Så här i början av ”investeringsåret 2023” så kan det vara läge att även kolla lite bakåt, eller som Besser brukar säga… ”Vi vet inget om framtiden men man kan alltid lära sig något av det som redan hänt”.

När det gäller börsen så finns det gott om fakta att analysera och det har varit många börscykler under de senaste 100 åren. Nu blir det en ny genomgång och analys för att se om vi kan lära oss något av ”hundra år med börshistoria och börscykler”.

Vi kommer alltid att ha börscykler, men vi vet inte hur stora de blir (amplitud) eller hur långa de blir (frekvens)…. 😊

Börscykler är också en del av Ekonomisk historia och Besser håller sen länge koll på båda delarna. Det som också är viktigt att förstå är att börsen och vår ekonomiska historia påverkar samhället mer än man tror. Det har vi sett även med de senaste årens globala minusräntor och centralbankernas finansiella expansion med ökad penningmängd och inköp av både stats- och företagsobligationer.

Det har varit några inlägg under åren men här kommer lite mer info om hur ”The Wall Street Crash of 1929” påverkade samhället under stora delar av 1900-talet.

Hundra år….??

Ekonomisk historia börjar självklart långt innan 1920-talet men nu blir det bara de senaste 100 åren som vi analyserar lite närmare.

Den första stora börsnedgången var 1920 till 1921. Det var också en riktig börskrasch som inte är så välkänd, men det var bara en av alla börscykler som vi såg från 1850 fram till 1920. Det har alltså funnits många börscykler och börsbubblor även under åren innan 1920.

Efter första världskrigets (WW1) slut i november 2018 blev det börsyra under hela 2019 och börsen toppade i januari 1920 men gick sen relativt snabbt neråt fram till juli 1921. Det var en kraftig nedgång under 1 år och 6 månader som också skapade den första allvarliga depression i USA efter första världskrigets slut. Det blev några dystra år i början av 1920-talet trots glädjen över att kriget äntligen var över.

Men som vanligt började börsen stiga efter att botten nåddes i mitten av 1921, skillnaden var att den börscykelns uppgång varade i hela åtta långa år med en fantastisk uppgång, speciellt på slutet under åren 1928 och fram till hösten 1929. De här åtta åren (1921 – 1929) blev ”Det glada 20-talet” i både USA och resten av värden.

Börsen i USA (Dow Jones Industrial Average, (DJIA)) hade en fantastisk uppgång under de här åren och nåde sitt ATH (All Time High) på 381,17 den 3 september 1929. Sen blev den en mindre nedgång till den stora nedgången som började 24 oktober 1929.  Det blev en första nedgång med 11 % den dagen.

Nedgången accelererade under hösten och resten av 1929, men botten nåddes inte för än 8 juli 1932 med DJIA på 41,22 vilket var ATL (All Time Low) för hela 1900-talet. Det betyder en börsnedgång på 89 % under en tid av 2 år och 8 månader. De åren från början av 1930-talet och framåt blev ”Den stora depressionen” som under hela 1930-talet som drabbade både USA, Europa och resten av värden.

Det som skiljer börskraschen 1929 från tidigare börsnedgångar är att den är allmänt välkänd, främst för att ”nästan alla, från vanliga arbetare och lägre tjänstemän till bankirer och företagsledare” var involverade och att nedgången dessutom var större.

Från mitten av 1932 blev det en mindre och kortare uppgång igen fram till mars 1933. Det blev en ny och längre nedgång en ner nästa bottennivå i november 1937 även om den bottennivån inte nådde ner till 1929 eller 1932 års nivå. I princip kan man säga att ”The Wall Street Crash of 1929” gjorde att börsen förblev nerpressad under hela 1930-talet fram till andra världskrigets (WW2) början i september 1939.

Börsen och samhället….

