Besser gillar att ”analysera, förklara och föreläsa” (efter ett helt liv med marknadsföring och försäljning inom IT, Data och Telecom….) som ni säkert märkt i många av bloggens inlägg…. 🙂

Räkneexempel…

Ett bra sätt att förklara vad som kan hända är att med pedagogiska räkneexempel (säljande….) visa kunder vad som händer vid vissa aktiviteter. (Dvs ”hur era vinster ökar om ni köper våra fantastiska produkter”……)

Det gäller både positivt och negativt. Nu är ämnet något som Besser varnat för sen länge, nämligen ”Negative leverage”. Det som krävs är bara vanlig grundläggande matematik, men det är kanske svårt att förstå vad som händer i praktiken om man inte sätter siffror på ett räkneexempel.

Hävstång och Belåning….

I det här fallet så gäller det ”Negative leverage” vilket kanske kan  översättas med ”Negativ hävstång” eller ”Negativ belåning”. Det handlar mest om vad som kan hända om man belånar sina aktier och sin aktieportfölj för att få snabbare värdeökning.

Att kunna belåna aktier är ett ganska nytt fenomen för ”vanliga aktiesparare”. Självklart har alla banker givit den möjligheten till enskilda kunder med egen förmögenhet hos bankernas ”Private Banking” avdelningar, med sen några år tillbaka så ger t.ex Avanza den möjligheten till alla sina kunder. Det gäller för deras 500.000 nybörjare och småsparare (bara de senaste 2 åren….) som ofta saknar insikt, kunskap och erfarenhet.

Är det inte en bra och demokratisk tjänst att erbjuda belåning till alla aktiesparare? Besser tycker nog inte det. Tyvärr är det bristande riskbedömning och matematikkunskaper (och naturligtvis en stor portion girighet….) som gör att många småsparare inte ens inser vad som kan hända med belånade aktier.

Börsuppgången 2020 och 2021…

För den senaste två årens börsuppgång så gick börsen (OMXSPI…) upp från 681 (den 1 januari 2020) till 1.037 (den 30 december 2021). Det blir en uppgång på hela 52 % under bara 2 år. En uppgång som inte var långsiktigt hållbar enligt Besser.

Under de här två åren tillkom det också drygt 500.000 nya och oerfarna ”aktiesparare” där de allra flesta egentligen bara var ”aktiespekulerare” som ville få stora och snabba värdeökningar på de aktier som inköptes under de här åren.

Självklart var det också TINA (There Is No Alternative) och FOMO (Fear Of Missing Out) som inverkade på beslutet att gå in på börsen under åren när vi fortfarande hade låga räntor och ”priset på pengar” var obetydligt eller nästan gratis. (Jmf gärna med ”Superlånet” från Avanza….)

Det var också många som nappade på ”Avanzas erbjudande” att låna mer pengar för att få uppsida och hävstång på den små och tidiga aktieinköpen. Det var självklart och lönsamt när börsen bara gick upp (och det hade börsen gjort i drygt 11 år fram till januari 2020, dvs sen oktober 2008….)

Ett räkneexempel….

Vi gör ett helt realistiskt räkneexempel med ett fiktivt bolag (Abcd AB…) och en fiktiv aktie (Abcd…) som kunde köpas på OMXS LC (Large Cap) för inköpskursen 100 kr per aktie. Om man under några år sparat ihop ett investeringskapital på 100.000 kr så kunde man då köpa in 1.000 aktier i Abcd AB.

Var man kund (t.ex. ”Kalle”…) hos Avanza (som fick 500.000 nya kunder under de här åren….) så var belåningsvärdet på de flesta större bolag runt 80 %.  Det betyder att Kalle kunde låna 80.000 kr för att köpa 800 extra aktier och då har Kalle plötsligt 1.800 aktier som var värda 180.000 kronor. Ganska fantastiskt, eller hur?

