Besser är (som ni kanske noterat…) intresserad av skatter. En anledning är att jag inte vill betala mer skatt än nödvändigt. Det är ingen stor grej. Jag är en vanlig svensk med vanliga inkomster (inte helt sant…..  🙂 , så jag utnyttjar inte de mest extrema delarna av skatteplanering som man kan göra som egen företagare eller juridisk person.

Men om man inte har grundläggande kunskap om skatter och skattestruktur så är det lätt hänt att man betalar för mycket skatt helt i onödan. De här inläggen (del 1 och 2) ger inga tips om ”smart skatteplanering” men ger en (unik…?) överblick över strukturen och vilka skatter som finns i Sverige. Med den kunskapen kan man också vara lite mer uppmärksam och kanske undvika några av de ”onödiga skatterna”….. 🙂

Det mest fantastiska är att det inte finns någon officiell och översiktlig information om den totala skattestrukturen (och skattetrycket….) i Sverige. På skatteverket.se så finns massor av info, men bara om inkomstskatter för löntagare eller företagare. Alla andra skatter finns spridda på olika ställen och utan struktur eller sammanhang. Den här sammanställning är dock i huvudsak baserad på officiella texter och information från skatteverket.se.

Skattestruktur

Skatterna i Sverige delas officiellt upp i fem olika typer av skatter. Det är skatt på tre inkomstslag samt skatt på konsumtion och punktskatter på insatsvaror.

  • Skatt på anställning och tjänst
  • Skatt på företagande och näringsverksamhet
  • Skatt på inkomst av kapital
  • Skatt på konsumtion av varor och tjänster
  • Skatt på insatsvaror och punktskatter

 

En genomgång av den principiella skattestrukturen och de fem delarna ger följande resultat…

Skatt på inkomst av anställning och tjänst.…

Inkomst av tjänst är vanlig lön eller arvoden från anställning som utbetalas regelbundet, t.ex lön varje månad eller arvode, ersättning och bonus som engångsbelopp. Skatten periodiseras på kalenderår och bestäms av skattetabell och skattekolumn.

Inkomst av pension gäller för olika typer av pension som 1) allmän pension, 2) tjänstepension och 3) privat pension. Skatten periodiseras på kalenderår och bestäms av skattetabell och skattekolumn. Skatt på pension är också åldersberoende vilket framgår av skattekolumnerna.

Arbetsgivaravgift är också en (ofta okänd..) skatt på arbete som inte anges på lönen. Arbetsgivaravgiften är idag 31,42 % på alla löner, arvoden och andra beskattningsbara ersättningar som utbetalas av arbetsgivaren. I arbetsgivaravgiften ingår även speciell löneskatt och egenavgifter.

Skattetabeller är beroende av inkomstnivåer och geografisk hemvist, dvs den kommun där man var mantalsskriven den 1 november året innan beskattingen. Skatten för månadslön beräknas i steg om 200 kronor och skatten är också beroende av totalt beräknad 1) statlig skatt, 2) landstingsskatt och 3) kommunal skatt. Inkomstskatten har också två brytpunkter för marginalskatt. För 2019 är den (för inkomst av tjänst i kolumn 1) 20 % statlig skatt från 40. 900.- / månad och 25 % värnskatt från 57.450.- / månad.

Skattekolumner i varje skattetabell är beroende av inkomstslag och ålder. De sex tabellerna omfattar i huvudsak följande kombinationer. 1) lön upp till 65 år, 2) pension från 66 år, 3) lön från 66 år, 4) sjukersättning upp till 65 år, 5) arbetslöshetsersättning och 6) pension upp till 65 år. Det är stora skillnader i skatt mellan de sex skattekolumnerna, vilket kanske inte alla inser. På ersättningar som inte är huvudinkomst görs skatteavdrag med 30 procent.

