blir aktieägarna av med mer än halva bolaget.

När börsintroduktionen av Karolinska Development gjordes, för i dagarna sex år sedan, var tiderna i finansbranschen fortfarande dystra efter Lehman Brothers-kraschen. Men med hjälp av Bjerkes imponerande cv, Alfred Nobels guldmedaljskimmer och SEB Enskilda som bas över horder av konsulter lyckades Karolinska Development ro sin notering i hamn.

SEB Enskilda var inte ensamma som finansiella rådgivare. På listan märktes också Norges största finanskoncern DNB Nor (numera DNB), nederländska Kempen & Co samt brittiska corp-boutiquen Singer Capital Markets.

En imponerande samling finansmarknadsbolag ställde upp för det lilla svenska forskningsbolaget. Ändå skulle det gå så snett. Börsvärdet har gått från över 2 miljarder kronor till 300 miljoner kronor på sex år.

En genomgång av den senaste bokslutskommunikén från årsskiftet 2016/2017 ger vid handen att huvuddelen av det egna kapitalet gått förlorat. Den långsiktiga betalningsförmågan, soliditeten, uppgick efter fjolårets nedskrivningar till 7 procent, vilket är krisnivåer hur man än räknar.”

”Krisen fördjupas” (april 2017)

”Både vd och styrelseordförande lämnar Karolinska Development. Till bolagets finansiella kris fogas därmed nu också en ledningskris.

Krisen i investmentbolaget Karolinska Development, som investerar och äger forskningsbolag inom läkemedelsbranschen, fördjupas.

För några veckor sedan misslyckades bolaget med en finansiell rekonstruktion när ägare till konvertibler vägrade att växla in sina konvertibla skuldebrev mot nytryckta aktier.

Ledningen hade satsat allt på ett kort och inför den extrastämma där konverteringsbeslutet slogs fast uttalade styrelsen att manövern var ”nödvändig” för att minska på bolagets skuldsättning:

”Styrelsen har bedömt att en minskning av Bolagets konvertibelskuld är ett viktigt nästa steg för Karolinska Development. Detta skulle leda till en nödvändig förstärkning av Bolagets egna kapital”, hette det i ett pressmeddelande 6 februari.

När resultatet av konverteringen summerades i början av april i år visade det sig att endast konvertibelinnehavare motsvarande 67 miljoner kronor hade tecknat sig för nya aktier. Samtidigt hade innehavare med ett skuldinnehav på 329 miljoner kronor valt att behålla sina skuldebrev och inte växla in dem till aktier.

I ett pressmeddelande på torsdagen tar ledningen konsekvenserna av att ha misslyckats med sitt räddningsprojekt.

Bolagets ordförande, Bo Jesper Hansen, meddelar att han inte ställer upp till omval när den ordinarie stämman ska välja styrelse om cirka en månad, 24 maj. Han tog uppdraget 2013.

Samtidigt avgår VD Jim van Heusden och lämnar sin post 1 juni i år. Han har haft jobbet i 1,5 år.

Till ny vd har utsetts Viktor Drvota, som idag är bolagets finanschef. Till ny styrelseordförande föreslås Niklas Adler, som idag är styrelseledamot. Nomineringen av Adler är inte helt oproblematisk eftersom han är ordförande i bolagets nomineringskommitté, vars viktigaste uppgift är just att skaka fram en ordförande.

Det hör till ovanligheterna att VD och styrelseordföranden i börsnoterade bolag lämnar sina uppdrag samtidigt och fenomenet är ett säkert tecken på att det råder oenighet om framtiden för bolaget i toppen. 

Till bolagets tidigare finansiella kris har företaget därmed också fått en ledningskris på halsen.

På börsen drog investerarna konsekvensen av den ökade osäkerheten i bolaget. Kursen var vid 9.30- tiden ner knappt 3 procent. Handeln i aktien var dock liten.”

”Chefen gick med 11 miljoner” (mars 2018)

”Karolinska Developments aktiekurs har fallit med 50 procent på två år. Ändå har VD plockat ut miljoner i bonus.

Börsbolaget Karolinska Developments förre vd avslutade sin anställning med närapå dubbel lön. Det framgår av den färska årsredovisningen. Aktien har backat under hela hans ledarskap.