När börsen och aktiekurserna gick upp så var det möjligt att fortsätta låna och köpa ännu fler aktier. Under de två åren 2020 och 2021 var det bara glada dagar på börsen för alla som ”sparade i aktier”. Men under 2022 började börsen gå neråt och vid halvårsskiftet var börsen ner runt 30 %.

När bankens säkerhetskrav på 30 % började närma sig med aktiekursen på 70 kr, så får Kalle ett ”Margin call” där banken antingen ville ha extra kapital eller så säljer man av alla 1.800 aktier till kursen 70 kr, dvs totalt 126.000 kr. Kalle som handlar aktier på den privatekonomiska marginalen har inget extra kapital och då kan banken sälja alla aktier för 126.000 kronor

Men Kalle har lånat 80.000 kr och det kapitalet vill nu banken ha tillbaka. Av de 126.000 som aktierna såldes för får Kalle behålla 46.000 kr. För bara en kort tid sedan hade Kalle 100.000 kronor investerade i aktier och nu är det mindre än hälften (bara 46.000 kr….) som finns kvar.

Det blir en förlust på 54 % trots att aktiekursen ”bara” gått ner 30 %. Kalle har alltså förlorat dygt hälften av sitt sparkapital trots att han investerade i Abcd AB, ett ”stort, stabilt och lönsamt bolag” på OMXS LC. Något att fundera på…..

Det vi lär oss här….

Det spelar ingen roll om du investerar i ett stort, stabilt och lönsamt bolag, typ Kinnevik eller något annat defensivt bolag på Lage Cap, med belåning och Negative leverage så blir det stora förluster när kursen går ner oberoende vilka aktier man köper. Det är aktiekurserna och belåningen som avgör risken. Har man köpt sina aktier till höga och övervärderade aktiekurser när börsen är på topp under 2020 och 2021 så går det bara ännu snabbare att förlora sitt sparkapital.

Just därför bör man bara investera långsiktigt och bara  med kapital ”som kan undvaras” när man investerar på börsen. Besser rekommenderar att man aldrig belånar sina aktier. Det blir bara ytterligare en (stor…!!) riskfaktor (dvs Finansrisken…..)

Det man också kan lära sig här är att även om börsen fortsätter uppåt under lång tid (drygt 13 år från oktober 2008 till december 2021…) så blir det förr eller senare en ordentlig börsnedgång.

Ett till exempel….

Det som är så fantastiskt är hur snabbt man kan bli av med sitt investeringskapital med Negative leverage. Om vi tar exemplet ovan och ändrar bara lite på siffrorna så ser man hur hårt det slår….

Om ”Kalle” i stället hade spekulerat i några av förhoppningsbolagen på småbörserna så blev kursnedgången ofta både större och snabbare. Har man då köpt förhoppningsbolag till höga och övervärderade aktiekurser under 2020 och 2021 så går det ännu snabbare att förlora sitt sparkapital under 2022.

Om Kalle får låna 75 % av egen insats på 100 tkr och aktiekursen är 10 kronor så köper han 17.500 aktier för 175.000 kronor. Om banken eller börsmäklaren (t.ex. Avanza…) då godkänner 50 % som ”maitenance margin level”, så får vi följande siffror om aktiekursen går ner med 50 %….

Kalle kan inte betala och banken säljer 17.500 aktier till aktiekursen 5 kronor och får in totalt 87.500 kr. Men Kalle har lånat 75.000 kr som banken behåller och då blir det bara 12.500 kronor kvar till Kalle. Det betyder en förlust av 87 % av insatt sparkapital på bara några månader för Kalles del. Något att fundera över….

Andra som lånar till aktier….

Det är inte bara vanliga aktiesparare som råkar ut för Negative leverage, även många av de nya tillväxtbolag som startats upp de senaste åren har eller kommer att drabbas av börsnedgången. Då gäller det alla, från VD och ledningsgrupp till vanliga anställda med personaloptioner. Vi ser redan i media att flera VD-ar i småbolag säljer av aktieinnehav i det egna bolaget som det rapporteras enligt Finansinspektionens (FI) insynsregister.

Ett exempel till….

