Det här inlägget är inspirerat av en artikel i Dagens Industri (DI) i förra veckan. Rubriken var ganska tuff…. ”Bolånebomb hot mot statskassan”.

Det är samma resonemang som jag själv drivit i några av mina tidigare inlägg. När räntan går upp ( det är inte en fråga ”om”…) så kommer den att påverka både privat konsumtion och skatteintäkter. Allt tack vare den extremt höga privata belåningen vi har i dagens Sverige. Det är främst den höga belåningen av bostäder men också övriga konsumtionslån som gör att den svenska ekonomin är känslig även för mindre ökningar av räntenivån.

Redan idag finns det många svenskar som inte kan hantera sina privata krediter och konsumtionslån. Som vi ser i Kronofogdens senaste årsrapport för 2018 så finns det nu 414.000 personer som har en total skuld till kronofogden på 81 miljarder kronor. Det innebär att 5 % av Sveriges vuxna befolkning har en medelskuld på 195 tkr och en medianskuld på 54 tkr bara till kronofogden. Det är ganska fantastiskt att så många svenskar (cirka 207.000…) inte ens kan betala en vanlig skuld på under 55 tkr utan att skulden går till Kronofogden som sista instans.

Då har vi inte heller räknat in alla inkassobolag som (förutom Kronofogden..) försöker driva in skulder från kreditförsäljning och vanliga smålån. Jag gissar att det finns minst lika många svenskar som även har skulder till inkassobolagen. Totalt finns det alltså drygt 800.000 svenskar (10 % av alla vuxna….) som har så dålig privatekonomi att de inte ens kan betala sina vanliga kreditlån och konsumtionsskulder.

Kreditförluster

Den största delen av alla svenskars lån är naturligtvis bolånen. Men det finns en mycket viktig skillnad mellan bolån och konsumtionslån. Skillnaden är att banken har bostaden som säkerhet.

Finansbolag och banker kollar naturligtvis upp kreditvärdigheten på sina kunder innan de ger kredit eller konsumtionslån. Men det finns sällan (eller aldrig…) några säkerheter för de här lånen. Privatpersoners kreditvärdighet är till 99 % beroende på inkomster (fasta och regelbundna…) och hur man tidigare har skött sina lån (dvs eventuella betalningsanmärkningar).

Visst kan även ”icke kreditvärdiga personer” få lån, men inte från bankerna. Då blir det helt andra finansbolag och lån till helt andra räntor och villkor.

Banker kan naturligtvis missbedöma en bostads (dvs ägd bostads) värde och ge ut lån som överstiger värdet på bostaden, men det är mycket ovanligt. Om bolånetagaren inte kan betala räntor och amortering (enligt plan….) så kan även banken gå till Kronofogden och begära tvångsförsäljning, men det händer ganska sällan. Totalt gjorde Kronofogden tvångsförsäljningar av 429 fastigheter och 289 bostadsrätter under 2018.

Det är mycket ovanligt att svenska banker får kreditförluster på vanliga bolån och vi vet inte hur stor kreditförlusten blev (om ens någon alls…) på de 718 bostäderna som Kronofogden sålde 2018.

Försäljningarna berode antagligen mest på missad betalning av räntor och amorteringar. Det här är också en av orsakerna till att bolånen är så lönsamma för de svenska storbankerna. (Och också en av anledningarna till att Besser har flera bankaktier i sin aktiefond och aktieportfölj…..)

Bolånebomben…

Så vad har då DI kommit framtill? Här kommer underrubriken…

”Det är hög tid att börja minska de generösa ränteavdragen i Sverige. Om räntorna normaliseras drabbas inte bara konsumtionen hårt – även statsfinanserna hotas av en vertialbel bomb”

Trots att konsumentlånen utan säkerhet ökat kraftigt de senaste åren (mycket pga oseriösa spelbolag och finansbolag…) så står de bara för 6 % av hushållens totala lån. Den största delen är fortfarande bostadslånen som står för 82 % av de 3.308 miljarder som svenska hushåll (privatpersoner…) har i skuld enligt SCB.

”De senaste tio åren har den utestående bostadslånestocken ökat med 94 %, alltså nästan en fördubbling. På 15 år är ökningen hela 266 %. BNP har ökat med 20 respektive 38 procent i Sverige under samma tid”  skriver DI.

