Besser brukar med oregelbundna mellanrum läsa några bra böcker om investeringar och börsutveckling. Det har blivit många böcker under årens lopp och jag försöker läsa minst en bra investeringsbok varje kvartal.

Kunskap om investeringar är något som Besser alltid rekommenderar. Att läsa bra böcker ger mer kunskap (om man läser ”rätt” böcker…) och alla har tid att läsa en bok per kvartal oberoende av hur hektiskt liv man lever eller hur mycket annat man måste göra i vardagslivet. ”Läs & Lär hela livet” som Besser brukar säga…. 🙂

Två bra böcker…

Det blev två bra men korta böcker det senaste halvåret, en klassiker från 1955 och en ny bok från 2021. Vi börjar med den äldsta…

” The Great Crash 1929” by John Kenneth Galbraith.

Boken är ett nytryck från 2021 av en klassiker som givits ut i flera upplagor sen 1955. Den är på 171 sidor och finns (som häftad…) att köpa på t.ex bokus.com för endast 108 kronor.

Vad kan Besser säga generellt om författaren och boken.…?

J.K. Galbraith (1908 – 2006, han blev 98 år….) var professor i ekonomi vid Harvard och en av 1900 talets mest inflytelserika ekonomer. Han var också rådgivare till fyra amerikanska presidenter (Dem) från Franklin D Roosevelt och Harry S Truman till John F Kennedy och Lyndon B Johnson.

Galbraith skrev boken 1954 på ett privat uppdrag och som ekonomiprofessor lade han ner mycket tid på forskning och fakta under skrivprocessen. Resultatet blev en bok som är en blandning av akademisk avhandling och ren underhållning. Boken är dock ganska svår att ta sig igenom trots det korta formatet.

Det är avancerad engelska med många special- och fackuttryck och det blir många referenser till både personer och händelser inom amerikansk ekonomisk historia under första halvan av 1900-talet. Är man inte mycket duktig på engelska och har bra koll på USAs ekonomiska historia så blir det jobbigt. Besser är hyfsat OK på bägge delarna och klarar sig ändå bara halvbra, men godkänt… 🙂

Besser inser att den här boken inte är för alla bloggläsare så här kommer sammanfattningen. Den börjar med en enkel och fundamental fråga….

Vad orsakade börskraschen 1929… ?

Det korta svaret är belåning och hävstång, och kanske också ”Greed and Fear”. Ända fram till 1933 och 1934 så fanns inga federala regler och inga begränsningar för bankernas utlåning i USA. Det fanns över 100 olika banker bara i New York som alla konkurrerade med varandra på finansmarknaderna på Wall Street (New York börsen…) om just allt mer utlåning, både till privatpersoner och företag. Det kan nämnas att SEC (Securities and Exchange Commission) bildades 1934 och det var först då som federal bankgaranti infördes i USA.

(När det gäller USA under 1920- och 1930-talen så var nästan alla banker lokala företag vilket gjorde bankerna sårbara även för mindre marknadsstörningar. Under bara de första 6 månaderna 1929 så gick 326 banker i konkurs i USA och många privatkunder förlorade då alla sina insättningar. Ganska fantastiskt sett med dagens ögon…..)

Insättningar på banken var alltid en chansning och det gällde att banken kunde leverera både avkastning och kapital, vilket alltså inte alla banker klarade av.

Men utlåningen gick inte bara till privatpersoner och företag, det fanns inga federala begränsningar och även aktiefonder hade fri tillgång till utlåning från bankerna. Det blev hög belåning och hävstång även där.

Det glada 1920-talet….

Efter en större börsnedgång 1921 så började riskaptiten öka igen under 1922 och hög belåning var det som gällde hela vägen fram till börskraschen 1929.

Privatpersoner utan eget kapital och ofta med låg lön, lånade kapital i bankerna, som investerades i aktier och bolag. Många bolag saknade stabil verksamhet och lönsamhet (”tillväxtbolag”….) som därför också lånade mer kapital av bankerna för att kunna driva verksamheten och öka aktiekapitalet. Flera bolag gjorde också upprepade nyemissioner för att ta in mer kapital till drift och expansion. Självklart lånade bankerna ut kapital även till nyemissionerna.

Resultatet blev att allt fler amerikaner (alla, även lägre tjänstemän och arbetare…) köpte allt mer aktier, (i högt belånade bolag…) och nya inköp med lånat kapital ökade skulderna.

Det fantastiska var att också aktiefonderna kunde låna kapital i bankerna för att med hävstång köpa fler aktier. Därmed ökade även fondernas värde och allt fler (och kanske mer försiktiga…) investerare. köpte fondandelar i ”framgångsrika” aktiefonder. Självklart även de med lånade pengar från bankerna.

