Archives for category: Uncategorized

Ja, vad händer med H&M i framtiden? Det vet jag inte, men man kan alltid gissa. Men först en kort redovisning av mina egna tankar om H&M.

Annorlunda tänkande

De som läser den här bloggen vet att jag är en (helt?) annorlunda aktieinvesterare.  Jag bryr mig inte om finansanalys med snygga siffror i Excel ark (från resultaträkningar, balansräkningar och årsredovisningar)och inte heller fina ord i avancerade aktieanalyser (från duktiga (?) och kompetenta (?)fondförvaltare, bankanalytiker, ekonomijournalister eller bloggare).

Jag väljer att ha ett mycket enklare urval av aktier. Det blir investeringar i en bred samling aktier i ”stora, stabila och lönsamma bolag” som kanske ligger ganska nära index men utan de riktiga skräpbolagen (typ Eniro och Fingerprint).

Servettanalys

Det var ett blogginlägg från ”Lundaluppen” (30/12 2017, finns här) där både H&M och aktieanalys diskuterades. Behöver man göra mer än en ”servettanalys” av en aktie innan man investerar i bolaget?  Det fanns flera synpunkter, men som framgår ovan anser jag att en ”servettanalys” kanske räcker.

Personanalys

Om en servettanalys kanske räcker, vad behövs då mer? När det gäller H&M så vet jag inget om mode, butiksetableringar, e-handel eller logistikflöden, men det behöver jag inte heller bry mig om.

Hur utvecklingen blir för företaget H&M är helt upp till huvudägare, styrelse och företagsledning att ta ansvar för. Om marknaden förändras så får också H&M förändras. Och om det finns kunniga, erfarna och kompetenta personer på alla positioner så räcker det för mig.

Det som förvånar mig är att så få gör en bättre ”personanalys” när det gäller investeringar i aktier. Det är trots allt individer som formar framtiden för varje bolag, både verksamhet, den långsiktiga värdeutvecklingen och därmed (i viss mån..) den långsiktiga lönsamheten och kursutvecklingen.

Om ett bolag har oseriösa huvudägare, en korrumperad och inkompetent styrelse och kriminella personer i företagsledningen så spelar varken siffror (i årsredovisningen) eller ord (i en aktieanalys) någon som helst roll för en långsiktig värdering.

Vi har sett flera bolag av den typen på börsen de senaste åren. Ändå är det många som köper aktier i just sådana bolag. För mig är det mycket ”förvånande”… 🙂

Jag känner naturligtvis inte personligen de personer som ansvarar för H&Ms framtid, men jag har en ganska klar bild av de viktigaste personerna och det räcker för mig.

Huvudägaren (och Ordförande) är en bevisat strategiskt kompetent person, övriga styrelsemedlemmar är alla kända och hyfsat kompetenta inom sina respektive område, och VD har både sin egen förmögenhet investerad i och en lång relation med bolaget. Det finns all anledning att tro att både han och alla andra kommer att kämpa på för att få bra resultat för sig själva och alla aktieägare framöver.

När marknaden förändras så kommer en flexibel och kompetent styrelse och VD att anpassa företagets verksamhet efter marknadens förändringar. Det kommer kanske att ta lite tid, men H&M är fortfarande (och kommer nog att förbli….) ett ”stort, stabilt och lönsamt bolag”.

Huvudägaren

Vad har då en bevisat kompetent person som Stefan Persson gjort det senaste året? Han har kontinuerligt köpt ytterligare aktier under hela 2017.

Han köpte 3,9 miljoner B-aktier den 4 till 6 juni till kursen 212.- till 214.- . Därefter köpte han 4,4 miljoner B-aktier den 28 sep till 2 okt till kursen 211.- . Året avslutades med köp av 20 miljoner B-aktier den 15 till 19 dec till kursen 168.- till 173.- .  Totalt inköp av mer än 28 miljoner aktier bara under senaste halvåret 2017.

Idag har Stefan Persson med familj 492 miljoner B-aktier och 194 miljoner A-aktier vilket representerar 41.5 % av kapitalet och 71.6% av rösterna.

Om huvudägaren och ordförande i ett bra bolag med tillfälliga (??) problem köper fler aktier när kursen går ner så är det en signal som jag noterar.

Investeringsregler

Som jag tidigare skrivit så har jag en planerad (och delvis fiktiv…) ”aktiefond” som innehåller 42.000 aktier. Dessutom har jag en liten aktieportfölj som jag kallar ”Övriga aktier” där jag kan välja fritt bland alla aktier på LC och MC. Men jag har också investeringsregler för både aktiefonden och Övriga aktier.

Min aktiefond får innehålla max 3.000 aktier i H&M och för portföljen Övriga aktier så får varje bolag (med aktiekurs över 150.-) bara innehålla 500 aktier. (För bolag med aktiekurs runt eller under 150.- får jag köpa max 1.000 aktier.) Det betyder att jag tidigare kunde köpa totalt 3.500 aktier i H&M innan det blev köpstopp. Men när kursen nu kom ner till ”runt 150.-” så kunde jag nu köpa 500 aktier till. Det blir totalt 4.000 aktier och jag kan väl redan avslöja att jag nu har nått den gränsen  🙂

Tvätta byket?

Det var Lundaluppen som skulle ”tvätta byket” och redovisade hur han under 2017 köpt allt fler aktier i H&M. Då får väl jag försöka göra samma sak….

Inköp Aktiefonden:

Inköp H&M B:  dec 2016, 100 st a 255.- /  jan 2017, 100 st a 242.- / feb 2017, 100 st a 234.- / maj 2017, 100 st a 218.- / juni 2017, 100 st a 211.- / sep 2017, 250 st a 201.-  / nov 2017, 250 st a 207.- / jan 2018, 2.000 aktier a 168.-. Det blir totalt 3.000 aktier med GAV på 185.-

Inköp Övriga aktier:

Inköp H&M B:   apr 2017, 100 st a 225.- / juli 2017, 100 st a 212.- /  nov 2017, 100 st a 194.- / jan 2018, 200 st a 168.-. / jan 2018, 500 st a 158.-  Det blir totalt 1.000 aktier med GAV på 175.-.

Behavioral Finance

Det finns naturligtvis också psykologiska aspekter på aktieinvesteringar. En av de grundläggande delarna inom Behavioral Finance är ”Overreaction and Availability Bias”.  Så här beskrivs begreppet av investopedia…

 ”One consequence of having emotion in the stock market is the overreaction toward new information. According to market efficiency, new information should more or less be reflected instantly in a security’s price. For example, good news should raise a business’ share price accordingly, and that gain in share price should not decline if no new information has been released since.

Reality, however, tends to contradict this theory. Oftentimes, participants in the stock market predictably overreact to new information, creating a larger-than-appropriate effect on a security’s price. Furthermore, it also appears that this price surge is not a permanent trend – although the price change is usually sudden and sizable, the surge erodes over time.”

Redan 1985 gjorde Werner De Bont och Richard Thaler en studie om det här fenomenet med titeln ”Does the Market Overreact?”. Studien bestod av ett antal aktieportföljer med ”vinnare” och ”förlorare”. Resultatet av studien beskrivs så här…

”In both the winners and losers portfolios, investors essentially overreacted. In the case of loser stocks, investors overreacted to bad news, driving the stocks’ share prices down disproportionately. After some time, investors realized that their pessimism was not entirely justified, and these losers began rebounding as investors came to the conclusion that the stock was underpriced. The exact opposite is true with the winners portfolio: investors eventually realized that their exuberance wasn’t totally justified.”

”According to the Availability Bias, people tend to heavily weight their decisions toward more recent information, making any new opinion biased toward that latest news.”

Investeringar i H&M

Själv är jag helt OK med mina investeringar i H&M. Då spelar det ingen roll vad som händer med aktiekurs och utdelningar. Jag behöver inte bry mig om kursen går ner till 150.- eller om utdelningarna halveras.  Jag har en riskbegränsad och diversifierad investeringsstrategi där enskilda aktier inte har någon avgörande betydelse.

Jag har köpt alla de aktier i H&M som jag planerade för och det finns ytterligare 39.000 (delvis fiktiva…) aktier i min aktiefond som  jag kan kompensera med om det nu skulle gå illa för H&M. (Men det gör det antagligen inte… 🙂 ) Även om utdelningarna halveras så blir direktavkastningen helt OK på mina GAV värden. Vi får väl se vad som händer fram till årsstämman i vår.

Vad händer i framtiden?

Om nu konkurrensen från e-handel ökar och butiksförsäljningen skulle minska, vad händer då? Det gäller som vanligt att skilja på pris (aktiekurser) och värde (framtida lönsamhet). Jag bryr mig inte om att aktiekursen är kortsiktigt volatil och inte heller så mycket om gissningar om framtida värde. För mig räcker det att den långsiktiga lönsamheten är tillräkligt stor för att betala utdelningar varje år.

Om intäkterna minskar så får väl H&M också minska på sina kostnaderna. Där har H&M unika möjligheter, med låga hyror och korta  hyreskontrakt. Under senaste verksamhetsåret så öppnades 408 butiker med varumärket H&M och 82 butiker stängdes . Om vi antar att H&M istället stänger 160 mindre lönsamma butiker per år så borde den totala lönsamheten öka ordentligt. Samtidigt som den internationella expansionen fortsätter i mer normal takt.