Ganska fantastiskt, 15 år sen är bara februari 2004 då de totala bolånen uppgick till 1.020 miljarder jämför med februari 2019 på 2.712 miljarder. Det blir en ökning på 1.692 miljarder på 15 år eller över 112 miljarder per år under de senaste 15 åren. Jämför gärna den siffran med några budgetsiffror nedan…. 🙂 .

Dolda skulder…

”Det finns också en dold skuld som många inte tänker på. Även bostadsrättsföreningarna har lån som de boende indirekt svarar för. De uppgår nu till 484 miljarder.”

”Tyvärr ser vi inte sällan höga belåningsnivåer i nya bostadsrättsföreningar som har färdigställts de senaste åren, vilket tillsammans med nya lån för renoveringar har bidragit till låneökningen”

Låneexpansionen har gjort att hushållens totala skulder nu har ökat till drygt 185% av total disponibel inkomst enligt Riksbanken. Men samtidigt har hushållens räntekostnader i förhållande till disponibel inkomst sjunkit till drygt 2,5 % efter ränteavdrag.

”Det är faktiskt inte omöjligt att elräkningen numera är större än räntekostnaderna för många hushåll – åtminstone vintertid” skriver DI.

Tillgångar…

Självklart har ”hushållen” (SCB´s term för privatpersoner…) även tillgångar. Enligt senaste rapport från SCB så har hushållen finansiella tillgångar (aktier, fonder banksparande…) på 5.300 miljarder att jämföra med skulder på drygt 4.200 miljarder.

Enligt SCB´s rapport så hade hushållen bl. a. följande tillgångar i slutet av 2018…

Sedlar & mynt: 48 miljarder, Inlåning: 1.922 miljarder, Obligationer: 96 miljarder, Direktägda aktier:  2.083 miljarder, Fondandelar:  1.154 miljarder (Totalt 5.303 miljarder).

Försäkringssparande: 1.061 miljarder, Tjänstepensioner: 2.846 miljarder och Premiepensioner på 1.244 miljarder (Totalt 5.151 miljarder).

Men som vi vet från tidigare inlägg så är tillgångar i aktier extremt ojämt fördelade i Sverige, och den större delen av hushållens fondandelar är låst till eget pensionssparande. Visst finns det 1.871 miljarder (bankernas andel) på bankernas vanliga inlåningskonton, men även det kapitalet är relativt ojämnt fördelat. ”Vanliga svenskar med jobb och familj” har inget större extra kapital på bankernas nollräntekonton.

Vi vet också att den svenska börsen ligger högt i den senaste börscyklen där vi hade ATH på OMXS så sent som ni i veckan. Det betyder också att värdet på både aktier och fondandelar kan sjunka snabbt när börsen går ner mot mer normala nivåer.

Försäkrings och pensionssparande är nästan lika stort som de finansiella tillgångarna men är mer jämnt fördelat över Sveriges befolkning. Självklart finns det många som saknar tjänstepensioner (cirka 12 % av alla svenskar som har lön och inkomst av arbete) och många som också har låga löner och låga premiepensioner. Med en begränsad kreditvärdighet så är antagligen också bolånen låga eller saknas helt för dessa inkomstgrupper.

Skatterna…

Enligt DI så gjorde svenskarna avdrag på 78 miljarder för utgiftsräntor under senast godkända taxeringsåret 2017. Det betyder att hushållen under 2017 hade en genomsnittlig ränta på 2,1 %, en nivå som lär ha sjunkit ytterligare sen dess. För taxeringsåret 2018 gissar jag att nivån ligger på 1,9 %.

Med en mer normal bolåneränta på 5,25 % (enligt DI…) så skulle bolåneräntorna ligga på drygt 170 miljarder före ränteavdrag skriver DI. Det är en en skillnad på nästan 100 miljarder kronor jämfört med idag.

”Svenskarna skulle fortsätta att betala sina räntor som vanligt men för konsumtionen skulle det bli en smärre katastrof.” och ”1 procent högre ränta skulle medföra ytterligare boräntekostnader på cirka 33 miljarder kronor. Till det kommer räntor på konsumtionslån” skriver DI.

Även staten och skatteintäkterna skulle drabbas. Med en avdragsrätt på 30 % för utgiftsräntor slår ökande räntor hårt även mot skatterna.

