Så sent som den 19 februari så hade vi ATH på OMXSPI, kommer ni ihåg det ??…… J

Det senaste tio åren har både svenska börsen (OMXS) och i stort sett alla andra börser bara gått uppåt. Den globala och delvis koordinerade börsuppgången var beroende av flera faktorer.

Den första är en allt större tillgång på internationellt kapital, främst från pensionssparande över hela värden. Det gäller både offentliga pensioner, tjänstepensioner och privat pensionssparande. Världsekonomin utvecklas allt bättre och allt fler människor får jobb och lön. Det finns mer kapital över att spara till pensionen, även för befolkningen i Asien och utvecklingsländerna.

Det andra är att alla kapitalströmmar numera är både snabba och globala. Investeringskapital kan söka sig till de globala investeringar som ger högre avkastning. Aktieinvesteringar är inte beroende av lokal närvaro eller nationella gränser. Pensions och fondförvaltare aktieinvesterar numera på en global marknad.

Det tredje är att vi de senaste 5 -6 åren har haft en lågräntemiljö över hela västvärlden. Det betyder att allt mer investeringskapital från främst EU och USA har sökt sig till aktiebörser med högre avkastning än dagens obligationer och andra ränteinvesteringar med nästan obefintlig avkastning.

Men allt det här gör också att alla aktiebörser blir känsligare för börsnedgångar. Det som triggar en börsnedgång är främst osäkerhet och rädsla. När allt mer investeringskapital som samlats på börsen inte är lokalt förankrat, och dessutom är kortsiktigt och snabbt kan flyttas till säkrare placeringar så blir det både snabba och stora nedgångar på börsen. Det som krävs är bara en oskyldig trigger som sätter igång hela nedförsbacken.

Det är just vad som hänt den senaste tiden. Det går att förklara mycket med börspsykologi, så här kommer en enkel analys…. 🙂

Börspsykologi….

Det vi ser av ovan är att ett litet antal personer (pensions och fondförvaltare) styr över mycket stora aktieinvesteringar (globalt pensions och fondkapital) som med en enkel knapptryckning (elektronisk aktiehandel) eller dynamiska säljbeslut (datorbaserad aktiehandel) kan sälja av en stor del av den svenska börsens värde (som då ger en börsnedgång) baserat på några få personers egen rädsla och osäkerhet (börspsykologi).

Man tror gärna att professionella fondförvaltare är smartare, intelligentare och duktigare än alla andra investerare, men så är det inte och de lyder också under samma psykologiska lagar som alla vanliga aktieinvesterare.

Det är främst två psykologiska fällor som pensions och fondförvaltare då kan falla i, FOMO och TINA.

FOMO…

Fear Of Missing Out (FOMO) är ursprungligen en beteckning för att man alltid är uppkopplad mot sociala media och vill ha koll på vad alla andra säger och gör. Så här beskrivs FOMO av wikipedia…

“Fear of missing out, or FOMO, is the fear of not being included. This fear has manifested and grown intensely because of social media”

Även fondförvaltare som hanterar fond och pensionskapital dras till samma börser och samma bolag som alla andra. Om några fondförvaltare tar fler risker på aktiemarknaden och börsen går upp så blir det en trend att följa även för alla andra investerare. Börsen går fortsatt uppåt och kursuppgångarna bygger på lika delar girighet och rädsla att inte vara med på tåget. Riskerna blev allt större….

TINA…

There Is No Alternative (TINA) var från början en politisk slogan för liberal marknadsekonomi som användes av Margret Thatcher under 1980-talet. Numera kan TINA också användas inom börspsykologi och aktieinvesteringar.

Allt fler fondförvaltare och vanliga svenskar inser att det inte finns någon sparränta på banken och att ränteobligationer inte heller ger någon avkastning. Nu är det över 11 år sen vi hade förra börsnedgången på OMXS och fram till februari i år så gick börsen hela tiden bara uppåt. Även den informationen har spridits under många år, både i vanliga media och i sociala media.

Det fanns inga realistiska alternativ till aktier både för offentligt pensionssparande och för eget, privat sparande. Det blev bara allt mer investeringskapital som sökte sig till börsen, och det blev en farlig koncentration av lättrörligt kapital som mest styrs av kortsiktigt ägande. Hela börsen blev därmed allt mer riskfylld…

Aktieägare…?

Men börspsykologi är också beroende av hur olika typer av aktieägare, eller skall vi säga aktieförvaltare agerar. Det finns i verkligheten mycket lite aktievärde hos de få privatpersoner som både äger aktier och som också handlar med (säljer…) aktier på börsen. Det betyder att det blir stora skillnader i hantering och risktagande mellan aktieägare som har olika perspektiv på sina aktieinvesteringar.

