Besser gillar skatter (….??) eller ska vi säga kunskap om skatter…. :-). Det har blivit flera inlägg om skatter under åren, men nu var det en annan bloggare (Fermentum vitae…) som också skrev om skatter så det blev en inspiration även för Besser.

Några kanske har läst det här förut, men nu blir det en sammanfattning, en uppdatering och en repetition, och det är aldrig fel. Speciellt när det gäller ett så viktigt ämne som skatter…. 🙂

Skattestruktur…??

Det mest fantastiska är att det inte finns någon officiell och översiktlig information om den totala skattestrukturen (och skattetrycket….) i Sverige. På skatteverket.se så finns massor av info, men bara om inkomstskatter för löntagare eller företagare. Alla andra skatter finns spridda på olika ställen och utan struktur eller sammanhang. Den här sammanställning är dock i huvudsak baserad på officiell information från skatteverket.se.

Skatterna i Sverige delas upp i fem olika slag av skatter. Det är skatt på tre inkomstslag samt skatt på konsumtion och punktskatter på insatsvaror.

Skatt på anställning och tjänst… Inkomst av tjänst är vanlig lön eller arvoden från anställning som utbetalas regelbundet, t.ex lön varje månad eller som engångsbelopp, typ arvode, ersättningar och bonus. Skatten gäller också för pensioner, oberoende av om det är allmän pension, tjänstepension eller privat pension.

Skatten periodiseras på kalenderår och bestäms både geografiskt och av inkomstslag med flera skattetabeller (kommuner…) och sex skattekolumner (inkomstslag…). Just periodiseringen kan ge intressanta skatteeffekter, s.k. skattemässiga asymmetrier, som jag skrivit om tidigare. Även arbetsgivaravgiften på 31,42 % kan räknas in här. Det är en ofta okänd och dold skatt på arbetsinkomster som inte syns på lönebeskedet.

Skatt på inkomst av företagande och näringsverksamhet… Skatt på näringsverksamhet är beroende av både typ av näringsverksamhet och omfattning av verksamheten. Skatten har många specialregler för företagare, t.ex. 3:12 reglerna för fåmansbolag, och är i övrigt mycket komplex med många möjligheter till avdrag från inkomsten av företagande. Det är en mycket omfattande skattelagstiftning så det blir alltså ingen genomgång av företagsbeskattningen i det här inlägget.

Näringsverksamhet som bedrivs av juridisk person t.ex. aktiebolag eller handelsbolag beskattas alltid som näringsverksamhet. Verksamhet som bedrivs av fysisk person skall uppfylla tre villkor för att räknas som näringsverksamhet. Villkoren är att näringsverksamheten har självständighet, har vinstsyfte och bedrivs med varaktighet.

Skatt på inkomst av kapital och avkastning…. Till skillnad från skatt på anställning och företagande som är progressiva skatter med många tröskeleffekter, så är skatten på avkastning från kapital proportionerlig mot inkomsten från första kronan helt utan begränsningar för storlek på inkomst eller över tid. Det fantastiska är att vanlig kapitalskatt på 30 % gäller utan tidsbegränsning och för all form av lös och fast egendom oberoende av om du ägt den i 5 minuter eller i 50 år. Inkomster och utgifter får kvittas mot varandra inom samma beskattningsslag och nettot blir föremål för beskattning.

Det finns två undantag (skattemässiga asymmetrier igen…). En är ISK skatten, som är en schablonskatt på ett kapitalunderlag som beräknas 4 gånger per år, och den andra är skatt på fonder och kapitalförsäkringar, som tas ut på värdet av andelarna vid beskattningsårets början.

Skatt på konsumtion av varor och tjänster… Konsumtion av varor och tjänster beskattas med både mervärdesskatt (moms) och i vissa fall även med punktskatter. Mervärdesskatt (moms) betalas på både varor och tjänster och är ej avdragsgill för privatpersoner. För privatpersoner är alltså moms alltid inräknat i priset på varan eller tjänsten, och därmed kan även den räknas som en dold skatt. Moms utgår med 3 skattesatser: 25 %, generell skattesats, 12 %, livsmedel, hotell- och resturangtjänster och 6 %, dagstidningar, böcker och persontransport.

Skatt på insatsvaror och punktskatter….. Punktskatter är speciella konsumtionsskatter på särskilt utvalda varor och tjänster. Punktskatterna är tänkta att används för att styra konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning och är även de helt dolda skatter. Några vanliga punktskatter är extra punktskatt på: sprit, tobak, bensin, vägtrafik, energi och koldioxid. Punktskatter omfattar även tull och skatt på import av varor utanför EU.