Det vi också ser är hur kraftigt hela samhället, både i USA och i resten av värden påverkades av börsens utveckling. Främst eftersom ”alla ” hade spekulerat på börsen (och fått vinster…) under ”Det glada 20-talet”. Det var också den stora skillnaden mot de tidigare börskrascherna, då var det bara några få ”rika kapitalister med eget kapital” som hade aktier på börsen.

När ”alla andra” började spekulera på börsen, och ”alla andra” också gjorde bra vinster, så blev det en börshysteri, främst under 1928 och första delen av 1929. FOMO (Fear Of Missing Out) gällde även under ”Det glada 20-talet”.

Den efterföljande samhällsutvecklingen med ”Den stora depressionen” med massarbetslöshet och svåra ekonomiska förhållanden för det stora flertalet invånare, både i Europa och USA, var också en av orsakerna till att andra världskriget (WW2) bröt ut. Något att fundera över i dagens situation……

Besser tycker att man kan se likheter med den senaste börsuppgången från 2009 till 2021. Även här är det många år av börsvinster, aktiespekulationer och låga räntor, med allt fler oerfarna aktiesparare som spekulerar i snabba vinster.

Speciellt under den senaste två åren 2020 och 2021, där den svenska börsen gick upp 52 % på bara två år. Och även här ser vi 2022 början av ”problem” med t.ex Rysslands krig i Ukraina och Kinas hot mot Taiwan. Med hög inflation, högre räntor med stagflation och en eventuellt kommande lågkonjunktur så är det Ingen ljus framtid vi har framför oss, tycker Besser…..

Långsiktiga resultatet…

Efter 1937 så blev den följande börscykeln mer normal med en uppgångsperiod på 4 år och 8 månader. Dock nådde inte DJIA sitt nya ATH för än 23 november 1954. Det tog alltså drygt 25 år innan börsen var på samma nominella nivå som innan september 1929. Om vi tar hänsyn till inflationen under de här åren så nådde DJIA inte 1929 års nivå för än i början av 1965.

Det betyder mer än 35 år innan börsen var på samma nivå igen. Det blev en negativ påverkan på samhället för alla som växte upp under de här åren. Här är också anledningen till att många av den äldre generationen (de som föddes i början av 1900-talet och som växte upp under depressionen på 30-talet…) var mycket försiktiga och skeptiska till aktier och investeringar på börsen.

De tre senaste nedförsbackarna (OMXSPI)

Hur ser det ut i Sverige idag? Vi kan se hur de senaste svenska börscyklerna utvecklats hitintills …..

Det har varit tre större nedgångar på börsen (OMXS) de senaste 30 åren. Just 30 år är kanske inte så länge sen men ändå en lagom lång tid att utvärdera börsutvecklingen och effekterna på börsen. Besser räknar bara förändringar i relativa tal men det blir ändå ganska tydligt vad som hänt. Den första börsnedgången som vi ser på blir i början av 1990.

Vid den första nedgången (fastighetskrisen) gick börsen ner 51 % och den tog 2 år och 3 månader (från juli 1990 till oktober 1992). Den totala börscykeln från topp till topp (juli 1990 till mars 2000) tog 9 år och 8 månader.

Den andra nedgången (IT -bubblan) var lite värre. Börsen gick ner 69 % och det tog 2 år och 7 månader (mars 2000 till oktober 2002). Den totala börscykeln från topp till topp (mars 2000 till juli 2007) tog bara 7 år och 4 månader.

Den tredje nedgången (finanskrisen) var också märkbar. Börsen gick ner 59 % och det tog bara 1 år och 3 månader att nå dit (juli 2007 till oktober 2008). Den totala börscykeln från topp (juli 2007) till nästa topp (jan 2022) tog hela 14 år och 5 månader (varan drygt 8 år med noll- och minusränta…)

Den fjärde nedgången (stagflationen) har vi bara sett början av. Den började i januari 2022 och vi vet inte när och var den slutar. Men något kan vi kanske lära oss av börshistorien…!!