Det är lätt att stirra sig blind på den svenska hemmamarknaden, både när det gäller köpmönster och marknadsutveckling, men H&M har ett internationellt försäljningsnät av butiker och det finns fortfarande utrymme för internationell expansion i många nya länder. Om än i lugnare takt….

(Vill man veta vad Peter Malmqvist tycker om H&M kan man läsa det   här  )

Ett Gott Nytt Börs År 2018

Jag fick en hälsning från R M på mitt senaste inlägg med en önskan om ”Ett Gott Nytt Börs År 2018.” Men vad är ett gott börsår? Det finns flera tolkningar, ”Ett Gott Börs År” kan betyda så mycket….. 🙂

Det kan antingen betyda “att bra bolag blir billiga” dvs det blir låga priser på ”stora, stabila och lönsamma bolag” så att långsiktiga aktieinvesterare kan göra lönsamma investeringar eller ”högre aktiekurser på alla mina egna aktier”, dvs en fiktiv avkastning som gör att många aktieinvesterare tycker att de själva både är smarta och framgångsrika. (Ni vet vad jag föredrar…. 🙂 )

Nästa inlägg blir en sammanfattning och recension av den tredje och avslutande boken i serien klassiska investeringsböcker. Den skrevs redan för 177 år sen men innehållet är lika aktuellt idag som 1841. Missa inte det inlägget om två veckor…. 🙂

Slutsats

När det gäller framtiden för H&M så behöver jag inte bekymra mig alls. Jag har gjort alla de investeringar som jag planerat för och det finns massor med andra aktier att fortsätta investera i. För mig är aktieinvesteringar (till skillnad från många andra investeringar !!!) bara en hobby.

Ett av de fyra grundläggande krav jag har på mina aktieinvesteringar är att de skall vara just ”Bekymmersfria”. Så här är det formulerat…

”Mina aktieinvesteringar ger mig aldrig bekymmer, tunga tankar eller dåligt samvete. Jag belånar aldrig aktier, investerar bara på lång sikt och endast med kapital som jag kan undvara.”

Med en redan från början planerad riskbegränsning och diversifiering så har enskilda aktier en begränsad påverkan av det totala utfallet. H&M utgör bara 7 % (i antal aktier !!)av min aktiefond och det är en ganska lagom viktning som jag ser det.

(Yes, jag räknar i antalet aktier och tycker att antalet aktier är viktigt. För det är bara antalet aktier som avgör hur stora utdelningarna blir. Dvs jag tycker att det är bättre att ha 3.000 aktier i H&M än att ha t.ex 300 aktier i H&M…. 🙂 . Men det är naturligtvis alltid bättre att ha några aktier i H&M (med rätt GAV…?) än att inte ha några aktier alls)

Besser

Advertisements

Det blir en kort avstämning för 2017. Jag gjorde tidigare en avstämning efter första halvåret men nu är det helåret 2017 som gäller. Avstämningen är mest en sammanfattning av året för mig själv, men också en redovisning på att jag verkligen ”gör som jag skriver”. (Vilket några kanske betvivlar…? 🙂  )

Hur har det gått 2017? Det är bara fyra delar som är viktiga. Men först en uppdatering av investeringsstrategin.

Investeringsstrategi

De som läster den här bloggen vet att jag är ”en något annorlunda investerare”, är långsiktig och helst vill ”köpa bra bolag billigt”. Men sen våren 2015 så köper jag också aktier mer regelbundet. (Vilket jag också gjorde 2008 till våren 2014. Sen gick jag ur börsen (dumt!!), men jag har fortfarande kvar regelbundet sparande, och jag har lärt mig en läxa)

Sen 2014 har jag redan sex planerade (fiktiva..)aktieportföljer.  Mina investeringsregler bestämmer bara när, hur och till vilket pris jag skall köpa mina aktier. De har alltså inget att göra med vilka aktier jag köper eller antal aktier, dvs varje portfölj har bestämda aktier och antal redan från början.

Det är färdiga aktieportföljer som bara behöver fyllas på med aktier till rätt pris i rätt bolag. Totalt omfattar mina sex planerade ”aktiva portföljer” 42.000 aktier, något ojämnt fördelade på 35 bolag. Av bolagen är 16 st inom OMXS30, 16 st inom övriga LC och 3 st inom MC.

Det blir egen aktiefond (helt enligt UCITS 4…(Googla?)) som både är riskbegränsad och som kommer att ge regelbundna utdelningar, både nu och i framtiden. Den ligger också nära en indexfond, (men utan Fingerprint och Eniro… 🙂 ). Värdeutvecklingen är inte så viktig, men förhoppningsvis kommer min ”aktiefond” att utvecklas som index. För mig är utdelningarna alltid viktigast.

Det är alltså numera två aktiestrategier som jag använder.

Strategi 1: Regelbundet sparande, Regelbundna investeringar…. Jag gör ett eller flera inköp varje kvartal. Det är inköp till mina fiktiva portföljer, men också till ”Övriga aktier” som ligger utanför de förbestämda aktieportföljerna. Det är främst inköp när det blir ”bra tillfällen i bra bolag”, helt oberoende av mina planerade portföljer.

Strategi 2: Regelbundet sparande, Skapa investeringskapital, Investera selektivt….  Det här är min grundläggande strategi där jag fortfarande bygger upp mer investeringskapital för framtida bruk. Jag har drygt 80 % av det kapital som jag (tror att jag….) behöver för att investera i mina aktiva portföljer.  Det är naturligtvis bara gissningar av framtida aktiekurser, så jag kommer antagligen också att behöva ett extra buffertkapital för att klara alla inköp.

Finansiering 2017

Totalt har jag under 2017 ökat mitt investeringskapital med 231 tkr (brutto).  Det har varit regelbundet sparande, men med olika belopp varje månad. Jag har också haft några större oväntade utgifter under året. Bland annat har jag betalat en restskatt på drygt 20.000 som jag inte räknade med. Men nästa år borde det bli pengar tillbaka från skatten istället. (Hoppas jag  J). Jag sålde även av mina sista aktiefonder i början av året för 44.800 kronor (med bra reavinst), och de är inkluderade i årets finansiering, liksom ränta, aktieutdelningar och diverse andra ”oplanerade inkomster”.

Investering 2017

Totalt har jag under 2017 gjort 13 investeringar och köpt 3.050 aktier, en total investering på 393 tkr.  Av dessa så har 1.900 aktier för 248 tkr varit till de aktiva portföljerna. Som vi ser så har inköpen varit mycket större än sparandet, men både mina regelbundna och selektiva investeringar i aktiva portföljer betalas av mitt befintliga investeringskapital.

Som jag tidigare skrivit, här är en av fördelarna med att separera investeringskapital (Preparation) och investeringar (Performance). Eller för att uttrycka det på svenska, det är viktigt att skilja på finansiering och investering… 🙂 . (Jag har två konton för mitt investeringskapital, ett konto för sparande och insättningar (finansiering) och ett annat konto för uttag och inköp (investeringar)).

Avkastning 2017

Avkastningen under 2017 har varit aktieutdelningar på totalt 16.095 kr. Jag har inte sålt några aktier och jag har därmed inte gjort några reavinster på aktier. Men jag har heller inte gjort några reaförluster! Hela tanken med avkastning i form av utdelningar är att behålla aktier som ger (ökande…?) utdelningar varje år. (Se även inlägget ”De rikas hemlighet” från 15/9 2017)

Med en huvudsaklig ”Buy&Hold” strategi försöker jag undvika både reavinster och reaförluster… J. Alla mina aktier ger löpande utdelningar och antalet aktier kommer att öka framöver.

Avkastningen (utdelningarna..) har realiserats (utbetalats..) med en genomsnittlig YOC på 3,67 %.  Detta delvis pga halv utdelning på senast köpta H&M aktier (mellan 17/4 till 14/11). Nästa år blir det mer än fördubblad avkastning och ett bättre YOC-värde, (hoppas jag… 🙂 ).

Skatt, Avgifter och Kostnader 2017

Den totala skatten på mina aktier och utdelningar har under året varit 1.567 kr. För mig är skatter (och andra avgifter och löpande kostnader…) är en viktig del av planeringen. Det är de löpande kostnaderna (och skatterna..!) som tar en stor del av den långsiktiga avkastningen, som vi också sett i några tidigare inlägg. Skatter är också kostnader!. Jag har alla mina aktier i ett ISK konto och har därmed betalt ISK-skatt på kapitalunderlag för 2017. Men det viktiga är inte bara den totala skatten i absoluta tal, utan också skatt i relation till avkastning.

(Skatten på ISK-konto beräknas på ”kapitalunderlag” (0.375% år 2017 och 0.450% år 2018, en skattehöjning på 20%!!) men skatten på en aktiedepå beräknas på realiserad avkastning (30%). Det betyder att det alltid finns en brytpunkt där aktiedepå blir förmånligare än ISK-konto beroende på avkastning. För 2018 går gränsen vid 1.50% i nettoavkastning.)