Mot slutet av 1920-talet så blev även enskilda aktiefonder egna spekulationsobjekt där större aktiefonder med lånat kapital köpte andelar i mindre aktiefonder som i sin tur var belånade för inköp av aktier i belånade bolag. Lite som dagens ”fond i fond” eller börshandlade aktiefonder fast med hög belåning i alla led.

Det blev en lång kedja av spekulation där alla delar var högt belånade, från privatpersoner till aktiefonder, men där många underliggande tillväxtbolag ofta hade liten verksamhet och ofta saknade lönsamhet.

Bankerna var de som gjorde bra vinster på utlåningen, och vinsterna ökade för varje år. Räntorna kunde också höjas allt mer, för det fanns alltid fler privatpersoner, företag eller fonder som ville låna mer kapital. Bankerna såg inte heller några större risker med lånen, de underliggande aktiekurserna ökade hela tiden och börsen gick bara uppåt år efter år. Inga problem syntes heller för bankerna.

Det blev en masspsykos där allt fler vanliga amerikaner ville spekulera och göra snabba och enkla vinster på börsen. FOMO (Fear Of Missing Out…) fanns redan då i USA, lite som svenska börsen de senaste åren fast i mycket större skala.

The Crash of 1929…

Det som triggade börskraschen var att några banker såg sina risker som för lite stora och började kräva tillbaka enstaka mindre lån. När några aktieägare inte kunde betala lånen så började bankerna att sälja av de aktier som fanns i pant för lånen.

Det började ganska försiktigt med några få och små banker, men när ryktet spred sig, och när det dessutom skrevs om bankernas aktieförsäljningar i tidningarna så blev allt fler aktieägare oroliga.

Då var det inte bara privatpersoner utan även bolagschefer och fondförvaltare som självklart ville rädda sina vinster genom att sälja av aktier och fondandelar. Det blev en negativ spiral under resten av 1929. Många av de som sålde tidigt med vinst, gick sen in på börsen igen till ännu lägre kurser, men säljtrycket var för stort och börsen fortsatte bara neråt. Även de som gjorde vinster i början fick förluster mot slutet. Något att fundera på….

Det som var speciellt med den stora börskraschen 1929 var att börsnedgången fortsatte under flera år. Även om några få solida och lönsamma bolag bara halverade aktiekursen de första månaderna så fortsatte aktiekurserna neråt ytterligare i nästan två år. Säljtrycket var för stort, alla ville sälja aktier i börsens nedförsbacke.

Alla börsbolag påverkades, även de lönsamma, mest solida och stabila bolagen förlorade från 1930 cirka 60 till 75 % av (det halverade….) aktievärdet fram till hösten 2031. Något att fundera på tycker Besser….

Värst blev det för aktiefonderna som var belånade i flera led. För att försöka behålla andelsvärdet så måste man sälja av de aktier som gick att sälja, ofta de bästa och mest stabila bolagen, och därmed så blev det en kursnedgång även för dem. Alla aktier och alla bolag påverkades av börsnedgången 1929….

Dagens svenska aktiefonder…

Vi kan jämföra med dagens populära indexfonder. Om det blir ”börsproblem” och allt fler fondandelsägare vill ta ut sina pengar från fonderna, så måste fondförvaltare sälja av alla aktier som ingår i index. Oftast är svenska indexfonder baserade på OMXS30, som innehåller aktier i 30 bolag på börsen som alla är ”stora, stabila och lönsamma”.

Även aktiva aktiefonder måste sälja av aktier om fondägarna vill ta ut sitt kapital, men aktiva fondförvaltare har då flera aktier att välja på. Men det spelar ingen roll, några aktier måste säljas av för att få in kapital och då blir det ofta aktier med större värde (typ stora, stabila och lönsamma bolag..) som säljs av för att få in kapital.

Aktiefonderna 1929 i USA..…

De flesta belånade aktiefonder gick i konkurs och fondandelarna blev värdelösa, men de stackare som köpt andelar med lånat kapital hade fortfarande kvar skulderna till banken. Att många amerikaner var i den situationen var också en av anledningarna till den stora depressionen i USA som varade under större delen av 1930-talet.

Det blev många dystra och svåra år även för övriga värden. Depression och svårigheter fortsatte under hela 1930-talet och andra världskriget tog slut först 1945. De drygt 15 svåra åren mellan 1929 och 1945 präglade både tankar och handlingar för en hel generation över hela världen….

När man väl tagit sig igenom boken så är den bra och underhållande, och skriven med mycket humor. Det blev flera skratt än man kunde vänt sig. Eller som en tidning skrev om boken…” Economic writings are seldom notable for their entertainment value, but this book is.