Det vi ser är att aktieägare på den svenska börsen agerar efter sina egna förutsättningar och preferenser. Om vi försöker analysera några av de större ägargrupperna så ser vi att det också finns goda möjligheter för privata aktieinvesterare att utnyttja de krafter som styr de stora ägargrupperna.

De tre ägargrupper som vi specialstuderar är 1) Utländska pensionsfonder, 2) Svenska aktiva aktiefonder och 3) Större privata huvudägare.

Utländska pensionfonder

Eftersom en stor del av aktievärdet (40 %) även på den svenska börsen ägs av utländska  pensionsfonder (främst USA och GB) som mest är ute efter att bredda och riskbegränsa sina globala aktieinvesteringar så blir även OMXS (framför allt LC) beroende av hur dessa aktieägare agerar i en börsnedgång. De flesta globala pensionsfonder har bara cirka 10 till 15 internationella bolag från OMX30 så det är ett mycket koncentrerat urval på den svenska börsen.

Självklart har man samma strategi på alla andra börser runt om i värden. Totalt blir det en bred portfölj av stora, stabila, lönsamma och internationella bolag. En enkel och riskbegränsad investeringsstrategi för stora och globala pensionsfonder.

Det man lätt inser är att 100 % av dessa svenska aktier köps (och säljs… !!) av fondförvaltare (i främst New York, Los Angeles och London) som saknar specialkunskap om och själva inte äger några aktier på OMXS. Den här typen av fondförvaltare (även svenska..) är bara vanliga anställda i fondbolag och pensionsbolag. Som fondförvaltare är man mest beroende av att inte förlora sitt lönsamma och välbetalda jobb. Då ser man främst till värdet på sin fondportfölj i det korta perspektivet. Det går inte att som fondförvaltare ”sitta still i båten” och vänta på att det blir en uppgång någon gång i framtiden. Då har man redan fått sparken för att man förlorat stora delar av det förvaltade pensionskapitalet.

Vilka aktier skall man då sälja på OMXS om man sitter som fondförvaltare i New York? Självklart har man ingen specialkunskap om svenska aktier. Då är det enklast att ha säljfasta regler jämt över, oberoende av vilka bolag man har i portföljen. Det blir en enkel och riskbegränsad säljstrategi.

Den enkla lösningen är att ha starka säljtriggers som automatiskt begränsar de eventuella förluster som ett börsfall kan innebära. Om aktiekursen går ner x % så säljer man y % av aktierna rakt av för respektive bolag, och om aktiekursen fortsätter ner med z % så säljer man resten av aktierna. Då har man räddat största delen av sitt pensionskapital och kan senare välja andra placeringar eller att åter investera när och var man tycker att det är lämpligt.

Utländskt pensionssparande är självklart också långsiktigt, men som fondförvaltare kan man inte acceptera förluster ens under en begränsad tid. Det gäller också att kortsiktigt visa bättre resultat än övriga börsen och att ligga likvid när börsen går ner är en enkel metod för att nå dit.

Det fantastiska för oss privata utdelningsinvesterare är att de utländska pensionsfonderna säljer ut just den typ av bolag (stora, stabila och lönsamma…) som även Besser vill ha i sin portfölj. Har man ett extra investeringskapital redo så kan man köpa fler aktier när ”bra bolag blir billiga”. En fantastisk gratischans…. 🙂

Svenska aktiva aktiefonder

Även svenska aktiva aktiefonder har en stor del av börsvärdet (cirka 35 %) på svenska börser (både OMXS och andra..) men till skillnad mot de utländska pensionsfonderna har man runt 100 till 125 bolag i sina aktiefonder. Det är både ett representativt urval från OMXS LC och MC men också många bolag från OMXS SC och andra småbörser. Tanken är naturligtvis att man som aktiv fondförvaltare genom ”överlägsen stock picking” skall kunna slå börsindex över tiden.

De allra flesta svenska aktiefonder har ingen skuldsättning men är fullinvesterade till 98 % och använder 2 % av fondkapitalet som transaktionskapital för den dagliga handeln av fondandelar. (Det brukar normalt vara cirka 2 % av alla andelsägare som köper och säljer fondandelar på daglig basis.)

