Blandade karameller…

Ni som läser den här bloggen vet att Besser (wisser…) under årens lopp skrivit många och långa texter om investeringar, aktier och aktieutdelningar. De flesta inläggen har varit (onödigt…??) långa, heltäckande analyser och utläggningar om några specifika delar eller detaljer inom begreppet ”investeringar”.

Som utdelningsinvesterare är Besser helt annorlunda än (nästan…) alla andra aktieinvesterare (98 %…??) , och nu blir det ett inlägg med ”blandade karameller” som visar just hur annorlunda Besser är. Det blir några kortare texter (karameller…) som alla ger något att fundera över.… 😊

Men ni har kanske redan tröttnat på allt tjat om hur man lyckas med utdelningsinvesteringar, och då kan ni hoppa över det här inlägget. Ni väljer själva, men här kommer några blandade karameller att suga på…

90 /10 – regeln…!!

Det finns en gammal ”börsregel” som säger att för större börsnoterade bolag (Large Cap) så är den långsiktiga kursutvecklingen till 90 % beroende av börsutvecklingen och bara till 10 % beroende av det enskilda bolagets utveckling. Det här gäller både i börsuppgång (som 2020 och 2021) och i börsnedgång (som 2022).

Det vi kan lära oss här är att i en börsuppgång blir många aktier övervärderade i relation till aktiens framtida värde där aktiekursen inte speglar bolagets framtida vinstpotential (P/E tal…). Då är det klokt att undvika inköp av de mest övervärderade aktierna även om man fortfarande bör fortsätta med planerade, regelbundna och kloka aktieinvesteringar.

När det blir en börsnedgång så finns det många stora, stabila och lönsamma bolag som orättvist får lägre aktiekurser (dvs priset på aktier…) när börsen som helhet går ner trots att verksamheten långsiktigt går bra och bolaget fortfarande är långsiktigt lönsamt. Det är då som det blir bra tillfälle till oplanerade och oregelbundna inköp med ”bra pris på bra bolag”.

(Det är ganska enkelt att visa den stora skillnaden mellan pris och värde, välj några stora, stabila och lönsamma bolag på OMXS LC och kolla aktiekurserna den 4 januari 2022 mot 26 september 2022. Bolagens långsiktiga värde har inte ändrats speciellt mycket på 10 månader men det är stor skillnad i aktiekurserna…)

Men det förutsätter naturligtvis att det finns ett väl tilltaget aktivt investeringskapital tillgängligt att använda när det blir tillfälle till ”bra inköp”. Det fantastiska med att vara utdelningsinvesterare är att det varje år kommer in nytt (extra…) investeringskapital från utdelningar som kan användas utan att man själv behöver göra något alls. Har man bara en hyfsat stor och välbalanserad utdelningsportfölj så får man för varje år allt större utdelningar som ger ett allt mer investeringskapital att använda till inköp av allt fler nya aktier.

Men för att kunna utnyttja de här möjligheterna krävs det förstås att man tänkt till redan från början när det gäller investeringar i aktier. För Besser är det tre grundläggande strategier som behövs för att ovanstående skall kunna fungera….

”Buy&Hold”…. dvs att man behåller alla aktier som varje år ger allt större utdelningar.

”Compounding”…. dvs att man alltid återinvesterar alla utdelningar i allt fler nya aktier

”Contrarian”… dvs att man fortsätter inköp av allt fler aktier när alla andra vill sälja aktier.

Den här börsregeln och de tre strategierna har varit grunden till mina aktieinvesteringar sen 2015. Förutom regelbundet eget sparande så gav mina utdelningsaktier 242 tkr till inköp av fler aktier under 2022, och det fantastiska är att Besser får ett ännu större kapital (282 tkr) till nya inköp även 2023 (och ökande 2024, 2025…) utan att behöva lyfta ett finger.

Om man bara följer de tre strategierna ovan så blir det enkelt att vara ”utdelningsinvesterare”. Det blir lite som att köpa rätt bil… ”Om man bara sköter underhållet så kan en gammal Volvo V70* rulla hur långt som helst” som Besser brukar uttrycka det … 😊

(*… Besser gillar Volvo V70 och tycker att det är en bra bil, men äger ingen Volvo V70, har aldrig ägt en Volvo över huvud taget och skulle aldrig någonsin köpa aktier i ett kinesiskt bolag som Volvo Car. Besser äger däremot rätt många aktier i svenska Volvo som tillverkar lastbilar, bussar mm. Volvo är ett framgångsrikt svenskt exportbolag som ger bra utdelningar varje år. Bara som info…)

Semantik…!!

Besser är också något annorlunda som investerare när han hävdar att just ”semantik” är viktigt för framgångsrika aktieinvesteringar.

Semantik är enligt SAOL ”betydelselära” (dvs ”läran om ordens betydelse”…) och de flesta svenskar förstår det svenska språket hyfsat väl, så det är inga stora problem för ”vanliga svenskar”, men det krävs också lite ”ekonomisk allmänbildning” för att förstå hur aktier och investeringar fungerar i praktiken.

Man behöver inte vara civilekonom eller ha expertkunskap inom företagsekonomi, men man måste förstå de grundläggande ekonomiska begreppen, t.ex. skillnaden mellan utgift och kostnad. Det som dock är viktigast att alltid förstå är den stora skillnaden mellan att ”Investera i aktier” jämfört med att ”spekulera i aktier”

Om man inte förstår den skillnaden, och många (de flesta …??) ”aktieinvesterare” förstår tyvärr inte den, så kommer resultat och avkastning från aktierna att påverkas negativt. Att spekulera i aktier är något helt annat än att investera i aktier och den skillnaden kommer att visa sig i framtiden.

Och kom ihåg, när det gäller teori och praktik inom investeringar så är det alltid det praktiska utfallet och resultatet i verkligheten som räknas… 😊

Det finns ingen specifik allmän eller legal definition på just ”Investering”* så det är upp till var och en vad man lägger in i det begreppet. Besser har också en egen definition och för Besser är en investering alltid 1) Långsiktig, 2) Riskbegränsad och 3) Förutsägbar.

När det gäller Bessers investeringar i aktier så betyder det: 1) Långsiktigt planerade aktieportföljer över flera år, som 2) är Riskbegränsade med aktier i många bolag och många branscher och 3) med Förutsägbar avkastning som bara räknas på aktieutdelningar. Ganska enkelt och självklart tycker Besser…

Eller som Besser också brukar säga om skillnaden mellan spekulera och investera… ”Det gäller att förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”… (favorit i repris).

