Besser är, som ni kanske märkt (??), mycket intresserad av skatter och även skattelagstiftning och skattejuridik. Trots att Besser inte är jurist så är just skattejuridik en av mina hobbies och intressen. Ganska konstigt tycker min familj, mina vänner och mina kollegor….  🙂

På senare år har jag också fått ett intresse för skattepolitik, även om det inte är mitt huvudintresse. I Sverige är just skatter en stor del av allt du gör (t.ex. skatt på jobb (inkomstskatt…), skatt på konsumtion (moms och punktskatter…) och skatt på investeringar (kapitalskatt…)). Kunskap om skatter blir en avgörande faktor för en välskött privatekonomi. Jag kan väl säga att min hobby hitintills har varit ganska lönsam.

Om det är något jag verkligen rekommenderar för seriösa investerare så är det att läsa på lite mer om skatter, skattelagstiftning och skattejuridik. (Det finns även några blogginlägg (mars 2019) från Besser…)

I Sverige är det ofta kunskap om skatter som gör den stora skillnaden mellan lönsamma investeringar och mycket lönsamma investeringar….. 🙂

Skattepolitik

Jag skall inte gå in på skattepolitik, även om det finns mycket att säga om den, men finansdepartementet gör på uppdrag av riksdagen en årlig Fördelningspolitisk Redogörelse i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen eller till budgetpropositionen som jag vill kommentera.

Där finns statistik och info, även om dagens finansminister och regering struntar i den kunskapen och felaktigt tolkar info och fakta till sin egen fördel. I den senaste redogörelsen, som kom ut i april 2019, så finns det statistik från 1994 till 2017 om fördelning av inkomster och skatter. Föreningen Skattebetalarna (skattebetalarna.se) har gjort en genomgång av den statistiken med en sammanfattning och dragit några slutsatser. Besser har också läst rapporten och håller helt med om de slutsatserna. Det blir som vanligt en kort genomgång och sammanfattning med mina kommentarer.

Fördelningspolitisk Redogörelse 2019

Inkomstklyftorna har ökat i Sverige sedan 1990-talet. De senaste årens ökning har lett till en tilltagande debatt om ojämlikhet och att en liten grupp svenskar blir allt rikare. Vår finansminister hävdar att klyftorna nu är extrema och att det främst beror ökade kapitalinkomster.

Regeringens lösning för att utjämna klyftorna är att alla ”rika” skall bidra mer genom hårdare kapitalbeskattning. Då blir det i logisk konsekvens några enkla frågor…. Bidrar de ”rika” med för lite i skatt idag? Vilka är egentligen de ”rika”? och  Vad händer om skatten på de ”rika” ökar?

Inkomstspridning

Det finns flera metoder att mäta inkomstspridning. Den vanligaste metoden är den s.k. Gini-koefficienten. Ginikoefficienten mäter inkomstspridningen inom ett land och kan ta ett värde mellan 0 och 1. I ett land med värde 0 har alla invånare exakt samma inkomst medan värdet 1 innebär det motsatta, det vill säga att en enda person har all inkomst. Ginikoefficienten används framförallt för att jämföra olika länders inkomstfördelning med varandra.

Sverige hade 2018 en ginikoefficient på 0,27, och i internationell jämförelse är det en låg inkomstspridning. I Sverige har vi en generellt sett sammanpressad inkomststruktur.

Ginikoefficienten beräknas vanligtvis utifrån disponibel inkomst efter skatter och transfereringar, vilket också är den definition som normalt används. Men måttet tar inte hänsyn till andra omfördelande effekter som kan komma av exempelvis offentligt finansierad välfärd, som skola och sjukvård. Tar man hänsyn till omfördelningseffekterna av skattefinansierad välfärd, vilket tidigare gjorts av OECD, minskar inkomstspridningen betydligt i Sverige. Enligt finansdepartementet så minskar det inkomstspridningen med 20 % och Sverige hamnar då bland de allra lägsta inkomstspridningen inom OECD.

Ökad spridning?

Varför har då inkomstspridningen ökat i Sverige? De växande klyftorna beror inte främst på ökade löneskillnader utan på att kapitalvinsterna ökat som en följd av stigande bostadspriser och aktiekurser under många år. Men kapitalvinster och reavinster får man bara om man säljer sin bostad eller sina aktier.

För den översta 1 % av de med de högsta inkomsterna, så är det 4 av 10 som bara tillfälligt har så höga inkomster. I den gruppen är personer över 65 år (som sålt sin bostad eller realiserat sin aktieportfölj efter många år med sparande, stigande fastighetspriser och hög inflation) kraftigt överrepresenterade.

Men de flesta äldre (65+ are) blir inte ”rikare” för det. Man måste fortfarande köpa en ny bostad som pensionär (och betala hög flyttskatt…) eller så används reavinster (med kapitalskatter….) till att kompensera för en låg inkomstpension när man slutar jobba.

För 2017 var bostadsvinsterna dubbelt så stora som vinsterna på aktier och andra värdepapper. Endast en tredjedel av alla i den översta 1 % av totalinkomsterna var fortfarande höginkomsttagare över åren.

