I förra inlägget såg vi på skatter och skattestruktur från skatteverkets synvinkel. Den totala skattestrukturen är dock mycket svår att få fram ur den officiella information som skatteverket ger ut. Skatteverkets primära intresse är att få in så mycket skatt som möjligt från de inkomstslag som är öppna för medborgarna, typ löner, arvoden och försäljning av fastigheter och aktier.

De stora och dolda skatterna som vi betalar redovisas inte lika tydligt, och även en översikt av det totala skattetrycket saknas hos skatteverket.

I del två skall vi se på skatter och skattetryck från ett helt annat perspektiv. Det här inlägget baserar sig mest på text, siffror och information från ”Ekonomifakta”, en informationstjänst från Svenskt Näringsliv, som naturligtvis också intresserar sig för skatter… 🙂

Här kommer lite mer information från Ekonomifakta med mina kommentarer i mitten och på slutet.

”Skattetrycket per typ av skatt”

”Fram till mitten av 1980-talet steg skattetrycket kraftigt i Sverige. Bakom uppgången låg främst höjningar av arbetsgivaravgiften. Under 2000-talet har skattetrycket totalt sett sjunkit något, delvis på grund av de sänkningar som gjorts i inkomstskatten.

Att det totala skattetrycket steg i Sverige fram till 1990-talet berodde främst på höjningar av arbetsgivaravgiften. Denna steg kraftigt under framförallt 1970-talet. Höjningar av arbetsgivaravgiften är i viss mening mindre tydliga för skattebetalarna än höjningar av andra skatter eftersom arbetsgivaravgiften ofta inte redovisas på lönebesked. För närvarande uppgår arbetsgivaravgiften till 31,42 procent. Det innebär att om du tjänar 35 000 kronor i månaden är den totala kostnaden för arbetsgivaren närmare 46 000 kronor.

Vid sidan av den kraftigt höjda arbetsgivaravgiften är det momsen som ökat mest under de senaste 50 åren. Momsen är också den skatt som uppvisar en i det närmaste obruten uppgång i skatteintäkter i förhållande till BNP under perioden. Mervärdesskatten infördes 1969 i Sverige då den ersatte omsättningsskatten.

När det gäller skatterna på inkomster och vinster, där bland annat den vanliga inkomstskatten ingår, har dessa hållit sig relativt konstanta över perioden. Man kan dock urskilja att de sjönk en aning i samband med skattereformen 1990/91 och igen under perioden efter 2007 då jobbskatteavdraget infördes. Under de senaste åren har dock andelen ökat något igen. ”

”Skatteintäkter per skatt”

”60 procent av de totala skatteintäkterna kommer från skatt på arbete, framför allt inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Knappt 30 procent utgörs av skatter på konsumtion och insatsvaror. Resterande del, dryga 10 procent, utgörs av skatt på kapital. Totalt uppgick skatteintäkterna år 2017 till 2 020 miljarder kronor.”

”De totala skatterna i Sverige år 2017”

”Direkta skatter på arbete: 636,2 mdkr, Indirekta skatter på arbete: 558,7 mdkr, Skatt på kapital: 250,8 mdkr, Mervärdesskatt: 427,8 mdkr, Punktskatter: 127,6 mdkr, Skatt på import: 6,3 mdkr, Restförda och övriga skatter: 12,9 mdkr”

”Kapitalskatterna beräknas år 2017 att uppgå till cirka 250 miljarder kronor. Hälften av detta, drygt 120 miljarder, kommer från bolagsskatten vilken är en skatt på företagsvinster. Under senare år har ett antal förändringar skett i kapitalbeskattningen. Bland annat försvann arvs- och gåvoskatten år 2005. Två år senare försvann även förmögenhetsskatten och 2008 fick fastighetsskatten en annan utformning. Skatten på hushållens kapitalvinster uppgick år 2017 till drygt 70 miljarder kronor. Denna är naturligtvis mycket känslig för svängningar i konjunkturen.