(*…Inom oseriösa ”förhoppningsbolags” årsredovisningar är det inte ovanligt att man lägger in en kostnad (som borde vara i Resultaträkningen…) som en tillgång och ”investering” i Balansräkningen. Något att hålla koll på om man köper aktier i oseriösa förhoppningsbolag…. 😊  )

Semantik gäller även för omplanering, ombalansering och omdisponering. Man kan alltid göra en omplanering i en aktieportfölj för planerade aktier som man inte köpt än och då blir portföljen ombalanserad, men det man aldrig bör göra är en omdisponering och sälja befintliga (dvs disponibla…) aktier som redan finns i aktieportföljen. Ganska enkelt och självklart tycker Besser igen…

(Besser rekommenderar ren Buy&Hold. ”Att sälja vinnare och behålla förlorare” är inte en smart strategi tycker Besser. Något att fundera på…??)

Aktiv vs Passiv….

Besser är inte en ”aktiv” på börsen men ändå köper Besser regelbundet fler aktier i fler bolag under hela året. Hur hänger det ihop?

Att vara aktiv på börsen innebär att man kontinuerligt letar efter nya möjligheter och nya aktier. Då är det lätt att man blir kortsiktig, och resultatet blir mer av spekulation i aktier än investering i aktier.

Nästa alla (Besser gissar på 98 %…) som är intresserade av aktier och som ”sparar och handlar med aktier” är mest att betrakta som ”aktiva aktiespekulerare” och där både värdeökning och vinster är viktigast som (önskad…) avkastning på aktierna.

För att få värdeökning, som helst skall vara stor och snabb, så måste man vara aktiv och ”hitta nya spännande bolag” och göra ”smarta aktieplaceringar”, i bolag som alla kommer att göra ”fantastiska vinster i framtiden”.

För att få vinster, som helst skall vara stora, snabba och många, så måste man också vara aktiv och hitta ”nya bolag med fantastiska möjligheter” före alla andra när ”aktiekursen rusar och bolaget blir en kursraket”. Sen är det bara att sälja alla aktier med ”fenomenala vinster” och självklart göra om ”samma smarta trick” flera gånger.

Att vara passiv på börsen innebär att man är långsiktig och redan från början vet vilka aktier man vill ha i sin aktieportfölj. Då gör man inte några oplanerade inköp, letar inte heller efter nya aktier och behöver inte heller bry sig om aktiekurser på de bolag som finns i portföljen.

Självklart skall man fortfarande göra inköp av aktier, men bara planerade och förbestämda inköp. Då blir det inga tillfälliga impulser eller önskan att hitta nya bolag och få stor och snabb avkastningen. Avkastningen blir bara regelbundna utdelningar från de aktier som redan finns i aktieportföljen.

Besser är (som ni vet…) helt annorlunda och en utpräglad ”passiv aktieinvesterare” som bara köper ”rätt aktier och rätt antal” i de bolag som sedan länge finns i mina planerade aktieportföljer, och där är det bara aktieutdelningar som räknas som avkastning.

Det betyder att Besser inte är intresserad av ”värde” och heller aldrig får några ”vinster” från sina aktier.

Det vi lär oss här är att skillnaden mellan aktiv eller passiv när det gäller aktier, i nästan alla fall också är skillnaden mellan att vara kortsiktig eller långsiktig. Ofta är det också en skillnad mellan teoretiska möjligheter och praktiska resultat. Något att fundera över tycker Besser….  😊

Riskbegränsning…

Riskbegränsning är bland det viktigaste man kan göra för att få en framgångsrik aktieportfölj, och det finns många risker som behöver begränsas.  De viktigaste riskerna är aktierisken, bolagsrisken, branschrisken, marknadsrisken, finansieringsrisken och börsrisken.

En riskbegränsad aktieportfölj bör (enligt Besser….) innehålla ett urval av många planerade aktier (minst 5.000 …) som är jämnt fördelade på flera bolag (minst 10…) som alla är stora, stabila och lönsamma och där bolagen är fördelade på flera branscher (minst 5….) som alla är seriösa och etablerade.

Bolagen i aktieportföljen bör också vara aktiva på flera marknader (internationell försäljning…). För inköp av aktier krävs det sparande och finansiering (under minst 5 år…) med eget kapital, och för att undvika risken med tillfälligt höga börskurser så bör man planera och genomföra regelbundna inköp under en hel börscykel.

Att begränsa riskerna i sin aktieportfölj medför också att avkastningen från portföljen blir långsiktigt förutsägbar, något som är avgörande för framgångsrika aktieinvesteringar.

(Se där, vi fick med ”3P” igen med ”urval, kapital, inköp”…. 😊 )

Dolda fördelar…

Det finns också några dolda fördelar med att vara utdelningsinvesterare.  Det är främst fem okända fördelar som man får genom att fokusera på aktieutdelningar…

Inga tankar…. Som utdelningsinvesterare krävs det inga egna, smarta tankar. Besser har inget inflytande över några bolag eller aktieutdelningar. Mina utdelningar betalas in på ISK kontot varje år oberoende av vad jag tänker, tycker eller tror om bolagen.

Ingen kunskap…. Som utdelningsinvesterare behöver du inte ha någon egen kunskap om bolagens produkter, produktion, marknad eller konkurrenter. Alla aktieutdelningar utbetalas ut utan att Besser behöver veta något alls om bolagen, deras marknad eller deras produkter.

Inget värde… Som utdelningsinvesterare behöver man aldrig kolla aktiekurser eller bry sig om aktiers värde. Besser är inte intresserad av värde eller aktiekurser och eventuell värdeminskning på aktier ger mig aldrig några bekymmer eller negativa tankar.

Inga vinster… Som utdelningsinvesterare behöver man aldrig sälja några aktier. Besser gör aldrig några vinster men behåller alla aktier och får regelbundna och ökande utdelningar varje år. Enstaka vinster kan inte ersätta regelbundna aktieutdelningar tycker Besser.

Ingen jämförelse… Som utdelningsinvesterare behöver man inte jämföra sig med hur andra investerare presterar. Besser bryr sig inte om värde eller vinster och jämför sig inte heller med börsutvecklingen. Mina utdelningar ökar för varje år och andra investerares framgångar eller motgångar skapar varken girighet eller rädsla.

