Det här inlägget inspirerades av “Sofokles” som i ett blogginlägg undrade vad som formar ens världsbild och hur man skall förhålla sig till fakta, erfarenheter och sina egna tolkningar av både världsbilden och annan information, t.ex. information om aktier och bolag.

Besser anser att vi via (sociala och alla andra…) media har ett ”information overflow” som lätt skapar ett ”information overload” i hjärnan om man inte tänker sig för. Så här kommenterade jag inlägget:

”Om man skall kommentera “Världsbild” eller information som i framtiden påverkar aktier så har vi idag ett “information overflow”

Det bästa man kan göra är att välja sina informationskällor med omsorg och dessutom utesluta andra informationskällor helt.

Då ökar sannolikheten att man gör rätt val, oberoende av om det gäller aktier eller annat.

Vilka informationskällor skall man välja? Jag rekommenderar de med lång och bevisad kunskap och erfarenhet. Ett exempel är Affärsvärden som har 117 år av hög kvalité och djup aktiekunskap. Bara som exempel.

Vilka informationskällor skall man undvika? 90 % av all aktieinformation är bara brus eller ruffel & båg, och bör helst undvikas helt. Allt från bloggar och sociala medier till dagstidningar och annonser för IPOs.”

Stimuli

Det är alltså hjärnan som har en ”begränsad kapacitet” att processa stimuli. Dels mängden info (för mycket info på kort tid), dels motstridig information (ologiska och bristande konsekvenser) och dels krav och förväntningar (som skapar stress).

Hjärnan jobbar hela tiden för högtryck med multi tasking av nervimpulser, och så kan man göra under begränsad tid. Vår hjärna är fantastisk men inte obegränsad. Den kräver också återhämtning, och den vanligaste återhämtningen är sömnen som vi behöver varje dygn. Främst gäller det sova ordentligt på natten, helst 8 timmar, när det är både mörkare och tystare, och därmed enklare att både somna och sova. Det här gäller för alla människor, i alla tider och i alla länder. Ganska fantastiskt egentligen…  🙂 .

Kollaps

Men vad händer när hjärnan inte längre hänger med? Något som blivit allt vanligare på senare år. Ett svar är ”utbrändhet” där stress från både yttre stimuli och, kanske främst, inre stimuli som ger stress (dvs. egna och andras förväntningar på prestationer) så att hjärnan kollapsar.

Det är inte bara stress från jobbet och prestationsångest som är orsaken till utbrändhet. Det finns många personer som klarar både stor stress och höga prestationskrav utan att drabbas av utbrändhet.  Hur kommer det sig?

”Vi är alla olika” som Besser brukar säga, och vi klarar oss olika bra i svåra situationer med hög stress. Besser är själv inte speciellt stresstålig och försöker alltid undvika att hamna i stressande sammanhang. Delvis kan man mentalt förbereda sig och även träna sig inför situationer som kan upplevas som jobbiga. Det gäller allt från att t.ex. göra presentationer inför stor publik till att ta tag i tråkiga men nödvändiga saker som ett lönesamtal med chefen…. 🙂 (Om man tränar och förbereder sig väl så blir man till slut riktigt duktig på det här. Besser har nog lyckats rätt bra med båda uppgifterna…. 🙂 )

Men jag försöker också begränsa mina yttre stimuli, framför allt alla de onödiga och slentrianmässiga vanor som numera är så vanliga.

The Basics

Hjärnan reagerar på stimuli och hanterar signaler via nervimpulser. Vår hjärna kan liknas vid en dator som kan processa mycket data och sammanställa mycket information, men det kan också bli ”information overflow” i hjärnan. Speciellt om det sker under lång tid.

Det blir allt vanligare att ”gå in i väggen”, men redan innan man når det stadiet blir även vanliga prestationer allt sämre. Framför allt när det gäller nytänkande och uthållighet. Det märks inte så mycket i början, man kan sköta sitt vanliga jobb, men långsiktigt är det förödande. Det man klarar på slutet är bara korta, enkla och repetitiva uppgifter. Att tänka långsiktigt och fokuserat går inte alls.

Om vi går till grunden så har vi människor fem sinnen som kan stimuleras av yttre faktorer, dvs retningar som får nerver att reagera.

