Det här inlägget är lite inspirerat av två tidigare inlägg, ”Skattestruktur, del 1” och ”Skattetryck, del 2”. Där konstaterade Besser att det inte finns speciellt mycket information om beskattning av kapital på Skatteverkets hemsida. Visst kan man läsa något lite om kapitalskatten på reavinster (som är 30 %…) och ännu mindre om skatt på ISK konto. Men ”inkomst av kapital” är inte heller något som media och övriga samhället pratar om.

Varför är det så? Jag tror att det helt enkelt inte finns tillräckligt många svenskar som har just inkomst av kapital. Det finns ingen ränta på bankernas vanliga sparkonton och de flesta ”vanliga svenskar” använder det lilla kapital som blir över från löner och andra inkomster till konsumtion av varor eller tjänster. Det har varit en (delvis konstgjord…) högkonjunktur de senaste fem åren och då finns det ingen anledning att spara långsiktigt. Det är trevligare att åka på långresa, renovera köket, köpa ny bil eller skaffa sig några ytterligare nya och fantastiska prylar.

Några av de få svenskar som sparar och får lite mer kapital över, köper istället andelar i bankernas dyra och dåliga aktiefonder. Som man sen säljer i panik när börsen går neråt och konjunkturen når botten om några år. Eller så köper man aktier i IPOs och små förhoppningsbolag som skall få en ”fantastisk värdeutveckling” någon gång i framtiden. Oftast blir det bara fler nyemissioner och sen ”zombiebolag” eller konkurs på slutet. Inga bra alternativ det heller…

Men en stadig och regelbunden inkomst av kapital som komplement till lön eller pension är något som Besser alltid rekommenderar…  🙂. För Besser gäller att (ökande…) aktieutdelningar kommer in på ISK kontot varje år och de utdelningarna används sen till att köpa fler aktier som i sin tur ger ännu mer i utdelningar.

Någon gång i framtiden blir utdelningarna i stället ett komplement till min pension och övriga inkomster. Den stora skillnaden mot förhoppningsaktier i småbolag och teorin om framtida värdestegring är att utdelningar från stabila och lönsamma storbolag betalas in på konto varje år och ger en regelbunden avkastning även i praktiken.

Har man aktierna på ett ISK konto så slipper man också kapitalskatten på 30 %. För Besser ligger den totala ”avkastningsskatten” (för utdelningarna på mitt ISK konto) hela tiden under 10 %.

Info från SCB….

Så hur står det till med ”inkomst av kapital för vanliga svenskar”? SCB har som vanligt koll på svenskarnas privatekonomi. All statistik har sammanställts till en artikel som man gick ut med i media i december 2018. Som man kunde gissa var SCBs artikel inte helt objektiv. Det var mest tyckande och gnäll om orättvisor för ”många svenskar med låga inkomster” och avundsjuka att det finns ”några få rika svenskar” som har så mycket mer ”inkomst av kapital”.

Här kommer några utdrag ur artikeln….

”Stor del av kapitalinkomsterna går till hushållen med högst inkomster”

”År 2016 kom drygt 70 procent av inkomsterna hos Sveriges hushåll från marknadsinkomster, det vill säga löneinkomster och inkomster av näringsverksamhet samt kapitalinkomst. Men inkomsternas sammansättning varierar mellan hushåll i olika inkomstskikt.”

”Inkomst av lön och näringsverksamhet är den dominerande inkomsten i decilerna 4–9. I decil 10 är den totala inkomsten av lön och näringsverksamhet lika stor som kapitalinkomsten och tillsammans utgör de 90 procent av den totala disponibla inkomsten.”

”Ojämlik fördelning av kapitalinkomster”

”Av de sammanlagda kapitalinkomsterna 2016 gick 87 procent till de 10 procent av hushållen med högst disponibel inkomst (decil 10), medan 2 procent gick till den halva av hushållen som hade lägst disponibel inkomst (decil 1–5).”

”Fördelningen av kapitalinkomster är inte heller särskilt jämn i decil 10, utan även här förekommer en kraftig skevhet.”

”Med hjälp av percentiler kan vi zooma in på decil 10 och få en bild av hur kapitalinkomsterna fördelar sig i den inkomstgruppen. Det visar sig att 54 procent av de sammanlagda kapitalinkomsterna går till P100, det vill säga den hundradel av hushållen som har högst disponibel inkomst. Mönstret går igen även om vi skulle bryta ner P100 i tio lika stora grupper, det vill säga tusendelar. Den tusendel av hushållen med högst disponibel inkomst hade nästan 25 procent av de sammanlagda kapitalinkomsterna 2016.”