Slutsats…

Fem korta texter som säger det mesta om hur Besser ser på aktier och investeringar. Ni har säkert läst dem förut men nu blev det en snabb repetition.

Kanske visar texterna också hur annorlunda Besser är som aktieinvesterare. Man behöver naturligtvis inte alls göra som Besser men hitintills har mina tankar om aktier och utdelningsinvesteringar varit hyfsat framgångsrika i praktiska verkligheten (dvs skillnaden mellan teori och praktik…)  Också det något att fundera över…  😊

Besser

Advertisement

Den senaste börscykeln…

Besser gillar (som ni vet…??) att hålla reda på börsutvecklingen. Nu har börsen under många år (fram till januari 2022…) varit på rekordhöga nivåer och då ville ”alla” svenskar ”investera” på börsen.

I verkligheten är det för många rena lotteriet där oerfarna ”investerare” utan egen kunskap och erfarenhet köper aktier i förhoppningsbolag som man läst om i sociala media. Inte en ”hållbar utveckling” tycker Besser…….  😊

”Att investera i aktier är alltid en långsiktig verksamhet” och då bör också man hålla koll på börsutvecklingen. Så, hur har börsen gått de senaste åren? Här kommer lite info…

Den senaste börscykeln….

Om vi snabbt ser på börsutvecklingen i den senaste börscykeln så startade den på botten för drygt 14 år sen med OMXSPI (EOD) på 177 den 21 november 2008. Sen går det bara uppåt, om än ostadigt ibland…

OMXSPI på 200 passeras första gången 8 december 2008 och senast 31 mars 2009, 300 passeras första gången 11 november 2009 och senast 26 maj 2010.

Sen kommer ”2011-dippen” där börsen igen går under 300 den 4 augusti 2011 och senaste kurs över 300 blir den 7 juni 2012.

För ”2011-dippen” så ligger börsen delvis under 300 i drygt 10 månader.

OMXSPI på 400 passeras första gången 10 september 2013 och senast 17 dec 2013.

Det tar 4 år och 9 månader för börsen gå upp 200 indexsteg till 400.

OMXSPI på 500 passeras första gången 26 januari 2015 och senare den 23 okt 2015. Det blir en ny dipp under 2015 där börsen delvis ligger under 500 ända fram till 7 november 2016.

För ”2015-dippen” så ligger börsen delvis under 500 i nästan 2 år.

OMXSPI på 600 passeras första gången den 8 augusti 2018 och senast den 2 april 2019. Det blir en ny dipp 2019 där börsen delvis ligger under 600 i 4 månader från den 9 maj till 30 augusti 2019. Sen går det snabbt uppåt. OMXSPI på 700 passeras den 17 januari 2020.

Under hösten 2019 så går börsen upp 100 indexsteg på bara 4.5 månader.

De senaste åren…

Om vi bara ser på de senaste åren sen första januari 2020 så har OMXSPI haft följande fantastiska utveckling…

År 2020 börjar på 694 och den 19 februari 2020 nås nytt ATH med 733. Sen blir det en ”Corona-dipp” med 35 % ner till 479 den 23 mars. Men OMXSPI på 500 passeras redan 24 mars, 600 passeras den 29 april och 700 passeras den 11 augusti. Året avslutas den 30 december på 768.

Det blir en börsuppgång under 2020 med 60 % på 9 månader efter ”Coronadippen”.

År 2021 fortsätter i samma stil. Redan 20 januari 2021 når OMXSPI över 800 och den 23 mars slutar börsen på 863.

Det betyder en börsuppgång sen ”Corona-dippen” med 80 % på bara 12 månader. Ganska fantastiskt tycker Besser….

Men börsen fortsätter uppåt, den 9 april når OMXSPI över 900 och den 4 augusti 2021 når börsen för första gången över 1.000. Ganska fantastiskt igen…

Börsen (OMXSPI…) når ATH den 4 januari 2022 med 1.045,27 (EOD) men för 2022 så börjar börsutvecklingen sämre. Vi återkommer till det lite senare…

Börsutveckling & matematik….

Det finns några grundläggande delar av hur man räknar på en börsutveckling som vi inte ser så mycket om i media. Ni som läser den här bloggen har självklart full koll på läget, men nu blir det ett enkelt exempel på skillnaden mellan absoluta och relativa tal…

Vi har haft en ojämn men stadig uppgång på börsen sen 2008 och i media så görs varje år en beräkning av hur mycket börsen gått upp för olika index. Men att räkna med relativa tal i en uppåtgående trend kan också ge fel intryck. Vi tar ett pedagogiskt exempel….

Om ett börsindex (t.ex. OMXSPI….) ligger på 500 (indexenheter…) och börsen sen går upp med 500 enheter till börsindex 1.000 så har vi fått en börsuppgång med 100 %, ganska enkelt….!

Men om börsindex ligger på 1.000 och börsen går ner med 500 enheter till börsindex 500 igen så har vi bara haft en börsnedgång med 50 %, eller hur…?

Vi vet inte hur börsen utvecklar sig i framtiden men i en nedåtgående börsutveckling som vi sett under 2022 så blir den relativa börsnedgången alltid mindre än den relativa börsuppgången. Något att fundera på tycker Besser…

Det spelar ingen roll vilka värden vi väljer. Lite pedagogiskt kan man säga att i en börsnedgång så är basvärdet alltid större än beräkningsvärdet (i absoluta tal…) och därmed blir den relativa nedgången alltid mindre än motsvarande uppgång. Om ni förstår vad jag menar…??

Vad kan vi lära oss här? Låt inte relativa värden (vinster, förluster, värdeutveckling, utdelningar…) skymma den faktiska (absoluta tal…) utvecklingen av dina aktieinvesteringar. Ett tips från Besser…

Eller som Besser också brukar säga… ”Relativa tal betalar inga räkningar”…. (favorit i repris… )

Hur ser nerförsbacken ut…?

Vi har haft en ordentlig nedförsbacke för OMXS börsen sen början av januari 2022, och två enkla frågor blir då…. Hur ser nerförsbacken ut? och Hur lång blir den?  Besser gör ett försöka svara på båda frågorna…

Den första frågan är enkel att svara på. Där vet vi redan svaret och där finns ingen tro, tyckande, åsikter eller gissningar som påverkar svaret. Det som är så fantastiskt med den börsutveckling som redan skett är att det finns klara fakta för allt som har hänt. Det går inte att bluffa, fuska eller påverka den utvecklingen…!!!