Totalt har jag betalat 9.7 % i skatt på mina utdelningar (avkastningen). Så för 2017 var ISK fortfarande förmånligare än aktiedepå .

Mina 13 inköp har kostat 897.- i courtage och mitt ISK konto i SEB har för närvarande ingen avgift. För övrigt finns inga andra kostnader eller avgifter för mina aktieportföljer. Det betyder att mina totala avgifter och kostnader för 2017 uppgår till 0.23% av investerat kapital. Helt OK.

Min målsättning är också att mina kostnader för varje enskild investering alltid skall ligga under 0.50% av investerat kapital. Något som jag lyckats med i alla mina 13 investeringar under 2017.

Track Record

Det som är så viktigt när det gäller aktieinvesteringar är att dokumentera alla aspekter av de investeringar man gör. Det är därför som regelbundna avstämningar är så viktiga, och det är avstämningar som gör att man kan lära sig av sina misstag. Men också att göra bättre förutsägelser och gissningar om framtiden. Det blir en stor fördel att veta vad man kan göra om man redan vet vad man har gjort.

Några gissningar inför 2018… Finansiering och sparande kommer i stort sett att bli lika som 2017, Investeringar och inköp kommer att öka med cirka 50 %, och Avkastningen kommer att öka med mer än 150 % jämfört med 2017. Skatten och kostnader kommer att öka i absoluta tal, men ISK skatten kommer fortfarande ligga under 15 % i relativa tal.

3P, en gång till

Det är egentligen ganska lätt att ”bli framgångsrik med aktier”. Det behövs bara tre steg för att lyckas…

Planning…. Planera din aktiestrategi, vilka aktier och vilken typ av avkastning du vill ha på dina investeringar. Själv föredrar jag ett stort antal aktier i ett stort antal stora, stabila och lönsamma bolag som alla ger regelbundna utdelningar (realiserad avkastning). Planning är att vilja investera.

Preparation… Skapa förutsättningar och investeringskapital för att kunna genomföra investeringarna. Jag ökar min kunskap genom att läsa ”bra böcker” och jag sparar regelbundet för att öka mitt investeringskapital. Kapitalet kompletteras också med utdelningar och olika typer av “oplanerade inkomster”. Preparation är att kunna investera.

Performance…. Genomför dina planer regelbundet under lång tid. Jag investerar regelbundet i mina ”fiktiva” portföljer men har också extra investeringskapital att köpa andra aktier när det blir tillfälle. Alla inköp analyseras och dokumenteras både före (planning) och efter inköp (review). Performance är att genomföra investeringarna.

Det som skrivs ovan skulle också kunna beskrivas med Vilja, Kunna, Genomföra. Men då gäller det att man 1) vet vad man vill, 2) vet vad man kan och 3) vet vad man gör. Att ha en genomtänkt och långsiktig strategi redan från början är självklart bäst.

Girighet, Möjlighet, Verklighet (!).

Om man vill göra snabba reavinster (Girighet) genom att köpa t.ex. Fingerprint eller Eniro, så är det helt OK. Och om man också har kapital att köpa för (Möjlighet) så är det också helt OK. Med då krävs det att man också verkligen lyckas med den planerade reavinsten och ”aktieklippet” (Verklighet). Dessutom skall man helst upprepa bedriften flera gånger. Något som är svårare än man kan tro… 🙂

Det är just svårigheten att i praktiken verkligen genomföra det man planerat och vill göra, som är det stora problemet med aktieinvesteringar. Det är också här teori (köpa billigt och sälja dyrt) inte klaffar med praktiken (köpa skräpaktier, IPOs och nyemissioner med fallande börskurs).

Att tänka till, planera väl och ta hänsyn till risker innan man investerar i aktier är helt fundamentalt. Om man vill uppnå det önskade resultatet i verkligheten så måste man också ta hänsyn till riskerna i redan i planeringen. Det är i planeringen som det verkliga utfallet (dvs realiserad avkastning…) i praktik och verklighet grundläggs.

Slutsats

Det är ganska enkelt i teorin.  Det bästa är naturligtvis att göra rätt från början och fortsätta så under lång tid. ”Köp rätt aktier till rätt pris” eller ”Köp rätt aktier regelbundet”. Båda strategierna fungerar utmärkt.

I praktiken är det lite svårare. Det krävs kunskap och erfarenhet för att analysera och planera sina aktieinvesteringar. Det tar lång tid att skapa både ett större investeringskapital och en aktieportfölj. Framför allt krävs det tålamod och självdisciplin för att genomföra sina planer och investeringsstrategi under en lång tid.

Om man vill göra det enklare för sig köper man i stället regelbundet andelar i en indexfond. Men då måste det vara en gratisfond, och man måste fortfarande vara långsiktig och ha både tålamod och disciplin.

(Den stora nackdelen med indexfonder (och värdeökning på aktier..) är att det inte blir någon regelbunden och realiserad avkastning (dvs pengar i handen…). Det kommer senare under 2018 ett inlägg om just ”avkastning”.  En genomgripande analys av alla fundamentala delar i det begreppet.)

Det som är så fantastiskt med aktieinvesteringar, är att skillnaden mellan teori och praktik är så otroligt stor.

Att göra rätt i teorin betyder ingenting, men om man gör rätt i praktik och verklighet så ser framtiden ganska ljus ut för dina aktieinvesteringar….  🙂

Besser

Ja, det kan man fråga sig. Men frågan ovan är också titeln på en av de bättre och roligaste finans- och investeringsböcker som skrivits. Och den skrevs redan 1940 av Fred Schwed (jr). Senaste upplagan (fjärde upplagan) kom 2005 och boken är lika aktuell idag som den var då den kom ut för mer än 77 år sen.

Undertiteln är mer talande:  “A Good Hard Look at Wall Street”.  Det som boken egentligen handlar om är hur vanliga ”aktiesparare” förlorar sina sparpengar genom girighet och rädsla när finansbranschen (”Wall Street”) säljer “finansiella produkter” (aktiefonder, optioner, IPOs mm).

Det fantastiska är att i stort sett samma sak händer här i Sverige år 2017. Det är samma mentalitet där man spelar på osäkerhet och okunskap (”köp aktiva aktiefonder” med höga avgifter) till girighet (”köp IPO´s i nya fantastiska bolag”) och rädsla (”bäst att din bankrådgivare tar hand om ditt fondsparande och dina investeringar”).

Börskraschen 1929

Fred Schwed var en av de många aktiemäklare som jobbade på Wall Street redan under 1920 talet. Han började sin karriär som aktiemäklare på Wall Street redan 1927 och hade själv erfarenhet av finansbranschen, både under uppgången mot börstoppen hösten 1929 och depressionen som följde under hela 1930-talet efter kraschen i oktober 1929.

Då var det många (fiktiva!) förmögenheter som skapades när ”alla” lyckades med aktiespekulationer och blev rika under ”det glada 20-talet”. Men aktieägare drabbades också av stora (reella!) förluster efter börskraschen i oktober 1929. Det har alltid funnits börscykler men skillnaden 1929 var att nästan alla ”vanliga människor” (dvs arbetare och lägre tjänstemän) också chansade och spekulerade på börsen. Ofta även med lånade pengar. Börskraschen 1929 bidrog till den finansiella katastrof som drabbade nästan alla familjer och påverkade hela samhället under de närmaste 15 åren fram till slutet på andra världskriget 1945.

Okända börsbubblor

Men redan 1936 och 1937 var det dags för en ny börsbubbla i USA. Den har mycket få personer hört talas om eftersom den drabbade de ytterst få rikare privatpersoner som då hade kapital investerat på börsen. För den stora allmänheten var det fortfarande svåra tider. Det blev en recession som nådde sin botten 1940, samma år som boken kom ut för första gången. Intresset för aktier var lågt och försäljningen tog aldrig fart. Andra upplagan kom 15 år senare, 1955. Då var det åter högkonjunktur och boken blev en bestseller. Fred Schwed dog i New York 1960.

Priset på aktier?

Det som Fred själv skrev i förordet till den andra upplagan (1955) är något som jag själv tycker är så fantastiskt. Vem eller vilka vill egentligen ha låga priser på aktier?

”The year the book was written (1940) was a sluggish one in Wall Street with stocks at low prices….very few peoples are emotionally stirred by low stock prices…. Only a few traditionally wealthy families are interested in low stock prices…..”

Även idag är aktieintresset mest baserat på börsutvecklingen. När svenska börsen de senaste åren når ATH på våren 2015 (och igen hösten 2017) så finns det massor av nya aktiebloggare och ”aktieinvesterare”, med de flesta kommer nog att försvinna när börsen och aktiekurserna går neråt. Vi såg det senast vid ”lilla nedgången våren 2011” och det kommer att hända igen.

Men om man är en långsiktig aktieinvesterare så vill man väl köpa bra aktier till låga priser? Det är då det visar sig om man har kunskap, investeringskapital och tålamod att kunna ta vara på tillfället.(Läs också mitt inlägg ”De rikas hemlighet” från den 15 september 2017)

(I förordet till tredje upplagan (1995) skrevs det om författaren… ”He preferred golf and drinking to work, and wrote only a few things….” Det passar också helt in på Besser (säger de som känner honom!!.. 🙂  )

Äga aktier?