Det är bara dessa fem sinnen som kan utsätta hjärnan för externa stimuli. Men det gäller att begränsa dessa stimuli så att hjärnan inte drabbas av utmattning. (Sen kan hjärnan också stimuleras via interna stimuli, stress från egna tankar och önskningar men här gäller det att begränsa externa stimuli.) Vad kan man göra? Några enkla tips…

Hörsel… Bort med all musik i hörlurarna på dagtid. Sitt minst 10 minuter per dag i en helt tyst miljö, t.ex. stängt rum eller ta en promenad i tystnad utan bakgrundsbrus (om man kan hitta något sådant idag…). Hemma bör man stänga av alla onödiga bakgrundsljud som TV, radio och musik. Det är ändå bara är slentrian och bakgrundsbrus. Använd alltid hörselskydd i jobbet om det är extra bullig miljö.

Syn…. Hoppa över att alltid se alla filmer på youtube i mobilen. Lämna mobilen i fickan när du inte har något speciellt att göra, även på resor med bussar och tåg. Använd pauser till att vila och tänka fritt. Blunda och koppla av helt minst 10 minuter under dagen. Se till att ha det mörkt och tyst när du skall sova.

Smak, Lukt och Känsel… Behöver vi kanske inte bry oss om. Där är det inte så stressigt i vanliga fall, men undvik tuggummi och rökning som extern stimuli. Drick mer vatten och använd mindre parfym. Vädra oftare både på jobbet och hemma, och ha rätt temperatur på jobbet. (En för hög temperatur gör att effektiviteten sjunker snabbt….)

Självklart kan man lyssna på musik och kolla på filmer på youtube, men då bör det vara planerat och fokuserat så att hjärnan kan koncentrera sig på en enda uppgift i taget. Då får man också själv ut mer av upplevelserna.

Att sova…

En av Bessers favoritsysselsättningar är att sova. Jag gillar att sova både på natten och ibland även på dagen med korta ”powernapps”. Att sova ordentligt varje natt är hjärnans tid att ta igen sig från externa stimuli. Men hjärnan fortsätter att jobba i ”background mode” hela natten. Det är många intryck och stimuli som skall processas. När man drömmer så är det bara en bearbetning i bakgrunden av händelser som skett tidigare.

Besser har också två udda egenskaper som jag lärt mig sen länge. Dels kan jag ”sova på kommando” och dels kan jag sova sittande. Det är två användbara egenskaper, speciellt på resor. Det gör att jag kan varva ner, ta igen mig när det blir tillfälle och alltid vara skärpt under resten av dagen. Mycket bättre än att ta fram mobilen och slösurfa eller läsa sociala media.

Det är också bra att ta en kort ”meditation” på 5 till 10 minuter efter lunch. Det är bara att blunda, andas långsamt och varva ner. Som jag ser det är det väl använda minuter som betalar sig flera gånger om under resten av eftermiddagen.

Bästa nattsömnen får man som sagt i ett tyst, mörkt och svalt sovrum. Lägg lite extra omsorg om sovrum och sömn. Det lönar sig i längden. (Du blir en bättre aktieinvesterare….?? 🙂 )

Sjunkande IQ….

I höstas var det en intressant krönika i DI av Anders Hansen som förklarade att IQ generellt sjunker i Skandinavien sen 1990-talet. Inte mycket, med 0,2 poäng per år, men trenden är klart sjunkande över åren. Över en generation beräknas genomsnittlig IQ sjunka med 6 till 7 poäng. Vad beror det på?

Anders Hansen är överläkare i psykiatri på Karolinska (KI, och även civ. ek från Handels i Stockholm!) och forskar inom området, så han vet vad det handlar om. Forskningen har inte kommit så långt och ännu är inte allt glasklart, men det finns några ”kvalificerade gissningar”.

Dels att vi rör oss allt mindre, fysisk aktivitet har en bevisat stärkande effekter på hjärnan. Dels att det är svårt att hantera all information från våra skärmar och datorer. ”Den digitala informationstsunamin försämrar vår förmåga att hålla fokus längre än en kort stund” säger Anders Hansen. Det som också kallas ”sustained attention” vilket behövs för att lösa komplexa problem (och göra bra aktieinvesteringar… 🙂  ).

Vad skall man göra? (enligt Anders Hansen) Skolan spelar självklart en viktig roll. ”Jag är inte pedagog, men större fokus på läsning, mindre på mobilen och att införa någon form av daglig fysisk aktivitet tror jag är en bra början”.