Vad man tycker, tänker eller tror om börsen (Önsketänkande…) spelar ingen roll när det finns fakta om det som hänt (Verkligheten…). Något att fundera på…..  😊

Besser utgår som vanligt från OMXSPI men för en relativt kort period (drygt ett år…) så räknas både max- och min-värde för årets börsdagar. Dock är alla värden avrundade till ”signifikanta heltal” där vi bortser från decimaler.

Nedförsbacken…

ATH nås redan 4 jan 2022 med maxvärdet 1.051 men sen går det bara utför. Men det blir också några ”stopp på vägen” där börsen hämtar sig för en kort tid. Det finns alltid några optimister som ser köptillfällen och som vill köpa när andra pessimister vill sälja Det blir några kortare ”börsbubblor” innan börsen fortsätter neråt.

Första ”börsbubblan” börjar efter två månader, måndag 7 mars med OMXS på 778. Då har vi haft en nedgång med 26 % under två månader sen ATH. Lokalt maxvärde nås 5 april med 915 och bubblan avslutas 5 maj med OMXS på 767. Det blir en totalt uppgång på 15 % på under två månader för den första börsbubblan.

Den andra börsbubblan börjar då också 5 maj med OMXS på 767 och når sitt lokala max 3 juni med 846. Den andra bubblan avslutas 1 juli på 726. Det blir en uppgång med 10 % under nästan 2 månader igen för den andra börsbubblan.

Den tredje börsbubblan börjar alltså 1 juli med OMXS på 726 och det blir en lokal topp 17 augusti med 828. Sen börjar det gå neråt igen och tredje bubblan slutar på 685 den 29 september. Det blir en uppgång med 14 % under 1.5 månader för den tredje inköpsbubblan.

Tre lokala uppgångar på 10 till 15 % under 2 till 1.5 månader. Det blir en varning även för lokala ”börsbubblor” under en allmän börsnedgång…

Men sen tar det stop för nedgången….

Det blir en första uppgång som börjar då den 29 september på 685 och det går lite ojämnt uppåt i början av oktober. Det blir en lokal topp 13 december på 833. Sen vänder det och går det neråt igen men bara en liten bit. En lokal botten nås 22 december på 777 och år 2022 slutar på 781.

Under 2023 fortsätter börsen upp och når en lokal topp 3 februari med 886. Börsen går bra hela våren, de stora bolagen har bra bokslutsrapporter och kvartalsresultat så kurserna hålls uppe. Från 3 februari till 4 maj så pendlar OMXSPI från 886 (3 feb) till 792 (24 mars) till 843(12 maj).

Har börscykeln avslutats?

Det vet vi inte men det ser så ut enligt Besser. Det blev en lång (och förlängd med nollräntor…) uppgång på drygt 13 år (från 21 nov 2008 till 4 jan 2022). Det blev en kort nedgång på bara 366 indexenheter (1.051 minus 685…) eller 35 % på bara knappt 9 månader (från 4 jan 2022 till 29 sept 2022)

(Men en uppgång från 685 till 1.051 blir en uppgång på 53 % som vi visade tidigare…)

En ny börscykel…??

Självklart kan börsen gå ner under 2023 (och 2024…) men Besser gissar att vi får en ny börscykel när den svenska börsen trots allt fortsätter att visa bra siffror. Det är främst två orsaker till det….

När styrräntan går upp (från 0-ränta till 3.5 % / 4.0 %…) så gör bankerna allt större vinster, både på bolån och privatlån men framför allt på företagslån, och de tre svenska storbankerna är en stor del av OMXS index.

När svenska kronan går ner (minus 25 % senaste åren…) så gynnas skogs- och verkstadsindustrin, med tillverkning i Sverige men global försäljning i US dollar. Det blir bra vinster som driver kursutvecklingen och även skog och verkstad är en stor del av OMXS index.

Besser är optimist för utvecklingen av svenska företag, främst banker, verkstad och skog (men också ”stora investmentbolag”…) och det är mest den typen av bolag som finns i Bessers aktieportföljer. Besser investerar bara i bolag som är stora, stabila och lönsamma, och sådana bolag finns (bara…!!) på OMXS LC. Något att fundera över…

Gissningar om framtiden…??

”Vi vet aldrig hur framtiden blir men man kan alltid gissa” som Besser brukar säga…. 😊.

Hitintills under 2023 har börsen mest gått uppåt. Ibland lite ojämnt och oregelbundet men det är en uppåtgående trend. Besser gissar att bolag som gynnas av högre inflation, högre räntor och svag svensk krona kommer att klara sig bra även de kommande åren.

Det som gäller är också att se på försäljning och marknad. Svenska exportbolag som är innovativa och globalt marknadsledande kommer antagligen att klara sig bra oberoende av konjunkturer och svensk ekonomi.

Besser gissar att vi även i denna börscykel kommer att få både lokala uppgångar och ”dippar”, men med fortsatt regelbundna inköp så minskar risken med inköp till för höga inköpskurser och antalet aktier i aktieportföljerna ökar fortfarande. Det blir en win / win för oss som är utdelningsinvesterare… 😊

Slutsats….

Vi har haft en lång och stor börsuppgång de senaste 13 åren fram till 4 januari 2022, men det blev en kort börsnedgång med bara 35 % under 9 månader till den 29 september 2022. Är den här börscykeln därmed till ända? Det vet vi inte men Besser gissar att det är så.

De senaste åren har vi fått drygt 500.000 nya aktiesparare. Många av dem har satsat på snabb värdeökning och flera reavinster som avkastning på sina ”aktieinvesteringar”. Den typen av avkastning kommer att bli svårare att uppnå, och många riskerar att bli besvikna på resultatet framöver. Att ”spara med aktier” kräver både investeringskapital och tålamod vilket inte alla har…

Det vi också ser är att det i Sverige blir högre räntor, högre priser och högre inflation. Det kommer att påverka många svenskars privatekonomi negativt men behöver inte vara negativt för svenska börsbolag.

Aktieinvesteringar i stora, stabila och lönsamma bolag kommer antagligen att fortfarande att vara långsiktigt lönsamma, men det är bara en ”kvalificerad gissning” från Besser…  dock..