Enligt SCB finns det cirka 4.180.000 hushåll i Sverige. Det betyder att det finns 4.180 ”superrika hushåll” som tar hand om 25 % av kapitalinkomsterna. Det är i de här hushållen vi hittar familjer och ägare till många av de stora och framgångsrika ”familjebolagen”. Det gäller både börsnoterade bolag, allt från Axfood och Beijer till H&M och Lundbergs, men även större onoterade bolag som IKEA och Bonnier. Sen skall man inte heller glömma alla andra okända och ”medelstora” familjebolag där ägarna gärna tar ut delar av vinsten som utdelning med 25 % skatt.

Inkomst av kapital?

Men om man inte tillhör ett av ”hushållen med familjebolag”, vad gör man då?

Att vara avundsjuk på andra är inte en speciellt produktiv inställning. Det enda som man själv kan styra är sin egen situation. Att skaffa sig en stabil och regelbunden inkomst av kapital är ganska enkelt, egentligen.

 En lagom stor och diversifierad aktieportfölj med stora, stabila och lönsamma utdelningsbolag, där utdelningar återinvesteras och regelbundet sparande tillförs, ger en allt större inkomst av kapital över åren… hur svårt kan det vara säger Besser  🙂

En enkel kalkyl

Om vi börjar från början så har den övre hälften av alla svenska hushåll 98 % av kapitalinkomsterna. Den 10-del med högsta inkomsterna har 87% av kapitalinkomsterna, den 100-del med högsta inkomsterna har 54 % av kapitalinkomsterna och den 1.000-del som har de högsta inkomsterna har 25 % av kapitalinkomsterna.

Det betyder att det trots allt finns lite kapitalinkomster bland ”vanliga hushåll” med lite högre inkomster. Decil 6 till 9, dvs 40 % av alla hushåll har 11 % av kapitalinkomsterna. Vi vet dock inte vilken typ av kapitalinkomster det är, se vidare nedan.

Det vi ser ovan är att även för höginkomsttagare så är kapitalinkomsterna extremt ojämt fördelade. Det betyder också att 90 % av alla hushåll i decil 10 tillsammans har 33 % av alla kapitalinkomster. Då har vi tagit bort alla ”superrika hushåll” typ familjerna Wallenberg (Investor), familjerna Persson (H&M) och familjerna Lundberg (Lundbergs). Det är antagligen många ”vanliga” höginkomsttagare och företagare som jobbat hårt, sparat långsiktigt och investerat klokt som tar hand om en tredjedel av alla svenska kapitalinkomster.

Går vi vidare till ännu rikare hushåll men fortfarande tar bort alla 4.180 ”superrika hushåll” så får vi att 99 % av alla i decil 10 tillsammans har 62 % av alla kapitalinkomster.

Självklart är även det här mycket speciella hushåll, ofta med aktier i egna familjebolag. Men det visar också att oberoende av höga inkomster från anställning eller företagande, så kan inkomster av kapital vara ett bra komplement till privatekonomin.

Det spelar ingen roll vilken decil av disponibel inkomst som du tillhör, alla kan skaffa sig en extra inkomst av kapital. Visst är inkomster och intäkter viktiga med det är också utgifter och kostnader för att kunna genomföra ett långsiktigt sparande. Med kloka investeringar från början får man någon gång i framtiden en ”disponibel inkomst” som även inkluderar en substantiell och regelbunden inkomst av kapital.

Mer om kapitalinkomster från SCB…

”Större kapitalinkomster bland äldre”

”Kapitalinkomsternas andel av den disponibla inkomsten ökar med stigande ålder, medan de skattefria transfereringarnas andel minskar.”

Självklart är kapitalinkomsterna fortfarande extremt ojämnt fördelade även när man ser på inkomst som funktion av ålder och hushållstyp, men det visar också att inkomst av kapital blir viktigare för många hushåll med äldre som främst får sin inkomst av pension.

Det visar sig att för alla hushåll bestående av ”ensamstående eller sammanboende utan barn med en ålder av 65 år eller äldre” så består genomsnittlig disponibel inkomst till 68 % av pension, till 11 % av lön och näringsverksamhet och till 19 % av kapitalinkomst. Åter är det många ”superrika hushåll” som ingår i den här gruppen, men vi vet inte hur stor den andelen är.

En disponibel inkomst där 19 % kommer från kapitalinkomster är det kanske inte så många av dagens pensionärer som får. Men det ger också en hint om att det lönar sig att investera klokt under vanliga arbetslivet för att kunna ta ut lite extra inkomst av kapital som pensionär.

