Det här inlägget om Euroclear rapporten är det andra i serien om aktieägandet 2021 som Besser går igenom och analyserar. (se SCB rapporten i förra inlägget…) Även Euroclear ger varje år ut en rapport och den har under åren också blivit allt sämre och mer PK med tyckande och åsikter men mindre fakta och slutsatser. Det har mest har handlat om ”orättvisa” könsfördelningar eller åldersfördelar för äldre aktieägare. Men i år var rapporten något bättre och mer heltäckande.

Euroclear rapporten för aktieägandet 2021 släpptes i år så sent som den 4 april 2022 och först efter att man fått TT-intervjun publicerad i dagstidningarna. Men rapporten var färdig redan i mitten av mars. Det vi ser här är att media styr allt mer av både när och vad som rapporteras i Sverige.

Euroclear i media…. 

Normalt brukar media inte bry sig om aktieägare, men de senaste åren har Euroclear vinklat pressreleaser för rapporten mot kvinnligt aktieägande, så även i år, så det blev det några artiklar i tidningar och dagspress. Främst var det en artikel från TT som togs in rakt av i SvD och andra dagstidningar, men det blev också två längre artiklar i Affärsvärden. Tyvärr fokuserade även de på svenska aktieägares kön och ålder. En ganska dyster mediautveckling tycker Besser.

Den som skiljde sig här var ”Nicklas på Avanza” som hade två kloka och vettiga inlägg om Euroclears rapport i sin aktieblogg. Analys och genomgång av Avanzas egen rapport om aktieägandet 2021 kommer i nästa inlägg.

Allmänt om rapporten…..

Årets rapport var något bättre än de senaste årens rapporter. År 2022 var det femte året sen Euroclear började med ett nytt format på sin statistikrapportering och då blev det naturligt att se på trender och data från de senaste fem åren.

Det blev en relativt kort rapport med text och diagram på 15 sidor där Besser går igenom valda delar som kan vara bra att ha koll på.

“Aktieägandet i Sverige 2021” dock bara enligt Euroclear…

Aktieägandet i Sverige 2021” som rubrik säger naturligtvis inte allt, det finns också många bolag utanför Euroclear som inte kommer med i rapporten. Främst är det alla småbolag och familjebolag som inte handlas på börs eller marknadsplats och rapporten omfattar inte heller de utländska aktier som allt fler svenskar numera äger.

Sammanfattningen….

Rapportens första sida är en sammanfattning med rubriken ”Aktieägandet 2021 – På en sida”  där fem diagram visar utvecklingen de senaste fem åren. Ganska fyndigt tycker Besser, det vi lär oss här är…

Att antalet unika aktieägare har ökat till drygt 2.7 miljoner, varav drygt 500 tusen tillkom de senaste 2 åren, och det totala marknadsvärdet var över 12.3 biljoner (dvs 12 tusen miljarder…), vilket var en ökning på drygt 40 % bara för 2021.

Antalet bolag i aktieportföljerna ligger i snitt på 5 bolag. Dessutom har andelen aktieägare som bara äger aktier i ett bolag gått ner från 45 % till drygt 37 % för 2021

Om vi ser på aktieägare i enskilda bolag de senaste fem åren så har Investor fått drygt 300.000 nya aktieägare och nummer 2 är Industrivärden med drygt 140.000 nya aktieägare. Två stora och stabila investmentbolag som även Besser har i sina aktieportföljer.

På den andra sidan så har Ericsson och Telia tappat cirka 40.000 aktieägare var. Båda aktierna är trypiska ”en aktie i portföljen” bolag och det är antagligen många äldre aktieägare som köpte Ericsson vid ”IT-bubblan” runt år 2000 och Telia vid börsnoteringen (IPO..) i juni 2000, som nu drygt 20 år senare börjar dö av.

Allt som allt en positiv utveckling med både fler antal aktieägare och högre aktievärden på börsen de senaste fem, och speciellt de två, senaste åren

Frågan är dock vad som är ”orsak och verkan”. När både FOMO och TINA gäller sen flera år så vill allt fler svenskar vara med och göra (snabba och enkla…??) vinster på börsen. Det blir en positiv spiral för både fler aktieägare och högre aktiekurser.