De flesta VD-ar på små förhoppningsbolag har ingen egen förmögenhet att stoppa in i bolaget även om de naturligtvis tror på bolagets framtid. För ”mindre tillväxtbolag” som skall börsnoteras och göra en IPO så är det då vanligt att grundarna och styrelsen ordnar ett lån till VD i någon bank eller finansbolag så att VD kan köpa egna aktier i bolaget. Det blir en extra morot (men också en kraftig piska…) för VD att snabbt få upp aktiekursen i det nya bolaget.

Efter IPO blir resultatet i många fall kvartalsrapporter med udda redovisningstrix och upprepade positiva pressreleaser som gör att allt fler nya, förhoppningsfulla aktieägare strömmar till. Aktiekursen stiger och grundare och styrelsen kan sälja av sina aktier med bra vinster. Så var det planerat redan från början för flera av börsens förhoppningsbolag. Sen är det bara för dessa  ”smarta affärsmän” att börja om från början. Det finns alltid nya förhoppningsfulla VD-ar, optimistiska jobbsökande och giriga aktieägare där ute…..

Men efter att grundare och huvudägarna sålt av och aktiekursen och sen hela börsen börjar gå ner så sitter VD fortfarande kvar med sina belånade aktier som blir allt mindre värda.

”Banker och finansbolag bedriver ingen välgörenhet” som Besser brukar säga (dagens understatement…) och även här så finns det en ”margin level” där VDs aktier blir tvångsförsålda. Det blir kanske någon liten notis i Affärsvärden men inte mer. (Notera att Fi´s Insynsregister publicerar nya uppgifter om köp och sälj varje dag, vanliga media hänger inte med, inte ens affärspressen…)

Men VD har fortfarande ”en hyfsad VD-lön” så han sitter kvar och gör allt han kan för att behålla den lönen. Det gäller fortfarande att hålla börsen och aktieägarna på gott humör. Det blir en ström av pressreleaser med positiva nyheter och i kvartalsrapporterna är det mest positiva tongångar men det finns alltid några oväntade orsaker till att försäljning och vinster inte kommer igång enligt bolagets planer.

Så här kan det hålla på i flera år. VD får sin lön, styrelsen får sina arvoden och de anställda får behålla jobben. När det behövs mer kapital så blir det nyemissioner där aktieägarna får bidra till bolagets ”fantastiska framtidsplaner” men i verkligheten blir det bara de vanliga kostnaderna för löpande verksamhet som betalas ut.

Det slutar mest med att bolaget blir en ”zombieaktie” där nästan  ingen handel sker. Några få kvarvarande aktieägare är alla optimister och kanske ”tror på framtiden” men ingen vill sälja aktier med förlust och inga nya aktieägare vill köpa in sig i bolaget som gör stora och upprepade förluster.

Efter några fler nyemissioner brukar det bli konkurs. Men inte heller den får plats i vanliga affärsmedia. Det enda som syns är regelbunden konkursstatistik från SCB med antal bolag, men där nämner man inga namn på enskilda bolag.

Det blir bara de kvarvarande aktieägarna som grämer sig över sitt förlorade sparkapital och den förlusten är inget som man går ut med till släkt och vänner eller på sociala media. De flesta småbolag som går i konkurs dör i tystnad och stillhet….. Ett ganska dystert scenario tycker Besser….

Ett till lite udda exempel på belåning…

Det finns några exempel på ”belåning” där det inte gäller vanliga räntor och amorteringar. Besser tar bankernas och finansbranschens aktiefonder som exempel. Notera att exemplet gäller både aktiva aktiefonder, indexfonder och blandfonder, dvs alla fonder som innehåller aktier.

Aktiefonder är en av finansbranschens bästa inkomstkällor och alla, från ”fondförvaltare” till ”aktieanalytiker” och ”fondadministratörer” är välbetalda med höga löner och regelbundna bonus. Men aktiefonden äger inte aktierna, det gör ”fondandelsägarna” som betalat in kapital till fonderna. Fonden (med fondförvaltare…) har bara ”lånat” kapital från fondandelsägarna för att kunna investera (eller spekulera…..) i aktier.

