Välkommen tillbaka efter sommaren till ”en något annorlunda blogg” om investeringar och privatekonomi. Det blir en lite udda blandning av mer fundamentala tankar kring investeringar i allmänhet och fördjupningar i privatekonomi från mer okända fakta, rapporter och redovisningar.

En av tankarna med bloggen är att ta fram den information som aldrig visas i media men som ger djupare kunskap och erfarenhet inom privatekonomi rent allmänt. Det blir också lite längre inlägg, typ teoretiska föreläsning med inslag av ”Besserwisser” attityd, därav namnet… 🙂  Normalt blir det ett inlägg varannan vecka, oftast inlagda fredag morgon. Nu kör vi…

Finansinspektionen (FI) kom i juni ut med en rapport om ”Svenska konsumtionslån”. Det är en gedigen rapport för alla nya konsumtionslån tagna under 2018 med många inblandade parter. Rapporten omfattar 34 olika finansbolag (långivare…) och även stickprov gjorda bland drygt 381.000 hushåll (låntagare…)

Som vanligt dyker Besser ner på djupet och hittar några oväntade (?) siffror för hur lånesituation och privatekonomi ser ut hos många svenska hushåll idag. Jag går igenom varje kapitel för sig med mina kommentarer….

Sammanfattning

”Eftersom konsumtionslån står för 18 procent av hushållens skulder utgör de endast en begränsad stabilitetsrisk i dagsläget.”

Ja, så är det i teorin, men bostadslånen är (borde vara …) så mycket större (stora lån under lång tid…), och konsumtionslån borde normalt vara rätt sällsynta. De är ”ganska speciella” som vi ser lite senare.

”Vart sjunde lån har inneburit ett inkassokrav för låntagaren. Det tyder på att många låntagare kan ha betalningssvårigheter”

Det visar sig vara som vi trodde, cirka 15% av alla hushåll som tar konsumtionslån har så dålig privatekonomi att de inte kunde betala tillbaka även sina mindre konsumtionslån under 2018. Ganska dyster info.

Nuläge

”konsumtionslån står för över hälften av hushållens skuldbetalningar.” och ”Hushåll med stora skulder binder upp en stor del av sin framtida inkomst i räntebetalningar och amorteringar. Om hushållens ekonomiska förutsättningar förändras kan de få svårt att klara dessa åtaganden”

Rent statistiskt så är skuldbetalningarna för konsumtionslån (18 % av lånen) större än för bostadslånen (82 % av lånen). Helt fantastiskt. Numera är alltså konsumtionslån en större kostnad för svenska hushåll än alla svenska bostadslån tillsammans. Hur har vi hamnat här….?

För 20 år sen var konsumtionslån mindre än 5 % av hushållens skulder, men de senaste åren har just enkla konsumtionslån (typ SMS lån, Kreditkort, Blankolån och Köpkrediter) exploderat. Mer dyster info nedan….

Jag gissar att en stor andel av de hushåll som har konsumtionslån är unga hushåll med en svag ekonomi och låga inkomster som saknar ägd bostad och därmed även bostadslån. Hela livsstilen och privatekonomin är baserad på inköp med krediter och smålån. Självklart saknar man då också ekonomiska marginaler och buffert för oväntade utgifter.

Det är just de hushållen som kommer att drabbas värst när (inte om…) räntan går upp, konsumtionen går ner och arbetslösheten stiger. En stor varning för konsumtionslån rent allmänt säger Besser.