Frågan är vad som händer om (när…) börsen går ner? Nästa års rapport kan bli intressant att läsa, tror Besser….

Antal vs. Värde…..

Besser gör ett urval av rapportens övriga innehåll med några kommentarer som vanligt…

Rapporten täcker samtliga svenska bolag som är noterade på svensk börs eller marknadsplats, samt onoterade aktier som är anslutna till Euroclear, total utgör underlaget 1.668 bolag.

Självklart finns det fler än 1.668 bolag i Sverige, men Eurocler hanterar bara de största bolagen, och Euroclear har heller ingen koll på några utländska aktier, dvs bolag som många svenskar också äger.

2,7 miljoner unika aktieägare var registrerade hos Euroclear Sweden vid utgången av 2021” och

”Svenska privata aktieägare utgjorde den överlägset största andelen med 84,7 procent av det totala antalet unika aktieägare. Utländska ägare stod för 13,5 procent, medan svenska juridiska personer stod för 1,8 procent.”

Det betyder att det fanns drygt 2.2 miljoner svenskar (”svenska privata aktieägare”…) som ägde svenska aktier i slutet av 2021. Men enligt SCB så fanns det bara ”knappt 1.2 miljoner” aktieägare ”inom hushållssektorn” i Sverige.

Skillnaden är att SCB bara ser till 1.033 st börsnoterade svenska bolag. Men det är ganska fantastiskt att 635 bolag (1.668 – 1.033) skulle öka antalet aktieägare med 1 miljon. Bara den skillnaden visar att man bör ta både SCB och Euroclears siffror med en nypa salt…

”Utländska aktieägare stod för nästan 40 procent av det totala marknadsvärdet på de aktier som fanns noterade i Sverige. Svenska aktieägare (privatpersoner och juridiska personer) uppgick till drygt 60 procent.” (De faktiska värdena var 39.6 % respektive 60.4 %)

Det är samma värden som vi såg från SCB och ingen större nyhet. Det vi kan gissa även här är att många svenska privatpersoner har ganska låga totalvärden i sina aktieportföljer.

Euroclear visar också fördelning av både antal aktier och portföljvärde baserat på kön och ålder men det är inget som Besser är speciellt intresserad av. Det får man läsa om i andra media….. 🙂

Utländskt ägande….

Däremot är Besser mer intresserad av utländska aktieägare. Euroclear skriver…

Vid slutet av 2021 var 27,5 procent av det totala antalet aktier (ej antal ägare) registrerade på utländska ägare,” och ” Utländska ägare ägde aktier som motsvarade 39,6 procent av det totala marknadsvärdet

Det betyder att utländska aktieägares aktier i snitt var drygt 12 % dyrare (högre aktiekurs…) än alla andra aktieägares aktier. Något att fundera över, men det kommer mer…

Av de 10 bolag med flest aktieägare 2021 var Ericsson det bolag med störst andel av aktieinnehavet registrerat på utländska ägare, med 61,7 procent.”

Eurocler listar de 10 bolagen med störst andel utländska aktieägare och det blir några intressanta siffror. Högst upp är Ericsson med drygt 61 % och nummer nio är H&M med drygt 17 %, men sen är det ett stort hopp till nummer tio som är Volvo Cars med 3.8 %.

Det vi vet är att Volvo Cars bl.a. har kinesiskt ägande i form av kinesiska bolag, medan de övriga nio bolagen huvudsakligen har utländska pensionsfonder som aktieägare.

Från SCB vet vi att fördelningen av utländskt aktieägande i Sverige under 2021 var: USA o Kanada: 42 %, EU: 25 % och Europa exkl. EU: (UK, Norge och Schweiz) 21 %, dvs totalt 88 % av allt utländskt ägande. Besser gissar att de nio översta bolagen har just den har typen av utländska ägare.

Ett aktietips…

Besser ger aldrig några aktietips på enskilda bolag men nu blir det ett (två…) undantag….

