Det här inlägget är en fortsättning på förra och handlar även det om aktieägarstatistik för 2019. SCB-rapporten är normalt lite annorlunda både till urval, uppbyggnad och slutsatser och ger en kompletterade bild av vilka som äger aktier i Sverige. Även den rapporten brukar vara ganska fullmatad med statistik och akademiska begrepp på cirka 23 sidor.

Men nu blir det stora förändringar även för den rapporten. SBCs ”kommunikationsavdelning” har bestämt att den vanliga, årliga rapporten var för svår och för komplex för att förstås av media och allmänhet. Det var mycket för mycket text, ofta med statistik begrepp, facktermer och komplexa diagram, men rapporten hade också en enkel och klar sammanfattning. Det borde inte varit svårt även för en obildad journalist att läsa 23 sidor och förstå innehåll och slutsatser.

Nu har rapporten tagits bort och ersätts med en kortare text på 3 sidor av ”pressrelease-karraktär” med tre separata diagram som komplement.

Skillnader, Euroclear vs SCB

De viktigaste skillnaden är att Eurocler redovisar aktieägare för sina egna anslutna 1.446 bolag, medan SCB bara redovisar aktieägare för totalt 889 noterade bolag, varav 346 börsnoterade och 543 bolag noterade på marknadsplats.

En annan skillnad är indelningen i olika typer av aktieägare. Euroclear redovisar 3 huvudgrupper (Privatpersoner, Utländska ägare och Juridiska personer) men SCB bryter ner svenska aktieägare i 12 olika undergrupper. De flesta undergrupper är dock inte så intressanta för vanliga privatinvesterare.

Båda Euroclear och SCB rapporterna är numera mycket mediatillvända och fokuserar mest på köns- och åldersfördelningen för privatpersoner. Det är mycket snack om orättvisor mellan män som (i genomsnitt…!!) äger fler aktier och kvinnor som inte är lika rika och skillnaden mellan några få ”rika” privatpersoner som äger många fler aktier än alla andra ”vanliga” aktiesparare.

Både Euroclear och framför allt SCB har blivit PK-rapporter som främst riktar sig mot media. En ganska trist utveckling….

SCB rapporten i media

Även SCB gör numera säljande pressreleaser för de flesta av sina statistikrapporter. Det verkar inte hjälpa speciellt mycket. Allt mer info om aktier och aktieägande försvinner i mediabruset och de flesta media är inte intresserade av aktier och investeringar.

”Nya SCB rapporten” (på 3 sidor…) kom in i Afv med en sammanfattning på 5 meningar som var tagna direkt ur SCB texten. Varken DI, SvD, DN eller GP hade någon enda rad om SCB och aktieägandet i Sverige. Inte heller SvT och TV4 hade någon info. Ganska dystert igen.

Numera är det bara 10 % av alla svenskar som får 87 % av kapitalinkomsterna och 50 % av alla svenskar med lägst inkomst får totalt 2 % av kapitalinkomsterna (det gäller allt från reavinster på bostadsförsäljningar och försäljning av fondandelar till räntor till aktieutdelningar). Det betyder också att om man är intresserad av aktier och investeringar så hittar man ingen vettig information i vanliga media, varken TV, radio eller dagstidningar.

Info från ”Nya SCB rapporten”

Så vad kan vi lära av ”Nya SCB rapporten”? Om jag skall sammanfatta de 3 sidorna från SCB så finns det inte så mycket att säga…

”Den totala förmögenheten av aktier noterade på svenska marknadsplatser ökade med 12 procent under det andra halvåret 2019. Den totala aktieförmögenheten uppgick till 8.233 miljarder kronor.”

Inte mycket att säga om…

”Hushållssektorns ägande av aktier på svenska marknadsplatser uppgick till 974 miljarder. Män ägde vid utgången av 2019 fortfarande två tredjedelar av hushållens aktietillgångar, medan kvinnor ägde en tredjedel.”

Det vi ser är att ”svenska hushåll” bara äger 11,8 % av det totala värdet på noterade svenska aktier och att män (i genomsnitt…!) är rikare än kvinnor. Ingen överraskning….

”För män och kvinnor upp till 44 år skiljer sig aktieförmögenheten mellan könen ytterst lite. För aktieägare över 44 år är skillnaden mellan könen mer påtaglig.”

Det är inte heller så konstigt. Jag gissar att det finns ett begränsat värde i aktieportföljer för alla som bara aktiesparat under några få år. Dock vet vi inte vilken typ av aktier som finns i portföljerna (mest små förhoppningsbolag…??) eller hur de portföljerna kommer att utvecklas framöver.

”Aktieägare med en årsinkomst på minst en miljon hade vid utgången av 2019 en genomsnittlig aktieportfölj på 6,5 miljoner kronor. De ägde som grupp 58 procent av hushållens totala aktieförmögenhet.

Jag gissar att aktieportföljers värde för höginkomsttagare är extremt ojämnt fördelat. Dels har vi personer som Fredrik Lundberg (Lundbergs) och Stefan Persson (H&M) som privat har stora förmögenheter i form av aktier i sina egna bolag och sen har vi alla andra höginkomsttagare med dyrt boende (Stockholm med närförorter…), höga levnadsomkostnader (dyra vanor…) och minimalt sparande (det blir inget över…).  Det är ganska få vanliga höginkomsttagare som överhuvudtaget investerar i egna aktier. De flesta har aktiefonder eller bankens ”private banking” som förvaltning av sitt eventuella regelbundna sparande. Det betyder ofta både dyra och dåliga lösningar.

