Det här inlägget är inspirerat (och delvis kopierat ur…!!) av en läsvärd artikel som Besser hittade i Affärsvärlden. Artikeln är från februari 2022 men det som skrivs gäller fortfarande i mars 2023, även hela 2024 och också i framtiden (dvs fram till 20xx….) … 😊

Besser har skrivit om nyemissioner många gånger, så nu blir det bara en uppdatering.

Det är självaste VD och Chefredaktören Peter Benson (PB) som skrivit en (som vanligt…) mycket bra, krönika om just småbolag som konstant år efter år går med förlust, och där det blir aktieägarna som får betala för kalaset i form av upprepade nyemissioner.

(Disclaimer: Peter Benson är en av Bessers favoritjournalister sen många år och det påverkar nog min uppfattning om just den här artikeln…)

Årsredovisningar…??

Det första vi konstaterar är att Peter Benson baserar sina undersökningar på småbolagens egna årsredovisningar vilket Besser aldrig skulle göra. Besser har sett allt för många ”fantastiska bokslutsdispositioner” (både lagliga och olagliga…) för att tro på siffror i oseriösa småbolags kvartalsrapporter och årsredovisningar.

Som jag tidigare skrivit så anser Besser att cirka hälften av alla förhoppningsbolag på småbörserna är rena finansbedrägerier redan från början och den andra halvan är mest en blandning av girighet, inkompetens och orealistiska förhoppningar.  Besser har jobbat några år i finansbranschen med just småbolag och det är anledningen till att Besser aldrig någonsin kommer på tanken att investera i småbolag över huvud taget.

Finns det inte bra och seriösa småbolag? Självklart finns det också helt OK småbolag, men de är extremt ovanliga och dessutom svåra att hitta. Det finns kanske några få småbolag med hög etik och integritet som kämpar på, men det är fortfarande ingen garanti för att just de bolagen utvecklas med tillväxt och lönsamhet. Det finns så mycket som kan gå fel på vägen, både bolagens egna misstag men främst att marknaden förändras, typ Covid-19 (2020) eller räntehöjningar (2023).

Stora, stabila och lönsamma bolag har redan erfarenhet och en reserv av kapital (dvs ”en stark balansräkning”…) som kan användas när det blir oväntade problem. Då blir det enklare att anpassa verksamheten och betala för de förändringar som behöver göras.

Enkelt kan man uttrycka det som …”De flesta småbolag blir aldrig stora, blir aldrig stabila och blir heller aldrig lönsamma.” De allra flesta småbolag (nästan alla…) kostar bara kapital och skapar problem för alla inblandade, främst för aktieägarna (mera pengar, nyemissioner…) men också kunder (fel produkt- och leverans-kvalitet…) och anställda (inget jobb, uppsägningar…). Något att fundera över tycker Besser….

Eller som Besser brukar säga… ”När det gäller bolagsvärdering så är praktisk erfarenhet viktigare än teoretisk finansanalys”

”Hundratalet börsbolag i riskzon för krisemission”

Ovanstående rubrik var inledningen på PBs artikel i Affärsvärlden. Så här skrev han vidare…

”Det finns 400 svenska börsbolag som går med förlust. Flera av dessa har svaga finanser. Nyemission när börsvärdet är lågt relativt kapitalbehovet leder till blodig utspädning. Afv har gått igenom siffrorna och hittar runt hundra bolag som är i den riskzonen. ”

Det blir massor av kända och okända bolag som räknas upp som exempel, Besser har bara koll på några få ”favoriter” (från tidigare blogginlägg…). Vidare skriver PB….

”Det finns numera över 1.000 börsnoterade bolag på svenska aktielistor. (Cirka 150 av dessa börsnoterades under 2021.) Eftersom ett av börsens huvudsyften är kapitalförsörjning så är det inte konstigt att flera hundra av dessa också har ett behov av framtida finansiering via aktiemarknaden”

Ja, i teorin så är småbörserna (”aktiemarknaden”…) till för bolagens kapitalförsörjning men i verkligheten går de flesta småbolagen till börsen för att med IPO och nyemissioner sälja övervärderade aktier till nya och lättlurade aktieägare. Tag varning, säger Besser…

PB resonerar också lite runt kapitalbehov och börsvärde. Så här skriver han…

”Värre är det när börsvärdet är lågt relativt kapitalbehovet. Extra illa är det när det saknas ”fast mark” för värderingen av verksamheten. Då kan en krisemission innebära brutal utspädning för befintliga ägare.”

”400 förlustbolag”…..