Moms och punktskatter utgör knappt 30 procent av de totala skatteintäkterna. Av dessa är momsen den största enskilda intäktsposten. Exempel på punktskatter är tobaksskatt, alkoholskatt och skatterna på energi och koldioxid.”

Bessers kommentar: Några okända och dolda skatter….

Arbetsgivaravgifter: 541,1 mdkr, Egenavgifter: 12,2 mdkr, Särskild löneskatt: 45,6 mdkr, Skatt på företagsvinster: 122,1 mdkr, Kupongskatt: 6,4 mdkr, Avkastningsskatt: 4,4 mdkr, Stämpelskatt: 12,1 mdkr.

Skatt på tobak: 11,9 mdkr, Skatt på alkohol: 14,4 mdkr, Skatt på elektrisk kraft: 23,0 mdkr, Energiskatt bensin: 11,6 mdkr, Koldioxidskatt: 23,5 mdkr, Skatt på vägtrafik: 19,9 mdkr, Skatt på import: 6,3 mdkr. (mdkr = miljarder kronor dvs 1.000.000.000 kronor, ganska mycket pengar…)

Notera att skatten på både elektrisk kraft och koldioxidskatt är dubbelt så stor som punktskatten på tobak och energiskatten på bensin. Något som de flesta svenskar nog inte inser. De nya och  dolda energiskatterna är anledningen till att elräkningarna ökat ordentligt de senaste åren.

När det gäller skatt på fordon så betalar alla bilister både vanliga vägtrafikskatt och energiskatten på bensin och diesel. Dessutom betalas moms (25 %) på allt bränsle och alla tjänster (t.ex. service och besiktningen) som vi köper. Alla Sveriges bilister bidrar totalt med ganska många miljarder i skatt. Det är både punktskatter och moms som gör det dyrt att ha bil i Sverige.

Ett enkelt exempel…

Om man köper en ny (bensin eller dieseldriven…) bil av en bilfirma för 300.000 kronor så får företaget kvar 240.000 kronor efter moms. (25 % moms på ingående värde som ger 60.000 kronor i direkt skatt av försäljningspriset). De 240 tkr som är kvar skall då räcka till företagets vinst, företagets övriga kostnader (fastighet mm), övriga skatter (företagsskatter mm) och till lön (och arbetsgivaravgifter…) för säljaren. Jag gissar att det blir cirka 200.000 kvar för själva bilen.

Köparen får med nya Bonus/Malus skatten en extra skatt på cirka 12.00 kronor per år de närmaste 3 åren för en vanlig ”mellanbil” (typ Opel Insigna). Det betyder en extra skatt på 35.000 kronor för köparen och en total skatt på minst 95.000 kronor för en bil som är värd cirka 200.000 kronor. Det är skillnad på pris och värde även för (nya) bilar…. 🙂

Om man köper en begnad bil av en privatperson för 200.000 kronor så får säljaren behålla allt, dvs 200.000 kronor. Om bilen är registrerad före 1 juli 2018 så blir det ingen (extra…) skatt alls, varken för köpare eller säljare. Hela värdet på bilen överförs från säljare till köpare helt utan skattekonsekvenser. Det samma gäller för (nästan…) alla affärer mellan privatpersoner. Priset utan moms och andra skatter ligger närmare det ”verkliga värdet” för både varor och tjänster. Att undvika onödiga skatter ger både lägre kostnader och högre intäkter… 🙂

Något att tänka på när (och om…) man skall köpa en ny bil. (Men behöver man verkligen ha en egen bil när det finns hyrbilar, bilpooler, privatuthyrning, taxi och kollektivtrafik…?) Hur mycket skatt och övriga kostnader vill man egentligen betala för att ha en egen bil? frågar sig Besser, som trots allt har en stor och bra bil som är ”kostnadsoptimerad” och ganska billig i drift.