Några nyare punktskatter är energiskatt, koldioxidskatt, kemikalieskatt, flygskatt och skatt på plastpåsar. Dessutom finns flera andra punktskatter som alkoholskatt, tobaksskatt, fordonsskatt, trängselskatt, importskatt, lotteriskatt och reklamskatt. Notera att moms alltid läggs ovanpå alla punktskatter, både varor och tjänster drabbas av moms, som även här är en dold skatt.

Ett enkelt skatteexempel…!!

En person med ”vanlig lön” (under 42.885 kr/mån för 2020…) vill köpa en ny TV för 5.990.- . Först måste han få ut 5.990.- efter skatt (på 32,28 % för 2020…) så då krävs det 7.923.- i lön och arbetsgivaren måste då betala ut 10.412.- efter arbetsgivaravgiften (på 31.42 % för 2020…).

Men av 5.990.- för TVn så är 1.200.- moms (20 % på utgående värde..) och 400.- kemikalieskatt (320.- (maxvärde) + moms…). Det betyder att TV-handlaren själv får ut 4.390.- för värdet på TVn som skall täcka inköp, frakt, löner, övriga kostnader och vinst.

För att köpa en TV som har värde 4.390.- så betalas ett pris på 5.990.- och det blir skatter på 6.012.- Den totala skatten är högre än värdet på produkten !! Det blir en skattenivå på drygt 136 % av varans värde. Ganska fantastiskt…..

Om en person med oskattad inkomst (bidrag eller svarta löner) köper en begagnad TV för 5.990.- (eller 4.390.-…) på blocket.se så blir det inga skatter alls. Då får köparen ta hem hela värdet (marknadsvärdet….) av TVn och säljaren får behålla hela beloppet (hela intäkten…) av försäljningen.

Det blir en ordentlig skillnad skattemässigt, när priset är lika med värdet och köpet sker med obeskattade inkomster så minskar skatten med drygt 6.000.- för ett enkelt TV köp. Ganska fantastiskt igen….

Lite skattehistorik….??

Några av de viktigaste och största skatterna är arbetsgivaravgiften (c:a 31 %), kommunalskatten (c:a 32 %) och moms (25 %). De skatterna betalas av alla anställda på alla inkomstnivåer och drabbar därmed alla svenskar som jobbar, även de flesta låginkomsttagare.

Kommunalskatten är också lite speciell för den varierar stort mellan Sveriges kommuner. För år 2020 varierar den från 29.18 % (Österåker) till 35.15 % (Dorotea). Det betyder att för en inkomst på typ 30.000.- i månaden så betalar man 21.600.-  mer i skatt (varje år….) om man bor i Dorotea jämfört med Österåker. Nästan 2.000 kr i extra skatt varje månad på en ”normal lön”. Något att tänka på…

 ”Det gäller att bo i rätt kommun med rätt kommunalskatt” som Besser brukar säga….

Att skattetrycket ökar varje år är någon som de flesta har känt av men kanske inte har tänkt närmare över. Många svenskar tror att vi alltid haft höga skatter i Sverige, men så är det inte. Det är de små stegens tyrrani som gör attt svenskarna inte gör skatterevolt, men det är ganska fantastiska skatteökningar som skett de senaste åren.

Här kommer lite skattehistorik….

Den medelkommunala skatten låg 1945 på 10,2 %, moms fanns inte alls. Andra värdskriget var slut, svensk industri fungerade utmärkt och det svenska folkhemmet började byggas upp.

Den medelkommunala skatten låg 1955 på 12,2 %, moms fanns inte alls. Svensk industri gick på högvarv, exporten, lönerna och levnadsstandarden ökade för varje år.

Den medelkommunala skatten låg 1965 på 17,2 %, moms (oms) låg på 6,4 %. Folkhemmet utvecklades vidare, det fanns jobb för alla och extrajobb lönade sig bra.

Den medelkommunala skatten låg 1980 på 29,1 %, moms låg på 23,5 %. Ganska fantastiskt, på bara 15 år så nästan fördubblades kommunalskatten och momsen nästan fyrdubblades.