Om man ser till helheten så finns den största skillnaden i inkomster mellan de som har ett jobb och de som inte jobbar alls. Lite högre upp är det en klar skillnad mellan de som har en fast anställning och fasta inkomster och de som har mer sporadiska och ojämna inkomster. Något att tänka på…..

Resultatet

Givetvis finns det stora ekonomiska klyftor i Sverige, och enligt Besser kommer de att öka framöver. Det är bland annat därför det är så viktigt att själv ta ett eget ansvar för att jobba, investera och pensionsspara inför framtiden. Något som Besser predikat sen länge….. 🙂

För pensionärer kommer den största klyftan att vara mellan de som bara har en låg allmän pension och de som har haft jobb med tjänstepensioner och dessutom haft löpande privat pensionssparande. Tag varning…

En hårdare kapitalbeskattning för några få ”rika” kommer inte att lösa problemen för alla andra. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med kapitalinkomster att beskatta för att det skall bli något över att fördela på resten av befolkningen. Vi har redan höga (och många…) skatter i Sverige och att höja skatterna gör bara att problemen ökar och att hela Sverige blir fattigare.

Vill man att det skall bli bättre för oss alla i Sverige så gäller det att fler får ”riktiga jobb” och betalar skatt (i stället för att få bidrag…) och att vi får fler företag i Sverige som stärker svensk konkurrenskraft (i stället för ökad offentlig sektor…)

Kapitalskatter

Att höja skatterna på kapitalinkomster blir skadligt och påverkar både sparande, investeringar, jobbtillväxt och samhällets tillväxt. Det kanske inte märks på kort sikt men på längre sikt så blir hela samhället lidande.

Avskaffandet av förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten har på senare år bidragit till ökade inkomstklyftor eftersom kapitalet numera stannar kvar i Sverige. Under senare delen av 1900-talet flydde många företagare och entreprenörer Sverige på grund av de höga skatterna. Både kapital och företag strömmade ut ur Sverige för att istället investeras utomlands. Vi hade fortfarande höga gåvo- och arv- och förmögenhets-skatter i början av 2000-talet.

Det var därför de här skatterna äntligen avskaffades 2005 respektive 2007. Det tar lång tid att vända en långsiktig trend och nu finns det fler framgångsrika företag som betalar skatt i Sverige. Men man skall inte ta de här skatteintäkterna för givna. Vi har numera en global marknad och både företag, produktion och försäljning kan läggas där det är mest lönsamt och mest effektivt. Det finns ett överskott på globalt investeringskapital så svenska entreprenörer kan numera enkelt flytta och starta företag över hela värden.

Att höja kapitalskatterna i Sverige skulle skada svensk ekonomi och göra oss alla fattigare.

Lafflerkurvan

De flesta vet att Lafflerkurvan beskriver en funktion som visar total skatteintäkt jämfört med skattenivå för arbetsinkomster. Ganska enkelt beskrivet så ökar de totala skatteintäkterna upp till en viss skattenivå för att sen sjunka när skatterna ökar. I Sverige har vi redan passerat maxvärdet på kurvan och att vi nu äntligen tar bort värnskatten (på 5%) för beskattningsåret 2020 (dvs minskar högsta marginalskatten med 5 % från 57 % till 52 %) är ett tecken på det. En minskad skatt leder till högre total skatteintäkt. Alla svenskar tjänar på att höginkomsttagare både blir fler och jobbar mer och därmed betalar in mer skatt.

Men skatter påverkar inte bara arbetsinkomster. Alla lättrörliga skattebaser påverkas.

Andra skatter

Spritskatten är ett typexempel. Redan idag har Systembolaget en marknadsandel runt 35 % på spritdrycker, trots att det är ett monopolbolag. Det mesta av den sprit som vi dricker idag är alltså inte köpt och beskattad av Systembolaget.

Skatten på alkohol är 516 kr per liter ren sprit och moms ovanpå det. En vanlig flaska 70 cl Famous Grouse Whisky kostar idag 299 kr på Systemet och då är 144 kronor ren spritskatt. Men i försäljningspriset ingår även moms, löneskatter och övriga produktionsskatter.

(Svenskarna köper fortfarande mycket öl, vin och sprit på Systembolaget, och totalt fick Skatteverket in 14.9 miljarder i alkoholskatter under 2018. Ganska fantastiskt…)

Vad skulle hända om politikerna tredubblade skatten på sprit? En flaska whisky skulle kosta runt 600 kr på Systemet och ännu fler svenskar skulle köpa tax free, smuggla, köpa svart eller bränna själva. Det skulle inte bli ännu färre som köpte whisky på Systemet och totalt sett skulle det bli ännu lägre skatteintäkter från spritförsäljningen och Systembolaget.

Det finns en Lafflerkurva för alla skatter. Om skatterna blir för höga så minskar den totala skatteintäkten. Men vi har alla individuella Lafflerkurvor för både jobbskatter och alla andra skatter, så det finns inga exakta siffror att gå efter.

