De senaste inläggen om ”Balansakten”(21 juni) och ”Lite mer statistik” (17 aug) gav insikter om hur viktigt det är att spara till en ”hyfsad pension” någon gång i framtiden. Det kommer att behövas både en ordentlig tjänstepension och ett bra privat pensionssparande om man i framtiden skall kunna leva gott som pensionär.

En snabb repetition

Pensionen består i huvudsak av tre delar, 1) Allmän inkomstpension, 2) Tjänstepension och 3) Privat pensionssparande. Alla tre delarna är nödvändiga för att någon gång i framtiden få en pension som man kan leva gott av. Om man inte har järnkoll på sin egen pension så är det enklast är att logga in på minpension.se och se efter hur det ser ut just nu.

Hur stor blir pensionen?

En svår fråga. På individnivå är det kanske lite lättare att beräkna hur pensionen blir om man har koll på både tjänstepension och eget privat pensionssparande. Men vad blir den allmänna inkomstpensionen på individnivå och hur kommer den att utvecklas de kommande åren fram till pensionen?

Självklart är även den allmänna pensionen beroende på inkomstnivåer under hela arbetslivet, men bara upp till maxvärdet för ”pensionsgrundande inkomst”. För år 2018 går gränsen på 39.000 kr per månad. Allt man tjänar ovanför detta belopp gå bara in i ”det stora svarta hålet”, dvs alla skatteintäkter som politiker älskar att spendera och leka med.

Besser som idag har en mycket bra inkomst, har naturligtvis redan planerat för en hyfsad pension. Mina investeringar i min ”aktiefond” kommer också att ge ytterligare utdelningar och regelbundna inkomster till mina olika pensioner.

Men hur ser det ut framöver rent allmänt? De som läser den här bloggen vet vad jag tycker, men nu blir det några utdrag från en rapport från Swedbank som får ge sin syn på framtiden. Rapporten heter ”Vad vet du om din pension?” och är utgiven i juni 2017.

Sista kapitlet heter ”Svenska Pensionssystemet – vad innebär det för svensk ekonomi långsiktigt?” och är skrivet av Swedbanks chefsekonom Anna Breman. (Är man allmänt intresserad av pensioner så rekommenderas att man läser hela rapporten på 23 sidor)

Några utdrag..

Det finns många kloka ord i slutordet. Jag väljer några enkla utdrag med kommentarer…

”Det svenska pensionssystemet är alltså självfinansierat ur ett makroperspektiv men inte ur ett mikroperspektiv. Det innebär att om du har förväntningar på att få t ex. 50 procent i pension utifrån din slutlön kan verkligheten visa sig bli en annan. Om vissa typer av externa faktorer slår till mot Sverige och ger en betydligt lägre tillväxt under många år samtidigt som t.ex. kostnader för arbetslösheten skjuter i höjden kommer bromsen att slå till och pensionerna minska.”

För några år sen räknade Pensionsmyndigheten att de flesta svenskar skulle få cirka 65 % av sin slutlön i pension. Numera räknar man kanske med 50 % i pension på löner under ”pensionsgrundande inkomst” och om man har tjänstepension. Tjänar man mer blir pensionen (mycket..?) lägre relativt sett. För stora grupper kan vi nu räkna med 35 % av slutlönen i allmän pension.

Men de verkliga förlorarna blir alla som haft låga löner (t.ex. inom inom handel och tjänste-företagen) och som dessutom saknar tjänstepension. (Cirka 12 % av alla svenskar som har jobb saknar idag tjänstepension) Även de som haft låg lön med tjänstepension (t. ex. inom vård och offentlig verksamhet) kommer i många fall att få pension strax över garantinivån. Till exempel kommer en undersköterska med 40 år av hårt arbete att få några hundralappar mer i pension jämfört med garantipensionen. Många av dagens ungdomar får en tuff framtid som pensionärer.