Besser anser att det inte är helt omöjligt att få 20 % av ”framtida disponibla inkomster” från regelbundna utdelningar som komplement till pensionen när man blir pensionär. Den extra inkomsten kommer att göra stora förändringar för livet som pensionär.  Dels kommer den extra inkomsten att behövas när de allmäna pensionerna blir allt lägre i framtiden och dels kan den behövas för att ge lite guldkant på tillvaron som ”fattig pensionär” någon gång i framtiden.

Värdena i den här artikeln gäller för 2016. Vi får hoppas att även framtida pensionärer är lika kloka och förutseende som dagens äldre generation…. 🙂

Vilka disponibla inkomster har hushållen?

”Samtliga inkomster i artikeln är redovisade efter skatt där inte annat framgår.”

”För att 2016 tillhöra decil 1 ska den disponibla inkomsten för en ensamstående person utan barn underskrida 131 000 kronor och för ett sammanboende par med två barn underskrida 321 000 kronor. För att tillhöra decil 10 ska den disponibla inkomsten för en ensamstående person utan barn överskrida 433 000 kronor och för ett sammanboende par med två barn överskrida 1 062 000 kronor.”

Skillnaden i disponibel inkomst för en ensamstående person i decil 1 jämfört med decil 10 är alltså lite drygt 25 tkr per månad. Ganska fantastiskt. Det som gör att skillnaden inte är större är det som SCB kallar ”skattefria transfereringar”. Vem tror du betalar för dessa transfereringar?

Om vi räknar med en total skattenivå på 35 % för högre ”inkomst av lön och näringsverksamhet” i decil 10, (skatt 2016 på löner, tabell 33, kolumn 1 med jobbskatteavdrag) så får vi en jämförbar bruttolön på 55.000 kr per månad för ensamstående och cirka 60.000 kr per månad per person för sammanboende par. (då är föräldrapenning, barnbidrag och andra transfereringar inräknat). Det är inga orimliga lönenivåer vi ser även när det gäller ”höginkomsttagare”.

Det vi ser här är dock bara en del av ekvationen. SCB redovisar ”disponibel inkomst” men säger inget om hushållens utgifter. Självklart är det så att det finns ett samband mellan hushållens inkomster, utgifter och sparande. Och utan långsiktigt sparande blir det svårt att göra kloka investeringar som sen ger en extra inkomst av kapital. Oberoende av vilken decil du tillhör.

Det SCB inte redovisar…

SCB ser bara på svenskars privatekonomi ur ett statistiskt perspektiv när man undersöker ”inkomst av kapital” och hushållens ”disponibla inkomst”. Det viktiga som SCB då inte redovisar är 1) Vilken typ av kapitalinkomst hushållen har och 2) Vilken skatt som betalas på den inkomsten och för 3) Vilka enskilda hushåll  inkomsten gäller.

Ett: Typ av kapitalinkomst kan grovt delas upp i två delar. Antingen som a) (engångs) reavinst från försäljning eller som b) (regelbundna) utdelningar från aktier. Jag gissar att 90 % av alla kapitalinkomster i decil 1 till 9 kommer från engångs reavinster på försäljning av fonder och bostäder, och att 90 % av kapitalinkomsterna i decil 10 kommer från regelbundna aktieutdelningar. Något att fundera över. Det är stor privatekonomisk skillnad mellan engångs reavinster och regelbundna utdelningar.

Två: Skatt på kapitalinkomst kan också delas upp i två delar. Antingen som a) (vanlig) kapitalskatt på 30 % eller som b) (schablon-) skatt på ISK konto. När det gäller reavinster på bostäder och fast egendom så är det alltid 30 % kapitalskatt (efter avdrag och kvittning ) men för aktieutdelningar så kan man själv välja vilken beskattning man vill ha.

Det betyder också att skatten blir ojämnt fördelad beroende på typ av kapitalinkomst. Gör man reavinst på en bostad så är det alltid 30 % i kapitalskatt (efter avdrag…) men för aktieutdelningar på ett ISK konto så blir det för det mesta under 10 %  i kapitalskatt. Något att fundera över. Även skattemässigt är det stor skillnad på engångs reavinster och regelbundna utdelningar.

Tre: Enskilda hushåll redovisas inte i statistiken och följs inte upp av SCB. Men det betyder också att SCB inte undersöker hur inkomsten av kapital förändras för varje enskilt hushåll över åren. Det blir lite som jag gissade under ”typ av kapitalinkomst” att många av kapitalinkomsterna för hushållen i decil 1 till 9 kommer från reavinster som bara sker mycket sällan eller en gång per hushåll (t.ex. försäljning vid arvskifte eller byte av bostad), medan kapitalinkomsterna i hushållen i decil 10 återkommer varje år till samma hushåll. Något att fundera över. Även mellan enskilda hushåll är det stor skillnad på enstaka reavinster och regelbundna utdelningar.