Men även bolånen  har förändrats de senaste åren. Numera har de flesta bolånen låga räntor på stora skulder med minimala amorteringar. Då kommer även högavlönade och högbelånade hushåll med stora bolån som inte amorterats att drabbas när räntan går upp. En varning även för onödigt stora bolån säger Besser. (Visar åter hur viktigt det är med ”finansiell balans” även för högavlönade…)

”Bolagen i kartläggningen har ökat sin nyutlåning med 103 procent – eller 7 procent om året i genomsnitt – sedan 2008” och ” Ungefär 344 000 låntagare med nya revolverande krediter ingår i FI:s stickprov. Majoriteten av dessa lån var mindre än 2 000 kronor”

Det visar sig att ”revolverade krediter” är det samma som kreditkortsskulder. Där ligger mer än 50 % under 2 tkr  och 85 % ligger under 10 tkr. Det låter inte så farligt, men problemet för de flesta hushåll med svag privatekonomi är att de aldrig blir av ens med sina mindre kreditkortsskulder, som hela tiden rullas framåt med höga räntor. En stor varning för att använda kreditkort för en livsstil med nya inköp och shopping säger Besser… 🙂

Låntagare

”De som har både bolån och stora konsumtionslån har de högsta skuldkvoterna och betalar störst andel av inkomsten i räntor och amorteringar.” och ”Låntagare som bor utanför storstadsregionerna (kategorin Övriga landet) tar över hälften av konsumtionslånen”

Ganska självklart så finns det många hushåll med både bolån och konsumtionslån i ”storstäderna” (Sth, Gbg och Mmö) men det fantastiska är att mer än 50 % av alla konsumtionslån går till övriga landet där bostadspriserna ligger väsentligt under de priser som gäller i ”större städer” och ”övriga städer” (dvs de 19 största städerna i Sverige). Jag gissar att det är många låginkomsttagare ute i landet som försöker leva ett ”lyxliv” av samma typ som de medel och höginkomsttagare som bor i ”stan” och som syns i media. Tyvärr blir det mest ”Lyxfällan” av den livsstilen. Att shoppa och leva på kredit är är inget Besser rekommenderar. (Behöver kanske upprepas…. ??  🙂 )

”Stora lån växer snabbt”

”Det har blivit allt vanligare med konsumtionslån. Volymen nya lån som understiger 50 000 kronor har lite mer än fördubblats sedan 2008 . Det sammanfaller med ökad e-handel och att köp på internet oftare finansieras med revolverande krediter.”

Numera spelar det inge roll vad du köper (från T-shirts till bilar) eller var du köper (från små lokala småbutiker till e-handel från globala jättebolag), det finns alltid villiga finansbolag som fixar en kredit till köpet. Självklart är det inte säljbolaget själv som står för krediten. Det finns en uppsjö av finansbolag (minst 34 st…) som i bakgrunden ger konsumtionslån till allt och alla, och där säljaren får en bra provision av de krediter han lyckas förmedla. Kontantkunder är det man minst vill ha, kreditkunder är numera mycket lönsammare både för säljbolag och finansbranschen.

”De med tidigare skulder har högst skuldkvoter”

 

”FI beräknar här kvoten som låntagarens totala skuld genom årsinkomst efter skatt. En hög skuldkvot innebär att en större del av låntagarens inkomst går till räntebetalningar och eventuella amorteringar. Den genomsnittliga skuldkvoten i stickprovet är 364 procent.”

Ganska självklart igen. Om man redan tidigare har skulder och får nya skulder så får man också en större skuldkvot. Det som visar sig här är att trots man har högre löner i storstäderna så ökar även skuldkvoten rejält när boendekostnaderna skenar. Man kan räkna med att bostadskostnader fyrdubblas i Stockholm jämfört med ”övriga landet”. Då hjälper inga löneökningar alls, speciellt inte med en marginalskatt på 50 % för de allra flesta.

(Här är en av anledningarna till att många yngre medel och höginkomsttagare i Stockholm inte aktiesparar i speciellt stor omfattning. Det finns helt enkelt inga marginaler kvar att spara av.)

Det visar sig att den genomsnittliga skuldkvoten är 465 % i Stockholm, 400 % i Göteborg och 380 % i Malmö. Men av alla svenska hushåll som redan hade bolån och som tog ett nytt konsumtionslån under 2018 hade en genomsnittlig skuldkvot på 601 %. Det fantastiska är också att alla hushåll med bolån hade en genomsnittlig skuldbetalning på drygt 32,5 % av inkomsten.