Här kommer mer från PB….  (idag) … ”finns det totalt 1034 svenska börsnoterade aktier.” och”Av dessa har 400 svenska börsbolag en solid historik av förluster definierat som negativt rörelseresultat tre år i rad.”

Ganska fantastiskt tycker Besser…. Nästan 40 % av börsbolagen (samtliga är ”småbolag”…) har inte gått med vinst de senaste tre åren och då har man ändå haft massor av möjliga ”bokslutsdispositioner” att göra. Det kommer mera…

”Från dessa 400 sorterar vi bort alla som har en nettokassa som är större än de senaste fyra kvartalens förlusttakt. Kvar blir 231 börsbolag. Det finns alltså 231 notoriska förlustbolag som baserat på de senaste fyra kvartalens förlustnivå har en nettoskuld eller en nettokassa som tar slut inom cirka tolv månader. Man kan alltså ledigt tänka sig att över 200 börsbolag har ett behov av att göra nyemission de närmaste 1-2 åren.”

Åter ganska fantastisk…. Drygt 20 % av börsbolagen kommer (enligt PB…) att under det närmaste året kräva in mer kapital från aktieägarna i stället för att dela ut kapital till aktieägarna. Tag varning igen…

”Recept för hög utspädning”

”Nästa steg är att ställa nyemissionsbehovet i relation till börsvärdet. Ett högvärderat bolag har ju inte så svårt att täcka begränsade förluster via en liten nyemission. Det omvända är värre. Alltså ett bolag med stort nyemissionsbehov i relation till börsvärdet. De bolagen är i en potentiell finansieringsknipa.”

Besser tycker att PB är lite för snäll här. ”Potentiell finansieringsknipa” gäller kanske bolaget, men för aktieägarna är problemen inte ”potentiella”. Någon (aktieägarna eller externa finansiärer…) måste betala in mer kapital oberoende av om bolaget överlever eller inte. Det man som aktieägare kan välja på är om man vill delta eller inte i nyemissionen.

Men om man inte deltar och betalar in mer kapital så kanske bolaget inte överlever alls, och då förlorar man också allt tidigare insatt kapital, dvs allt det man betalat för alla tidigare inköpta aktier. Även om bolaget överlever så blir det en ordentlig utspädning av aktiernas värde och delvis förlust av investerat kapital.

Inte en trevlig sits att vara i. Det finns en utspridd ”förlustaversion” bland de flesta människor som gör att många aktieägare fortsätter att betala in kapital till nyemissioner även om man inser att det är förlorade pengar.

”Don´t throw good money after bad” som Besser brukar säga…

De flesta aktieinvesterare är också optimister* som tror och hoppas på framtiden och därmed betalar in allt mer kapital, men i verkligheten blir det mest fler och större förluster för varje år. Nästan alla små förhoppningsbolag går förr eller senare i konkurs eller blir ”zombiebolag”.

Något att fundera på, även när man har ”kryddor” i en annars stabil aktieportfölj. Besser har upprepade gånger skrivit och varnat för ”kryddor i portföljen”. Något att tänka på även här….

(*… Om man har ”värdeökning” som önskade avkastning på sina aktier (och Besser gissar att 85 % av alla aktieinvesterare vill ha just värdeökning…) så är man ”by definition” optimist…)

PB kalkylerar småbolagens ”krisrisk” som en funktion av Nyemissionsbehovet (närmaste 2 åren…) dividerat med Börsvärde och får då följande värden på krisrisk…

153 bolag har mer än 20 %, 120 bolag har mer än 30 %, 105 bolag har mer än 40 %, 83 bolag har mer än 50 % och 39 bolag har mer än 100 % risk för problem, dvs behovet av en nyemission är större än hela bolagets nuvarande börsvärde. Ganska fantastiskt tycker Besser…

”Mikrobolag i riskzonen”

Det som också är tydligt är hur små alla ”krisbolagen” är. Många (de flesta…) har ett börsvärde under 100 Mkr och av 153 småbolag (med mer än 20 % krisrisk…) så ligger 151 på ”mini- eller mikro-listerna”, dvs Small Cap, First North, Spotlight och NGM.

Fördelningen på börslistorna är följande: (dvs antal bolag av 151 /  % av alla bolag på resp lista som är riskzonen, dvs har ”krisrisk”).….