Karolinska Development, läkemedelsinvesteringsföretaget i Stockholm som sett aktiekursen falla från 40 kronors nivån vid börsintroduktionen för i dagarna sju år sedan till drygt 5 kronor idag, bytte VD under fjolåret. Av den färska årsredovisningen för 2017 kan man utläsa vad han kostade företaget. Jim van Heusten började på VD-jobbet i mars 2015 och lämnade VD -rollen i bolaget i maj 2017 när han sade upp sig själv. Under de här tre åren fick han enligt årsredovisningarna ihop en ”total ersättning ” på 2,61 miljoner för de nio månader han jobbade under 2015, ytterligare 4,45 miljoner för helåret 2016 och slutligen 4,51 miljoner kronor för 2017.

Det betyder att hans sammantagna ersättning, lön, bonus och pensioner, per månad under det tredje året var dubbelt så hög som under hans första år. Affärsvärlden räknar här inledningsvis med att han under fjolåret i praktiken drog in mest pengar under de första fem månaderna, när han var vd. Men han var alltså anställd till och med 18 oktober, alltså 9,5 månader. Räknat på den längre tidsperioden var totalersättningen under fjolåret 63 procent högre per månad än vad han fick i lönekuvertet två år tidigare.

Aktieägarna har under samma tid inte haft en lika god utdelning. Kursen har fallit från 11,50 kronor 1 april 2015 till 5,50 kronor i slutet av maj 2017. Nedgången är därmed 52 procent.”

Lite kompletterande info

Karolinska Development gjorde en IPO i april 2011 med en teckningskurs på 40 kronor per B-aktie. På bara sju år har kursen gått ner med 85 % räknat på 6 kronor. Så sent som juli 2015 låg kursen runt 12 kronor, men sen har det gått nerför. Det senaste dryga året (från januari 2017) så har kursen i huvudsak pendlat mellan 6 till 4 kronor. (Just nu ligger kursen runt 6.40)

Totalt finns idag drygt 64.000.000 aktier (fördelade på 3.925 aktieägare (varav cirka 3.700 (??) privatpersoner, varav lite drygt 2.000 aktieägare finns på Avanza….)  med ett kvarvarande aktiekapital på 600.000 kronor (dvs med kvotvärde på 0.01 kronor per aktie) och med en rapporterad försäljning under 2017 på 2.5 miljoner (dvs cirka 0.04 kronor per aktie).

Min enkla fråga blir då: Skall man verkligen köpa en aktie för 6 kronor (per aktie…) om bolagets aktiekapital uppgår till 0,01 kronor och bolagets försäljning uppgår till 0,04 kronor per aktie?

Lite mer info från Årsredovisningen 2017

Bland de större aktieägarna hittar vi följande institutioner…

3:e AP-fonden (12.0 % av kapital), Östersjöstiftelsen (6.1 %), Avanza Pension (2.5 %) och FAM  (Familjen Wallenbergs privata ägarbolag) (2.1 %).

Kanske inte några av de smartaste investerarna. Jag tycker synd om alla vanliga svenskar (AP fonderna..) och alla de som skänkt pengar (via stora annonser…) till Östersjöstiftelsen och de pensionssparare som satsat på Avanza Pension. Familjen Wallenberg klarar sig nog ändå…  🙂

Så sent som i november 2017 har de två största ägarna sålt av aktier för att komma under gränsen för rapportering krav. 3:e AP-fonden har nu 9.99 % av rösterna och Östersjöstiftelsen har 4.99 % av rösterna. Ganska talande, Karolinska Development är inget innehav man vill skylta med utåt.

Dessutom finns ett konvertibellån på minst 484 miljoner (31.12.2017) som skall betalas den 31 december 2019. Det är bara drygt ett och ett halvt år till dess. Hur och vem skall betala de pengarna…?

Jag gissar att KD försöker med en nyemission i slutet av 2018 för att få in några av de miljoner som skall betalas ut 31.12.2019. Det kommer antagligen inte att gå speciellt bra. Nyemissionen kommer att misslyckas och aktiekursen kommer att dyka ännu mer under 2019 när återbetalning av lånen kommer allt närmare.

Det man också kan göra är att fortsätta sälja av egna bolag i portföljen. Vad blir då kvar av bolaget?

Notera att konvertibellånet som var 329 miljoner i april 2017 (med en konvertibelkurs på 22.00 per aktie) har växt till 484 miljoner i ”återbetalningsbelopp” per 31.12.2017. Hur stora blir skulderna till 31.12.2018? Hur stora blir skulderna till 31.12.2019? Vi kan bara gissa, men det är nog mer än 500 miljoner som måste betalas ut de närmaste åren.