”Även en kvalificerad gissning är fortfarande bara en gissning” som Besser brukar säga… 😊  …och även för gissningar gäller det att förstå ”den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” (favorit i repris…)

Men gissningar spelar egentligen inte så stor roll. ”Det som alltid gäller är att vara både mentalt och finansiellt förberedd för framtiden.” Även det något att fundera på tycker Besser….  😊

Besser

Näst sista akten i dramat ”Förhoppningar AB” …

Nu är det dags att redogöra för näst (??) sista akten i dramat om ”Förhoppningar AB” (FAB…). Slutet närmar sig för ett av de många småbolag som Besser skrivit inlägg om under åren. Just det här bolaget har Besser följt i närkontakt under många år och också skrivit tidigare inlägg om dramat. (Läs inlägg 26 nov 2021, 30 sept 2022 och 17 feb 2023…)

Bolaget har nu ändrat form men det är i grunden samma bolag med samma problem. Nu närmar vi oss slutet i ett äventyr som Besser följt på nära håll de senaste 4 – 5 åren.

Besser är bara en passiv åskådare som inget kan göra men jag känner flera av dramats huvudaktörer och jag har tillgång till både officiell och inofficiell info. Självklart äger Besser inga aktier i FAB och har heller aldrig ägt några.

Vill ni ha en summering av dramat so far (bolagets historik…) så läs inläggen ovan. Där kan man kanske också lära sig något… 😊

Vad hände hösten 2022… ?

När den förra grundaren, huvudägaren och VD (”Christer”) fick sparken av styrelsen hösten 2021 så säljer han alla sina aktier i bolaget och lämnar allt. Styrelsen hittar en ny VD, men han har ordentliga ”inkörningsproblem” (saknar både kunskap, erfarenhet och drivkraft…) och lyckas inte vända bolagets utveckling. Han sitter mest på kontoret och administrerar ett snabbt minskande bolagskapital. Men självklart har han en väl tilltagen VD-lön…

Styrelsen försöker hösten 2022 rädda bolaget när kapitalet minskar i allt snabbare takt. Det blir ett omvänt företagsköp där man går samman med en av konkurrenterna i branschen nämligen DDD. (Det Danska Dotterbolaget, ett litet privat danskt spelbolag som inte heller är lönsamt men som håller sig flytande lite bättre med näsan knappt ovanför vattenytan…)

Det blir en total omvandling av bolaget med ny teknikplattform, nya spel, nya kunder och nytt management

Dock vill bolagets nya huvudägare behålla börsnoteringen på First North i Sverige som en bra möjlighet till vidare finansiering med flera nyemissioner. Så de två danska grundarna av DDD (som båda är SW utvecklare och tekniknördar…) tar över som VD resp CTO och styrelseledamot.

Men självklart sitter man kvar hemma i Danmark och fortsätter att ”utveckla nya fantastiska funktioner” på den nya (men gamla och överspelade…) teknikplattformen.

”Det är alltid kul att grotta ner sig i nya teknikproblem om man är lagd åt det hållet…” säger Besser.

Ny VD ….

Men de två danska huvudägarna är nu också plötslig VD resp CTO för ett börsnoterat bolag i Sverige och då skall man också ha bra löner. Båda får en månadslön på 120 tkr från dag ett.

Samtidigt säger man upp den svenska VD´n med 6 månaders uppsägningstid. Han slutar nästan helt på dagen, han kommer inte in till kontoret, svarar inte på mail och svarar inte i mobilen. Han får 6 månader ledigt med familjen, med nöjen och avkoppling på heltid, och han har självklart kvar sin månadslön på 120 tkr.

Så under 6 månader hösten 2022 till våren 2023 betalar bolaget ut 3 bra löner (dvs 6 x 3 x 120 tkr = 2.16 miljoner + 30% soc kost = 2.8 miljoner) utan att ha en aktiv, fungerande eller sammanhållande VD, och det nya, något förändrade bolaget får en skakig och ostrukturerad start. Ganska fantastiskt tycker Besser…

En knappt flytande skuta…

Men hur skall ett litet danskt spelbolag (2 grundare + 2 utvecklare…) som inte kan något om svenska lagar, svenska börsregler eller om bolagets svenska verksamhet göra ”för att hålla skutan flytande”?

Det blev Bessers gode vän ”Johan” som är kvar i Stockholm som fick ta den bollen. Kvartalsrapporterna skall fram, kontakter med revisorer och konsulter, med First North och myndigheter skall skötas. Många mail och frågor skall besvaras och hyran skall omförhandlas med hyresvärdennär övriga kontorsplatser sägas upp.

Det krävs både närvaro, kunskap och erfarenhet för att hantera den här typen av frågor, och Johan som under 3 år varit praktiskt ansvarig för administration, ekonomi och marknadsföring, får ta hand det jobbet.

Att driva ett börsnoterat bolag kräver ganska mycket hantering och administration även om verksamheten går på sparlåga.

Lägre kostnader…?

Våren 2023 så tar uppsägningstiden slut för svenska VD och bolaget behöver nu bara betala en VD-lön, men styrelsen är ändå missnöjd. Kostnaderna måste ner ännu mer. Det blir ett styrelsemöte i slutet av mars där VD får uppdraget att kapa kostnaderna…

Det finns några lågavlönade svenskar kvar (Johan, som sköter hela den administrativa verksamheten och ”Alex” som är SW utvecklare) och det blir de två som sägs upp. Båda har 2 månaders uppsägningstid och relativt låga löner så i verkligheten blir det inte så stora kostnadsreduceringar.

Men det är enklare att skära kostnader och säga upp någon man inte känner, något man inte förstår eller det man inte vet något om.

Johan förhandlar till sig en extra månad med lön genom att erbjuda sig att hjälpa till med Årsredovisningen och Årsstämman senare under våren men även Johan koncentrerar sig nu på att hitta nytt jobb. Hyresavtalet blir liggande, posten läggs på hög, frågor blir inte besvarade, ekonomi och redovisningen slutar fungera. Framtiden ser inte så ljus ut för Förhoppningar AB…

Tekniska plattformen…

Produktmässigt har det också hänt en hel del sen sist. Den gamla tekniska plattformen (från 2014…) är äntligen skrotad som omöjlig att jobba med efter 9 långa år med massor av utvecklare och kostnader involverade.