”Kommunalskatter”

”Den genomsnittliga kommunalskattesatsen, exklusive begravningsavgift, uppgår år 2018 till 32,12 procent. Detta är mer än en fördubbling jämfört med 1960 då kommunalskatten i genomsnitt låg på 14,63 procent. Framförallt gjordes höjningarna under 1960- och 1970-talen, men tendensen med stigande skattesatser har hållit i sig även under senare år. I genomsnitt är kommunalskatten idag 1,74 procentenheter högre än den var år 2000.

Förutom skatt till kommunen och landstinget inbegrep kommunalskatten tidigare även en skatt till kyrkan. I och med att kyrkan i princip helt skildes från staten år 2000 ingår dock sedan dess inte längre någon kyrkoskatt i kommunalskatten. I stället betalas en avgift av dem som tillhör Svenska kyrkan.

Begravningsavgiften är dock fortfarande obligatorisk. Tidigare varierande den från församling till församling, men från och med år 2017 är den enhetlig för hela landet med undantag för Stockholm och Tranås. I Stockholm uppgår begravningsavgiften år 2018 till 0,075 procent och i Tranås till 0,24 procent. I övriga landet ligger den på 0,242 procent.

Kommunalskatten varierar ganska kraftigt från kommun till kommun. Högst är den i Dorotea där den 2018 uppgår till 35,15 procent. Lägst är den i Vellinge: 29,19 procent.”

Bessers kommentar: Lite historik….

De flesta svenskar tror att vi alltid haft ett högt skattetryck i Sverige. Så är det inte. Från slutet av andra värdskriget, från 1945 och framåt, när den svenska exportindustrin utvecklades och blomstrade så skapades det svenska folkhemmet. Sverige hade länge haft fred och hade stark framtidstro. Det fanns gott om jobb och samhället utvecklades snabbt. Den medelkommunala skatten låg 1945 på 10,2 %, moms fanns inte alls.

Arbetskraftsinvandringen tog fart på 50-talet, främst var det finnar och italienare som kom till Sverige. De flesta var unga och duktiga industriarbetare som fick jobb direkt i den svenska exportindustrin som gick på högvarv. Alla invandrare hade i stort sett jobb, bostad och betalade skatt från första dagen. Exportintäkter och löner ökade varje år, skatterna var fortfarande relativt låga och det svenska folkhemmet utvecklades vidare. Den medelkommunala skatten låg 1955 på 12,2 %, moms fanns inte alls.

Det är ganska fantastiskt att tänka sig att en vanlig industriarbetare med lite extrajobb, låg skatt och med begränsade lån kunde spara ihop till en egen villa. Ofta var det självbyggen och ”egna hem rörelsen” som låg bakom husbyggandet. Skatterna höjdes allt efter som när ”folkhemmet” utvecklades, men det lönade sig fortfarande att arbeta och ta extrajobb. Hemmafruar var ganska vanligt och med låga skatter gick det alldeles utmärkt att försörja en hel familj på bara en lön. Det fanns jobb till alla som ville jobba och det fanns egentligen ingen marginalskatt att tala om även under de här åren. Den medelkommunala skatten låg 1965 på 17,2 %, moms (oms) låg på 6,4 %.

Snabbt fram till början av 1980-talet. Sverige var fortfarande ett framgångsrikt samhälle och en förebild för många länder. Men den vanliga kommunalskatten hade kompletterats med både statliga löneskatter, högre moms och många andra, ofta dolda, skatter. Marginaleffekterna blev helt otroliga. Några egenföretagare fick en marginalskatt på 102 % (Pomperipossaskatten). Det blev marginalskatt på runt 82 % även på vanliga inkomster. Lite högre inkomster hade en marginalskatt på 87 %. Den medelkommunala skatten låg 1980 på 29,1 %, moms låg på 23,5 %. (På 15 år hade kommunalskatten ökat med 69 % och momsen ökat med 267 %….)