”Oron för en negativ utveckling intensifieras av undersökningar som visar att hälften av företagarna inte sparar till sin pension. Man ser även orosmoln i att den yngre generationen idag har en mycket hög skuldsättningsgrad. En demografisk och samhällsekonomisk förändring som innebär lägre pensioner skulle innebära att framtida pensionärer riskerar att vara högt skuldsatta men ha en lägre pension än vad man väntat sig.”

Om man inte har eget privat pensionssparande och fortfarande har höga skulder när man går i pension så spelar det ingen roll hur höga löner man haft. Pensionen kommer inte att räcka till mycket annat än det allra nödvändigaste, dvs  boende,  mat, räntor och amorteringar. Inte ett så kul framtidsscenario. Det blir ingen ”guldkant” på tillvaron och många kommer att tvingas flytta till mindre och billigare boende när de blir äldre, trots många år med höga löner.

”De senaste årens stora migrationsströmmar till Sverige samtidigt som vi får en åldrande befolkning kommer att innebära utmaningar. Det är troligt att invandrade inledningsvis får lägre inkomster än övriga medborgare vilket sätter press på medelinkomsten. Eftersom pensionerna räknas om varje år med inkomstutvecklingen innebär det att pensionerna får en lägre ökningstakt”

Det här är inget som våra politiker vågar prata om. Om staten ger ut mera bidrag (högre kostnader…) och får in mindre inbetalning av skatt (lägre intäkter…) så kommer det i slutändan även ge lägre allmänna pensioner (sämre resultat…) till alla. Ganska självklart egentligen.

Självklart kan våra politiker försöka höja skatterna ännu mer, (både nya skatter och högre skatter) men statens totala skatteintäkt kommer inte att öka. Vi har redan passerat max på Lafflerkurvan för nästan alla inkomstslag, så högre skatter leder bara till ändrade vanor och beteende för att undvika de nya skatteeffekterna. (Jmf den höga skatten på sprit som gör att mer än 50 % av all sprit som konsumeras i Sverige inte beskattas, Det är både laglig införsel, smuggling och hembränning som är den största delen.)

”Detta i kombination med en hög skuldsättning innebär att den aggregerade efterfrågan i samhället minskar eftersom man får mindre att leva på och därmed drar ned på konsumtionen. Ett högre sparande och en lägre privatkonsumtion kommer att sätta press på tillväxten och få stora effekter på svensk ekonomi i framtiden.”

Ganska självklart igen, om många svenskar (de allra flesta…) har (väsentligt…) mindre pengar över, så blir det mindre privat konsumtion och fler företag som kommer att göra förluster eller gå i konkurs. Därmed behövs färre anställda (eller inga anställda alls…). De som fortfarande har jobb och en bra lön kommer att spara allt mer av lönen (för en osäker framtid…) i stället för att konsumera och ge vinster till företagen och skatt (t. ex. 25 % moms och spritskatt….) till staten.

Det här kommer att påverka alla delar av både offentlig verksamhet (mindre skatter som betalas in…) och svenskt näringsliv (mindre försäljning och lägre vinster). Har vi otur blir det en negativ spiral neråt. Det ser inte så kul ut framöver…

Slutsats

”Vi vet inte vad som händer i framtiden, men man kan alltid gissa.” som Besser brukar säga 🙂

En kvalificerad gissning är att det behövs mer långsiktigt privat pensionssparande. Hur man ”pensionssparar” är mindre viktigt. Det kan vara amorteringar på boendelån, inköp av korta räntefonder eller investeringar i billiga aktieindexfonder. Huvudsaken är att sparandet är regelbundet och långsiktigt, att risknivån är låg och att fasta och löpande avgifter är låga.

Ett annat alternativ är att bygga upp en egen aktieportfölj av ”stora, stabila och lönsamma bolag”, gärna bolag med ”långsiktiga huvudägare och en stark balansräkning”. Det är alternativet som Besser använder sig av. Det blir ett jämnt kassaflöde av utdelningar varje år som kan återinvesteras eller tas ut som privat pension. Hur det går för Bessers aktiefond och aktieportfölj kan man se i avstämningarna varje halvår… 🙂

Besser

Advertisements