Besser kan inte mycket om ”online gaming” men insåg tidigt att bolagets teknikplattform var överspelad och helt värdelös. Utvecklingen av plattformar och spel ligger främst inom de stora gaming bolagen (Electronic Arts (EA), Activation Blizzard, G5 Entertainment, och Embracer) och lokala småbolag har svårt att konkurrera med stora multinationella spelbolag.

Det här var inte ett svenskt fenomen, de flesta europeiska länder har (hade…) under de senaste 10 – 15 åren flera lokala spelbolag som aldrig tog fart. ”Det Danska Dotterbolaget” (DDD…) är bara ett av de spelbolagen som aldrig växte, varken nationellt eller internationellt.

(DDD var ett litet, onoterat, privat Aktieselskab (A/S) med 4 personer i bolaget, utan externa aktieägare där de 2 grundarna var ägare med 2 utvecklare (konsulter) som support.)

”Nya” Förhoppningar AB har nu tagit över det danska ”dotterbolagets” tekniska plattform (från 2010…!!) och den är minst lika begränsad som den skrotade plattformen (från 2014…) men den har trots allt fler spel, fler användare och (ganska låga…) reklamintäkter. ”DDD plattformen” har också lyckats hålla hela DDD (4 personer…) flytande de senaste 6 till 7 åren. Lönsamheten har varit låg, men även kostnader och lönerna har varit låga.

Konsultverksamhet…?

Så frågan blir… Hur kompetenta är bolagets nya ledning, både tekniskt och kommersiellt? Vi får en insikt från deras ”konsultverksamhet”…

Det visade sig att DDD hade för lite jobb till sina två teknikutvecklare och att man under 2021 sålt in ett utvecklingsprojekt på konsultbasis till ett mindre italienskt spelbolag.

(Det verkar finnas många små förhoppningsbolag inom ”online gaming” men få eller inget av dem är framgångsrika och lönsamma. ”Det kan vara svårt för små lokala utvecklingsbolag att konkurrera med stora multinationella techbolag” som Besser brukar säga… dagens understatement nr 1)

Men konsulterna klarade inte jobbet och den italienska kunden var inte nöjd med resultatet. När jobbet var klart vägrade de att betala fakturorna för det misslyckade projektet. Resultatet blev en missnöjd kontakt, dåligt rykte i branschen och inga intäkter. Det blir en avskrivning på drygt en miljon för räkenskapsåret 2023.

Vad kan vi lära av detta? Det vet Besser (!!)* med det verkar som att det danska bolaget (DDD) inte var så smarta, skarpa och duktiga som man kan tro. När Besser kollar på den danska teknikplattformen lite närmare så ligger även den funktionsmässigt minst 10 år efter de stora spelbolagen och den är inte tekniskt bättre än den gamla plattformen från 2014. Ganska dystert tycker Besser…

*… Det man kan lära sig här är att ta referenser innan man anlitar okända konsulter…

 Omvänt förvärv…?

Det som Förhoppningar AB gjorde var ett så kallat ”Omvänt förvärv” där det köpta bolaget (DDD) blir huvudägare i bolaget som köpt dem. Det gjorde man med en riktad apportemission som var ganska märklig…

Det var den gamla styrelsen som sommaren 2022 insåg att man ”måste göra något” för att ”rädda bolaget”.  Den lösning man kom fram till var att slå samman FAB med ett annat bolag i branschen nämligen ett annat danskt spelbolag (DDD) som var i samma situation. Det danska bolaget var ännu mindre och hade en ännu äldre plattform men bolaget hade också lägre kostnader och höll sig flytande.

Det blev två misslyckade bolag som slogs ihop till ett dåligt bolag*, och självklart behöll man börsnoteringen på den svenska börsen (First North). Det krävdes inte ens någon anmälan eller administration eftersom man officiellt behöll bolagets namn, registrering och alla tillstånd.

Ganska smart av styrelsen, men ingen långsiktig lösning på bolagets problem…

(*  ”Two turkeys do not make an eagle”… quote from Google Senior VP Vic Gundotra on Nokia and Microsoft operation on mobile phones in 2011…)

Fyra nyemissioner….

Det blev alltså en riktad apportemission och det var den fjärde nyemissionen på bara tre år.

Den första, i juni 2019 (pre IPO) drog in 20 miljoner till teckningskurs 38 kr. Den andra, mindre än ett år senare (i april 2020…) drog in 9 miljoner till teckningskursen 6.50 kr. (Det går snabbt utför med börskursen och det här blev det en riktad emission till ”privata investerare”)

Den tredje nyemissionen kom redan i oktober 2020. Då hade VD och styrelsen lyckats övertyga en extern ”riskkapitalgrupp” att bolaget var undervärderat med en ”unik patenterad spelplattform” och att de stora vinsterna skulle komma i framtiden. Riskkapitalgruppen fick nu ”chansen att investera” i ett fantastiskt framtidsbolag. Den nya investerargruppen gick in med hela 60 miljoner till teckningskursen 13.50.

(Det visar på ett fantastiskt bra säljjobb av VD och styrelse men också att riskkapitalgrupper och externa investerare inte alltid är så smarta som man kan tro. ”Ett unikt patent” säljs in till några ”investerare” som helt saknar kunskap och erfarenhet inom området. Gjorde man någon kontroll över huvud taget? Besser undrar hur deras ”Due Dilligence” såg ut… 😊 )

Men den fjärde riktade nyemissionen i oktober 2022 var den allra märkligaste. Det blev en apportemission till det danska bolaget två ägare som får 15 miljoner nya aktier (dvs ”halva värdet av Förhoppningar AB”…) när de säljer det egna bolaget (DDD) till Förhoppningar AB.

Antalet aktier fördubblas till 30 miljoner aktier, de två danska huvudägarna bolaget fick alltså 15 miljoner av de aktierna och är nu huvudägare till ett börsnoterat svenskt spelbolag.

De existerande aktieägarna fick en utspädning med 50 % och styrelsen får in en ny dansk styrelsemedlem. Men det blir inga större problem för de som sitter i styrelsen. Alla styrelsearvoden och väl tilltagna löner till ledningen betalas ut som vanligt.

Vad fick danska huvudägarna? Det var inte spelplattformen, utvecklingsresurser eller övrig personal man ville åt utan en etablerad börsnotering på First North och hälften av en hyfsat stor kassa i Förhoppningar AB. Men man fick också två bra löner som VD och CTO utbetalade av det svenska bolaget.

