Ett av Bessers intressen inom aktieinvesteringar är också kunskap om aktieägare. Det är egentligen inte så viktigt, men ”kunskap är alltid bra att ha” som Besser brukar säga 🙂 Här gäller det statistik och statistik säger inte hela sanningen, men man kan alltid lära sig något om vilka som äger svenska aktier även från vanlig statistik. Speciellt om den är heltäckande, som den från Euroclear.

För Besser räcker det med att kolla upp statistiken var annat år och nu är det 2020, dvs den statistik som gäller för helåret 2019 som skall analyseras. Det har varit djupare analyser och inlägg för 2012, 2013, 2015 och 2017 som nog  fortfarande finns på bloggen, men nu gör vi ett nytt försök.

Aktieägarstatistik får vi från två källor. Dels Euroclear som tar fram en övergripande information från sina aktieägare och dels SCB som har ett något annorlunda urval av aktieägare. Normalt brukar Euroclear publicera sin rapport i mitten av februari och SCB lite senare i mitten av mars. Besser skriver ett mer detaljerat inlägg för varje del och nu är det Euroclears rapport ”Aktieägandet i Sverige 2019” som skall analyseras. Men först lite om just den rapporten i media…

Media…

Det som förvånade mig mest var att både Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten, Affärsvärden och Dagens Industri alla använde en färdig artikel från TT för att beskriva den senaste Euroclear rapporten. Med tanke på att den här aktieägarstatistiken bara kommer en gång om året så borde seriösa tidningar skickat egna reportrar och journalister för att intervjua och skriva egna referat av rapporten. Privata Affärer och Dagens Nyheter hade ingen information alls om Euroclear rapporten. Antagligen är information om  ”aktieägare” inte intressant för deras läsare…??

TT artikeln var mest bara skräp. Det var inte den relevanta informationen som man skrev om. Istället blev det ett meningslöst snack om feministiska investeringar och en intervju av en yngre kvinnlig ”aktieentreprenör” vid namn Andra Farhad som ”driver bolaget Börshajen som erbjuder utbildningar inom sparande och investeringar”. Det vill säga bara ytterligare ett försök av en ”influencer” att sälja sponsrade tjänster, dyra kurser och ”aktieanalyser” på sociala media till unga, lättlurade och oerfarna aktiesparare. Ganska dystert….

Euroclears rapport, ”Aktieägandet i Sverige 2019”

Som vanligt börjar rapporten med en sammanfattning för alla (i media…) som inte orkar läsa igenom hela rapporten. Men totalt är rapporten på 16 sidor och består av cirka 12 sidor med stor text och många figurer. Klarar man inte av att läsa igenom den rapporten så har man stora problem med sin ekonomiska förståelse….. 🙂

Här kommer ett sammandrag med blandad och relevant info från några delar av rapporten….

Allmänt

”Rapporten omfattar alla svenska noterade bolag och de onoterade bolag som i övrigt är anslutna till Euroclear, totalt 1.446 bolag.” ”Marknadsvärdet som anges omfattar alla noterade bolag, och anger slutkurs den 31 december 2019.”  ”Rapporten ger också en bild av antalet fysiska och juridiska aktieägare för de största svenska bolagen.”

Inget speciellt märkligt, men det finns bara 1.446 hyfsat stora (publika…) bolag i Sverige. Resten är småbolag som inte ens har sin aktiebok i Euroclear. Att vara ansluten till Euroclear är som jag ser det ett kvalitetsbevis för svenska bolag.

Aktieägare

”Vid slutet av 2019 fanns det totalt 2,2 miljoner unika aktieägare registrerade hos Euroclear.” ”Totalt ökade antalet unika aktieägare med 58 061 jämfört med 2018.”

Inte heller här något märkvärdigt. Men det som är intressant att notera är det stora skillnaden mellan antalet aktieägare och värdet av aktierna för tre kategorier av aktieägare.

(Notera att värdet av aktier bara anges för noterade börsbolag. Aktier i onoterade bolag har ingen registrerad aktiekurs, och därmed inget ”officiellt värde”, eller hur… 🙂 )

Euroclear har tre kategorier aktieägare, 1) Privatpersoner (vanliga svenskar…)  2) Utländska ägare (mest pensionsfonder…) och 3) Juridiska personer (svenska fondbolag, pensionsfonder och investmentbolag…).

Så här ser fördelningen mellan antal aktier och värde av aktier ut för 2019. 1) Privatpersoner: 85,9 % av antal och 12,1 % av ägandet, 2) Utländska ägare: 11,8 % av antal och 39,5 % av ägande och 3) Juridiska personer: 2,3 % av antal och 48,4 % av ägandet.