Hur ser en nedförsbacke ut?

Det vet vi inte, men om vi tänker oss en börsnedgång som en trappa neråt från toppen (ATH) så är det normalt två steg ner och ett steg upp. Sen blir det tre steg ner och ett steg upp. Det fortsätter allt snabbare med fyra steg ner och ett steg upp ända tills att vi når botten. Det blir ofta också några ”bubblor” och avbrott i nerförsbacken, det finns alltid några som tror på en snabb vändning och köper under en kortare tid, men sen börjar allt fler sälja igen.

När vi når botten så ser vi att efter ett sista steg upp så blir det bara ett halvt steg ner och sen blir det oftast en lång trappa upp under många år. Även här blir det ibland ”bubblor” när några ser en snabb uppgång i aktiekurser, men en långsiktig börsuppgång tar alltid mycket längre tid än börsnedgången.

De 3 senaste börsuppgångarna tog…. 1992: 7 år och 5 månader, 2002: 4 år och 9 månader och 2008: 13 år och 2 månader.

Att räkna på börsens uppgångar och nedgångar med relativa tal är dock ganska förrädiskt. Det gäller att förstå hur matematiken fungerar…

Rent matematiskt så behöver börsen bara gå ner med 50 % för att nå samma indexvärde som där den tidigare gick upp med 100 %. Något att fundera över… 🙂

Vad händer sen…?

Vi har bara kommit in i början på 2023 och än är det väl för tidigt att spekulera över vad som händer under resten av året. Den närmaste framtiden vet vi helt enkelt ingenting om. Men det ser inte så ljust ut i det långa perspektivet i omvärlden.

Hur länge kommer kriget i Ukraina att hålla på? Kommer kriget att utvidgas och utvecklas med att NATO dras in? Kommer vi att få ännu högre olja- och energipriser om Ryssland helt stänger ner leveranserna. Kommer det fler nya och svårare varianter av Covid framöver? Hur utvecklas konflikten mellan Kina och Taiwan? Kommer den kinesiska ekonomin att klara fastighetsbubblan och problem med åldrande befolkning orsakade av ”ett barn strategin”? Blir det handelskrig med högre priser och lägre ekonomisk utveckling när allt fler länder tar hem produktion och utveckling för att skydda sina egna nationella intressen?

Det finns många risker för framtiden och det behövs bara att någon eller några av dem slår in så blir även livet i Sverige påverkat. Som vanligt gäller det att vara både mentalt och finansiellt förberedd för en osäker framtid.

Slutsats

Vi kan alltid lära oss något av historien, även om detaljerna och tiden förändras. Det är bara se den senaste börsuppgången och jämföra den med andra börscykler i historien.

Det svåra är att se den verkligheten när man är inne med aktieinvesteringar i det korta perspektivet som de senaste två åren. Från 1 januari 2020 till 31 december 2021 så gick börsen upp med 52 %. De flesta inser att det inte var en hållbar utveckling när vi dessutom fick drygt 500.000 nya aktiesparare under de här två åren.

Framför oss har vi en börsnedgång som vi inte vet något om. Besser har tidigare gissat att den skulle bli lång (12 till 18 månader…) och hyfsat djup (med bottenvärden runt 600…) men det kanske inte blir så farligt. Kanske blev den här nedgången kort (bara 9 månader (till 29 sept)) och inte så djup (bara ner till 690…), det vet vi inte än, Vi får väl se vad som händer under resten av 2023….

 Det man får hoppas på är att vi som lever ”i dagens verklighet” just nu i inte upprepar misstagen från den stora depressionen från 1930-talet eller krigen från 1939 till 1945.

”Vad som kommer att hända i framtiden vet vi inte, men det som alltid gäller är att vara mentalt och finansiellt förberedd på det som kan hända” som Besser brukar säga. Besser är både optimist och realist, något som även rekommenderas för bloggens läsare… 🙂

Besser