Det vi också konstaterar är att många svenska fondförvaltare har (tvingats att …) investera privat (som en del i lön och ersättningsavtalet…) i sina egna fonder. Beroende på hur privatekonomin ser ut hos varje enskild fondförvaltare så representerar det investeringskapitalet mellan 100 % till 50 % av den personens total sparkapital. För de flesta svenska fondförvaltare är den egna fonden också den största privata investeringen och det största egna privata sparandet.

Vad händer då när (den svenska…) börsen går ner? I princip två saker, dels går värdet på fondandelarna (och hela aktiefonden…) ner när aktiekurserna på underliggande aktierna går ner, dels så väljer allt fler andelsägare att sälja av sina fondandelar vilket gör att aktiefonden måste sälja av fler aktier för att betala de andelsägare som hoppar av fonden.

Vad måste man som aktiv fondförvaltare då göra när börsen går kraftigt ner? För det första måste man sälja av aktier för att få kapital till de som hoppar av. Frågan är vilka aktier som skall säljas och vilka som skall behållas? Dels försöker man ofta att vara ”smartare än alla andra” och fortfarande behålla de aktier som man tror kommer att bli ”framtidens vinnare”. Självklart är det främst de aktier man redan tidigare valde ut genom ”överlägsen stock picking”. Resultatet blir att ”de vanliga aktierna” blir de som främst säljs av. Även då finns det möjligheter för privata aktieinvesterare som tänker långsiktigt att köpa fler aktier i bra bolag.

Större privata huvudägare

På den svenska OMXS börsen finns ett femtontal större familjeföretag där det finnns en eller flera privata huvudägare till de noterade börsbolagen. Jag gissar att de här privata aktieägarna kontrollerar cirka 7 till 8 % av det totala börsvärdet på OMXS, antingen direkt eller via egna bolag.

Det är allt från Fredrik Lundberg (Lundbergs) och Stefan Persson (H&M) till kusinerna Wallenberg (Investor) och kusinerna Söderberg (Ratos). Så hur agerar privata huvudägare när börsen och aktiekurserna går ner? De här personerna har redan stora privata förmögenheter och har under årens lopp, ibland i flera generationer, byggt upp sitt privata kapital i form av aktieutdelningar.

Det vi ser är att nästan alla använder sitt kapital (och utdelningar….) till att köpa fler aktier i sina egna bolag, eller i några fall (Lundberg och Wallenberg) köpa fler aktier i investmentbolagens underliggande bolag. Det fantastiska är också att de här personerna aldrig säljer några aktier i egna familjebolag. Visst kan man sälja både aktier och bolag som strukturaffärer, men aldrig aktier i sina egna bolag där man är långsiktiga huvudägare.

Det som syns tydligt är att de flesta också har ett stort investeringskapital redo för inköp när börsen går ner. Det mest tydliga exemplet är Stefan Persson som kontinuerligt köpt aktier i H&M under svackan 2018 och 2019. Sen april 2016 har han köpt aktier i det egna bolaget för närmare tjugo miljarder kronor. Det mesta av det kapitalet har kommit från aktieutdelningar. Något att tänka på även för andra privata aktieägare…

Begränsningar

Det som gäller för huvudaktieägare och andra insynspersoner är att de inte får handla i den egna aktien 30 dagar före publiceringen av varje kvartalsrapport eller årsredovisningen. Dessutom får de inte handla inom 24 timmar efter att varje publicering av kvartalsrapporter. Det betyder att det bara finns några få begränsade tillfällen när de kan återinvestera i det egna bolaget. Då brukar det också bli utspridda inköp för att inte pressa aktiekurserna allt för mycket. Aktieinköp av ”insynspersoner” är offentliga och redovisas ofta i affärspress, t.ex. Dagens Industri och Affärsvärlden. Något att tänka på…

Vi vanliga privata aktieinvesterare….

Om man (som Besser…) bara är en helt vanlig privat utdelningsinvesterare så kan man lära sig mycket av bolagens huvudägare som antagligen har mycket bättre kunskap och mer erfarenhet av sina egna bolag än de flesta andra aktiehajar, finansanalytiker och fondförvaltare… 🙂

Det här betyder helt enkelt att om man som privat aktieinvesterare tar rygg på fysiska huvudägare med god inblick i bolaget och med ett långsiktigt investeringsperspektiv, så får man goda råd helt gratis.

Det är ganska fantastiskt att Besser har både Fredrik Lundberg, Stefan Persson och Marcus Wallenberg som sina privata aktierådgivare och deras tips och rekommendationer är dessutom helt gratis. Besser är mycket tacksam och skickar en varm tanke till alla sina privata rådgivare, några nämnda men ingen glömd….. 🙂

Dessutom så bjuder de flesta svenska och utländska fondförvaltare på många möjligheter att köpa just de här aktierna till bra aktiekurser när börsen går ner. Det måste alltid finnas någon som säljer aktier i bra bolag också, annars kan vi privatinvesterare inte köpa fler aktier. Besser skickar ett stort tack även till dem…. 🙂

Dåligt minne…??