Vi har redan gått förbi toppen av Lafflerkurvan för många punktskatter där det finns alternativa inköpsmöjligheter. Det gäller främst tobak, sprit, vin och öl. Det är därför det finns så många färjor och dagskryssningar med tax free från Sverige.

(T.ex. från Stockholm, Göteborg, Halmstad, Malmö, Helsingborg och Trelleborg. Många av de här rederierna får det mesta av sina inkomster från tax free försäljning och inte från transport av passagerare och gods. Ganska fantastiskt vad höga skatter kan göra!. Och hur bra är det här för miljön?)

Besser gillar inte att betala för hög skatt och undviker onödiga skatter genom just kunskap och erfarenhet av skatter…. 🙂

De tre frågorna…

Då kommer vi tillbaka till de tre ursprungliga frågorna….

Bidrar de ”rika” med för lite skatt idag? Om vi ser på officiell statistik från SCB och finansdepartementet så visar det sig att hushållen med de 10 % högsta inkomsterna finansierar mer än en tredjedel av den offentliga sektorn och att hushållen med de 20 % högsta inkomsterna står för nästan hälften av alla skatteinbetalningar. Förutom inkomstskatt så bidrar de ”rika” också med större delen av skatten från arbetsgivaravgifter, inbetalningar av moms och andra punktskatter.

Så svaret är nej, de ”rika” finansierar redan idag stora delar av den offentliga sektorn.

Vilka är egentligen de ”rika”? Som vi såg ovan så är det många svenskar som inte har höga löner eller höga pensioner men som ändå räknas till de rika. Det räcker med att sälja villan när man blir äldre för att flytta till ett äldreboende, för att räknas som ”rik”. Det blir hög skatt på alla former av reavinster som beror på inflation, vanlig värdestegring och stigande fastighetspriser. När det gäller inkomster från arbete och pension så har vi en sammanpressad inkomststruktur och vi har inte heller några ökade löneskillnader för vanliga medelinkomster de senaste åren. De som mest ökat lönerna är VD´ar, direktörer och politiker, dvs grupper som i stort sätt själv kan bestämma över sina löner (En riksdagsman tjänar idag 69.000 i månaden och har dessutom fria resor, ett kommunalråd kan tjäna över 100.000 i månaden. Något att tänka på….)

Svaret är att de som ibland räknas som de ”rika” inte alls är rika när det gäller löpande inkomster, men att de som sätter sina egna löner kan få hur höga inkomster som helst.

Vad händer om skatten på de”rika” ökar?  Som vi ser ovan så finns det många olika grupper som ofta kallas för de ”rika”. För pensionärer och vanliga löntagare som tillfälligt får en reavinst från t.ex. en bostadsförsäljning så händer ingenting. De sitter fast i Sverige och kommer alltid att betala sina skatter, oberoende av skattehöjningar. De bildar vad man kallar ”en stabil skattebas”. Det är alla ”vanliga svenskar” som bor, jobbar och betalar höga skatter i Sverige.

För de som själva kan styra sina löner och pensionsavsättningar, mest VD´ar, företagsledningar, Generaldirektörer och andra politiker, så är det bara att höja sina egna löner, arvoden och inkomster ännu mer. Då spelar det ingen roll hur höga skatterna blir, man kan alltid kompensera sig. Skatteökningarna spelar ingen roll för de här grupperna. De kan själva bestämma sina egna inkomster för att kompensera höjda skatter.

Men för företagare och entreprenörer som med hårt arbete själva skapat sina inkomster och sitt kapital är det lite annorlunda. De kan själva styra var de vill etablera eller expandera sina företag och sin verksamhet. De kan också styra var de vill betala sina skatter. Det tar några år att ställa om men till slut så har många företagare och företag flyttat till andra länder med lägre skattetryck (och bättre klimat…). De som förlorar mest på höjda skatter är det övriga samhället som förlorar både företag, jobbmöjligheter och skatteintäkter.

De ytterst få ”rika” med egna företag och egna större förmögenheter kan enkelt välja var de vill bo, jobba och driva sina företag. De bestämmer själva var de vill betala sin skatt, och om de flyttar ut från Sverige så förlorar alla andra svenskar som är kvar i landet.

Slutsats

Även för oss ”vanliga svenskar” är det viktigt att ha kunskap om skatter. Det gäller speciellt för investeringar som skall ge avkastning i framtiden. Att lära sig mer om skatter kommer alltid att löna sig i ett högskattesamhälle.

Visst kommer vi att ha stora inkomstskillnader även i framtiden men det kan vi inte (och bör inte…?) göra något åt. Det som är viktigt är hur du själv hanterar dina egna inkomster och utgifter. Se till att inkomsterna är större än utgifterna och undvik höga och onödiga skatter. Ganska enkelt säger Besser  🙂

Var har du dina egna individuella Lafflerkurvor? Något att fundera på! Det gäller skatten på både jobb och andra områden. Det lönar sig bra att göra saker själv (t.ex. måla om fönstren…) och undvika punktskatter (köpa tax free….). Besser gör båda delarna….. 🙂

Besser