Mer skatteinfo för 2018…

Ekonomifakta har i en annan rapport även analyserat kapitalskatterna mer i detalj för taxeringsåret 2018.  Totalt beskattades svenska hushåll med 74 miljarder i kapitalskatt för 2018. Som jämförelse kan anges att samma skatt blev 28 miljarder år 2012 och 80 miljarder år 2017. Det är en minskning med 8 % jämfört med 2017, men en ökning med 160 % jämfört med 2012. Orsaken till den skatteökningen är främst börsuppgången och prisutvecklingen på bostäder under de senaste tio åren. Det har varit lätt att göra reavinster de senaste åren, men det kan ändras i framtiden. Tag varning….

SCB har också koll på kapitalskatten på kommunnivå. Om vi ser på de 10 kommunerna med högst genomsnittlig kapitalinkomstskatt så toppar Danderyd med 87 tkr per invånare, Lidingö är tvåa med 40 tkr, nummer är tre Båstad med 27 tkr och nummer tio är Österåker med 16,5 tkr per invånare. Minst betalade man i Malå kommun med 1.900 kronor per invånare. Genomsnittlig kapitalskatt för hela landet var 9.700 kronor. Självklart är även den kapitalskatten mycket ojämnt fördelad. Den mesta skatten kommer från reavinster på fastigheter och bostäder, och något från reavinster på aktier och fonder. Det är numera mycket få svenskar som får inkomst av kapital från ränta på vanliga bankkonton….. 🙂

Av de 10 kommunerna ligger 2 i Skåne och de 8 andra är Stockholm (6:e plats) och övriga är 7 st närkommuner norr om Stockholm.

SCB och kommunalskatten 2019.…

SCB håller också koll på hur kommunalskatten blir 2019. Av de 7 kommuner som under 2019 har en kommunalskatt på under 30 kronor, så ligger 2 i Skåne och de andra 5 är Stockholm (7:e plats) och 4 st av Stockholms norra närkommuner. Av de 11 kommuner som har en kommunalskatt på 34,70 eller mer så ligger 9 st i Norrland och 2 st i Västra Götaland. Något att fundera på. Det är viktigt var man bor, även för kommunalskatten.

Slutsats

Att ha en regelbunden inkomst av kapital är numera ganska ovanligt i Sverige. Det finns helt enkelt inte tillräckliga incitament att spara när det är en låg allmän räntenivå och nollränta på de flesta bankkonton. Då är det svårt att bygga upp ett långsiktigt investeringskapital som skulle kunna ge en stadigt och stabil framtida ”inkomst av kapital”.

Av de sammanlagda kapitalinkomsterna gick 87 % till decil 10 (10 % hushåll med högsta disponibla inkomst), 54 % till percentil 100 (1 % hushåll med högst total inkomst) och 25 % till den tusendel av hushållen med högst total inkomst. Men att vara avundsjuk på andra hjälper inte din egen framtid. Det spelar ingen roll vilken disponibel inkomst ditt hushåll har, alla kan skaffa sig en egen och regelbunden ”inkomst av kapital” med begränsade utgifter och långsiktigt sparande.

Besser rekommenderar som vanligt ”en lagom stor aktieportfölj med utdelningsaktier”…. 🙂

Skattemässigt är det viktigt även var man bor. Alla kan inte bo i Skåne eller i Stockholm med norra närkommuner, men också i övriga Sverige är det viktigt att välja rätt kommun redan från början för att hitta rätt plats att bo, jobba och leva i.

Som jag skrev i förra inlägget är det viktigt att tänka till ordentligt och att tänka långsiktigt redan från början om man vill få ”ett hyfsat bra liv”. Både under arbetslivet och när man blir pensionär. Framtiden ser inte så ljus ut för stora delar av det svenska samhället.

Det kommer alltid att finnas några få rika hushåll med mycket höga inkomster. Strunta i dem. Medelklassen med medelinkomster kommer sakta att försvinna och de flesta svenska hushåll blir låginkomsttagare som lever på bidrag, har låg lön eller låg pension.

Vi får ett annat Sverige där både jobb och livsstil kommer att ha stora skillnader framöver. Pensionsåldern kommer att öka ordentligt och de som i framtiden går i pension runt 65 år kommer att få en allt lägre allmän pension. Därför kommer både ”skattekunskap”, sparsamhet, eget arbete, låga allmänna levnadsomkostnader och extra inkomster behövas för att ha ”ett hyfsat bra liv” i framtiden.

Besser

Advertisements