Hur kunde man som vanlig löntagare leva och spara då? Svaret är att i stort sett alla kostnader under hela 1980-talet var avdragsgilla mot löneinkomster och att alla förmåner var gratis och obeskattade. Hade du tjänstebil så var den gratis och även bensinen var gratis. Det var fritt att köra privat hur mycket som helst. Betalade arbetsgivaren för lunch och gav höga traktamenten så var de också gratis och helt skattefria.

Övriga förmåner var också skattefria och gratis. Hade man t.ex. reseförmåner från sin arbetsgivare så var de helt skattefria. Jobbade man på ett flygbolag var alla flygresor skattefria, jobbade man på ett rederi var alla båtresor skattefria, jobbade man på SJ var alla tågresor skattefria och jobbade man på ett bussbolag var alla bussresor skattefria.

Men den största fördelen var att även alla skuldräntor var 100 % avdragsgilla mot lönen och inkomst av tjänst. Då spelade varken fastighetspriser eller räntenivå någon roll. Det var bara att låna så mycket som man kunde och sen investera i fastigheter eller egen bostad. Den genomsnittliga långa bolåneräntan låg på drygt 12 % per år under åren 1980 till 1990. Självklart ökade inflationen och fastighetspriserna varje år, men de som lånat till fastigheter och boende blev snabbt mycket rika tack vare den höga inflationen.

Hade man hög lön så betalade man runt 1,50 % netto i ränta med höga marginaleffekter under de här åren när inflationen var som högst. Den genomsnittliga inflationen låg på drygt 8 % under åren mellan 1980 och 1990. (Inflationen låg 1980 på 13,4 %, gick ner till 4,2 % 1986 och gick sen upp igen till 10,4 % 1990.) Under hela 1980-talet var det många som fick betalt för att bo när prisstegringar och inflationen tog ut skulderna. Den medelkommunala skatten låg 1990 på 31,2 %, moms låg på 24,2 %.

Idag 2019 har vi en förlängd och konstgjord högkonjunktur baserad på riksbankens expansiva penningpolitik och en oprövad minusränta under de senaste 5 åren. Åter är det många som lånar stora belopp för att köpa egen bostad. Fastighetsmarknaden har exploderat under de senaste åren, men nu ligger inflationen sedan länge stadigt runt 2 % och räntan kommer antagligen snart att öka. Räntan är fortfarande avdragsgill, men bara till 30 %, och vi vet inte hur länge till det gäller. Visst finns det fortfarande nya jobb, men det är främst låglönejobb i service och tjänstesektorn (i vården, inom handel, och inom resturang och hotell). De flesta industrijobben har flyttat utomlands och svenska storföretag expanderar sin verksamhet främst utanför Sverige.

Det höga skattetrycket har gjort att Sverige även ligger även i topp när det gäller rationaliseringar. Det behövs allt mindre arbetskraft för att göra samma jobb inom både industri och handel. Det gäller för både för industriarbetare och tänstemän, och inom handel så flyttas de mesta inköpen ut till ”on line”, ofta till företag utanför Sverige. Det finns allt färre ”vanliga jobb” att söka.

Det höga skattetrycket gör också att lönerna pressas uppåt för chefer och kvalificerade specialister. De ökande kostnaderna gör i sin tur att företagen anställer allt färre ”vanliga tjänstemän” och ”industriarbetare” för att behålla lönsamheten i företagen. Det blir billigare och enklare att köpa både tjänster och varor från Indien, Kina och övriga Asien. Vi får en negativ spiral av allt färre ”vanliga jobb” med hyfsat normala inkomster här i Sverige.