 Den 31 december 2022 fanns det fortfarande 26.1 miljoner kvar som fritt eget kapital av de 89 miljoner som de tre tidigare emissionerna dragit in sen juni 2019. Aktiekursen ligger då på 0.99 kr.

Att byta ett litet, halvrisigt och knappt flytande spelbolag mot 13 miljoner i fritt kapital, en börsplats på First North och två bra löner är en helt OK affär tycker Besser. Dessutom fick de två danska huvudägarna 15 miljoner börsnoterade aktier till en börskurs på cirka 1.40 kr vid tiden för försäljningen.

Idag den 27 april 2023 ligger kursen på 0.50 kr, det finns knappt 1.200 aktieägare hos Avanza och mindre än 200 på Nordnet som antagligen inte är så nöjda med den kursutvecklingen. Hela bolagets börsvärde ligger nu på 13.7 miljoner. Alla aktieägare, även de nya huvudägarna borde vara missnöjda med den kursutvecklingen…

Grundproblemet…

Problemet är att kostnaderna (mest löner och arvoden…) fortfarande är mycket högre än intäkterna. Det finns ingen lönsamhet och inga vinster trots att bolaget varit funnits sen 2013 och varit börsnoterat sen december 2019

Verksamheten är fortfarande inte en lönsam affär. Nu finns huvudägarna, VD och CTO i Danmark men styrelsen, CFO, ett obemannat kontor och börsnotering på First North finns kvar i Stockholm.

”Det kan bli svårt att få en löpande och lönsam verksamhet även i framtiden” säger Besser… ( understatement nr 2… )

Styrelsens ägande…

Det som kan vara värt att nämna är att styrelsens 4 svenska ledamöter (förutom ”nya danske huvudägaren”…) tillsammans har 0.37 % av bolagets aktier (2 ledamöter har 0 aktier…) så de riskerar inte några större förluster på det personliga planet. Tvärt om så kan styrelsen sitta kvar ytterligare ett år 2023 och lyfta fina styrelsearvoden…

Andra aktieägare…

Det var från början (2019…) ett litet gäng kring grundaren och gamla VD (”Christer” som även Besser känner…) som alla investerade sparkapital i FAB under 2020 efter att bolaget gjort en IPO i december 2019. (Aktiekursen under 2020 började på 4.00, toppade på 16.40 och slutade på 9.80 med en medelkurs på cirka 9 kr under året)

”Johan” satsade en stor del av sitt sparkapital, ”Hugo” satsade flera miljoner. Nu visar det sig att även ”Gustav”, en annan i gänget som har ”ett stort ego” men ”en begränsad privatekonomi” efter några tidigare ”kraftiga felsatsningar” satsat sitt begränsade sparkapital i Förhoppningar AB.

Besser känner flera av de tidiga aktieägarna som alla gick in på höga aktiekurser under 2020, och gissar att de flesta behåller sina aktier även framöver och hoppas på en vändning. Vi får väl se hur det går…

Vad kan vi lära oss här? Satsa inte kapital i förhoppningsbolag på rykten och högre aktiekurser där andra aktieägare som du känner försöker påverka dig att köpa aktier i bolaget. ”Det gäller att skilja på privatekonomi och sociala relationer” som Besser bruka säga….

Näst sista akten…

Det drar ihop sig till slutet i dramat. Både det vi ser från kvartalsrapporter och årsredovisning men också allt annan ”inofficiell” info som jag hör från min gode vän ”Johan”

Om vi börjar med Årsredovisningen för 2022 så ser vi flera saker. För det första, ”Kostnader och Intäkter”….

En mycket viktig siffra för alla bolag är relationen mellan kostnader och intäkter. I de flesta förhoppningsbolag ligger kostnaderna (löner, arvoden, hyra mm…) väsentligt högre än intäkterna (försäljningen...).

Typexempel är just Förhoppningar AB. Senaste Årsredovisningen för 2022 visar att 31 dec 2022 ligger börsvärdet på drygt 29 Mkr, Nettoomsättningen (Försäljningen för helår 2022…) har gått upp till 500 tkr (100 % reklamintäkter (från DDD…) och 0 % spelintäkter. Alla spel är gratis…).

Rörelsens kostnader (för helår 2022…) ligger på 29 miljoner. Det betyder att intäkterna 2022 var under 2 % av årets kostnader. ”Inte heller ett så bra värde” tycker Besser.. (understatement… nr 3).

Det vi också ser i Årsredovisningen för 2022 är att Kassan (”Likvida medel”…) ligger på 11 miljoner, ”Summa fritt eget kapital” ligger på drygt 26 miljoner och antalet anställda 31 december var 12 personer.

Även om man halverar antalet anställda (till totalt 6 personer (VD, CTO, CFO + 3 SW-utvecklare…), dubblar intäkterna (till 1 miljon i reklamintäkter…) och skär bort 30 % av kostnaderna (till 20 miljoner…) så kommer verksamheten fortfarande inte att bli lönsamt och gå med vinst under 2023.

Vad skall man göra då? Styrelsen letar nu desperat efter nya ”externa finansiärer” som skall gå in med nytt kapital. Besser gissar dock att det kan bli svårt att sälja in den nyemissionen, både med tanke på bolagets historik, bolagets aktieutveckling och det allmänna investeringsläget under 2023. Att sälja in en till nyemission till befintliga aktieägare är det inte ens lönt att försöka med.

Sista akten…

Vi vet inte när slutet på dramat kommer men Besser gissar att ”sista akten” kommer under 2023. Hur blir slutet? Det vet vi inte men vi kan alla gissa…

Besser håller fortsatt koll på utvecklingen och återkommer i slutet av 2023 med ett nytt inlägg och en ny rapport från äventyret med Förhoppningar AB. ”Vi får väl se hur det går” säger Besser som vanligt som avslutning…

Slutsats…

När det gäller små olönsamma förhoppningsbolag så kan allt hända. Det är också något vi kan lära oss av dramat med ”Förhoppningar AB”.

Det är inte ”Rocket Science” att driva företag. Det som behövs är att intäkterna är större än kostnaderna och för att det skall hända så måste man 1) veta vad kunderna vill ha, 2) producera produkter, varor och tjänster som marknaden köper och 3) sälja allt med bra vinst. Svårare än så är det inte…  😊

Det flesta Förhoppningsbolag klarar inte av de här enkla kraven och ”Förhoppningar AB” är bara ett av många bolag, om än med lite mer extrema siffror. De som får betala för verksamheten är aktieägarna och för förhoppningsbolag kan det fortsätta (med flera nyemissioner…) i många år.