Sverige var fortfarande ett framgångsrikt land men skatten och marginaleffekterna blev helt otroliga. Marginalskatten för vanliga löner var 82 % och för lite högre löner upp mot 87%. Men alla förmåner var skattefria och alla avdrag var 100 % avdragbara mot lönen. Det lönade sig fantastiskt bra med fri tjänstebil, fria reseförmåner, fria traktamenten och subventionerade luncher. Även höga skulder och lån på boende eller finansiella investeringar lönade sig bra när räntan var 100 % avdragsgill och Inflationen tog hand om amorteringarna. Men alla fick inte skattefria förmåner och alla fick inte låna till bostaden eller något annat. Det var (mycket…) svårare att få lån till bostadsköp när alla banker hade tuffa kreditrestriktioner mot (!!) utlåning. De som kunde utnyttja möjligheterna blev vinnare på de höga skatterna.

Den medelkommunala skatten låg 1990 på 31,2 %, moms låg på 24,2 %. Tio år senare var inflationen fortfarande rekordhög och framför allt bostäder ökade kraftigt i värde samtidigt som inflationen fortfarande tog ut skulderna. Folkhemmet faller sönder med för höga skatter när några få blev vinnare och många (alla andra…) blev förlorare.

Sen händer en hel del under 1990-talet och framåt. Det blev lite som en nystart för skatter i Sverige efter skattereformen 1990. Kreditrestriktionerna slopades och marginalskatterna sänktes, men det höga totala skattetrycket fortsatte med många år av värdens högsta skattetryck. Något som vi  har haft kvar sen dess. Med ökande rationaliseringar och höga löne- och skattenivåer blir det allt färre ”vanliga jobb” kvar i Sverige. Den senaste drygt 5 åren med minusränta har inte heller hjälpt vanliga (yngre….) svenskars vardag när bostäder bara blir dyrare och skulder, konsumtionslån och klyftorna ökar i samhället. Åter är det några få (mest äldre…) som blir vinnare och många (mest yngre…)  som blir förlorare.

Den medelkommunala skatten ligger 2020 på 32,28 %, moms ligger på 25,0 %. Det har gått 30 år sen 1990 och vi har nu ett helt nytt samhälle där många saknar jobb, lever på bidrag och bor i  ”utsatta områden”. Det blir ökade klyftor, ökad kriminalitet och ökad otrygghet för alla svenskar.

För att betala för den här nya samhällsutvecklingen kommer skatterna att behöva höjas ordentligt framöver, mest för alla som fortfarande har ett jobb, oberoende av om de är låginkomsttagare, medelinkomsttagare eller höginkomsttagare. Det blir både nya skatter och höjda skatter. Främst är det de dolda skatterna som kommer att höjas och nya skatter skapas, ofta under beteckningen ”miljöskatter” eller ”miljöavgifter”.

Hur blir skatterna i framtiden…. ??

Den medelkommunala skatten kommer 2030 att ligga på 38,50 % och moms på 28,0 %. (En gissning från Besser…. ) Inte bara de dolda punktskatterna (”miljöskatterna…”) kommer att öka. Även kommunalskatter och moms kommer att höjas för att betala för bidrag och vård i det tudelade samhälle som växer fram i Sverige. Det blir ett tuffare samhälle för alla ”vanliga svenskar” som går till jobbet varje dag oberoende av lönenivå. Det är bäst att förbereda sig mentalt redan nu…..

Lafflerkurvan….??

De flesta vet kanske att Lafflerkurvan beskriver en funktion som visar total skatteintäkt jämfört med skattenivå för arbetsinkomster. Ganska enkelt beskrivet så ökar de totala skatteintäkterna upp till en viss skattenivå för att sen sjunka när skatterna ökar. I Sverige har vi redan passerat maxvärdet på kurvan och att vi nu äntligen tog bort värnskatten (på 5%) för beskattningsåret 2020 (dvs minskar högsta marginalskatten med 5 % från 57 % till 52 %) är ett tecken på det. En minskad marginalskatt leder till högre total skatteintäkt. Alla svenskar tjänar på att höginkomsttagare både blir fler, jobbar mer och stannar kvar i Sverige. Då blir det mer skatteintäkter att dela på för oss alla.

Men skatter påverkar inte bara arbetsinkomster. Alla lättrörliga skattebaser påverkas.

Spritskatten är ett typexempel. Redan idag har Systembolaget en marknadsandel under 40 % på alla spritdrycker, trots att det är ett monopolbolag. Det mesta av den sprit som vi dricker idag är alltså inte köpt på eller beskattad av Systembolaget.

Vad skulle hända om politikerna tredubblade skatten på sprit? En flaska whisky skulle kosta runt 600 kr på Systemet och ännu fler svenskar skulle köpa tax free, smuggla, köpa svart eller bränna själva. Det skulle bli ännu färre som köpte whisky på Systemet och totalt sett skulle det bara bli ännu lägre totala skatteintäkter från spritförsäljningen och Systembolaget.

