Dags för en avstämning och årsredovisning för investeringsåret 2019. Det blir som vanligt bara en kortare redovisning.

En årsredovisning bör innehålla två delar. 1) Resultaträkningen för helåret 2019 och 2) Balansräkningen per den 31 december 2019. Här kommer lite info från båda…

Resultaträkning 2019.

Det är bara fyra delar som jag tycker är viktiga för resultatet 2019.

Finansiering: Under 2019 har jag ökat mitt passiva investeringskapital  med 200 tkr. Det mesta är regelbundet sparande och några övriga oplanerade inkomster. Utdelningarna nedan är inte inräknade.

Investering: Under 2019 har jag totalt köpt 6.250 aktier i 8 bolag från mitt aktiva investeringskapital. Det är bolag som alla är stora, stabila och lönsamma.

Avkastning: Det har blivit drygt 84 tkr i utdelningar under år 2019. Jag räknar bara med realiserad och absolut avkastning. Alla utdelningar har återinvesterats i investeringarna ovan.

Kostnader: Det har varit kostnader och courtage på 622 kronor och skatt med 7.859 kronor för ISK under 2019. Det blir totalt 8.481 kronor, vilket motsvarar 10,0 % av min avkastning. Nettoresultatet blir 90,0 %. Ett helt OK resultat som jag ser det.

Balansräkning 2019

Jag har bara aktier i min aktiefond och min aktieportfölj. Fonden har idag totalt 10.800 aktier i 12 bolag där jag köper regelbundet. (Jag planerar att få 42.000 aktier i 35 bolag i en privat indexfond någon gång i framtiden.) Portföljen innehåller 9.150 aktier i 9 bolag där jag köper mer oplanerat. (Jag behåller alltid alla aktier och även portföljen växer för varje år.) Totalt har jag 19.950 aktier i 13 bolag. (Där flera bolag dubbleras i både fond och portfölj.)

Värdet på mina aktier är inte så viktigt. Värdet är bara teoretiska beräkningar (aktieanalys) eller ett tillfälligt pris (aktiekurs). Det är inte är relevanta siffror när jag bara räknar med utdelningar (realiserad avkastning) som resultat från mina investeringar.

Jag har inga skulder och inget eget kapital varken i fonden och portföljen. De enda tillgångar jag har (i det här sammanhanget… J) är bara aktier i min fond och portfölj.

Kapital, Aktier och Avkastning

För mig är det en självklar och stor skillnad mellan kapital, aktier och avkastning. Det är en lite annorlunda inställning, men om man gör en grundligare analys så tycker jag att stämmer ganska bra.

Kapital: Investeringskapital är bara en förutsättning för att kunna investera i aktier. Det krävs många fler för att kunna göra aktieinvesteringar, bland annat kunskap, erfarenhet, planering, handling (verkliga inköp…) och tålamod. Jag har idag ett väl tilltaget aktivt investeringskapital för framtida aktieinvesteringar. (Jag har mitt aktiva och passiva kapital på räntekonton med IG i två nischbanker.)

Aktier: En aktiefond eller en aktieportfölj bör bara innehålla aktier, ganska självklart tycker jag. Aktier bör aldrig blandas ihop med investeringskapital, som bara är en av flera förutsättningar för att kunna investera i aktier. (Jag är alltid 100 % fullinvesterad med alla aktier på ett ISK konto i SEB.)

Avkastning: Aktier i sig är inte ett av mina mål, varken i antal , värde eller avkastning. För mig är avkastning bara ett medel för att någon gång i framtiden nå mitt mål som är ett ”riskbegränsat, regelbundet, realiserat, passivt och lågbeskattat kassaflöde” som komplement till pension eller annan inkomst. (Jag har fem enkla krav på avkastningen från mina aktier)

Skatter

Skatter är (som ni vet..?) ett av Bessers specialintressen. Så hur har det gått med skatt på aktierna sen omstarten 2015?

När det gäller skatt på aktieinvesteringar kan man räkna med två modeller. Dels skatt på avkastning, (oberoende av vilken typ av avkastning…) och dels skatt på värdet av aktierna (i slutet av året…). För mig är det viktigast vilken skatt jag betalar på inkomst av kapital, dvs den skatt jag betalar på avkastningen (dvs mina utdelningarna…). Men det är också viktigt att se hur stor skatten blir på aktievärdet. Det blir mer som en ren förmögenhetsskatt på aktieinnehav.

Jag har mina aktier på ett ISK konto i SEB och alla mina aktier ger hyfsade utdelningar. När jag ser bakåt några år så ser det helt OK ut även rent skattemässigt och jag har ett hyfsat track record när det gäller skatter.

Här är mina skattesatser på ”inkomst av kapital” (dvs utdelningar under året): 2015: 6.8 %, 2016: 8.9 %, 2017: 9.7 %, 2018: 8.3 % och 2019: 9.3 %. Ett helt OK resultat som ligger långt under den vanliga kapitalskatten på 30 %.

Den här skatten är inte helt rättvis. Det blir också skatt på inköp som gjorts under senare delen av året, där inköpta aktier inte ger utdelningar förän året efter. Det gäller speciellt för 2019 där jag köpt relativt många aktier efter utdelningarna 2019. (De aktierna ger utdelningar först 2020.)

