Besser har läst många böcker i sin dag och några kommer han ihåg bättre än andra. Men efter de senaste inläggen om ”Aktieägarstatistik” (SCB och Euroclear, 27/4 och 11/5) var det nu dags att läsa om två böcker för att fräscha upp minnet. Mer om det nedan.

Det vi såg i aktieägarinläggen var att de flesta aktieägare hade begränsade portföljer med låga aktievärden. Varför är det så? Det finns många förklaringar och jag skall gå igenom några orsaker. Kanske kan några läsare av den här bloggen lära sig något….. 🙂 

Även Egon Investor tyckte att det var något dystert att portföljvärdena var så låga, men påpekade att många också har sparande i aktiefonder, både privat (tjänstepensioner och eget fondpensionssparande) och statligt (Premiepensionsfonderna). Det stämmer, men som vi ser nedan så är det ekonomiskt kärvt för många ”vanliga svenskar”. (Det blir ett eget inlägg om ”Hushållens finansiella ställning” med ”lite mer statistik” från SCB senare i höst.)

Aktieägare

Om vi sammanfattar resultatet av hur det privata och direkta aktieägandet i Sverige ser ut från de 2 inläggen så blir bilden följande….

Det finns 1.806.000 svenska privatpersoner som äger ”noterade” aktier i 1.380 aktiebolag till ett sammanlagt värde av 785 miljarder kronor. Men 605.000 svenskar äger bara aktier i 553 småbolag (på ”noterade marknadsplatser”) med ett uppskattat medelvärde på aktieportföljen på cirka 10.000 kronor. Dessutom finns det 600.000 svenskar som äger aktier i övriga 827 (större..) aktiebolag (”noterade på aktiebörser”) med ett genomsnittligt portföljvärde under 32.000 kronor.

Totalt finns det 823.000 aktieägare som bara äger aktier i ett noterat (aktiebörs och marknadsplats) bolag, och cirka 1.200.000 aktieägare har ett portföljvärde under 32.000 kronor.

Det betyder att bara 33 % av alla ”svenska aktieägare” har ett portföljvärde på över 32 tkr och att endast 55 % har 2 eller fler aktier i aktieportföljen. Totalt finns det 3,8 bolag per aktieportfölj i snitt för alla 1,8 miljoner aktieägare.

Det är en ganska dyster bild av svenskt aktieägande som träder fram. Hur kunde det bli så här?

Det finns naturligtvis inget ”rätt svar” men Besser är ganska duktig på att gissa så det blir några ”kvalificerade gissningar”… :-). Det är i huvudsak två anledningar till att många inte lyckas med aktier. Dels val av investeringsstrategier och dels tillgång till investeringskapital.

Investeringsstrategier

Om vi börjar med ”investeringsstrategierna” så finns det tre vanliga men felaktiga vägar att investera i aktier. Tyvärr är det mycket vanliga tabbar som även många erfarna och duktiga aktieinvesterare gör. Det är lätt att förlora större delen av sitt investeringskapital om man ”gör fel från början”.

De tre vanligaste investeringstabbarna är…

Att basera sina investeringar på girighet… Det är viljan att göra de stora vinsterna, genom att försöka köpa udda aktier i småbolag eller IPO till låga priser som sen skall öka i värde och då sälja dem dyrt, som gör att man tar alldeles för stora risker. Det kan kanske lyckas en eller två gånger men i långa loppet förlorar man det mesta av sitt investeringskapital. Man måste acceptera att långsiktiga aktieinvesteringar oftast ger små men stabila vinster över tiden.

Att basera sina investeringar på otålighetAtt alltid ha bråttom för att nå sina mål kan vara bra ibland. Men att tro att det också fungerar med aktieinvesteringar är ett säkert sätt att förlora sitt investeringskapital. Det är nästan omöjligt att göra snabba och upprepade reavinster på aktier. Man måste lära sig att ha tålamod och planera sina aktieinvesteringar över lång tid.

Att basera sina investeringar på önsketänkandeDet man hoppas på är att köpa aktier i ”unika och fantastiska bolag” och att aktiekursen i just de egna bolagen kommer att utveckla sig exceptionellt mycket bättre än alla andra bolag på börsen.  Det är också ett önsketänkande att just de här bolagen skall lyckas på den globala marknaden eller utveckla fantastiska produkter. Man måste vara realist och acceptera att de flesta småbolag aldrig utvecklas som man tror eller önskar.