Det finns en Lafflerkurva för alla skatter. Om skatterna blir för höga så minskar den totala skatteintäkten. Men vi har alla individuella Lafflerkurvor för både jobbskatter och alla andra skatter, så det finns inga exakta siffror att gå efter. (Jämför t.ex. TV köpet ovan….)

Vi har redan gått förbi toppen av Lafflerkurvan för många punktskatter där det finns alternativa inköpsmöjligheter. Det gäller främst tobak, sprit, vin och öl. Det är därför det finns så många färjor och dagskryssningar med tax free försäljning från Sverige.

Hur miljösmart är den trafiken? Här är en av många höga skatter som inte är bra för varken miljön, konsumenterna eller samhället. Det gäller också för den symbolpolitik med många opportunistiska ”miljöavgifter” och miljöskatter” som mest är negativa för både miljön eller skatteintäkterna.

Skattebegränsningar…!!

Det finns några fundamentala skatteprinciper och begränsningar som man kanske inte tänker på. Framför allt inte våra politiker som höjer skatter och skapar nya skatter. Det blir både begränsningar och undantag som gör att många av skatterna ofta blir helt meningslösa. Det är som vanligt den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet som även gäller för skatter…. 🙂

Några skattebegränsningarna är…

Svenska skatter gäller bara i Sverige…. Ganska självklart. Allt du kan köpa utanför Sverige har ingen svensk moms eller svenska punktskatter. Det gäller allt från tax free sprit till köp av ny segelbåt i Tyskland (bavariayachts.com). Om den nya segelbåten kostar 800 tkr så slipper du svensk moms på 160.000.- (20 %), en ganska bra förtjänst för att själv segla hem båten från Tyskland.

Det gäller också om du jobbar utomlands i minst 6 månader (sexmånadersregeln…) oberoende av om det är svensk eller utländsk arbetsgivare. Då betalar du ingen svensk inkomstskatt och ofta är också lönenivån och arbetsvillkoren bättre, så det lönar sig dubbelt. Att ta ett halvårsvikariat som läkare eller sjuksköterska i Norge eller i varmare länder lönar sig fantastiskt bra. Eller att jobba på oljeplattform eller som skidlärare i Alperna eller… (Hur bra är det för Sverige och det svenska samhället att svenska läkare och sjuksköterskor jobbar och flyttar till Norge….?)

Svenska skatter gäller bara för svenskar…. Ganska självklart igen så gäller många skatter bara för skatteregistrerade svenskar. Typexempel här är alla hantverkare som renoverar lägenheter, villor och sommarstugor runt Stockholm, Göteborg och i Skåne. Det är skickliga yrkesmän från de baltiska staterna, Ryssland, Polen eller nu senast till och från Ukraina, som erbjuder bra och billiga jobb till vanliga svenskar (privatpersoner….) som vill renovera sin bostad. De här hantverkarna betalar inga arbetsgivaravgifter (31 %) eller kommunalskatt (32 %) och då blir timkostnad och totalpris något helt annat… :-). (Det går utmärkt att få ROT avdrag som privatperson även på den här typen av renoveringsjobb om man bara vet hur man gör….)

Det mesta som de här hantverkarna behöver i Sverige tar man med sig från hemlandet och då blir det nästan inga svenska skatter alls att betala. Ingen svensk moms att betala, det blir ingen svensk fordonsskatt på utlandsregistrerade bilar, och ingen alkoholskatt eller moms på alla spritflaskor (och allt annat….) som varje gång följer med i bilen till Sverige….. 🙂

Det här gäller även för företag, typexempel här är transporter och åkerier. Åker man regelbundet E4 mellan Helsingborg och Uppsala så ser man massor av utländska långtradare. Många lastbilar är från Rumänien eller Bulgarien som kör transporter på uppdrag av svenska företag. De här lastbilschaffisarna har låga löner och betalar varken arbetsgivaravgifter eller kommunalskatt. De betalar inte heller in någon moms i Sverige. Inga inköp av varor, allt som behövs för körningen är redan köpt i hemlandet och inga inköp av tjänster, de sover över i hytten om det behövs.

Utan höga skatter och med låga löner blir det helt andra priser på transporter och åkerier även för svenska företagskunder. De som förlorar mest är vanliga svenska åkerier med svenska lastbilschaufförer. Åkerierna förlorar kunder och chaufförerna förlorar jobben. För höga skatter blir inte lönsamt för någon i Sverige, inte ens för svenska företag med avdragsmöjligheter.