Skatt på inkomst av företagande och näringsverksamhet…

Skatt på näringsverksamhet är beroende av både typ av näringsverksamhet och omfattning av verksamheten. Skatten har många specialregler för företagare, t.ex. 3:12 reglerna för fåmansbolag, och är i övrigt mycket komplex. Jag gör ingen genomgång av företagsbeskattningen i det här inlägget.

Näringsverksamhet som bedrivs av juridisk person t.ex. aktiebolag eller handelsbolag beskattas alltid som näringsverksamhet.

Verksamhet som bedrivs av fysisk person skall uppfylla tre villkor för att räknas som näringsverksamhet. Villkoren är att näringsverksamheten 1) har självständighet, 2) har vinstsyfte och 3) och bedrivs med varaktighet.

Beskattningen av näringsverksamhet är som sagt extremt komplex och det finns många möjlighet att undvika skatt för företag och bolag.

Skatt på inkomst av kapital…

Till skillnad från skatt på anställning (inkomst av tjänst) och företagande (inkomst av näringsverksamhet) som är progressiva skatter med många tröskeleffekter, så är skatten på kapital (inkomst av kapital) proportionerlig mot inkomsten (t.ex. reavinst och utdelning) från första kronan helt utan begränsningar för storlek på inkomst eller över tid. Det fantastiska är att vanlig kapitalskatt på 30 % gäller utan tidsbegränsning och för all form av lös och fast egendom. Inkomster och utgifter får kvittas mot varandra inom samma beskattningsslag och nettot blir föremål för beskattning.

Det finns två undantag (skattemässiga asymmetrier…) från skatt på inkomst av kapital och avkastning (reavinster och utdelningar…). En är ISK skatten, som är en schablonskatt på ett kapitalunderlag som beräknas 4 gånger per år, och den andra är skatt på fonder och kapitalförsäkringar, som tas ut på värdet av andelarna vid beskattningsårets början.

Några vanliga kapitalskatter är…

Skatt på kapitalvinst vid försäljning av fastighet, inkl. hyreshus, jordbruk, privat bostad eller bostadsrätt. Realiserad vinst vid försäljning får kvittas mot förlust av annan inkomst upp till 70 %.

Skatt på räntor och utdelningar från t.ex. bankkonton och aktieutdelningar. Underskott från samma inkomstslag får kvittas till 70 % Om ränteavdrag medför att underskottet av kapital överstiger 100 000 kronor medges skattereduktion med 21 % för det överskjutande beloppet.

Skatt på kapitalvinster från värdepapper.  Kapitalförluster på värdepapper får kvittas till 70 % mot förluster på annan inkomst. Vinst eller förlust på onoterade aktier får tas upp med 5/6 (83,3 %) under vissa förutsättningar.

Skatt på ISK konto, innehållande kapital, fonder, aktier samt övriga värdepapper. Skatten beräknas med en schablonskatt som baseras på slr (statslåneräntan) sista fredagen i november året innan beskattningsåret.

Skatt på fonder och kapitalförsäkringar. Skatten är en avkastningsskatt som beräknas som en schablonintäkt på värdet av fondandelarna eller försäkringen. Skatten bestäms av värdet vid ingången av kalenderåret (beskattningsåret) och tas ut med 0,12 %.

Till kapitalskatten räknas också stämpelskatt, kupongskatt, fastighetsskatt och expansionsfondsskatt.

Har man fondandelar på ett ISK konto så blir det alltså dubbel schablonbeskattning förutom eventuella fondavgifter. Något att tänka på (och räkna på…). Har man fritt kapital på ISK konto med nollränta så blir det ”garanterad negativ avkastning” som Besser brukar säga….  🙂

Skatt på konsumtion av varor och tjänster…

Skatter på konsumtion av varor och tjänster beskattas med både mervärdesskatt (moms) och i vissa fall med punktskatter.

Mervärdesskatt (moms) betalas av privatpersoner på både varor och tjänster. För privatpersoner är moms alltid inräknat i priset, och kan därmed även räknas som en ”dold” skatt. Moms är inte avdragsgill för privatpersoner och utgår med 3 skattesatser. 1) 25 %, generell skattesats, 2) 12 %, livsmedel, hotell- och restaurangtjänster, 3) 6 %, dagstidningar, böcker och persontransport.