NGM (26 st / 32 %), Spotlight (39 st / 24 %), First North (77 st / 18 %), Small Cap (9 st / 10 %)

PB fortsätter… “Det här är höga siffror. En så stor våg av nyemissioner riskerar att fläcka bilden av alla bolag på dessa listor. Att det mest är mikrobolag som är i riskzonen för krisemission kan tolkas som att detta är ett perifert fenomen som inte kommer påverka börsen som helhet. Ja, kanske. Men för aktieägarna i dessa bolag kan det bli väldigt kostsamt. Och det kan lätt påverka den allmänna riskaptiten om det haglar in nyheter om krisbolag som står på konkursens rand.”

Ganska självklart säger Besser. När det blir kris för ”oseriösa småbolag” så kommer alla andra bolag, även några få ”stabila och lönsamma bolag” att dras med när börsen går ner. Många av de senaste årens nya och oerfarna ”aktieinvesterare” som gjort bra vinster kommer då att sälja ut sina aktier i panik. Ganska dystert igen…

 ”Sålla agnar från vete”

Men PB skriver också…. ”Fram till nu har det bara gällt bolag på screening-nivå. Alltså utan koll på bolagens specifika förutsättningar. När Afv gör ett 20-tal stickprov så framkommer att vissa bolag inte alls står inför en hotande krisemission. (Se nedan PBs text vs Bessers kommentarer…)

PB: ”Flera av ”värstingarna” på bruttolistan håller redan på att ordna ny finansiering”

Besser: Externa finansiärer med ”ny finansiering” är ingen garanti för bolagets överlevnad, det blir bara fler som förlorar kapital och värde när aktiekursen fortsätter neråt och konkursen skjuts framåt.

PB: ”Vissa bolag ser inte alls så illa ut när man kikar närmare på resultat- och balansräkning.”

Besser: Att lita på vad bolagen själva säger och skriver om deras egna siffror är inte en bra ide…

PB: ”Många bolag kan säkert också minska förlusterna framöver. Antingen via högre intäkter eller kostnadsbesparingar.”

Besser: Att öka intäkterna på kort tid är nästan omöjligt för ”olönsamma förhoppningsbolag” och att minska kostnaderna… (mest uppsägning av personal…) är bara att skjuta upp problemen och nästa nyemission (och slutligen konkursen…)

PB är mycket försiktig i sin kritik, han använder ”både hängslen och svångrem” men så här avslutar han sin text….

” Ovanstående punkter talar för att det kanske inte finns flera hundra börsbolag i riskzonen för krisemission. Å andra sidan tillkommer det alltid nya bolag som missbedömt läget och plötsligt har akut behov av pengar. Så oavsett vad den totala siffran slutar på så finns det gott om börsbolag som kommer tvingas till nyemission det närmaste året. Afv bedömer att det blir ett 100-tal nyemissioner av det lite jobbigare slaget. Att vara aktieägare inför en sådan emission är sällan en god idé.”

PB avslutar också med att individuellt kommentera 22 bolag (med börsvärde över 100 Mkr..), där de flesta är i akut kris. Det finns också en lista på de 151 bolagen (med ”krisrisk i riskzonen”…) där 77 bolag har ett börsvärde under 100 Mkr och 51 bolag har ett börsvärde under 50 Mkr.

Observera att vi inte vet vilken omsättning eller försäljning de här 151 bolagen har, bara att samtliga gör stora förluster och snabbt behöver kapitaltillskott för att fortsätta verksamheten. Aktiekurserna kan vara ordentligt uppblåsta och därmed blir också börsvärdet orealistiskt och oväsentligt. Ganska dystert tycker Besser igen…

Nyemissioner 2022 och 2023…

PB skrev alltså (i februari 2022, se ovan…) att han trodde att ” över 200 börsbolag har ett behov av att göra nyemission de närmaste 1-2 åren.”.

När vi nu ett år senare (i mars 2023…) ser på helåret 2022 så blev det hela 468* nyemissioner bland bolagen på småbörserna förra året. Hur många aktieägare var det som tvingades (valde att…) betala in ännu mer kapital till de här 468 bolagen? Det vet vi inte, men vi kan nog räkna med flera hundra aktieägare per bolag. Det blir minst 10.000 aktieägare som betalade in mer (förlorat…) kapital till småbolagen bara under 2022. Ganska dystert tycker Besser..

(*… First North 261, NGM 51, Spotlight 89 och OMXS 67 nyemissioner)

Idag (den 15 mars 2023) har vi bara hunnit drygt 2 månader in på 2023 men det finns redan 130* nyemissioner som genomförts eller pågår så här långt. Även 2023 kommer att bli ett år med många nyemissioner, där många aktieägare kommer att betala in mer kapital eller förlora stora delar av sitt investeringskapital.