En till bra bok…

Den andra boken är ny från 2021 (även den ganska tunn, bara 154 sidor…) och heter….

” 120 år av misstag & felbeslut” av Lars-Erik Bränfeldt, Ronald Fagerfjäll och Hans-Olov Öberg.

Det här är en jubileumsbok från tidningen Affärsvärden som fyllde just 120 år förra året. För att markera jubileet ville tidningen göra något annorlunda. Det blev inte en hyllningsbok om tidningens framgångar men en översikt av misstag och felbeslut som gjorts i svenskt näringsliv och börshistoria från 1901 och framåt.

(Disclosure: Besser är hängiven läsare av Affärsvärden sen länge och tycker att den tidningen ofta har det bästa materialet och de bästa artiklarna…. Bara som info…)

Generellt så är den här boken raka motsatsen till den förra. Den är skriven av tre duktiga och erfarna ekonomijournalister på enkel och lättläst svenska. Inga förkunskaper krävs och inga komplexa resonemang ingår. Det är bara att läsa boken med nöje rakt igenom och lära sig av andras misstag och felbeslut. På köpet blir det en lättsam lektion i svensk ekonomisk historia.

Boken, som är inbunden, kan köpas på både bokus.com och adlibris.com för 347 kronor.

Innehållet…?

Resan börjar redan 1901 när tidningen Affärsvärden startas upp av en stiftelse med så prominenta grundare som Marcus Wallenberg Sr. År 1901 var även året då Stockholm fick sin första reglerade aktiebörs, det som senare skulle bli Stockholmsbörsen, OMXS och Nasdaq Stockholm.

Boken är kronologiskt uppbyggd där i stort set varje decennium får ett eget kapitel. Under 12 kapitel får vi följa inte bara de många och stora misstag och felbeslut som svenska affärsmän och svenskt näringsliv gjort under 120 år, men framför allt kan vi även i år 2022, lära oss något av historien sen börsen och aktiehandel började 1901.

Det som också blir tydligt är hur väl spridd svensk industri och handel var över hela landet. Även här i Sverige blev de lokala bankerna viktigare och allt fler. Till slut fanns de 80 lokala banker spridda i Sverige och Stockholm var långt ifrån dominerande. Omsättningsmässigt låg Stockholms Enskilda (SEB….) på 3:e plats och Stockholms Handelsbank (SHB…) på 9:e plats bland landets banker.

Och även i Sverige tog bankerna utländska obligationslån där både dåtidens ”SEB” och ”SHB” lät över hälften av det kapitalet gå till utlåning för aktieinköp och aktiespekulation. Ganska fantastiskt sett med dagens ögon… 🙂

Det finns ingen anledning att gå igenom boken och dess 12 kapitel i det här inlägget men som sammanfattning så skriver författarna i förordet att de lanserar en ny energiprincip för näringslivet… ”Mänsklig dumhet kan inte förintas – den övergår bara i annan dumhet”. Kloka ord tycker Besser…. 🙂

På bokens baksida avslutar man texten med följande mening… ” Den som inte lär av historien är dömd att upprepa den brukar det heta. Läs och lär! ” Besser kunde inte ha sagt det bättre själv… 🙂

Vad kan vi lära 2022….?

Det enkla svaret är kanske ”Den som är satt i skuld är inte fri” och det gäller inte bara egna lån utan också dolda skulder i de tillgångar som man investerat i t.ex högt belånade bolag och BRF föreningar.

Eller som Besser brukar säga ”Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”. Det gäller även för aktieinvesteringar där 2020 och 2021 var önsketänkande men där 2022 blir mer av verklighet. Och än har vi inte sett slutet av 2022. Något att fundera på tycker Besser….

Slutsats…

Det framgår väl ganska tydligt vad Besser tycker de två böckerna. En är svårläst men billig och en är lättläst men dyr. Man får själv välja vilken eller vilka man vill läsa.

Den första är bra, lärorik och underhållande men svår att ta sig igenom och kanske inget för de flesta av bloggens läsare. Den andra är också bra, lärorik och underhållande men mycket lättläst och mer tankeväckande när det gäller just den svenska börshistorien.

Slutsatsen blir att man regelbundet bör läsa ”investeringsböcker” om vill lära sig mer om alla de ”misstag & felbeslut” som man lätt kan göra på börsen.

Det gäller all typ av handel med aktier. Till exempel aktiespekulation vs aktieinvestering, det är en stor skillnad och det gäller att veta vad som är vad. Även det är något att fundera över tycker Besser….. 🙂

Besser

Advertisement