Besser kunde inte ha sagt det bättre själv, men det gäller inte bara för skolan. ”Det gäller för allt och alla, från 7-åringar till 97-åringar. Samma ordination gäller även för framgångsrika aktieinvesteringar” säger doktor Besser… 🙂

Förslitningsskador

Det är välkänt att man kan få fysiska förslitningsskador om man har monotona rörelser i jobbet. Det gäller både statisk belastning och dynamiska rörelser som upprepas allt för ofta. Det var vanligare förr när tillverkningsindustrin i många fall bestod av löpande bandet. Självklar kan man även idag få fysiska förslitningsskador om man inte ser upp, men det är mindre vanligt inom fysiska jobb numera, när medvetenheten om skador har ökat.

Psykiska förslitningsskador, kan man få det? Besser är helt övertygad om att det finns många psykosomatiska sjukdomar som beror på ”psykiska förslitningsskador”.  Det är inte bara det som Anders Hansen skriver ovan, utan också att utsätta hjärnan för stress under längre tid som påverkar hur du mår i framtiden (som pensionär…?).

Missbruk…

Besser har många kloka ordspråk (som ni nog har märkt.. J). Här kommer ett till om fysisk aktivitet och psykisk stress…

”Your body and brain, use it or lose it, but never misuse it”… Besser

Man måste använda både ”kropp och knopp” för att ha ett bra liv, men man får aldrig missbruka varken kroppen (fysiskt missbruk) eller hjärnan (psykisk stress).

Vanliga fysiska missbruk är långvarig användning av tobak, alkohol och narkotika som förstör kroppen och förkortar livet. (Grava alkoholister dör oftast någon gång mellan 55 till 60 år och blir aldrig pensionärer.) Men det vanligaste missbruket idag är nog felaktiga matvanor och för lite motion. (Det är mycket sockermissbruk vilket leder till diabetes och en utbredd fetma epidemi som förkortar livet ordentligt.)

Samma sak gäller för hjärnan. Det är ofta ökande krav och förväntningar som man inte klarar av att hantera, och som inte uppmärksammar under tiden det sker. Om du utsätts för långvarig psykisk stress så blir hjärnan ”utbränd”.  För några så sker det snabbare, förändringarna märks mitt i livet, och för andra märks det inte för än man blir lite äldre. (Sannolikheten för demens ökar kraftigt för de som utsatts för långvarig stress tidigare i livet.)

Investeringar?

Vad har det här att göra med investeringar? Ganska mycket. Även inom aktieinvesteringar måste man vara fokuserad. Det går inte att ha för många tankar i huvudet samtidigt och det gäller att välja rätt fakta ur informationsflödet. Var mycket noggrann med var du hämtar din information (tidningar, media, rapporter, bloggar….). Välj bort det mesta av allt informationsflöde som ändå bara är bluff, ruffel och båg. Då spar du både tid och problem…. 🙂

Var långsiktig, fokuserad och selektiv.. ”Det gäller att skilja på signal och brus” som man brukar säga i andra sammanhang, där Besser jobbat…  🙂

Slutsats

Du har själv ett ansvar för hur du hanterar och väljer i media och informationsflödet. Att vara selektiv, utvärdera och begränsa information är en bra väg framåt. ”Det är bättre att ha lite men rätt information än att ha mycket av felaktig information” tycker Besser… 🙂  (Gäller även för aktieinvesteringar…. 🙂 )

”Hjärnan har en fantastisk kapacitet, men den är inte obegränsad” (speciellt inte hos Besser… 🙂 ). Så det gäller att skydda och vårda den enda hjärna man har. Både kortsiktigt och långsiktigt!

Externa stimuli är ganska enkelt att begränsa. Undvik ”den digitala informations tsunami” som påverkar vår förmåga att hålla fokus under en längre tid.

Interna stimuli av stress, krav och önskningar är svårare att begränsa. Ha realistiska förväntningar och krav på dig själv. Ta inte på dig ansvar och krav som skapar stress du inte kan hantera. Då är det bättre att fördela arbetsuppgifterna och tacka nej till nya uppgifter och jobb, även om det kan vara svårt ibland. Att konstant vara utsatt för stress skapar långsiktiga problem för både din hjärna och dig själv.

Besser

Advertisements