”Girighet, otålighet och önsketänkande är ingen bra kombo när det gäller aktieinvesteringar” som Besser brukar säga…. 🙂

Bessers 10-regel…

Men som vi skrev ovan så är det motsatsen till stora (girighet), snabba (otålighet) och enkla (önsketänkande) vinster som gäller om man vill lyckas med aktieinvesteringar.

En bättre och mer riskbegränsad regel är den så kallade ”10-regeln”, en liten uppfinning från Besser…  🙂

Så här lyder den: Skaffa en egen aktieportfölj med max 10 % avkastning i minst 10 år och med minst 10 bolag.

Satsa på ”stora, stabila och lönsamma” bolag som ger en avkastning (utdelning..) på max 10 % per år. Behåll alla aktier i minst 10 år och sprid riskerna på minst 10 bolag i en egen aktieportfölj. Ganska enkelt att genomföra för de allra flesta. ”Alla kan bli rika på aktier, bara man inte har bråttom” som Warren Buffett brukar säga…

Om du gör rätt från början så spelar det i stort sett ingen roll hur mycket du investerar (investeringskapital) eller vilka bolag du köper (stora, stabila och lönsamma), du kommer ändå att tillhöra de 33 % av alla svenska aktieägare som har en aktieportfölj värd minst 32.000 kronor efter 10 år. Antagligen är den värd mer än 320.000 kronor om du regelbundet lägger in lite mer kapital. Om du startar tidigt och väntar ännu lite längre så borde 3,2 miljoner inte vara omöjligt efter ytterligare många år när det är dags för pensionen.

(Hur mycket måste man spara per månad för att få 320.000 kronor efter 10 år med 5 % utdelningar? Svaret är 2.130.- i månaden. Inte helt omöjlig. Efter 20 eller 30 år med compounding är det ännu mycket, mycket mer… 🙂

Privata (onoterade) aktiebolag

Det finns massor av bolag som inte har ”noterade” aktier och där det inte förekommer någon handel med aktierna. Några få av dessa bolag skulle det vara kul att vara aktieägare i, som IKEA eller Bonnier, men 99 % av den här typen av bolag bör man helt undvika.

(Nästan alla svenskar skulle nog vilja äga aktier i IKEA, men det finns en anledning till att ingen gör det. Familjen Kamprad behöver inget extra kapitaltillskott och vill inte släppa in utomstående.  Därmed slipper man ökad insyn och minskat inflytande i bolaget. Ganska enkelt. Det finns också många andra mindre familjebolag där man inte släpper in utomstående aktieägare. Det är stabila och lönsamma familjebolag sen lång tid. Där blir det utdelningar i stället för nyemissioner. Ofta har man även hembud på aktierna för att de inte skall hamna utanför familjen.)

Alla andra privata och onoterade (små..) aktiebolag bör man helt undvika. Den enda anledningen till att dessa bolag gör nyemissioner och bjuder in allmänheten är att bolaget gör stora förluster och att några andra (de nya aktieägarna) skall betala för driften, inklusive höga löner och bonusar till styrelse och företagsledning. Ofta målar man upp en bild i stora annonser med expansion och snara ”genombrott”, men allt är bara ruffel och båg.(Läs mer i inläggen om ”Lessons Learned”)

Har man en gång köpt aktier i ett sådant onoterat bolag kan man inte bli av med dem. Det finns ingen börs eller marknadsplats, det finns inga officiella aktiekurser och det finns ingen som vill köpa aktierna. Fällan har slagit igen och du har blivit av med hela investeringskapitalet. Men ofta vill bolaget ha ännu mer kapital genom flera nyemissioner. Gå inte in i den nya fällan, du förlorar bara ännu mer av ditt investeringskapital.

”Don´t throw good money after bad” är ett bra talesätt att tänka på. (Även här är det förvånansvärt hur många normalt kloka och förståndiga aktieinvesterare som fortsätter att förlora allt mer av sitt investeringskapital…..)

Investeringskapital

Den andra viktiga parametern är ”tillgång till investeringskapital.” Som vi såg ovan så krävs det lång tid och regelbundet sparande för att få ihop ett vettigt investeringskapital. Men hur mycket måste man spara och under hur många år?

Det finns inget enkelt svar på de frågorna. Tyvärr har många svenskar stora problem att spara även ett litet kapital varje månad över huvud taget. Det är temat i två böcker som jag läste om för några veckor sen.