Höga löner betyder inte alltid regelbundet sparande och kloka investeringar” som Besser brukar säga… 🙂

Ganska självklart har höginkomsttagare ofta en större förmögenhet än alla andra, men det räcker inte med hög lön och regelbundet sparande för att få en egen, stor och värdefull aktieportfölj. Vi tar ett exempel…

En miljon om året betyder 85.500 kr per månad i lön (12,12 med sem. ers.) och det betyder 36.300 i skatt (tab 34) som ger netto på 49.200 kr per månad. Visst det är mycket pengar, men antagligen finns det också stora fasta kostnader. Om vi gissar att det finns 15.000 kvar när alla kostnader är betalda så går kanske 5.000 till nöjen och 10.000 till sparande, om man har tur… 🙂

Det betyder 120.000 om året i sparande och då tar det 10 år att få ihop ett investeringskapital på 1,2 miljoner. Om vi gissar att det blir en dryg fördubbling av kapitalet med ”vanliga aktieinvesteringar” så har den här höginkomsttagaren efter 10 år en aktieportfölj på 2,5 miljoner. Det är ganska långt från 6,5 miljoner och då krävs det dessutom att man inte köpt några förhoppningsbolag som förlorat stort i värde de senaste 10 åren. Det är ingen lätt eller självklar uppgift även för en ”vanlig höginkomsttagare”.

”Det är inte de stora inkomsterna som skapar en stor aktieportfölj, det är hur mycket du sparar, hur mycket du investerar och vilka aktier du köper som är avgörande”…Flera kloka ord från Besser som vanligt… 🙂

”Utlandet, som är den största ägarsektorn, stod vid utgången av det andra halvåret 2019 för 39 procent av den totala aktieförmögenheten på svenska marknadsplatser,”

Samma resultat som vi såg från Euroclear, men SCB har också en tabell över ägandet som går ner till 1984. Det visar sig att så sent som 1989 (efter den finanskraschen…) så ägde utländska aktieägare bara 6 % av det svenska aktievärdet. En ganska fantastisk utveckling under de senaste 30 åren.

Det var i princip allt som SCB hade att rapportera. Mer än så blir det inte heller i framtiden från SCB i rapportväg. Vill man veta mer får man själv söka i SCB tabellerna vilket bara mycket få proffs på banker och försäkringsbolag kommer att göra. Den stora allmänheten av privata aktieinvesterare kommer att få allt mindre kvalificerad information att fatta sina beslut ifrån.

Om man inte läser Bessers blogg förståss…. :-). Men nu över till något helt annat…

Skattenivåer 2020

Ett av Bessers specialintressen är skatter, och när vi ser på kapitalskatter för finansiella tillgångar under 2020 så finns det tre möjliga skattealternativ. Det fantastiska är hur stor skillnad det är mellan de tre skatterna och hur bra det lönar sig med kunskap om finansiella skatter. De tre skattenivåerna för 2020 är….

Den första är vanlig kapitalskatt på 30 % på reavinster, aktieutdelningar och övriga kapitalinkomster. Skatten gäller i teorin för all lös egendom men i verkligheten kan man bara beskatta registreringsbara tillgångar. Den här skatten gäller för allt löst, typ BRF bostäder, konst, smycken, guld, noterade aktier och fondandelar men ger också avdrag för reaförluster. En kapitalskatt som nettoavkastningen på alla (registrerade….) finansiella tillgångar tvingas betala. Ett gott råd från Besser, undvik den skatten om du kan… 🙂

Den andra skatten är ISK skatt på 0.375 % på genomsnittligt kapitalunderlag. Den här schablonskatten gäller bara för finansiella tillgångar på ISK konto, typ kapital, aktier och fondandelar. Men alla reavinster och aktieutdelningar är då redan schablonbeskattade. Om man räknar med YOC på runt 5 % för sina utdelningar så blir skatten under 10 % på avkastningen. Ett helt OK resultat för alla utdelningsinvesterare…. 🙂

Den tredje skatten är IPS skatt på 0.075 % av pensions- eller kapitalvärdet. Den här skatten gäller för pensionssparande, pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar.  Skatten beräknas på totalvärdet den första januari 2020 och inbetalas i november 2020 av det finansinstitut som hanterar din IPS eller dina pensions- och kapitalförsäkringar. Skatten är låg och helt OK för normala pensionsvärden, men det krävs också att du har ”utbetalningssäkrat” din IPS pension för att inte börsutvecklingen skall påverka dina pensionsutbetalningar.

Det blir också en stor varning för pensions och kapitalförsäkringar där höga avgifter och osäker avkastning kan ge stora förluster även utan skatteeffekter. Tag varning….

Slutsats

Det blir allt mindre aktieägarinformation tillgänglig, både från Euroclear och SBC, och i media har den informationen nästan helt försvunnit. Men även aktieägarstatistik behövs om man vill förstå hur börsen utvecklas under en börscykel. (Mer om det i en annat inlägg…) En ganska dyster utveckling för seriösa privatinvesterare.

Hela skattesystemet i Sverige är ett hopkok av olika modeller och skattesatser. Även när det gäller skatter på ”inkomst av kapital” så är det stora olikheter i hur skatten tas ut för olika ”finansiella tillgångar”. Det lönar sig fortfarande att ha koll på skatterna i Sverige.

Nästa inlägg handlar om börspsykologi och även där har man nytta av kunskap om aktieägare och aktieägarstatistik. Missa inte det inlägget.

Besser