Man kan därmed säga att fondförvaltaren använder lånat kapital för att investera i fondens (”belånade”…) aktier. Det betyder att om (när…) fonden underpresterar eller när börsen går kraftigt neråt (som 2022…) eller någon annan orsak till oro (som hög inflation, höga räntor, arbetslöshet, allmän panik, etc.…), så vill många fondandelsägare sälja av sina fondandelar och ta tillbaka sitt investerade kapital.

Det betyder att fonden (fondförvaltaren….) måste sälja av aktier även om fondförvaltaren själv vill behålla dem. Självklart kan han då välja vilka aktier han då vill sälja.

För aktiva aktiefonder består valet i huvudsak av två möjliga typer av bolag, antingen ”små tillväxtbolag” som fondförvaltaren själv har analyserat och valt ut eller ”stora indexbolag” som alltid finns i alla fonder. De flesta fondförvaltare väljer att behålla sina egna favoriter, dvs de ”små tillväxtbolag” som de själva letat upp och hoppas på för framtiden och väljer att sälja av fondens ”stora indexbolag”. För indexfonder (som mest baseras på OMXS30….) så blir det självklart bara de 30 största indexbolagen som säljs av helt enligt indexfördelning.

Det betyder att många ”stora indexbolag” (dvs ”stora, stabila och lönsamma bolag”….) kommer ut på marknaden när kapital i aktiefonder viker neråt. Det är då som ”bra bolag blir billiga” och det ger bra möjligheter för privata aktieinvesterare med eget investeringskapital. Som vi såg i ett tidigare inlägg så hanteras 75 % av aktievärdet på OMXS av svenska och utländska aktiefonder. Något att fundera över tycker Besser….

Inför valet 2022….

Samhällets utveckling kommer framöver att bli osäker och orolig för många (kanske de flesta….) svenskar. Då gäller det att göra ”rätt val” för att undvika många av livets onödiga besvikelser. Men att göra rätt val kommer att kosta på för privatekonomin. Därför kommer det tyvärr att behövas extra inkomster från ett privat och långsiktigt aktiesparande, typ ”utdelningsinvesteringar”….. 🙂

Det gäller att alltid göra rätt val. Att välja var du skall bo, välja var, vad och hur du jobbar, välja vad du gör på fritiden och framför allt välja vilka vänner och umgänge du har. Det finns inga politiker som kan eller kommer att fixa ”samhällets problem”. Sverige blir framöver allt mer ett land med allt större problem där man får ta ett eget ansvar och betala för sig, även för det som tidigare var allmänna sociala funktioner. Om du vill ha ett bra liv i framtiden får du fixa det själv. Tag varning….

Slutsats…

 Det vi kan lära här är att belåning kan vara farligare än man tror. Det behövs så lite för att man skall sitta på fel sida av hävstången. Besser tycker att man av ”principiella skäl” aldrig skall belåna sina aktier även om det är möjligt och erbjuds (av t.ex. Avanza….).

”Man skall aldrig göra allt som man kan göra” som Besser brukar säga…. 🙂 eller….

”Det gäller att förstå det stora skillnaden mellan möjlighet och kapitalrisk”. Det är samma sak som som ni känner igen som en annan av Bessers favoriter…

”Det gäller att förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet

Det är inte bara aktieägare som kan förlora på belåning som vi ser ovan. Alla som lånar riskerar att  förlora delar av sitt insatta kapital om man inte tänker sig för. Det gäller även bostadslån….

Det man alltid skall hålla koll på är ”kapitalbuffert” och ”belåningsgrad”. Om man lånar till en långsiktig investering (t.ex. till boendet…) så gör det inget om priserna går ner, för så länge man betalar ränta och amorteringar (dvs har en kapitalbuffert….) och inte heller har för stora lån (dvs har en  vettig belåningsgrad… ). Då behöver man inte oroa sig för sina investeringar eller sitt boende. Något att också fundera på tycker Besser….

Besser

Advertisement