Det var först vid krigsslutet 1945 som den allmänna optimismen började återvända i USA och Europa. Även idag finns många äldre vars far och morföräldrar förlorade allt i kraschen 1929, och som därmed inte alls vågade investera i aktier, oberoende av bolag.

”Nästa börsnedgång (när den nu…) kommer kanske inte att bli lika allvarlig som 1929, men många ”aktieinvesterare” kommer även då att drabbas av panik, sälja av allt och förlora stora delar av sitt investeringskapital.”   Besser

Om man skall äga aktier så är det bäst att äga dem långsiktigt. Då behöver man inte bry sig om volatilitet eller ens riktiga börsnedgångar. Behåll aktierna, det kommer alltid en börsuppgång efter en börsnedgång. Det smarta är i stället att köpa fler aktier när de blir billiga.

Recensioner

Några ord om boken från andra som läst den…

”The only financial book, out of the hundreds I’ve read, that will provoke you, teach you and crack you up all at once” Jason Zweig, Money Magazine

“What Schwed has done is capture fully – in deceptive clean language – the lunacy at the heart of the investment business” Michael Lewis, author of Liars Poker

“How great to have a reissue of a hilarious classic that proves the more things change, the more they stay the same” Michael Bloomberg, CEO Bloomberg L.P.

Boken rekommenderas även av Besser. Det är naturligtvis en rekommendation som inte väger lika tungt som de ovan, men som ändå ger en liten fingervisning  :-). Den kan t.ex. köpas på adlibris.com för 133 kronor (2005 ed.) ”En bra investering med garanterad avkastning i form skratt, kunskap och erfarenhet” som man skulle kunna säga :-).

Var ställde jag min Maserati?

Det fantastiska är att även Besser jobbade några år i finansbranschen och sett samma saker här i Sverige. Jag satt ”mitt i smeten” bland alla finansnissar med fina kostymer och backslic. (Yes, även jag såg prydlig och seriös ut, dock utan röda hängslen och backslick  🙂 ). När det var dags att åka hem så kom ibland frågan från mina kollegor: Var ställde jag min Maserati?

Redan på den tiden kostade dagens lunch 159.- och en parkeringsplats i garaget vid kontoret kostade över 4.000.- i månaden (om det gick att få tag på en). Runt kontoret stod en felparkerad SUV eller Porsche var 10:e meter (svårt att få P-plats, men det drabbade ingen fattig). Unga damer flockades på restaurangerna runt alla framgångsrika finansmän och på kvällarna serverades det Champagne.

Vem betalade kalaset? Gissa själva.

Inkomster, Sparande & Investeringar

Det som skiljer finansbranschen från nästan alla andra verksamheter och branscher är den extremt höga lönsamheten och marknadspenetrationen. Och därmed höga löner och bonusar till alla de som lever på att hantera andra svenskars sparande och investeringar.  Det är därför som ”alla andra” bör undvika kontakt med just den här typen av verksamhet.

Med tanke på att medianinkomsten (för senast godkända taxering, 2016) är 25.500 i Stockholm och 22.500 i övriga Sverige, så finns det många  svenskar som själva skulle behöva ta hand om sina surt förvärvade inkomster, istället för att bli lurade av banker och finansbolag. Tyvärr är det oftast de som mest behöver lite extra långsiktigt kapital (t.ex. till pensioner) som blir lurade av finansbranschen.

Nästa inlägg blir en avstämning för 2017 i början av januari och därefter kommer en recension av den tredje och sista boken i serien ”klassiska investeringsböcker”. Den boken skrevs redan 1841 men lika aktuell och bra även 2018, 177 år senare!!

Slutsats

Innehållet i ”Where Are The Customers Yachts?” är mest de gamla vanliga sanningarna om börsen och finansbranschen. Skillnaden är att den här boken ger lite tidsperspektiv på vanliga aktieinvesteringar och att den är mycket roligare att läsa.

Budskapet är ganska enkelt, ”skaffa egen finansiell kunskap och erfarenhet istället för att bli lurad av banker och finansbolag.”

Alla behöver kanske inte läsa den för att få ännu mer kunskap, det är mer av en nöjesbok. Men om man är en ”seriös investerare” och har både tid och intresse så kan den rekommenderas.

Därmed får jag önska alla läsare en God Jul och Ett Gott Nytt År. Besser återkommer även 2018 med fler kloka ord och funderingar.

Besser

Det här inlägget inspireras av Per Penning och inlägget om ”skulder som tynger”. Hela inlägget kan läsas här . Inlägget fick mig att köpa och läsa ytterligare en klassiker inom just privatekonomi och investeringar. Regelbundna läsare av den här bloggen vet att Besser har ett gediget bibliotek av investeringsböcker, men det var en klassiker som saknades. Nu är även den inköpt och läst. Mer info om boken kommer nedan men först några tankar om ”kunskap”.

Finansanalys ?

Kunskap och erfarenhet är viktigt för att lyckas med aktieinvesteringar, så långt är nog alla med. Men vilket typ av kunskap behövs bäst och vilken kunskap är viktigast? Många ”yngre akademiker” tror att den som kan mest om finansanalys också är den som lyckas bäst med aktieinvesteringar. Så är det inte!! Det är i många fall tvärt om. Så kallad ”värdeanalys” är bara baserad på siffror och ord i årsredovisningar och kvartalsrapporter. Som jag tidigare skrivit, man kan aldrig lita på det som sägs och skrivs av bolagets styrelse och VD i en årsredovisning.

Årsredovisningen är naturligtvis bara en partsinlaga. Där egenintresset överglänser sanningen och objektiviteten. En VD kommer aldrig att skriva i årsredovisningens ”VD-ord” att han är inkompetent eller har misslyckats och klantat sig om bolaget går dåligt. Det är alltid någon annans fel. Ofta är det ”marknaden” eller ”konkurrenterna” som inte gör som styrelsen och VD vill. Ännu värre är det med ”förhoppningsbolag” där upplägget är ett kriminellt bedrägeri redan från början. (Men de tror alla att framtiden blir bättre, bara aktieägarna betalar in mer kapital som nyemissioner till bolaget…. :-)

Alla tal och siffror i resultaträkningen är lika osäkra. Antingen fixar och trixar man med ”bokslutsdispositioner”. Det finns både lagliga och olagliga bokslutsdispositioner som är nästan omöjliga att upptäcka. Då spelar det ingen roll hur mycket företagsekonomi man läst på universitet och högskolor, det går alltid att fixa och trixa med siffrorna i årsredovisningen så att de ser bra ut.

I teorin är det alltid en revisor som skall kolla att alla siffror stämmer. I verkligheten är revisorn och revisionsbolaget bara konsulter som vill fortsätta att tjäna mer pengar på att ”hjälpa” bolagen att göra fina redovisningar. Ofta är revisionsfirman också konsulter till samma bolag. Det är där de stora inkomsterna kommer in.

Summa summarum. Lita aldrig på att styrelse, VD och revisorer arbetar för alla aktieägares bästa. Styrelsen kan vara inkompetent (Allra), VD vara halvkriminell (Eniro)och revisorn korrumperad (HQ Bank).

Styrelsen utser VD med lön och bonus och revisorn får alltid sina fakturor godkända av VD. Det är alltid bolaget (aktieägarna) som betalar styrelsens arvode, VDs lön och bonus, revisorns räkningar och revisionsbolagets vinster.

Tre klassiker

Det finns mycket att lära av historien. Det är där verkligt relevant kunskap och erfarenheten kommer in i bilden. Det fantastiska är att investeringar och privatekonomi inte är något nytt. Människor har i alla tider försökt tjäna pengar på eget kapital. Problemet är ofta att det saknas just kapital när allt annat är betalt.

Det som är viktigt i aktieinvesteringar är inte den teoretiska kunskapen utan verkliga och praktiska erfarenheter som samlats in över åren. Det är därför man kan lära sig så oerhört mycket om investeringar bara genom att läsa äldre, klassiska böcker i samma ämne.

Det blir en genomgång av tre klassiska böcker som behandlar olika delar av privatekonomi, finansbranschen och investeringar. Tre bra böcker som jag verkligen rekommenderar!!

The Richest Man in Babylon

Det här inlägget blir alltså en kort genomgång av den första av tre klassiska böcker om investeringar. Boken heter ”The Richest Man in Babylon” av George S. Classon och skrevs redan 1926. Den är på 183 sidor och går att köpa på t.ex. bokus.se  för 107.-, klart prisvärd.

Jag köpte boken på rekommendation av Per Penning, och jag måste erkänna att jag var lite skeptisk till upplägget. Det är några få enkla kapitel med berättelser av äldre typ. Historien börjar med 2 goda vänner, en vagnmakare (hantverkare) och en musiker (artist) som båda kämpar på med mycket jobb och god lön, men som aldrig ser någon ljusning i sin privatekonomi. All lön de drar in tar fort slut och det blir aldrig något över.  En ganska vanlig situation även idag för många svenskar. Men det fanns goda råd i Babylon redan för 6000 år sen. Boken är enligt baksidestexten ”a guide to financial understanding” och den levererar fantastiskt bra på den punkten. Här är mer text…

”Money is governed today by the same laws which controlled it when prosperous men thronged the streets of Babylon, six thousand years ago.”