Den enkla slutsatsen man kan dra av ovanstående siffror är att ägare av drygt hälften av börsens värde är kortsiktiga aktieägare (vanliga svenskar och utländska pensionsfonder…) som gärna köper och säljer på makro händelser eller media aktiviter. Den andra halvan av aktieägandet är mest långsiktiga aktieägare som köper och behåller sina aktier oberoende av börssvängningar och vad som sägs i media (investmentbolag och privatpersoner som är huvudägare i typ H&M och Lundbergs…)

Det här är en av förklaringarna till att börsen reagerar så kraftigt på globala media händelser och att det då finns bra möjligheter även för ”privata aktieinvesterare” som är långsiktiga nettoköpare av aktier i ”stora, stabila och lönsamma” börsbolag…. 🙂

Det andra man noterar är att privatpersoners aktievärde bara är 14 % av genomsnittligt aktievärde. Om vi antar att snittkursen på en noterad aktie är 100.- så har privatpersoner aktier till en snittkurs på 14.- vilket stämmer med aktiekursen på många av förhoppningsbolagen på småbörserna. En av Bessers tumregler är att aldrig köpa aktier på småbörserna och aldrig köpa aktier med en aktiekurs under 50.- per aktie. Den funkar ganska bra…..

Svenska privatpersoner…

”Vid årsskiftet ägde cirka 1,9 miljoner svenska privatpersoner aktier i svenska aktiebolag, vilket motsvarar 18,3 procent av alla svenskar under 2019.” ”Sammantaget minskade andelen svenskar som äger aktier med närmare 3 procentenheter under 2010-talet.”

Den långsiktiga trenden har de senaste 70 åren varit en minskande andel svenskar som äger aktier, men nu verkar den plana ut, och under de senaste fem åren ligger andelen runt 18 %.

Utländskt ägande…

”Vid utgången av 2019 var 26,5 procent av det totala antalet aktier (ej antal ägare) registrerade

på utländska ägare, en minskning med 6,5 % sen 2010, vilket motsvarade 39,5 procent av det totala marknadsvärdet.”

Det vi ser är att stora utländska fondbolag äger 50 % mer i värde för varje aktie de äger. Ganska självklart igen då stora pensions- och fondbolag mest köper aktier på OMXS LC och väldigt många svenska privatpersoner köper aktier i små förhoppningsbolag med låga aktiekurser. Inget som Besser rekommenderar…. 🙂

Det andra vi ser är att utländska ägare under de senaste fem åren ägt cirka 40 % av det totala marknadsvärdet, så även 2019. Men man skall då komma ihåg att så sent som 1987 så var motsvarande andel bara 6 %. På bara drygt 30 år så har utländska pensions och fondbolag ökat inköpen med 34 % av den svenska börsens aktievärde. Ganska fantastiskt och något att fundera över…

Aktier i portföljen…

”Vid slutet av 2019 ägde svenska aktieägare i genomsnitt aktier i 4,1 bolag.” ”Andelen som äger aktier i endast ett bolag har minskat till 43,9 procent vid utgången av 2019.”

Aktieägare som bara äger aktier i ett enda bolag är främst de (numera…) äldre och oerfarna aktieägare som köpte Telia vid IPO i juni 2000 (till teckningskursen 85.-) och som nu börjar dö av. Men det finns fortfarande 348 tusen privata aktieägare i Telia. Som vanligt en stor varning för alla IPO från Besser….

Det är ganska tragiskt att 44 % av alla svenska aktieägare bara äger aktier i ett enda bolag. Oberoende av om det är Telia eller något annat enstaka förhoppningsbolag.

Favoriter i olika åldrar…

Det som verkligen var en överraskning i den här rapporten är de fem favoritaktier som gäller för tre olika ålders kategorier. Den informationen ger oss verkligen något att tänka på…

Först har vi 5 bolag med flest aktieägare under 30 år (från 33 % till 26 %). Det är 4 mindre data- och spelbolag på OMXS SC och 1 bolag (Cloetta B) på OMXS MC. Ganska väntat…

Sen har vi 5 bolag med flest aktieägare över 60 år (från 61 % till 55 %). Det är 4 stora, stabila och lönsamma bolag på OMXS LC och ett bolag (Catena Media) på OMXS MC. Också ganska väntat…

Men de mest fantastiska är de 5 bolag som har flest aktieägare mellan 30 och 60 år (från 61 % till 60 %). Det är bara riktiga skräpbolag som lever på ryktesspridning, insiderförsäljning och nyemissioner från förhoppningsfulla aktieägare. (Se även förra blogginlägget om ”Att förlora kapital…”)