(*… First North, 65, NGM 18, Spotlight 26 och OMXS 21 nyemissioner)

Hur många nyemissioner blir det totalt 2023? Det vet vi inte eller hur? Men Besser gissar att det blir fler än 200, fler än 400 och fler än 2022... Vi får väl se hur det går. Tag varning säger Besser…

Qliro och Nelly igen….

Hur har det gått för bolagen i förra inlägget? Då skrev vi om Qliro och systerbolagen Nelly och CDON och funderade på om de också behövde göra nyemissioner? Vi kollar på Nelly och börjar 2020 som vanligt.

Nelly startar i januari 2020 på kursen 74 kr (omräknat) och Nelly gör en tredje nyemission i augusti 2020 på 210 miljoner till kursen 7 kr nominellt (73 kr omräknat…). Sen blir det en fjärde i mars 2023 där man tar i 53 miljoner till kurs 4.42 (nominellt).

Idag den 15 mars 2023 ligger kursen på 7.40 (omräknat) och aktiekursen har gått ner drygt 68 % det senaste året och drygt 84 % de senaste tre åren. Idag är börsvärdet 144 miljoner och man har tagit in 1.554 miljoner sen 2013 varav 263 miljoner sen augusti 2020.

Ganska fantastiska siffror tycker Besser. Hur går det för de andra bolagen? Det vet vi inte eller hur? Men Besser gissar att framtiden kan bli svår även för de bolagens aktieägare. Vi får väl se hur det går…

Småbolag 2023…

 Om vi nu skall hålla ögonen på småbolag (med eller utan nyemissioner…) så kan det vara bra att veta hur många småbolag det finns på svenska ”börser och marknadsplatser” *. Här kommer senaste info för 2023 från SCB och Finansinspektioner över registrerat antal bolag…

Frist North: 436 st, NGM: 76 st, Spotlight: 160 st och OMXS Small Cap: 84 st.

Totalt blir det 756 bolag som alla är små och osäkra men där de flesta också är olönsamma, oseriösa och oetiska enligt Besser.

Hur många nyemissioner blir det av 756 möjliga småbolag? Vi får väl se resultatet i januari 2024…

(*… notera att det är skillnad mellan börs och marknadsplats även om Finansinspektionen är övervakande myndighet för båda, något som Besser skrivit om tidigare…)

”Krisbolag”…

Åter till PB, så gissar Besser att de 77 ”mikrobolagen” aldrig kommer att växa, men fortsätta att drivas med förlust trots att omsättningen går ner och aktiekursen sjunker. Det finns för många i ledningen, VD och i styrelsen som tjänar bra på upprepade nyemissioner. Ganska dystert tycker Besser igen…

Det som också kan konstateras är att bara 2 av de 153 ”krisbolagen” finns på Mid Cap och inte något ”krisbolag” finns på Large Cap.

Självklart blir det också kriser bland bolagen på Large Cap men där är de flesta bolagen fortfarande ”stora, stabila och lönsamma”. Besser gör bara ett mindre urval bland de bolagen till sina aktieportföljer och får därmed aktieutdelningar i stället för nyemissioner som avkastning från sina aktier. En avgörande skillnad för aktieinvesterare tycker Besser…  😊

Slutsats…

Det är ganska enkelt egentligen. Bessers goda råd är att aldrig investera i småbolag, varken som IPO, inköp på småbörserna eller att delta i nyemissioner.

Den stora principiella skillnaden mellan olika aktiebolag är om de har en verksamhet som är lönsam eller inte. Det är lönsamheten som skall vara grunden till både bolagets utveckling och aktievärdet. Det gäller för alla börsnoterade aktiebolag, från småbolag till stora och stabila bolag på Large Cap. Där har ni anledningen till att Besser bara investerar i bolag som är (stora, stabila och…) just lönsamma. Något att fundera över…

Om lönsamheten saknas i ett bolag så måste någon annan betala drift och löpande verksamhet. I teorin kan det vara aktieägartillskott från huvudägare, styrelseledamöter eller VD eller det kan vara lån från banker och finansinstitut eller det kan även var egna företagsobligationer.

Men i praktiken är det för småbolag oftast kapital från (upprepade…) nyemissioner som alla de övriga aktieägarna betalar in. Det finns heller ingen gräns för hur många nyemissioner ett bolag kan göra så länge aktieägarna fortsätter att betala in mer kapital. Tag varning säger Besser igen som avslutning…

Besser