De 183 sidorna är väl värda att läsas på allvar. Några kloka ord om boken….

”Den skrift som jag fortfarande håller högst” Per Penning

”The most inspiring book on wealth ever written”   Pengguin Books

”A wonderful, refreshing read for even the most experienced investor..”  Los Angeles Times

(Besser, som nog får räknas in i den kategorin… 🙂 kan inte annat än att hålla med.)

Varför behövs pengar?

Det är inte den som har mest pengar (eller högst lön..) som lever det rikaste livet. Men ett eget kapital ger en ekonomisk frihet som ger människor fler möjligheter att välja sitt eget liv. Boken är mycket tydlig på den punkten. Med kapital och inkomster kommer också eget ansvar, både för sig själv, sin familj och sin omgivning. Det beskriv ganska väl i alla kapitel.

Vad kan vi lära oss?

Den första lärdomen är ”A part of all you earn is yours to keep”. Betala alltid till dig själv först. Minst 10% av vad du tjänar skall gå till eget sparande. Efter ett år har du då mer än en hel (beskattad..) månadslön. Regelbundet sparande (och kunskap… :- ) )är grundläggande för alla aktieinvesteringar.

Det andra vi lär oss är ”Seven curses for a lean purse”.  Hur man börjar från noll och bygger upp en ”välskött privatekonomi”.  Ganska enkelt, men det krävs också tålamod och självdisciplin.

Det tredje vi lär oss är ” Men of action are favored by The Goodess of Good Luck”. Att förstå vad som händer och gripa tillfället i flykten. Det gäller att vet vad man vill och kunna ta vara på tillfället när det väl kommer. Det krävs både kunskap och erfarenhet. Om man väntar eller tvekar så försvinner chansen eller så är det någon annan som tar den.

Ett kapitel heter ”The five laws of gold”. Det är fem ganska enkla investeringsregler för att bli ”rik och få guld”. Jag översätter och tolkar dem till investeringsregler för aktieinvesteringar. Här är fem enkla sanningar…

1)Spara regelbundet, minst 10% av din lön varje månad, till ett eget investeringskapital. 2) Gör kloka investeringar så att kapitalet ökar över tiden. 3) Investeringar skyddas av den som är försiktig och som har både kunskap och erfarenhet. 4) Investeringar försvinner för den som inte vet vad han gör eller inte lyssnar på kloka råd (från t.ex. Besser… :-) ) 5) Investeringar försvinner för den som är girig, lyssnar på bedragare eller saknar egen erfarenhet.

Några andra kloka ord…. Om investeringar: ”Better a Little Caution Than a Great Regret”. Om personlig säkerhet: ”We Cannot Afford to Be Without Adequate Protection”. Om handlingskraft: ”Where The Determination Is, The Way Can Be found”

Det finns mycket mer att läsa i boken, inte bara om ”finansiella investeringar”, utan om hur man bör leva ”ett rikt liv”. Boken är mycket bättre än man kan tro. Läs den med eftertanke.

Nästa inlägg

Nästa inlägg blir bok nummer två. Den heter ”Where Are the Customers Yachts?” från 1940. Boken är skriven med stor humor och beskriver varför vi bör undvika fällorna i finansbranschen om vi vill göra framgångsrika aktieinvesteringar.  Grundtanken är att det är bättre att vara långsiktig och lita på sig själv i stället för att bli lurad av finansbranschen.

Slutsats

Det är inte så svårt att skaffa sig en ”välskött privatekonomi” . Alla de fundamentala delarna finns med i den här boken. Det är bara att läsa, lära och genomföra.

Enligt boken bör man även vara försiktig med skuldsättning. Även hemma i Sverige måste man (oftast…) betala tillbaka det man låna även om räntan just nu är låg. Ett av Bessers favoritordspråk har samma mening…

”Compound interest, he who understands it earns it, he who don´t pays it”  Albert Einstein

Boken kanske är lite annorlunda, det är många äldre engelska termer med ålderdomlig meningsuppbyggnad, typ bibeltext, men man vänjer sig.  Läs den själva med eftertanke, det är den värd.

Besser

Inom den klassiska marknadsföringen talar man ofta om ”marknadssegmentering”. Det gäller att dela upp den totala marknaden i olika ”segment” (dvs kundgrupper), som skall bearbetas med olika typer marknadspåverkan.  Ni (…som läser den här bloggen är både kunniga och smarta…) har säkert redan koll på läget.

Segmentering brukar vanligtvis vara på ”socioekonomiska grunder”, t.ex ålder, bostadsort eller inkomst, men i Sverige finns det en mycket vanligare och viktigare segmentering. Här har vi en ganska speciell situation jämfört med andra länder, främst beroende på hög skattenivå och komplex skattelagstiftning. I Sverige finns det få rika privatpersoner och många skattegynnade företag.

Segmentering !

Det finns en allt tydligare uppdelning av kunder när det gäller tjänsteföretag. Numera riktar företagen in sig på en av två fundamentalt olika marknadssegment, privatpersoner eller företagskunder. Den stora skillnaden är alltså vem som betalar för de inköpta tjänsterna.

För privatpersoner betalas de flesta tjänster med beskattad löneinkomst, ofta med 52% eller 57% marginalskatt. För företag är de flesta tjänster avdragsgilla till 100%, ger många fördelar till de anställda och minskar dessutom den beskattningsbara bolagsskatten. Det blir stora skattekilar beroende av vem som betalar, men också stora skillnader i utbud och prissättning för samma tjänster men från olika typer av tjänstebolag.

Antingen riktar man sig mot privatpersoner eller mot företagskunder. Mer sällan har tjänsteföretag ett jämt antal kunder från båda grupperna.

Några exempel

Några exempel på tjänstebolag och branscher som idag är allt mer segmenterade är resturanger, hotell, bilverkstäder, resor och media. Det blir stora skillnader i prissättning men kanske mindre skillnader i kvalitet…. 🙂

Om vi ser på de fem exemplen ovan så finns det resturanger där 95% av kunderna är företagskunder (representation och konferens) och andra resturanger där 99% av kunderna är privatpersoner (t.ex. billiga lunchresturanger). Priset för en måltid kan variera från 89.- till en bra bit över 5.000.-

Det samma gäller även för hotellbranschen. Några hotell har 95% företagskunder (tjänsteresor och konferenser) och några hotell har 90% privatkunder (barnfamiljer och privatresor). Priset för en övernattning kan variera från 500.- till över 5.000.-

Även bilverkstäder är numera segmenterade. Vissa verkstäder har 85% företagskunder (leasing och tjänstebilar) och några bilverstäder har 99% privatkunder (äldre privatbilar). Priset för en vanlig service kan variera från 900.- till över 9.000.-

Några klassisk exempel på segmentering är alla resebolag. Det gäller främst flyg men numera också tåg och bussresor. Det är samma sträcka och samma restid, men ”business class” kostar mycket mer än ekonomiklass. Visst är det kanske skillnad i service, men prisskillnaden är alltid ännu mycket större. När företag betalar för resan blir marginalerna större. Prisskillnaden för samma resa kan vara mer än 200%.

En något ovanlig branch i det här sammanhanget är dagstidningar med nyheter och information. Det finns dagstidningar där 85% av prenumerationerna betalas av företag, dvs arbetsgivaren, (Dagens Industri) och en dagstidning från samma mediakonsern, dvs Bonniers, där 95% betalas av privatpersoner med skattade inkomster (Dagens Nyheter). En årsprenumeration på DI (papperstidning) kostar 7.560.- och en årsprenumeration på DN (digitalt, e-DN) kostar 2.148.- . En skillnad på 350%.

Sen har vi gratistidningar som Metro och all info på webben som är gratis. Det blir allt svårare att ta betalt från privatpersoner från ”gammalmedia”

Den viktigaste lärdommen av ovanstående är att man som privatperson inte (aldrig..!!) bör köpa tjänster som är inriktade mot företagskunder. Visst är det (ibland…) någon skillnad i kvalitet, men prisskillnaden är alltid mycket större. Vill man ha en välskött privatekonomi måste man helt enkelt köpar rätt typ av tjänster från rätt typ av tjänstebolag. Annars förlorar man stora pengar.

Gör det själv…

En stor skillnad är också att många privatpersoner idag gör den här typen av tjänster själv i stället för att köpa tjänster, även om de är billiga. Skattenivån vi har i Sverige gör att även ”billiga tjänster”  görs både bättre och ännu billigare av enskilda privatpersoner än av (slarviga och okunniga…?) s.k. ”proffs”. Om vi ser till de fem brancherna ovan så får vi följande möjligheter. ..

1) Många tar med sig egen matlåda isf att äta dålig mat på en sunkig lunchresturang.  2) Allt fler privatresenärer hyr  numera lägenhet privat, typ ”Airbnb”, än att välja trista lågprishotell eller vandrarhem. 3) Vanlig bilservice kan man enkelt göra själv eller be en kompis att se över bilen mot lämplig betalning. 4) Långresor blir bara billigare med lågprisbolagen, även om man får betala extra för bagage och annat. De vanliga flygbolagen är numera för dyra. Det är billigare (och lika bra och pålitligare… ) att välja bussresor än att ta tåget (med opålitlig tidtabell…). 5) Att få nyheter och senaste nytt är (mycket snabbare och …) gratis på nätet. Man kan läsa Metro i de flesta städer och det finns allt fler gratis lokaltidningar. Varför då betala för en prenumererad  papperstidning?