Vi börjar med Anoto (som förlorat drygt 96 % av bolagsvärdet de senaste 10 åren), sen är det Eniro (som förlorat drygt 99 % av bolagsvärdet de senaste 10 åren). Därefter är det Nordic Mines (som avnoterades från börsen i september 2017 och 14.000 aktieägare förlorade det mesta av värdet) och Climeon (ett förhoppningsbolag med negativt kassaflöde och allt större förluster). Det sista bolaget är Cortus Energy (ytterligare ett förhoppningsbolag som gått från IPO kurs på 1,76 i januari 2013 till börskurser på 0,18 under senaste året. Nu ligger kursen runt 0,75)

Det som är typiskt för de senaste 5 bolagen är att de alla varit inblandade i diverse börsskandaler som påverkat kurserna. Ovanstående visar också att många (manliga…) aktieägare (mellan 30 och 60 år…) fortfarande tror på fantastiska värdeökningar på riktiga skräpbolag.

Många (manliga…) medelålders privatinvesterare har antagligen förlorat stora dela av sitt investeringskapital på önsketänkande, där äldre privatpersoner (60+ are…) istället köpt aktier i stora och lönsamma bolag med stabila utdelningar på OMXS LC. Något att tänka på….  🙂

Lönsamt årtionde….

”Vid utgången av 2019 var det totala marknads-värdet av svenska privatpersoners aktieinnehav 888 miljarder kronor.”  ”I början av 2010 var det totala marknadsvärdet på de privata innehaven 456 miljarder kronor.” ”Under 2010-talet har marknadsvärdet stigit med 94,9 procent”

”Totalt sett ökade marknadsvärdet på privatpersoners och juridiska personers inne­hav med drygt 1 800 miljarder kronor under 2019. Från 5 602 miljarder i början av året till 7 403 miljarder kronor vid årets slut.”

Det vi ser här är resultatet av den utdragna börsuppgången från botten i början av 2009 till dagens situation 11 år senare med ny ATH varje vecka i början av 2020. Vi har haft nästan 5 år med negativ ränta och i stort sett inga vettiga alternativ till aktieinvesteringar. Vi kan nog gissa att nästa decennium inte kommer att bli lika bra. Med en allt högre belåningsgrad, både i Sverige och globalt, så kommer det en baksmälla. Frågan är bara när….

Aktieägare i media….

Det är ganska självklart att aktieägarstatistik inte är ett av medias största intressen. Men det är ändå utmanande att stora dagstidningar och ledande affärspress inte tar upp begreppet aktieägare och skriver mer detaljerat om ämnet. Det finns trots all 1,9 miljoner privatpersoner som är aktieägare i Sverige och jag gissar att 20 % av de här personerna är aktiva aktieinvesterare. Det blir nästan 400 tusen svenska privatpersoner som borde vara intressanta för både media och annonsörer.

Det finns ett större intresse för aktier i Sverige än vad vi rent allmänt ser i media…..

Vi kan heller inte skylla på Euroclear. Dels gjorde man en mycket bra och lockande pressrelease, hela rapporten i sig själv är lättläst och självförklarande med ”bilder och enkel text” för de ekonomijournalister som har svårt för mer avancerade utredningar. Till slut fixade Euroclear en färdig och förproducerad tidningsartikel ”i samarbete” med nyhetsbyrån TT.

Det var 4 tidningar (SvD, GP, Afv, och DI) som tog in TT artikeln rakt av på webben (och några även i papperstidningen) och 2 tidningar (PA och DN) som inte skrev något alls om aktieägandet i Sverige. Det säger något om ekonomijournalistik i Sverige….

Slutsats

Det fantastiska är hur dåligt media och ekonomijournalistiken fungerar i Sverige. Även Besser, som bara är en enkel utdelningsinvesterare, läser snabbt igenom rapporten om ”Aktieägandet i Sverige”, men i media finns ingen vettig information. Det är mest synd om alla ”vanliga aktieinvesterare” som bara får sin bolags och aktieinformation från allmänna media. Tag varning…

Euroclears statistik visar också på det som vi antagligen redan visste. Många privatpersoner är passiva (80 % ?) och har bara en aktie i portföljen (44 % ).  Utländska ägare (39.5 %) och svenska juridiska personer (48.4 %) äger däremot en stor del av börsens totala värde (87.9 %).

Som aktieinvesterande privatpersoner kan vi kanske lära oss av både utländska pensionsfonder och svenska investmentbolag. En optimal aktieportfölj bör innehålla många aktier (flera tusen…) i många bolag (minst 15 bolag) som alla är stora, stabila och lönsamma, och dessutom noterade på OMXS LC (och kanske MC…). Det är den typen av portfölj Besser försöker bygga upp. Vi får se hur det går vid avstämningen vid halvåret…. 🙂

Besser