För det första, Besser skulle aldrig köpa aktier i bolag där ryska eller kinesiska aktieägare (med  kontakter och beroende av ryska eller kinesiska staten…) har ett avgörande inflytande. Det gäller både ur moralisk och praktisk synvinkel. Besser vill inte handla med bolag som är associerade med diktaturer (China & Russia) och när sanktionerna väl kommer så blir aktierna inlåsta eller värdelösa vilket vi har sett i år med ”ryska aktier” och den ryska invasionen av Ukraina. Vad händer om Kina invaderar Taiwan…??

Köp inte aktier i Volvo Cars och köp inte aktier i ryska eller kinesiskt ägda bolag.

För det andra, Utländska pensionsstiftelser gör noggranna aktieanalyser och är ofta försiktiga och defensiva när det gäller urval av aktier till framtida pensioner. Då gäller bara ”stora, stabila och lönsamma bolag”, dvs samma typ av aktier som även Besser vill ha i sina portföljer.

Besser rekommenderar en aktieportfölj som är långsiktig, stabil och defensiv, och som (bl.a…..) innehåller de nio bolag som har högst utländskt ägande… (Ericsson, Kinnevik, Swedbank, Volvo, Telia, Investor, SEB, Industrivärden och H&M)

Besser kan avslöja att åtta av bolagen redan finns i Bessers aktieportföljer, några i hystat stora volymer. Självklart köper man bara aktier när det är vettiga aktiekurser. Det nionde bolaget (Kinnevik…) kommer att köpas först från Q3, 2022 när kursen kommit ner en bit.

Aktieägandet ur ett femårsperspektiv…

Den senare delen av rapporten gör en genomgång av de senaste fem åren. Här kommer några fler utdrag…

Under de senaste fem åren tillkom totalt sett 589 488 nya unika aktieägare. Av dessa tillkom hela 508 909 under 2020 och 2021” och  ”Sett till en femårsperiod har antalet nya aktieägare ökat med 28 procent

Åter så är det FOMO och TINA som gjort att allt fler svenskar (dvs över 500.000 svenskar…) under de senaste två åren börjat att handla (spekulera mer än investera…) på börsen. De aktieägare som snabbt kom in på börsen kommer också att lämna börsen om (när….) aktiekurserna börjar gå neråt. Besser gissar att vi kommer att se färre svenska aktieägare i slutet av 2022. Vi får väl se hur börsen går 2022, det blir som vanligt en redovisning i början av 2023.

För fem år sedan, vid utgången av 2016, uppgick det totala marknadsvärdet av aktier på börsen till 5,9 biljoner kronor. Vid utgången av 2021 var motsvarande marknadsvärde 12,3 biljoner, en ökning med 108 procent sett över fem år.

Japp, börsen har gått bra de senaste fem åren för de flesta privata aktieägare som var med redan då. Men som vi såg ovan så är det över 589 tusen av dagens aktieägare som inte var med redan 2017 och 508 tusen aktieägare var inte ens var med från 2020.

Självklart kommer det här att påverka även hur börsen utvecklas i närtid framöver, dvs 2022 och 2023. Något att fundera på tycker Besser…

Hur ser aktieportföljerna ut….?

” Vid slutet av 2021 ägde svenska aktieägare aktier i 5 bolag i genomsnitt, jämfört med 4,5 bolag året innan. Detta går att jämföra med för tio år sedan, då svenska aktieägare ägde aktier i genomsnitt 3 bolag.” och ” …andelen som endast äger aktier i ett bolag (fortsätter…) att minska. Vid utgången av 2020 var denna andel 41,8 procent, att jämföra med 39 procent år 2021.”

” ….andelen som äger aktier i endast ett bolag har minskat varje år sedan 2014. Åren dessförinnan låg motsvarande siffra relativt stadigt på cirka 49 procent.”

Besser gissar igen att det mest är äldre aktieägare med bara en aktie, typ Ericsson och Telia, som faller ifrån på naturlig väg och att de flesta ”vanliga aktieinvesterare” har en diversifierad aktieportfölj med flera bra aktier. (och antagligen även några ”mindre bra aktier”… (??) .. i portföljen. Besser har varnat för det här tidigare, vad det innebär kommer att visa sig i framtiden…. )

Euroclear går också igenom de bolag som har flest antal aktieägare i slutet av 2021. Listan börjar med Investor med drygt 480.000 aktieägare och slutar med Volvo Cars på plats tio med drygt 190.000 aktieägare.