Att göra saker själv är inte bara billigare, utan också ofta bättre. Om man vet vad man gör, om man kan sin sak och jobbar åt sig själv. Alla jobb passar inte för alla, det gäller att 1) veta vad man vill, 2) veta vad man kan, och 3) veta vad man gör…!!

Finansbranchen?

Det finns ett område där nästan alla vanliga svenskar kan göra ett bättre jobb än så kallade proffs. Det gäller finansbranchen. Investera i en portfölj med egna aktier i stora, stabila och lönsamma bolag, eller köp fondandelar i gratis indexfonder. Svårare är det inte! Då slipper man alla dyra och oseriösa fondförvaltare eller rena bedragare med IPO och nyemissioner i skräpbolag.

Ett nytt Sverige?

Jag har skrivit många inlägg om hur viktigt det är att ha en ”välskött privatekonomi”, och det kommer att bli ännu viktigare i framtiden.  Vi kommer antagligen att få ”ett nytt Sverige”.

Det blir samma typ av samhälle som fanns i Sverige före 1950. Ni har säkert sett de svenska svart/vita ”pilsnerfilmerna” och det samhälle som visades där. Det fanns några få ”Fabrikörer” och några ”Godsägare” men mest var det affärsbiträden, pigor, bönder och arbetare.  Några få i överklassen var mycket rika men de allra flesta svenskar jobbade hårt och var fattiga arbetare. Det fanns alltid arbete att göra och alla fick jobba och hjälpa till efter förmåga.

Sen fanns det också en liten grupp medelklass som hade det lite bättre ställt och levde ett bra liv. De flesta var sparsamma och bättre utbildade. Medelklassen hade sparat till ett eget kapital och kunde köpa sina egna bostäder. Ofta kunde man också hjälpa barnen till högre utbildning (”studenten”). Men medelklassen var en relativt liten grupp i samhället, de allra flesta svenskar var fattiga och levde ett hårt liv.

Så kommer det antagligen att bli också i framtidens Sverige. Medelklassens möjligheter kommer att krympa dramatiskt. De allra flesta kommer att ha höga skulder och höga kostnader med allt mindre valmöjligheter till en bekvämt liv. Då gäller det att välja rätt från början. Ett eget sparkapital och kloka investeringar är grunden för en ”välskött privatekonomi” som också ger möjlighet till ”ett bättre liv”, oberoende av om man är ”medelklass” eller inte.

Vad händer sen?

Man kan naturligtvis spekulera i olika scenarior, men det finns flera dystra framtidsutsikter. Vad händer när räntorna går upp och börsen går ner?

Allt flersvenskar har stora skulder, oberoende av inkomst. Högre inkomst har bara blivit högre skulder, högre räntebetalningar och högre konsumtion. Många med höga löner som tidigare sågs som rika och stabila konsumenter, kommer att konsumera allt mindre när boende och viktigare utgifter prioriteras.

Vad händer då med jobben? Om man förlorar jobbet?  Lägre konsumtion ger sämre vinster och färre anställda. Många småföretag kommer att helt försvinna och många större företag kommer att minska antalet anställda.

Då spelar det ingen roll om man tidigare hade hög lön och dyra vanor. Med högre räntor måste man sälja ut sina tillgångar. Inte bara sommastugan och motorbåten utan också alla aktiefonder. Kanske måste också man välja ett billigare och mindre boende. Vad händer då med börsen och bostadsmarknaden? Efterfrågan på många tjänster kommer att minska kraftigt. Det blir att säga upp abonemang, både för fritid, underhållning och nöjen, och det blir allt mindre över till lyxkonsumtion.

Plus alla de som redan nu sitter fast i ”lyxfällan”  där skulder överstiger inkomster och tillgångar. För dem blir det ännu svårare när både räntor och skulder ökar samtidigt som jobben minskar.

Vad göra?

Jag tror att det blir allt viktigare att ha ett stadigt och stabilt jobb och en sund privatekonomi om man skall leva väl i framtiden. Det är inte de höga lönerna som blir avgörande, utan ett bra och säkert jobb där man trivs och gör en bra insats. Då kanske arbetsgivaren fortfarande bjuder på både tjänsteresor och konferenser, och med lite tur får man både leasingbil och dagstidning (DI) betald av företaget… 🙂

Slutsats

Det är stora skillnader när det gäller prisnivån på tjänsteföretag, beroende på om de riktar sig mot företag eller privatpersoner.Men det är ofta mindre skillnader i kvalite.

Som privatperson bör man alltid välja ”prisvärda” tjänsteföretag eller göra mera själv för att hålla nere sina privata kostnader. Det är då det blir möjligt att ha ett regelbundet sparande och göra kloka investeringar.

Som anställd eller egenföretagare bör man alltid göra ett bra jobb som ger en säker och stabil inkomst. Det blir allt viktigare att vara en ”lönsam och pålitlig medarbetare”.  Då kan man kanske också dra nytta av alla de tjänsteföretag som kanske ger lite bättre (??) men mycket dyrare (!!) tjänster som betalas av företaget.

Besser

Det här inlägget handlar om framtiden.  Speciellt när det gäller börsutveckling och aktiekurser. Men också lite om ränteutvecklingen. (igen…)

Det började med att jag läste en artikel i Money  om vad Warren Buffett tror om börsutveckling och framtiden. Här är texten, något förkortad och editerad….

”Warren Buffett’s Favorite Market Indicator Says Stocks Are in Trouble”

“Forget trying to run complicated calculations or read the stock market’s tea leaves.  Warren Buffett says  the “single best” way to tell if stocks are too expensive is to look at two simple numbers: the total value of all equities in the market and the total size of the economy. Then compare them.

When the value of all stocks is 80% or less than the size of the economy, “buying stocks is likely to work very well for you,” Buffett wrote in an article for Fortune back in 2001. But when total equity value exceeds the size of the economy and then some, it’s a sign that investors are getting too giddy — and greedy.

Today, Buffett’s favorite market indicator is flashing its biggest warning sign yet.

The value of all the equities in the Wilshire 5000 Total Market Full Cap Index (a proxy for the entire domestic market) stands at $26 trillion. That’s 135% of U.S. gross domestic product (GDP), according to figures tracked on a quarterly basis by the Federal Reserve Bank of St. Louis.

By this measure, stocks are frothier than they’ve ever been — even in the months leading up to the 2000 dot-com crash or the global financial panic that began in 2007.

The record for U.S. stock market capitalization to GNP, based on quarterly economic data, was achieved in the first quarter of 2000, when the market was 136% of the size of the U.S. economy — based on data gathered by the St. Louis Fed. Today, that figure is about 134%. The long-term historic average is less than 74%.

Those high market valuations may be precisely why Buffett’s investment company (Berkshire Hathaway)  is sitting on a record $100 billion of cash on hand. (The company as a whole is valued at $449 billion).

Buffett is on record as saying he actually hates cash, because “cash is going to become worth less over time. But good businesses are going to become worth more over time,” he says.

Yet what Buffett hates more is overpaying for his investments. So the fact that he is willing to hold so much of his company’s assets in cash is a testament to how few bargains he sees in this market. And that would confirm what Buffett’s favorite market indicator is now signaling.”

Vad kan vi lära oss här?

Det mesta är egentligen ganska självklart. För det första… Om priset på alla aktier är högre än värdet på alla företag så är (de flesta…!!) aktier övervärderade. Det vill säga, priset på aktier är för högt i relation till bolagens långsiktiga värde.

För det andra… Den långsiktiga värdeutvecklingen på sparat kapital, även med ränta, är alltid lägre än det långsiktiga värdetutvecklingen på (de flesta…!!)aktier, dvs börsindex.  Det vill säga, den “riskfria räntan” är alltid långsiktigt lägre än värdeutvecklingen på alla aktier som har en riskpremie.

Det är därför som banksparande (även med hög ränta..) alltid ger en sämre långsiktig värdeutveckling än börsen (aktieindex). Det är alltid smartare att ha investeringskapital och långsiktigt sparande på börsen (självklart i rätt typ av bolag… :-)).

Så om om WB har nästan 25% av hela aktieportföljens värde (Berkshire Hathaway) i fritt investeringskapital så finns det antagligen en mycket god anledning till detta. Oberoende av hur man ser på finansanalys och nationalekonomi …. 🙂.

Hur ser det ut i Sverige?

En färsk rapport och statistik för aktieförmögenheten från SCB för första halvåret 2017 säger att “Den totala svenska aktieförmögenheten ligger på rekordnivåer”. Så här skriver SCB…

“Aktieförmögenheten, värdet av de noterade bolagen på svensk marknadsplats ökade med 578 miljarder kronor under första halvåret 2017 och uppgick till 7 057 miljarder vid utgången av juni. Stockholmsbörsen gick enligt Affärsvärldens generalindex upp 7,8 procent under samma period.”