”Utgiftsräntor på 170 miljarder kronor bara för bolån skulle ge totala ränteavdrag på 51 miljarder kronor, vilket motsvarar hela försvarsbudgeten. Som jämförelse uppgick statens kostnad för (total…) skattereduktion till 18,3 miljarder kronor netto 2017, där ränteavdragen stod för majoriteten.”

Statens kostnad för ”skattereduktion” har varit relativt jämn under åren, men 2012 när bolånen var lägre (cirka 2.000 miljarder) räntenivån var högre högre (cirka 4,0 %) så var den totala skattereduktionen ändå bara uppe i 25,6 miljarder. Det är bara hälften av de 51 miljarder som en högre ränta skulle innebära idag.

Ränteavdraget…

”Räntorna på bostadslånen ser inte ut att vara något större problem för vare sig hushållen eller staten i dagsläget. Men om de stiger markant skulle de troligen påverka  både konsumtionen och statsbudgeten kraftigt. Därför är det rimligt att minska ränteavdragen, även om det inte är populärt.” skriver DI

Ett enkelt sätt att begränsa ränteavdragen är att ytterligare minska taket för avdragen. Då blir det också en ”fördelningspolitisk fördel” för våra opportunistiska politiker. Om man sätter maxavdraget till 20.000 kronor (som DI tror…) så kan man fortfarande säga att ”vi har kvar 30 % avdragsrätt på bolån för vanliga bolåntagare” och att ”det är bara de rika som får betala en mer rättvis del av skatterna”. Men frågan är om det räcker. Även om man tar bort avdragsrätten på konsumtionslån så är det osäkert om man kan minska avdragsrätten med större delen av de cirka 100 miljarder som är skillnaden mot dagens skattereduktion.

(5,25 % ränta och max 20.000 kronor i avdrag ger ett bolån på max 380 tkr. För den summan blir det svårt att köpa en permanentbostad i Sverige, oberoende av storlek och läge, säger Besser…. 🙂

”Men troligen händer inget. Politikerna lär som vanligt fortsätta sparka burken framför sig nedför gatan ett tag till. Och hoppas att räntorna aldrig går upp igen.” skriver DI som avslutning.

Glöm inte moms…

Vad DI inte räknar med är att den minskade konsumtionen också slår hårt på skatteintäkterna i form av minskade momsintäkter. När svenskarna minskar konsumtionen så minskar också inbetalningen av moms som indirekta skatter. Om vi gissar att genomsnittlig moms för all konsumtion ligger på 20 % (av 25 %, 12 % eller 6 % moms) så betyder det skatteintäkten minskar med ytterligare 20 miljarder. Var skall man ta in de skatterna när vi i Sverige redan idag har ett av värdens högsta skattetryck?

Besser gissar som vanligt att det blir både nya och högre skatter. Det finns ingen gräns för politikers fantasi när det gäller att ta in pengar från de få svenskar som fortfarande har ”en välskött privatekonomi.” Bäst är att vara beredd på värsta…  🙂

Slutsats

Visst är det kanske några överdrifter i DI´s artikel om bolåneutvecklingen men det finns också många sanningar. Det man inte tänker på är att både avdrag och moms påverkas av högre räntor och lägre konsumtion. Det kommer att bli stora avbräck i statens skatteintäkter när räntan går upp. Hur stora de blir vet vi inte.

Det vi däremot kan vara ganska säkra på är att de totala skattetrycket inte kommer att minska. När räntorna ökar (om några år….) så kommer kommer det att behövas både nya och högre skatter för att finansiera det svenska samhälle som redan idag är baserat på en hög generell skattenivå.

Att tro på lägre skatter, smartare politiker och ett effektivare samhälle är som att tro på jultomten. Alla snackar om hur fint det vore med alla nya möjligheter och hur många och fina julklappar man vill ha, men i verkligheten så finns det ingen jultomte.

Det gäller alltså att förbereda sig för nya skatter och det nya samhälle som kommer, även om vi inte vet exakt hur det samhället kommer att se ut. Besser gissar som vanligt att det kommer att krävas mer individuell kunskap och mer relevant erfarenhet. Kunskap, som man bland annat kan få i den här bloggen…..  🙂

Det kommer också att krävas ett visst mått av oberoende och självständighet för att ha möjligheten att leva ”ett hyfsat bra liv” utan att behöva påverkas allt för mycket av politiska beslut. En riskbegränsad och långsiktig aktieportfölj är en bra början…..  🙂

Besser

 

Advertisements