Mina skattesatser för ”värde av kapital” (dvs aktievärdet den 31/12 varje år) är: 2015: 0.13 %, 2016: 0.25 %, 2017: 0.29 %, 2018: 0.43 % och 2019: 0.36 %. Även det ett helt OK resultat, som ligger under 0.50 % i förmögenhetsskatt.  Jag räknar med att ligga en bra bit under 1.50 % även i fortsättningen. (Där 1.50 % var förmögenhetsskatten som gällde fram till 2007)

En liten varning. Skatt på ISK-konto är en av mycket få skatter där inte banken (eller någon annan) drar källskatt åt Skatteverket. Banken redovisar skatten på ISK konton (till både dig och Skatteverket), men kontoinnehavaren är själv ansvarig för inbetalningen. Det är lätt hänt att glömma den extra inbetalningen av ISK skatten och då kan det bli restskatt följande år. Tag varning.

Som jämförelse kan man ta IPS-konto där banken (om det inte finns tillräckligt med kapital på kontot) till och med går in och tvångssäljer dina fondandelar för att betala in skatt (källskatt) till Skatteverket. Något som drabbat Besser, men det var inte så farligt eftersom den skatten är mycket låg. Avkastningsskatten på IPS för 2019 var 0.075 % på värdet av tillgångarna den 1 januari för beskattningsåret. Skatten på ISK för 2019 var 0.453 % på genomsnittligt kapitalunderlag under beskattningsåret.

Ganska fantastiskt hur olika Skatteverket och bankerna hanterar ISK resp IPS konton, och att även skattemodellen är helt olika. Det visar också att kunskap om skatter är en väsentlig del av kunskap om investeringar och även för livet i övrigt…. 🙂

Riskbegränsning och Balansering

I min aktieportfölj har jag tidigare bara allmänt köpt aktier i bra bolag till bra pris, men nu inför jag några riskbegränsningar för att få en bättre balansering. Det blir som vanligt några enkla och lätthanterliga investeringsregler.

Jag köper fortfarande bara aktier i bolag som är stora, stabila och lönsamma, men nu bara i börsens riktigt stora bolag, dvs jag köper bara på OMXS Large Cap. Där har jag gjort en enkel branschindelning om tio bra branscher som jag kommer att investera i. Jag väljer ut tre bra bolag i varje bransch där jag kan köpa minst 500, helst 1.000 eller mer, och högst 2.500 aktier i respektive bolag. (Många av bolagen i aktieportföljen är dubblerade med bolagen i aktiefonden.)

Det finns naturligtvis också branscher som jag helt undviker. Råvaror (metaller, olja och gas) är för riskfyllt, Konsumenttjänster (gaming, betting och media) har jag ingen kunskap om och Forskningsbolag (bioteknik, IT-utveckling och medicin) är mest osäkra och oseriösa ”förhoppningsbolag” som jag inte alls vill ha i fonden eller portföljen.

Ganska enkelt

Jag försöker att inte krångla till mina aktieinvesteringar mer än nödvändigt, även om jag funderar mycket på de fundamentala teorier som är grunden för mina inköp. Det finns säkert många andra investeringsteorier som ger bättre resultat och utfall, men för mig räcker de enklare tankar som gör att jag har aktier för att nå (ett av… ) mina mål

Det viktigaste är att planera långsiktigt, vara proaktiv och förbereda sig för framtiden. Det spelar mindre roll om aktieinvesteringar är att regelbundet köpa indexfonder, bygga en egen aktieportfölj eller vänta på en börsnedgång där ”bra bolag blir billiga”. Att aktiespara på lång sikt är helt enkelt en smart ide oberoende av vilken väg man väljer eller hur man gör sina aktieinvesteringar….  🙂

Pension

Det här året kommer Besser att helt sluta jobba och bli pensionär. Det blir ingen mer lön, bonus eller semesterersättning…  🙂 Men det gör inte så mycket. Mina löpande inkomster kommer inte att minska speciellt mycket. Jag har ett helt batteri av  konstiga pensioner (ITP, ITPK, IPS med flera) och jag kommer fortfarande att öka både mitt passivt investeringskapital och mina aktieinvesteringar. Nästa avstämning blir vid halvårsskiftet, vi får se då hur det går för Besser under 2020.

Slutsats

Helåret 2019 blev ganska OK för mina aktieinvesteringar på det hela taget. Några tabbar har jag säkert gjort men det har också blivit några bra investeringar för framtiden.

Det som är grunden till mina aktieinköp är möjligheten att kunna ha lite mer ekonomisk handlingsfrihet (om det verkligen behövs….?) någon gång i framtiden. ”Ett extra kassaflöde av aktieutdelningar är alltid bra att ha” säger Besser… 🙂

Det viktigaste är att förstå grunderna. Vad krävs för att investera i aktier? Varför skall man långsiktigt investera i aktier. Vad vill du ha för resultat av dina aktieinvesteringar? Enkla eller svåra frågor där vi alla kan ha olika svar.  ”Tänk till ordentligt på de fundamentala frågorna innan du börjar investera i aktier.…” ett gott råd från Besser som även gäller för 2020… 🙂

Besser