Det fantastiska är att de tio bolagen på listan är samma tio bolag som hade störst andel utländska aktieägare men i en något annan ordning. Även utländska aktieägare (som bara representerar 13.5 % av alla aktieägare…) väljer samma bolag som har flest antal flest svenska privata aktieägare (84.7 %). Ganska fantastiskt tycker Besser….

Portföljvärde….?

Så här skriver Euroclear…” I genomsnitt var marknadsvärdet på svenska privatpersoners aktieinnehav knappt 543 000 kronor vid utgången av 2021.”

Det låter bra men kollar man SCB statistikdatabas för ” Hushållens ägande av aktier i noterade bolag på svensk marknadsplats fördelat efter inkomst.”  vid utgången av 2021 och ” Genomsnittlig portföljstorlek, kronor efter Förvärvsinkomst plus kapitalinkomst” så är medelvärdet (totalt för alla inkomstklasser…) drygt 1.196.000 kronor. En ganska stor skillnad mot Euroclear…

(SCB statistiken visar också hur ojämnt portföljvärdet är fördelat. För inkomstklass med inkomster på 1 miljon eller mer så är den genomsnittliga aktieportföljen värd drygt 9.284.000 kronor.)

Den enda förklaring som Besser kan tänka sig är att Euroclear räknar med drygt 2.290.000 ”svenska privata aktieägare” fördelade på 1.668 anslutna aktiebolag till Euroclear medan SCB skriver… ” Inom hushållssektorn fanns det närmare 1,2 miljoner aktieägare per sista december 2021” och att aktieägandet är fördelade på 1.033 bolag ”på svensk marknadsplats

Det blir lite som att jämföra äpplen och päron, men siffrorna från SCB stämmer bättre om man inser att Euroclear också inkluderar 635 ”onoterade bolag* ” som därmed enligt Euroclear, har ett lågt eller helt saknar marknadsvärde. Då blir resultatet självklart helt missvisande.

(*Formellt skriver Euroclear… ”Marknadsvärdet refererar till samtliga svenska aktiebolag vars aktier är noterade för handel på börs eller handelsplattform i Sverige där en slutkurs rapporterats per den 31 december 2021.”)

Vi kan också se vad SCB säger om aktievärde och medianportfölj Hushållssektorns aktieförmögenhet uppgick vid utgången av året till 1 622 miljarder kronor,” och ” Hushållens medianportfölj uppgick till 67 000 kronor vid utgången av perioden

Om vi summerar så blir det svårt att få ett grepp om ”svenska privatpersoners” värden på aktieportföljerna. Det är dock klart att det är stora skillnader i portföljvärden för privatpersoner, som inkluderar många äldre aktieinvesterare med hyfsat stora aktieportföljer, men också drygt 500.000 nya aktieägare som började aktiespara så sent som januari 2020 eller senare och som antagligen har ganska begränsade aktieinnehav.

Det är därför som medelvärden ofta ger en felaktig bild när utfallet är ojämnt fördelat och då ger medianvärdet ett mer rättvisande värde.

Slutsats…

Det som vi lär oss av Euroclear rapporten är att börsen gått upp de senaste åren (vilket vi redan visste..)  och att många nya aktieägare tillkommit de senaste två åren (vilket SCB inte håller med om…)

När det gäller privata aktieägares portföljvärde blir det lite svårare. Där är det (för…) stora skillnader mellan SCB och Euroclear, det blir som att jämföra äpplen och päron. Som man också säger…

“There are three kinds of lies: lies, damned lies, and statistics” eller som Besser brukar säga…. ”Ta all statistik med en eller två nypor salt”…..

Nästa inlägg är årets aktieägarstatistik från Avanza, som ger en kompletterande bild av svenska aktieägare och deras aktieportföljer. Något att se fram emot…??? 🙂

Besser

Advertisement