I dessa tider av Coronavirus och börsnedgång så är det mycket spekulationer i media om hur stor den här nedgången blir. De flesta journalister har ingen aning om aktier eller börscykler så det blir mest bara snack och spekulationer. I går (torsdag 26/3 2020) slutade OMXSPI på 546,41 så hur har det sett ut tidigare? Besser har lite bättre minne än vanliga media. Här kommer lite siffror….

I jan 2020 så låg OMXSPI på 705, i jan 2018575, i jan 2016470, i jan 2014417, i jan 2012327, i jan 2010301 och den 17 november 2008 så låg OMXSPI på 176,54.

Kommer OMXS att åter gå ner till 300? Antagligen inte, men med ATH på 733 (den 19 februari 2020 EOD på 732,67) så finns det bra fallhöjd. För bara mindre än sju år sen (juni 2013) låg OMXS på 362. Jag gissar att vi under hösten 2020 får se OMXS runt 450 och kanske runt 400 i slutet av året. Vi får se hur det går.

Den senaste börscykeln hade en uppgång på över 11 år (från 176.54 den 17 nov 2008 till 732.67 den 19 feb 2020) och nu blir det en kortare nedgång innan det blir en lång och svår uppgång igen.

Vi vet inte hur långt ner börsen går (50 % från ATH….??) eller hur lång tid det tar (drygt 1 år….??) , men det blir en ny (lång och svår…??) börscykel igen de närmaste (cirka 8 till 10…??) åren.

Lite enkel matematik….

För att få en bättre överblick av börsens utveckling den senaste börscykeln (nov 2008 till feb 2020) så kan lite enkel matematik hjälpa till. När börsen fördubblats sen botten 2008 (upp 100 %) så låg OMXS på 353 (nov 2010 !!) men drygt två år senare låg börsen fortfarande på 362 (juni 2013). Det tar lång tid för börsen att komma tillbaka efter en större nedgång.

När börsen den här gången halveras (ner 50 %) så kommer OMXS att ligga på 366 (april 2021 ??). Vi vet inte hur långt börsen faller den här gången, men de tre senaste börscyklerna har OMXS fallit 51 % (Fastighetskrisen okt 1992), 69 % (IT bubblan okt 2002) och 59 % (Finanskrisen nov 2008). Det blir stora börsfall när nedgången väl börjar.

Det är stora svängningar på börsen, både i absoluta och relativa tal. Jag gissar att OMXS kommer ner en bit under 400 i den kommande börscykeln. Vi får se hur det går.

Ett gott råd från Besser, fortsätt att köpa regelbundet och använd extra kapital till speciella tillfällen under det kommande året när bra bolag blir (ännu…) billigare.

Slutsats

Börspsykologi kan betyda så mycket och Besser tar bara upp två enkla begrepp som är ganska väl kända även utanför börsen. Men både FOMO och TINA har de senaste 5 till 10 åren haft en stor inverkan på den positiva börsutvecklingen både i Sverige och övriga världen.

Det som nu blir mer intressant är hur de större grupperna av aktieägare (och aktieförvaltare…) kommer att agera när (inte om…) börsen fortsätter gå neråt. Det handlar delvis om ”risk och osäkerhet”, men också om kortsiktig eller långsiktig syn på sitt aktieägande.

Som vi har sett från mina två tidigare inlägg om ”Aktieägare 2019” (från Euroclear och SCB) så har det kortsiktiga kapitalet ökat fantastiskt på börsen de senaste 30 åren. Det betyder större inverkan och större rörelser på OMXS, både uppåt och neråt i aktiekurserna.

Det fantastiska med OMXS börsen är att över 85 % av allt aktievärde bedöms, hanteras och handlas med av personer som privat inte äger några aktier alls på den svenska börsen. Då är det upplagt för ”Greed and Fear” med stora börsrörelser både uppåt och neråt.

Om man som Besser har ett långsiktigt perspektiv på sina aktieinvesteringar och dessutom har ett aktivt investeringskapital tillgängligt så blir en börsnedgång ett utmärkt tillfälle för nya inköp när ”bra bolag blir billiga”. Jag kommer att köpa fler aktier under Q2 och resten av 2020. Vi får se hur det går, en första avstämning blir i början av juli…. 🙂

Besser