Det betyder att det finns många svenska hushåll med både bolån och konsumtionslån, främst i storstäderna, som har ännu högre skuldkvot och skuldbetalningar. Med skuldkvoter på  mellan 700 till 800 % och med skuldbetalningar på över 50 % av inkomsten redan idag, blir det kärvt även för medel- och högavlönade hushåll när räntorna går upp och konjunkturen viker neråt. Då finns det inte utrymme för sparande, amorteringar eller ekonomisk buffert ens för höginkomsttagare.

Kostnader för att låna

”Nästan vart sjunde lån används för att betala av tidigare lån, visar FI:s kartläggning. De flesta konsumtionslån är små och många är dyra i relation till storleken. Små lån kan dessutom förvärra situationen för en redan utsatt låntagare och i värsta fall vara början på en skuldspiral”

Om man redan har hög skuldsättning och av slentrian eller nödvändighet fortsätter att ta nya lån för ytterligare konsumtion eller shopping så är man på ett sluttande plan. Det blir den klassiska ”lyxfällan” där en ”lyxig livsstil” betalas med kreditkort och nya konsumtionslån.

Det stora problemet är att man alltid kan få nya lån för varje nytt inköp man gör. Det finns inga spärrar mot antalet lån eller total skuldsättning, och alla säljare vill numera öka lönsamheten med nya finanskrediter.

”Annuitetslån kostar mer än lån med rak amortering”

”Ungefär 75 procent av lånen med redovisad amorteringstyp i kartläggningen är annuitetslån. Annuiteter är vanligast bland lån som har en annan säkerhet än bostad och de har ofta en högre nominell ränta än lån med rak amortering.”

En av de klassiska skuldfällorna är att ta ett annuitetslån. Det är tyvärr många som inte förstår tankarna bakom annuitet. Det låter lockande att få ”samma kostnad varje månad” när man tar ett nytt lån, men i verkligheten så kan finansbolaget ändra räntan när som helst.  Ofta gör man det efter någon tid, då blir det samma belopp, men ytterligar flera månader att betala av skulden på. Den totala lånekostnaden ökar bara ännu mer.

Vill man efter någon tid slutbetala ett annuitetslån så blir det ytterligare en obehaglig överraskning. Alla de avgifter man betalat in hitintills är mest räntekostnader och större delen av lånet finns fortfarande kvar, även efter många år av regelbundna månadsinbetalningar. Typexempel är att efter 50 % av kredittiden så återstår 75 % av skulden. Inte så kul att upptäcka efter många år med höga månadsbetalningar. (Visas enkelt i grafisk form…) Tag varning….

Rapporten har ett typiskt exempel på beräknad återbetalningskostnad på ett blancolån. Man lånar 124 tkr (beg bil eller badrumsrenovering?) under 7 år och 9 månader (totalt 93 månader…) till en ränta på 8,3 % (fast under hela löptiden..) . För rak amortering blir kostnaden 40,3 tkr och för ett annuitetslån 44,5 tkr. En skillnad på 4,3 tkr eller drygt 10 %. Det betyder att man betalar 32 eller 35 % av lånet i rena kreditkostnader. Under drygt 7 år betalar man mer än 5.000.- i snittränta varje år. Inte så kul att betala av skulden varje månad de sista åren, när värdet är borta (beg bil) eller nyhetens behag försvunnit (nytt badrum). Om man vill slutbetala lånet lite tidigare så blir det ofta en ”obehaglig överraskning”. (se ovan)

Sen har vi alla ”kreditförmedlare”, typ Lendo, Advisa och Zmarta . De gör dyr reklam för att ”sänka månadskostnaden genom att samla lånen” men verkligheten är att den totala lånekostnaden blir ännu mycket större när kredittiden förlängs och kreditförmedlarens provision skall betalas. Vem  betalar annars för ”kreditförmedlarens” stora annonser och höga vinster? (”Det är alltid kunden som betalar”, säger Besser. Undvik alla kreditförmedlare är ytterligare en rekommendation…. )

Låntagares betalningsförmåga

”Stresstester visar att många låntagare kan behöva betala mer än halva sin inkomst efter skatt i ränta och amorteringar om räntan ökar. De låntagarna kan få betalningsproblem eller vara tvungna att dra ned på sin konsumtion.”