Den första var ”Balansakten” av Philip Lerulf (2013, 96 sid, 52.- på adlibris.com) och den andra var ”Radhusproletärer och ombudskapitalister” av Dick Kling (2007, 210 sid, 46.- på adlibris.com).

Det är en ganska dyster bild som målas upp. Många svenskar har det ordentligt tufft med sin privatekonomi. Visserligen har båda böckerna några år på nacken, men situationen är inte bättre nu år 2018. Den kommer antagligen inte heller att bli bättre under de närmaste åren. Snarare kommer det att gå allt sämre för många svenskar när räntorna går upp och lågkonjunkturen kommer. Det är inget positivt framtidsscenario vi har framför oss de närmaste åren.

Balansakten

Varför är det så? Åter så finns det inga ”rätta svar”.  För många svenskar är det redan idag en balansakt att hålla sin privatekonomi flytande. Då finns det inte utrymme för att spara varken till pensionen eller till något annat. Höga skatter tar det mesta av våra inkomster, men vi får fortfarande betala själva för mycket av det som behövs av livets nödtorft. Båda böckerna tar upp beskrivningar och bakgrund till detta.

Som jag ser det är det också tre andra grundläggande orsaker till en dålig privatekonomi: 1) För små inkomster, 2) För stora utgifter och 3) Felaktig periodisering.

För små inkomster… Det är både för låga löner (för de som är anställda) och för små och osäkra inkomster för de som inte har fasta jobb. Bästa rådet är att byta jobb och få en ”fast” anställning med bättre lön. Det finns massor av enkla jobb som ger en fast anställning (både med ”deltid”, ”övertid” och tjänstepension) och hyfsad lön. Allt från brevbärare och busschaufför till lärare, tågförare och väktare. Det är alltid bättre att ha ett fast jobb, även med deltid, och sen komplettera med frilansuppdrag eller extra jobb med eget företag, än att hela tiden bara ha små och osäkra inkomster från eget företag och egen verksamhet.

För stora utgifter… För många är det svårt att rätta mun efter matsäcken. Det finns många prylar man vill ha och många saker man vill göra. Mitt enkla råd är att skaffa ett billigare boende, gör en tuff budget, och hålla den varje månad. Det man också skall rensa ut är onödiga och dyra abonnemang och dåliga vanor. Det betyder kanske en billigare mobil och mindre fika på stan. Det är enkla råd men svårare att genomföra, det är jag medveten om. Det gäller att rensa bland både stora och små utgifter. Det här är svårare för några än för andra, men det är ett måste för en hyfsad privatekonomi och långsiktigt pensionssparande.

Felaktig periodisering..  Det här är en ekonomisk term som kan tolkas lite olika. Hur länge skall en inkomst (t.ex. lönen) räcka? Hur länge skall en utgift (t.ex inköp av bil) räcka? Det gäller både inkomster (som periodiseras till intäkter) och utgifter (som periodiseras till kostnader). Typexempel är att lönen skall periodiseras både till alla kostnader för hela månaden och till olika former av sparande.  Det kan t.ex. också vara hur ofta man byter bil. Skall man byta bil var 3:e år, var 5:e år eller var 10:e år? Det blir stora skillnader i bilens löpande kostnader beroende på periodiseringen och avskrivning av bilköpet.

Även här gäller det som skrevs om investeringar. Girighet, otålighet och önsketänkande är ingen bra kombo även när det gäller att bygga investeringskapital!!

Slutsats

Välj en klok och riskbegränsad investeringsstrategi, använd gärna Bessers ”10-regel”. Då blir det enkelt att bygga en bra aktieportfölj, som antagligen blir värd långt över 320.000 kronor.

Att basera sina aktieinvesteringar på fria fantasier (önsketänkande…) om snabba (otålighet…) och stora (girighet…) reavinster är ingen lyckad strategi. Då försvinner investeringskapitalet snabbt och värdet på aktieportföljen kan till slut hamna långt under 32.000 kronor.

Investeringskapital är självklart också viktigt. Regelbundet sparande är den enkla vägen framåt. Men det förutsätter ofta fasta inkomster med sparsamhet och låga levnadsomkostnader.

Därmed önskar Besser alla läsare en bra och trevlig midsommar. Nästa inlägg kommer som vanligt om två veckor i början av juli och sen blir det sommaruppehåll till slutet av augusti.

Besser

Advertisements