Skatt på insatsvaror och punktskatter…..

Punktskatter är speciella konsumtionsskatter på särskild utvalda varor och tjänster. Punktskatterna är tänkta att används för att styra konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning. Några vanliga punktskatter är skatt på: sprit, tobak, bensin, vägtrafik, energi och koldioxid.

De flesta punktskatterna är både dolda och relativt höga. Till exempel, för bensin och diesel är skatten numera 45 % och moms är 25 % av konsumentpriset. Det betyder att om bensin kostar 15 kronor per liter så är 9.75 kronor (dvs 65 %) ren skatt.

Punktskatter omfattar även tull och skatt på import av varor utanför EU. Några nyare punktskatter är energiskatt och koldioxidskatt Dessutom finns flera andra punktskatter såsom alkoholskatt, tobaksskatt, fordonsskatt, trängselskatt, importskatt, lotteriskatt och reklamskatt. Notera att moms alltid läggs ovanpå alla punktskatter. Det är inte bara ”bensinen” som drabbas av dold moms.

Sammanfattning

Den första delen av skattestruktur och skatter är helt ”objektiv” och det mesta av info är tagen från skatteverket. Det vi främst ser är att många skatter är både dolda och okända (t.ex. löneskatter, moms och punktskatter).

Att vara medveten om att vi har ett högt (och i många fall extremt…) skattetryck i Sverige gör att det ofta är mer lönsamt att undvika skatt än att öka inkomsterna. Det gäller för både företagare och vanliga löntagare.

Vi har stora ”skattekilar” i Sverige. Inte bara mellan beskattat arbete (tjänster) och obeskattat arbete (svartjobb eller eget jobb), utan också på en mängd punktskatter, t.ex. mellan beskattad sprit (Systembolaget) och obeskattad sprit (hembränning eller tax free). Med de höga skatter som vi har i Sverige, så lönar det sig att ha kunskap om skattestruktur och skattenivåer för att kunna hitta obeskattade alternativ till både produkter, varor och tjänster.

Här finns delvis också förklaringen varför många svenskar satsar på ”snabba klipp” i stället för långsiktiga investeringar. Det finns få möjligheter till en bättre privatekonomi genom mer (beskattat…) arbete eller långsiktigt sparande och investeringar.

Typexempel är att en lönehöjning på 1.000 kr (på lön över 40.900 kr /mån) som kostar arbetsgivaren 1.314 kr så får löntagaren behålla 479 kr (2018). Det blir en total marginalskatt på drygt 63  %. Ett annat exempel är kapitalskatten på reavinster (30 %) från t.ex. aktieaffärer är lika stor oberoende om du ägt aktierna i 5 minuter eller i 50 år.

Slutsats

Det finns många olika skatter i Sverige, (ett understatement…) där flera skatter är både okända och  och relativt höga. Att kunna mer om våra skatter och skattestruktur ger möjlighet att undvika onödiga utgifter och kostnader både för privatpersoner och företag.

De dolda skatterna, som löneskatt, moms på både produkt och punktskatt (t.ex. bensin och alkohol)  och okända punktskatter t.ex. (energiskatt och koldioxidskatt) gör att de flesta svenskarna inte inser hur högt skattetryck vi har i Sverige.

Ett av de stora problemen med svenska skatter är att de inte tar hänsyn till investeringar, långsiktighet och innehavstid. Det gäller både reavinster på aktier, fastigheter och lös egendom. Resultatet blir att många svenskar inte tänker långsiktigt över huvudtaget och missar möjligheten att genom investeringar, över tid, bygga upp en ”välskött privatekonomi”.

I nästa del, Skattestruktur del 2 om två veckor, blir det lite mer siffror och info som visar på hur resultatet av våra skatter blir i praktiken, och hur det kan se ut i framtiden. Missa inte det inlägget…  🙂

Besser

 

Advertisements