Ganska självklart finns det ”många låntagare” som kan få stora problem framöver. Om det blir allt fler i samma situation kommer även den totala konsumtionen att minska i Sverige och då har vi en nedåtgående spiral mot en lågkonjunktur. Den kan komma tidigare än vi tror….

Påminnelseavgifter och inkassokrav…

När det gäller betalningspåminnelser med påminnelseavgifter så säger rapporten….”Bland låntagarna med revolverande krediter var andelen 55 procent under kreditens första tio månader.”.

Mer än hälften av alla med kontokortsskulder fick inom ett år en extra påminnelseavgift för att man inte betalat sina skulder i tid. Ganska dyster info.

När det gäller lite värre problem med upprepade missade betalningsanmärkningar så går skulden vidare till inkasso. När det gäller vanliga blancolån så säger rapporten….”Mer än var sjätte låntagare som tagit ett blancolån hos ett konsumentkreditinstitut har fått ett inkassokrav.”

Även om inte alla kraven går vidare till verklig inkasso så har cirka 18 % av låntagarna fått inkassokrav. Det visar hur allvarlig situationen är för många svenska hushåll. Även det ganska dyster info.

Bessers sammanfattning…

Det finns massor av siffror i rapporten men det mesta är bara statistik på längden och tvären. Det som visar sig är de extrema skillnaderna mellan att ta ett lån från någon av storbankerna och från ett av konsumentkreditinstituten (KKRI). Tar man ett normalt konsumtionslån på 5 till 10 tkr i en bank så kan man betala runt 5 till 7 % i effektiv ränta under ett eller två års tid. Om man tar samma lån från ett kreditinstitut så kan man betala 238 % i effektiv ränta per år (enligt ett exempel i rapporten…!!) under många, långa år. Det är den totala lånekostnaden som blir den stora skillnaden.

Ockerlagar?

Finns det inga ”ockerlagar” i Sverige? Som vanligt har vi mest inkompetenta politiker i Sverige. De ockerlagar som fanns för 50 år sen är alla borta sen länge, och många svenskar har de senaste 25 åren därför fastnat i lånefällan hos oseriösa finansbolag. Det har varit allt från kreditinstitutens hårdsålda blancolån och finanskredit på vanliga inköp till gratis kreditkort och SMS-lån inriktade mot tonåringar.  Bakom FI´s statistiksiffror döljer sig många personliga tragedier som ingen politiker vill ta ansvar för.

Nu har vi sent om sider återfått en lagstiftning mot oseriösa ränteupplägg. Sen 1 september 2018 har vi nu en lag om ”högkostnadskrediter” inom konsumentlagstiftningen. Det betyder att max skuldränta nu får vara 40 % över referensräntan (reporäntan) och max total kreditkostnad får vara 100 % av lånebeloppet, dock exkl. fakturaavgifter och uppläggningskostnader.

Fram till 1/9 2018 så låg ungefär 47 % av alla blankolån och 27 % av alla KKRI lån över värdena för högkostnadskrediter, (tänk 100 tusentals SMS lån till tonåringar….). Så illa har det alltså varit. Numera har finansbolagen istället höjt både uppläggningskostnader och fakturaavgifter, och där finns det inga gränser alls. Något att kolla nästa gång ni tar ett nytt lån… 🙂

Men nya lagar hjälper inte alltid. Om vi tar ett godkänt konsumtionslån från ett KKRI på t.ex. 100 tkr med 39 % ränta och rak amortering på cirka 5 år så blir den totala kreditkostnaden fortfarande upp mot 100 tkr. Då har vi inte räknat med uppläggnings- och fakturaavgifter. Ganska surt att man betalt dubbla kostnaden med 100 tkr extra efter 5 års betalning av alla räkningar. Det blir 20.000.- per år bara i räntekostnad för något som har mycket lite kvar av värdet efter 5 år.