Sen har vi alla nya invandrare sen 2015 som inte får några jobb alls och lever på bidrag. De lever mest koncentrerat i egna förorter med en livsstil som inte liknar det Sverige som vi andra är vana vid. Där finns en stor del av dagens svenska befolkning som inte pratar svenska, inte har någon utbildning, inte får något jobb och som lever i en livsmiljö som inte ger något hopp om framtiden. Det ser inte så ljust ut i framtiden för stora delar av det svenska samhället. Den medelkommunala skatten låg 2018 på 32,12 %, moms ligger nu på 25,0 %. (vilket den gjort sen 1991)

Hur blir det i framtiden? Det är ganska enkelt att gissa hur de närmaste tio åren ser ut. Det kommer att bli allt större klyftor i samhället. Det blir fler ”vanliga svenskar” som inte hittar några jobb och det kommer att finnas många invandrare som fortfarande inte pratar svenska och saknar utbildning. Dessa invandrare kommer aldrig att få några riktiga jobb och kommer då att tvingas leva på bidrag, svartjobb eller kriminalitet. Den gruppen kommer heller aldrig att betala några inkomstskatter eller bidra till samhällets utveckling.

För att betala för den här nya samhällsutvecklingen kommer skatterna att behöva höjas ordentligt för alla som fortfarande har jobb, oberoende av om de är låginkomsttagare, medelinkomsttagare eller höginkomsttagare. Det blir både nya skatter och höjda skatter. Främst är det de dolda skatterna som kommer att höjas och skapas, ofta under beteckningen ”miljöskatter” eller ”miljöavgifter”.

Två nyligen införda ”miljöskatter” är flygskatten (från 1 april 2018) och kemikalieskatten (från 1 juli 2017). Båda skatterna har liten miljöpåverkan, tomma flygstolar ger ingen miljövinst och mer inköp av elektronikprylar utanför Sverige är inte bättre för miljön. Som alla produktskatter, så betalas de här skatterna bara på de varor och tjänster som köps i Sverige. Det finns många dolda skatter som bara vi svenskar tvingas att betala och det kommer att bli fler framöver.

Verkligheten är att det blir allt mindre kvar i plånboken för nästan alla när skatterna hela tiden ökar. Den medelkommunala skatten kommer 2028 att ligga på 37,50 % och moms kommer att ligga på 28,0 %. (En gissning från Besser…. )

Slutsats

Sverige är idag ett utpräglat högskatteland med ett mycket högt totalt skattetryck internationellt sett. Så har det inte alltid varit, men den närmaste årens samhällsutveckling kommer att kräva ytterligare ordentliga skattehöjningar. Dessa skattehöjningar kommer i huvudsak att vara dolda skatter som i många fall går under beteckningen ”miljöavgifter”. (typ energiskatt, koldioxidskatt, flygskatt, avfallsförbränningsskatt och kemikalieskatt)

Det kommer att krävas mer kunskap om både skattestrukturen och enskilda skatter för att kunna få en ”hyfsat välskött privatekonomi” framöver. Främst gäller det att undvika onödiga punktskatter och ”miljöavgifter”, men det kommer inte att räcka med det. Även skatten på inkomster kommer att öka, oberoende av om det är inkomst av tjänst, näringsverksamhet eller kapital. Det kommer att löna sig ännu mer att ha kunskap om skattestruktur och skattenivåer (och att just undvika”onödiga skatter” på både varor och tjänster) i framtiden.

Men höjda skatter löser inte alla samhällsproblem. För att få ”ett hyfsat bra liv” så måste man framöver vara mer uppmärksam på sin egen livssituation. Det blir viktigare var man bor och vilka grannar man har. Det blir viktigare vad man jobbar med och vilka inkomster man har. Det blir viktigare vilka man umgås med och i vilken social omgivning man har. Det blir viktigare vad man kan göra själv och vilka varor och tjänster man måste köpa. Det blir viktigare att välja rätt skolor och att kunna välja rätt vård och omsorg.  Att tänka långsiktigt kommer att löna sig ännu mer framöver.

Framtidens sociala och ekonomiska klyftor kommer att bli att allt större. Det gäller att välja sida redan idag. Långsiktiga investeringar och gedigen skattekunskap kommer att behövas för både social rörlighet och ekonomisk frihet, och därmed möjligheten att kunna välja ”ett hyfsat bra liv”.

Besser

Advertisements