Det som är viktigt här är att “Aktieförmögenhet” inte mäts i “värde” utan i priser. Det är naturligtvis priset (aktiekurserna..!!) på alla aktier som är 7.057 miljarder !! Det är lätt att blanda ihop pris och värde även för kompetenta institutioner som SCB…. 🙂

“Price is what you pay, Value is what you get” Warren Buffettt

Senaste info om BNP (GNP)  får vi också från SCB. Den senaste beräkningen gäller för helåret 2016. Så här skriver SCB…

“2016 uppgick Sveriges BNP till 4 379 miljarder kronor. Det är en ökning med 4,7 procent jämfört med året innan – eller med 3,3 procent om man räknar båda åren i samma prisläge, fasta priser. När man räknar med fasta priser tar man bort den del av uppgången som beror på att priserna stigit. “

Så hur ser det ut i Sverige, hösten 2017? Priset på svenska aktier är idag 161% av svensk BNP.

Även om Sverige är ett litet land med många stora globala företag (där all produktion och värdeskapande inte ingår i Sveriges BNP, men priset på aktierna räknas på den svenska börsen (“marknadsplatser”)), så är 161% en mycket hög siffra.

Det är värre här än i USA (134%) så även I Sverige är börsen kraftigt övervärderad. Vi kan nog räkna med en kraftig börsnedgång  även för den svenska börsen (OMXS) någon gång i framtiden. (se nedan..)

Ränteutvecklingen?

Varför har det blivit så här? En viktig orsak till (allt för..) höga priser på aktier är den extremt låga räntan som vi haft de senaste åren. När räntor och obligationer inte ger tillräkligt bra avkastning så flyttar allt mer investeringskapital över till börsen, efterfrågan stiger och aktiekurserna (priset..!!) går därmed upp. (Värdet på aktier kanske också går upp över tiden, men det är helt annan sak… 🙂)

Den viktigaste styrräntan är statslåneräntan (slr) som hanteras av Riksgälden. Så här beskrivs slr av Riksgälden…

“Statslåneräntan består av den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år. Den ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan.”

Om vi ser på den genomsnittliga statslåneräntan (slr) för de senaste 10 åren (från 2007) så få vi följande serie (i %):  4.14 / 3.87 / 3.11 /2.77 / 2.57 / 1.52 / 2.01 / 1.62 / 0.58 / 0.34 (2016). För 2017 så är snittvärdet nu (9/11) 0.52%.

Den genomsnittliga “riskfria långa marknadsräntan” har de senaste 3 åren legat runt 0.50 %. Under tiden januari 2015 till november 2017 så har maxvärde varit 1.05 (jan 2016) och minvärde – 0.10 (aug 2016).

Vi har under de senaste 3 åren haft minusränta på slr vid 8 tillfällen. Då får man betala för att låna ut kapital till statsobligationer. Inte så konstigt att börsindex (OMXSPI) pendlat kring ATH sen början av 2015, med ett nytt ATH i veckan på 601.

Men slr ligger normalt på 4 till 6 %. Om vi ser på 5-års intervaller från 2007 och bakåt (20 år), så får vi följande snittvärden:  4.14% (2007), 5.15% (2002), 6.65% (1997), 10.03% (1992) och 11.67% (1987). Vi kommer kanske inte att få tillbaka värden runt 10%, som fram till 1990, men det blir nog värden på mellan 4 till 6 % om några år. Då kommer börsen att se helt annorlunda ut.

Bolåneräntan?

Märk att slr är den “riskfria marknadsräntan”. Det betyder att bankerna vill ha minst 2 % extra för sina utlåningsräntor, även för bolåneräntorna. Räkna med bolåneräntor på 6 till 8 % när vi kommer upp in normala lägen. Hur mycket investeringskapital finns då kvar för de flesta svenskar att spara och köpa aktier och fonder för??

Redan idag har bankerna högre krav på nya bolånekunder. Enligt en artikel i SvD den 2/11 så har 6 av de 8 största bolånebankerna infört skuldkvottak på mellan 5,5 till 5,0 gånger den årliga bruttoinkomsten. Alla 8 bankerna kräver också redan idag att bolånetagarna klarar kalkylräntor på mellan 8 % (Nordea) till 6% (Danske Bank). De övriga bankern a kräver kalkylräntor på 7,00 till 7,75%.

Då blir det snarare försäljningar av fonder och aktier över hela linjen för att klara de nya boendekostnaderna. Ytterligare en anledning till att börsen och aktiekurserna kommer att sjunka.

Börsutvecklingen?

Vi kommer alltid att ha börscykler. En börscykel är normalt 7 till 9 år, det är bara storlek och tid som varierar. Om vi ser på den senate börscykeln och räknar på maxvärden (ATH) för OMXSPI så är det nu mer än 10 år mellan senaste ATH (juli 2007/427/ till nov 2017/601/). Den här gången blev det en mycket långdragen börscykel. Men det har också hänt förut.

Det blir alltid en nedgång från ATH. De 3 senaste nedgångarna (räknat på OMXSPI) har varit kraftiga. Vid “Fastighetskrisen” runt 1990 så gick börsen ner 51 % (till okt 1992, under 2 år o 3 mån). Vid “IT bubblan” runt 2000 så var det lite värre, då gick börsen ner 69 % (till okt 2002, under 2 år o 7 mån). Vid senaste “Finanskrisen” runt 2007 så gick börsen ner 59 % (till okt 2008, under 1 år o 3 mån).

Hur blir det den här gången? Med konstgjort låga räntor (och även minusräntor..!!) så är lever börscykeln idag på “konstgjord andning”. Det kommer att bli en kraftig nedgång även den här gången. Hur mycket och när vet vi inte, men man kan alltid gissa.

Min gissning är minst 50% fram till oktober 2018 eller oktober 2019? (Det verkar som att börsen ofta når botten på hösten. Frågan är bara vilket år? Det tar cirka 1,5 till 2,5 år att nå botten, se ovan.)

Slutsats

Oberoende av hur man ser på nationalekonomi och börsutveckling så finns det mycket att lära av de som har både kunskap och erfarenhet. Att lyssna på Warren Buffett brukar löna sig i längden.

Allt går inte att bevisa rent teoretiskt. Det finns många teorier och tyckande inom nationalekonomi som inte stämmer med verkligheten. Det är därför som verkligheten (erfarenhet) alltid är bättre än teorier (kunskap). Det bästa är naturligtvis en hälsosam kombination av både kunskap och erfarenhet… 🙂

Även hemma i Sverige kommer det antagligen att löna sig att ha ett hyfsat investeringskapital redo “när bra aktier blir billiga”. Vi vet inte när det händer, men det spelar ingen roll. Det kommer alltid att krävas tillgängligt investeringskapital för att kunna göra bra affärer, speciellt när det gäller aktieinvesteringar. Det är när alla andra vill sälja som “Cash is King”.

Besser

Det dyker upp allt fler helsidesannonser för småbolag som gör nyemissioner och som vill ha in mer kapital från ”lättlurade aktieinvesterare” eller ”godtrogna  och rika pensionärer”. Ni som läser den här bloggen vet vad jag tycker om nyemissioner i små förhoppningsbolag. Det är mest ”scams”, bedrägeri  och bluff hela tiden.

Det var just två helsidersannonser, två dagar i rad i dagspressen, som jag reagerade över.  Det blir en liten genomgång av just de här 2 bolagen men 99% alla nyemissioner bygger på  samma bluff.

De viktiga frågorna…

Den första viktiga frågan man måste ställa sig som investerare vid en nyemission är:  Varför behöver bolaget mer kapital?

Om man läser annonserna så är det alltid för att göra en ”lönsam expansion”, men i verkligheten är det bara bluff. Lita aldrig på det som skrivs i annonser där någon (eller några… ) vill ha dina pengar. Det spelar ingen roll vad som sägs och skrivs eller hur fint bolaget och framtiden beskrivs, det är bara bluff och båg ändå.

Ett välskött och framgångsrikt bolag har redan skaffat eget investeringskapital till sin expansion  genom göra stabila vinster under många år. ”Va, så kan man väl inte säga?”  Varför inte? Om man inte lyckats tidigare med lönsam verksamhet, dvs göra goda vinster under tidigare år, varför skall man då plötsligt lyckas nu med nytt externt kapital.  ”Men nu behövs extra kapital för en global expansion”. Frågan blir då, kan bolaget verkligen expandera (globalt..??) om man inte ens har fått ihop ett eget investeringskapital fram till idag?

Är det verkligen rätt bolag eller rätt tid att genomgöra en (lönsam ??, global ??) expansion, om man inte lyckats bättre fram till nu på hemmaplan?

Den andra viktiga frågan vid nyemissioner är: Varför sätter man ut en annons?

Om nu den kommande ”lönsamma expansionen” verkligen blir av så borde väl både huvudägare, styrelse och företagsledning satsa egna pengar i stället? Eller hur?. Då finns det kanske någon som säger att just de här personerna har inget eget kapital att investera. Varför då? Om man nu är så smart och framgångsrik i sitt företagande att bolaget kan expandera globalt, då borde man väl lätt fått ihop ordentligt med eget privat kapital redan tidigare. Eller är ägarna inte så smarta och framgångsrika som de  påstår?