Svenska skatter gäller bara för det som kan registreras…. I realiteten är det bara varor och tjänster som är centralt registrerade hos myndigheter eller hos skatteverket, där man kan vara säker på att få in skatterna. Typexempel är delningsekonomin mellan privatpersoner. Det gäller uthyrning av allt från bostäder (airbnb.se) till privatbilar (snappcar.se). Där blir det inga skatter alls, inga löneskatter, inga kapitalskatter och ingen moms när affärer mellan privatpersoner inte kan registreras på samma sätt som för företag. Samma sak gäller för alla utländska hantverkare som inte finns registrerade i Sverige och som därmed inte betalar svenska skatter. Och det gäller också för nästan all ”lös egendom” som är oregistrerad, oberoende av om det är segelbåtar, konst, smycken, guld eller något annat.

Det finns många sätt att undvika onödiga skatter och ändå få bra kvalite på både varor och tjänster för privatpersoner. Den stora skillnaden skattemässigt mot företag är att vanliga utgifter inte är avdragsgilla för privatpersoner. Att våra politiker införde ROT avdrag för privatpersoner för några år sen är en konsekvens av det här problemet, men jag tror inte att det hjälper.

Med allt fler som lever på kriminalitet och bidrag så behövs hela tiden högre skatter som betalas av alla vanliga svenskar som går till jobbet varje dag. Men när skatterna blir alldeles för höga så försöker allt fler personer att undvika de här skatterna med både lagliga och olagliga metoder.

Det vi ser här är att Lafflerkurvan fortfarande gäller. Om skatterna blir allt för höga så letar både privatpersoner och företag efter billigare lösningar och då blir det lägre eller inga skatteinkomster alls för skatteverket och svenska politiker.

Internationella skatter…..??

Självklart finns det skatter även i andra länder men de är ofta lägre och annorlunda utformade. Det finns också en liten ”skatteassymetri” även här…. :-).

Sen Sverige gick med i EU (1995) så gäller nu allt mer av EU regler och EU lagar. Det gäller allt från hur svenska gurkor skall se ut till ursprungsbeteckningar för Kalix löjrom, men det fantastiska är att det inte finns några EU-skatter. Alla länder i EU utformar sina egna skatter helt på egen hand.

Men vi har fortfarande de fyra grundläggande friheterna. Inom EU har vi fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. Det betyder att allt fler länder inom EU numera konkurrerar om skatteintäkter från både privatpersoner och företag.

Ett exempel är Portugal som nu ger inflyttade pensionärer full skattefrihet i 10 år för alla tjänstepensioner och privata pensioner. Det är numera många svenska pensionärer som flyttar till  Portugal i stället för till Spanien som tidigare var det vanliga alternativet. Men även Spanien, Thailand och Florida är andra alternativ för svenska pensionärer som har bättre klimat, hög levnadsstandard med lägre skatter och levnadsomkostnader.

Att många svenskar (typ företagare, höginkomstagare….) alltid kommer att fortsätta betala höga skatter i Sverige, är inte något som svenska politiker kan räkna med. Det finns allt fler alternativ, både för privatpersoner och företag, och det blir större konkurrens om skatterna inom EU. Det kommer inte att löna sig varken för svenska politiker eller det svenska samhället att höja alla skatter….

Slutsats

Svenska skatter är höga, mycket snåriga och ofta dolda. Den totala skattestrukturen finns inte ens redovisad på skatteverkets hemsida. Varför är det så? Är det för att politikerna (och skatteverket….) inte vill att vi svenskar skall se hur mycket vi verkligen betalar i skatt?

Ett enkelt skatteexempel visar hur mycket vi betalar i skatt bara för att köpa en enkel TV. Det finns massor av andra varor (och tjänster….) som har ännu större skattekilar. Att känna till, förstå och undvika onödiga skatter blir bara allt viktigare i Sverige

Trots att vi har ett av värdens högsta skattetryck så kommer våra politiker att försöka höja både vanliga skatter och införa nya (och dolda….) punktskatter. De kommer alla att heta ”avgifter” eller något med ”miljö” men verkligheten är att det bara kommer att bli ett allt högre skattetryck i Sverige.

Det är därför det blir allt viktigare att ha kunskap om just skatter för att undvika de ”onödiga skatterna” i framtiden. Den ”individuella Lafflerkurvan” på tjänster och varor kommer att vara avgörande. Det lönar sig t.ex. att göra saker själv (måla om fönstren…), utnyttja ROT avdrag för större renoveringar (billiga utländska hantverkare….) och undvika höga punktskatter (köpa whisky tax free….). Besser gör också allt det här……. 🙂

Besser