Kassakris i 357 börsbolag

Det är naturligtvis inte bara Karolinska Development som har problem. Enligt Peter Benson (PB i SvD 30/4) så finns det 357 svenska börsbolag (av totalt 827…) som de senaste 4 kvartalen redovisat både nettoförlust och negativt fritt kassaflöde. Det är minst 100 av dessa bolag som behöver(måste …??!!) göra en nyemission inom ett år med ett kapitalbehov på totalt 4,1 miljarder. Vilka skall betala de insatserna? Var finns de pengarna? Som vanligt kommer många aktieägare att betala in mer kapital till förhoppningsbolagen.

Men det är inte bara ”krisbolag” som behöver mer pengar. Enligt PB är det ”gissningsvis långt fler än 100…” små börsbolag som kommer att göra nyemissioner det närmaste året. När konjunkturen vänder och räntorna ökar kan det bli svårt att hitta investerare som både kan och vill gå in med nytt kapital i misskötta småbolag.

Vad kan vi lära oss här?

Det blir några ganska enkla lärdomar…..

Att eliten (??) av kapitalförvaltare, både på den privata och statliga sidan (familjen Wallenberg och 3:e AP-fonden) går in som huvudägare vid en IPO är ingen garanti för att bolaget blir framgångsrikt och lönsamt.

Forskningsbolag och medicinska utvecklingsprojekt tar ofta längre tid att få lönsamma än man tror från början. Även erfarna och kompetenta huvudägare och investerare är ofta tidsoptimister.

Även ett ”seriöst” förhoppningsbolag (med seriösa huvudägare…??) har ofta stora kostnader för att driva verksamheten framåt. Den typen av bolag drar också åt sig dyr personal och blir dyr i drift. Bolaget är mest lönsamt för de giriga personer som sitter i företagsledning och styrelse.

En hög aktiekurs vid börsnoteringen (IPO) är inte en kvalitetsstämpel eller garanti för att bolaget blir framgångsrikt framöver.

”En svag balansräkning med stora skulder och begränsat eget kapital är inte en bra förutsättning för bolagets framtida drift och verksamhet.” (säger Besser…. 🙂  …dagens understatement ??)

Optimala aktieportföljer??

Som vi såg i SCB statistiken så låg medianvärdet för privatpersoners aktieportföljer av börsnoterade aktier på 32.000 kronor. Inte så imponerande…. En orsak till att många aktieinvesterares aktieportföljer inte tar fart och ökar mer i värde (trots att man har en vettig aktieportfölj med många bra bolag…) är just att man ofta lägger in en förhoppningsaktie som ”krydda” i portföljen. KD är en typisk sådan aktie.

Det vi också såg i Euroclear statistiken är att den genomsnittliga aktieportföljen för privatpersoner består av 3,8 bolag. Inte så imponerande. Här är ytterligare en orsak. Problemet är att även en enda förhoppningsaktie kan förstöra en hel aktieportfölj om portföljen är för liten.

Som vanligt har Warren Buffett ett bra uttryck för det här. “My two rules of investing: Rule one – never lose money. Rule two – never forget rule one.”.

Slutsats

Det finns många orsaker till att inte investera i förhoppningsbolag och IPOs, oberoende av vilka (SEB och familjen Wallenberg) som står bakom introduktionen och hur stor medieexponering bolaget får.

Man kan alltid lära sig av andras misstag. Karolinska Development har nästan inget kvar av aktiekapitalet men har stora och växande skulder, och dessutom stora kostnader (löner, bonus och räntor) men små intäkter (liten försäljning och obetydliga vinster).

Det är tyvärr en ganska vanlig, men ohållbar, situation för de flesta av förhoppningsbolagen på börsen. Det kan endast sluta på ett sätt. Frågan är egentligen bara när det händer.

Jag gissar att det finns minst 3.000 aktieägare som förlorat stora delar av sitt investeringskapital i Karolinska Development. Det här bolaget är bara ett exempel på hur många (de flesta…?) aktieinvesterare hela tiden förlorar pengar på förhoppningsbolag och att deras aktieportfölj därmed aldrig tar fart och växer.(65 % av alla aktieinvesterare har en aktieportfölj på under 32.000 kronor som vi såg i förra inlägget….)

I nästa inlägg så visar vi hur det kan gå för ett bolag som kommit lite längre i den här processen. Även det blir en nyttig läsning med användbara erfarenheter….  🙂

Besser

 

Advertisements