OK, alla ”entreprenörer” har inte eget kapital, det fattar jag också. Då är det bara att låna i banken. Svårare är det inte. Men då får man ta egna risker och kanske ta ut extra lån på sin villa eller BRF lägenhet.  Eller också får man låna pengar från släkt och vänner. Kanske banken inte vill låna ut (mer…) pengar? Finns det redan tidigare stora skulder och inteckningar i bolaget? Det finns alltid en anledning till att banker nekar till nya lån, även om bolaget vill göra ”en lönsam global expansion”.

Om varken ägare, styrelse, företagsledning, banker, släkten eller vännerna vill gå in med nytt kapital, varför skulle då några för bolaget helt nya och okända investerare  satsa sina egna pengar?

Två hesidesannonser

Tyvärr är det många som går på bluffen om nyemissioner.  De flesta svenskar är både blåögda och godtrogna som jag brukar säga. (Yes, Besser är också blåögd, men också mycket skeptisk och cynisk. Kanske beroende på kunskap om och erfarenhet av den svenska finansbranschen.. 🙂

Den första annonsen är för ett riskkapitalbolag (??) som heter Seafires AB. Man använder alla de rätta orden. ”Vi vill göra skillnad i företagen vi går in i och äger länge” Sånt vill alla ”investerare” höra. Man skall var ju långsiktig tycker de flesta investerare, speciellt alla pensionärer som samlat på sig lite investerings och sparkapital under åren. ”Vår ambition är att behålla bra företag – inte sälja dem” säger VD. Precis vad alla vill höra. Bolaget skall ta in 20 nya miljoner för att köpa ”bra företag”. Men hur blir det i verkligheten? Det vet vi inte men jag kan göra en ”kvalificerad gissning”.

När alla nya förhoppningsfulla aktieägare betalat in de 20 miljonerna så får VD (och hans ”närmaste medarbetare”) en ordentlig löneökning. VD får ett påslag med minst 100.000 i månaden (1,6 milj per år) och hans kompisar får minst lika mycket i lönepåslag eller styrelsearvode. Det blir ytterligare 3 till 4 miljoner i extra kostnader per år. Sen blir det självklart också några mindre företagsköp.

Seafires säger att de skall köpa ”bra företag”. Hur vet vi att de gör just det? Det vet vi inte! Antagligen är det några kompisar (”entreprenörer”) som startat nya bluffbolag som en del i hela bedrägeriet. De 20 miljonerna räcker kanske i 2 eller 3 år. Sen är det dags att göra ytterligare en nyemission. Minnet är kort för de flesta och det finns alltid nya idioter därute.

Har man redan aktier från förra nyemissionen så sitter man fast på kroken. Då finns det bara två alternativ. Antingen vara optimist och fortsätta att ”investera” och hoppas på framtiden, eller vara realist och förlora hela insatsen nu.

Båda alternativen ger svåra beslut och stora förluster. Tyvärr brukar de flesta ”investerare” vara ”optimister”. Verkligheten är att  ”Loss aversion” är en mycket stark egenskap. Mycket få personer är villiga att ta en säker förlust just nu. Men att fortsätta ”investera” i  nyemissioner och nya aktier gör bara att förlusterna blir ännu större i framtiden !!

Vi gör en enkel personsökning på VD och alla bolag han är inblandade i som ger följande info. Då ser man att VD är med i 9 bolag som alla utom ett går med förlust. Det bolag som går med vinst har en omsättning på 4.9 miljoner (2016), en vinstmarginal på 97.3% och har bara 1 anställd. Gissa vem? (Det bolaget är självklart inte Seafires AB !!!) VD bor i en stor och fin villa i Saltsjö-Boo. Gissa vilka som betalat för den? (Hur många nyemissioner har han gjort tidigare?)

Den andra annonsen  är från det fantastiska vattenreningsföretaget  Xzero AB  med den  i finanskretsar ökända  Aapo Sääsk.  Annonsen försöker försvara den senaste nyemissionen (där tydligen ytterligare ett antal godtrogna ”värdeinvesterare” blev grundlurade) med snack om framtid med ”nanoteknik”. Mycket få vet något om just nanoteknik, men det låter både framtidsinriktat och spännande…. 🙂

Annonsen har en stor bild på blond dam i labbmiljö, och två mindre bilder på äldre herrar. De båda herrarna sägs var ”rådgivare” med ”förflutet” i  ABB och Ericsson, men ingen av dem har jobbat där på många år. Det verkar mest vara två avdankade pensionärer  som sålt ut sig för att få lite extra inkomster  från ett oseriöst bolag.

Texten är mest  snack om den fantstiska reningsprocessen som (någon gång i framtiden…!!) skall  säljas till stora kunder som ”Intel, Google och Apple”. Det är också hänvisningar till KTH för gemensamma  ”långsiktiga projekt”, med ser man lite närmare så är det bara några alumni som tycker och tänker utan substans.

Numera är det lätt att ”investigate before investing”. Jag blir alltid förvånad över att normalt kloka och förståndiga privatinvesterare kastar ut sina pengar på ”investeringar” utan att kolla bakgrund. När det gäller Xzero AB finns det massor med info.

Vi börjar med aktieforum i www.nyemissioner.se  Där skrivs i november 2010 följande…

”Varning för Xzero som just nu gör en nyemission. Erbjudandet är så nära man kan komma ett XXXXXX. Företaget har funnits sedan 1997 och har gjort massor av nyemissioner. Försäljningen de senaste åren har legat på mellan 50 – 250 tusen kronor per år. Total flopp alltså. Ställ det mot att företaget enligt teckningskursen i emissionen värderas till över 304 miljoner kronor!”

Sen kollar vi på www.svd.se från december 2010. Där står det så här..

“Euroclear, tidigare VPC, säljer aktieägarlistor som används av bolag som vill nå investerare med egna erbjudanden. Ett av dem är onoterade och finansiellt skakiga Xzero som skickat ut emissionserbjudanden till tusentals personer. Men utskicken kan vara olagliga”.

”Bolaget har skickat brev till cirka 20 000 aktieägare i elva bolag enligt egna uppgifter. Det handlar bland annat om aktieägare i Medicpen och Accelerator på Aktietorget, Countermine på NGM och Feelgood på smallcap-listan.”

Sen har vi en artikel i www.aktiespararna.se  från december 2014. Så här skriver Jonas Bernholm…

“Vattenreningskungen Aapo Sääsk har många strängar på sin lyra och avger de bästa vibrationer. Han har förmodligen även Sverige-rekord i det inofficiella mästerskapet för hur länge en notering kan vara planerad. Efter 25 års noteringsväntan i bolagen HVR, Purity och Xzero är aktieägarna otåliga. Patenten har förlorats, men HVR värderas till svindlande 489 miljoner enligt emissionen 2014. Notering utlovas vid positivt kassaflöde.”

Hur många nyemissioner har HVR och Xzero AB gjort? Inte vet jag, men bolaget (och Aapo Sääsk..) har fått in många miljoner under årens lopp, bolagen har aldrig vistat någon vinst och bolagen är fortfarande onoterade.

Det fantastiska är att det fortfarande (år 2017) kommer in nya aktieägare med nytt kapital trots att lönsamheten är obefintlig sen 25 år tillbaka och att det är nästan omöjligt att bli av med aktierna när bolaget  fortfarande är onoterat.

Onoterade bolag?

Finns det onoterade bolag som man överhuvudtaget skall investera i? Besser jobbade några år på ett (seriöst…) investmentbolag som investerade i “mindre onoterade bolag”. Vi hade en mycket enkel regel för våra investeringar. Den kallades för “100 / 10 / 10 –regeln” och var en mycket effektiv screeningprocess.

För att vi skulle investera i ett bolag krävdes det minst : 100 miljoner i försäljning (Omsättning), 10 % i bruttomarginal (Lönsamhet) och båda villkoren uppfylda under 10 år (Uthållighet).

Den typen av företag behöver inte annonsera efter några nyemissioner och nuvarande aktieägare vill oftast inte sälja några aktier i bolaget. Det är de välskötta, lönsamma och stabila bolagen man skall investera i om man verkligen vill investera i “onoterade bolag”.

Ganska självklart egentligen. Seriösa och framgångsrika bolag har både omsättning, lönsamhet och uthållighet. “Aktieinvesteringar är inte rocket science…”… säger Besser  🙂

Slutsats

Nyemissioner skall man akta sig för. Till 99% är det bara bedrägeri, bluff, ruffel och båg.

 I bästa fall är det en udda “uppfinnarjocke” som låter andra betala för en lekstuga som pågår under många år (Xzero AB). Men det finns också många “riktiga skurkar” som lurar till sig höga löner och arvoden från godtrogna aktieägare (Seafires AB).

“Girighet och Dumhet är två närbesläktade egenskaper. Det är ingen bra kombination, speciellt när det gäller aktieinvesteringar”  ….säger Besser 🙂

Man skall alltid göra en bakgrunds- och personkontroll innan man gör större investeringar. Det gäller för allt, både boende och större inköp, men speciellt för investeringar i aktier, både noterade och onoterade aktier.

Besser