Även med lägre ränta blir kreditkostnaden runt 100 % om man ökar kredittiden. Det är därför som alla finansbolag vill ha långa avbetalningstider. Det är så finansbolagen skapar sina vinster….

Konsumtionslån OK?

Finns det några tillfällen då det är OK med konsumtionslån enligt Besser? Ja det finns det faktiskt. Att köpa en (begagnad..) bil för att ta sig till ett nytt jobb är ett OK lån. Men då skall man inte köpa ”en mycket fin bil” (300 tkr) eller ”en riktigt fin bil” (150 tkr) utan ”en helt OK bil” (för 50 tkr) för att ta sig från A till B och inte för att imponera på grannarna. Skall man köpa en ”ny motorbåt” på kredit? Svar nej! Skall man använda sina kreditkort som uttagsautomater för shopping? Svar nej! Skall man köpa sina semesterresor på kredit? Svar nej!

För det vanliga livet så gäller att man får ”rätta mun efter matsäcken” och även ”spara först för att köpa sen”.  Konsumtionslån är inte bara dyra, de är också dåliga för den långsiktiga privatekonomin. Den bästa vägen är: 1) först jobba och få lön, 2) sen betala livets omkostnader, 3) och sen spara en bra bit av överskottet. Då har man antagligen råd med den övriga konsumtionen utan att ta några konsumtionslån…. 🙂

Senaste nytt

Jag kan inte låta bli att citera en text från TT i veckan (den 20/8). Så här ser kanske framtiden ut för konsumtionslån även i Sverige…

”I ryska shoppinggallerior syns ett nytt fenomen – maskiner där köpsugna kan mata in passet och sedan få ett litet lån på ett par minuter. Apparaterna, med skyhöga räntor på lånen, är ännu ett tecken på en lånefest som oroar.”

Det är inte bara i Sverige vi har (och får…) problem med konsumtionslån. De senaste tio åren sen finanskrisen 2008 (”sub prime”) så har den globala ekonomin ökat på även konsumtionslånen runt om i värden. Det blir antagligen fler länder som får problem och därmed förstärks även den globala nedgången. En ganska dyster gissning….

Slutsats

”Det är dyrt att vara fattig” är ett gammalt svenskt ordspråk och det stämmer fortfarande, speciellt  när det gäller konsumtionslån, kontokortsskulder och blancokrediter.

Därför är det fortfarande viktigt att ha en ”välskött privatekonomi” oberoende av vilka inkomster och intäkter man har. Att undvika alla former av konsumtionslån och speciellt annuitetslån är en ”stark rekommendation” från Besser… 🙂

(Med detta sagt så har även Bessser haft annuitetslån. Det var en köksrenovering för många år sen där det blev ett annuitetslån på 8 år. De vanliga bolånen, med rak ammortering, minskade för varje inbetalning, men annuitetslånet fortsatte på hög nivå under alla år. Vi firade med champagne efter sista månadsbetalningen… 🙂 )

Självklart skall man både ha och använda kreditkort och betalkort. Tricket är att inte köpa för mycket på kreditkortet utan betala alla utgifter varje månad. Då blir kreditkortet mer som ett betalkort men med en extra säkerhet att kunna ta en kortare kredit på några månader om det skulle behövas. Då kan även ett kreditkort göra nytta och samtidigt vara både ”bra och billigt”.

Ett av de stora problemen är all reklam som både finansbranschen och spelbolagen går ut med i media. Antingen kan man ”känna sig rik” genom att låna till shopping och konsumtion, eller så kan man ”enkelt bli rik” genom att spela på betting och nätcasino. Gå inte på den reklamen….

 Tyvärr finns det ingen som gör reklam för långsiktiga och kostnadseffektiva investeringar. Inte ens bankerna. Det finns ingen lönsamhet för ISK konton och egna aktier. Bankerna vill mest sälja sina egna dyra och dåliga aktiefonder. Besser rekommenderar som vanligt en egen långsiktig och riskbegränsad aktieportfölj…. 🙂

Besser