Vad händer när kapitalet tar slut? Det får vi veta i nästa inlägg om ”Förhoppningar AB” när sista akten i dramat redovisas av Besser. Vi får väl se hur det går…

Besser

En klar, tre kvar…

Eller som Besser vanligtvis säger ”One down, three to go….”. (Yes… Besser är på många sätt en annorlunda aktieinvesterare… 😊  )

Något annat som är annorlunda med Besser är att han har fyra olika ”planerade aktieportföljer” där han samlar sina aktier, och nu har en av de fyra portföljerna blivit klar, dvs den portföljen är ”fullinvesterad” med alla sina planerade aktier.

Det blev självklart firande med lite bubbel och det känns ganska skönt att ha lyckats få en av portföljerna färdig, även om den var den minsta och därmed också enklaste att avsluta.

Den här aktieportföljen gick under beteckningen ”Favoritportföljen” och startade så sent som våren 2020. Även för Favoritportföljen följde Besser den vanliga processen med ”3P” och det blir en enkel redovisning av hur Favoritportföljen använde de tre delarna…. (Kanske kan man lära sig något… 😊 )

Många frågor…

Som vanligt är det många frågor man måste kunna svara på innan (!!) man börjar med aktieinvesteringar och startar en (ny…) aktieportfölj. De två första (och viktigaste…!!) frågorna blir … Vilka aktier vill man ha i portföljen? och Hur många aktier vill man ha i portföljen?

Eller för att uttrycka det som Lewis Carroll… ”Om du inte vet vilka aktier du vill ha så spelar det ingen roll vilka aktier du köper”. Ganska självklart tycker Besser…

Även antalet aktier är viktigt. ”Om du inte vet hur många aktier du vill ha så spelar det heller ingen roll hur många aktier du köper”. Även det ganska självklart…

Man måste också kunna svara på Varför väljer man de här aktierna? och Vad krävs för att kunna köpa aktierna? Slutligen måste man svara på Hur gör man inköpen? När gör man inköpen? och Vad händer med inköpta aktier? Det blir svar från Besser på några av frågorna nedan….

Planning…

Favoritportföljen började planeras redan i januari 2020. Börsen fortsatte uppåt och det blev allt svårare att hitta prisvärda aktiekurser till de (då…) två andra aktieportföljerna som därmed inte ökade med antal aktier lika mycket som önskat. Vad gör man då? Svaret blev att starta en ny och mindre portfölj baserad på tidigare favoriter.

Det blev som vanligt en ordentlig dokumentation av svaren på frågorna ovan redan innan portföljen startade, och här kommer den dokumentationen och texten (från mars 2020…) i original …

”Favoritportföljen är en aktieportfölj med mycket enkelt och subjektivt utvalda aktier som bara innehåller äldre och nya favoritbolag. Favoritportföljen är också baserad på avknoppning av bolag i Grundportföljen som innehöll mina första favoritaktier.

Det är i huvudsak nya bolag jag gillar på grund av huvudägare och affärsmodeller. Flera av bolagen har också investmentbolag som kloka och långsiktiga huvudägare. Av de ursprungliga favoritaktierna så behålls bara investmentbolagen Investor och Ratos

De ursprungliga favoritaktierna kompletteras med ett bolag på konsumentsidan (H&M) och en aktie i ett riskkapitalbolag (EQT) som avknoppats från Investor. Båda bolagen har stor potential med stabila och långsiktiga huvudägare, och bör båda två bli framtida vinnare på den globala marknaden.

Två andra nya bolag är Essity som avknoppades från SCA och Epiroc som avknoppades från Sandvik. Även Indutrade och Hufvudstaden med Fredrik Lundberg som huvudägare är med i favoritportföljen.

De två sista bolagen är en lönsam bank (SHB) och ett nytt industribolag (Hexpol). Båda aktierna finns på OMXS LC och båda bolagen har långsiktiga och kompetenta ägare, styrelser och företagsledningar.”

Preparation….

Det verkar kanske vara en enkel sak att sätta ihop en önskelista av aktier men då måste man också kunna svara på Vad som krävs för att kunna genomföra investeringarna i verkligheten?  Även den delen är självklart med i planeringen och är också dokumenterad. Här kommer den originaltexten…

”Alla aktier i Favoritportföljen inköps regelbundet med aktivt investeringskapital parallellt med inköp i Grundportföljen och Branschportföljen. De tio bolagen i portföljen fördelas jämt med 500 aktier per bolag och Favoritportföljen kommer därmed att innehålla totalt 5.000 aktier.”

Även finansieringen med ”aktivt investeringskapital” finns naturligtvis dokumenterad i text….

” Finansieringen kommer i huvudsak från tidigare sparande, oplanerade intäkter och aktieutdelningar i ett aktivt investeringskapital som finns på sparkonto. Total finansiering av Favoritportföljen kommer att kräva cirka 750 tkr.”

Performance….

Så… Vad hände med de planerade inköpen till Favoritportföljen? Även här så dokumenteras varje inköp av aktier som gjorts under årens lopp. Den planerade exekveringen av Favoritportföljen fanns dokumenterad från första början, även om den modifierades lite under åren. Här kommer den senaste texten….

”Samtliga inköp dokumenteras i portföljöversikten, dels som enskilda bolag och aktier, och dels totalt i kronologisk ordning. Inköp sker regelbundet med gemensamt aktivt investeringskapital från Q2, 2020 fram till och med Q4, 2023. Portföljen bör därmed ta drygt 3 år att slutföra.”

Självklart kan man också beskriva ovanstående investeringsprocess som ”Mål, Medel, Resultat” eller ”Urval, Kapital, Inköp” och man kan även driva processen både seriellt och parallellt. Det som är viktigt är att man förstår den logiska tankeföljden för att nå stabila och långsiktiga aktieinvesteringar.

Eller som Besser brukar säga… ”Aktieinvesteringar skall alltid vara en logisk, strukturerad och dokumenterad process”….. (favorit i repris…. 😊 )

Inköp av EQT……

Nu är alltså Favoritportföljen med 5.000 aktier klar, helt enligt planeringen i januari 2020. Det blev en extra skjuts på inköpen i början under ”Coronadippen” i april 2020. Portföljen påbörjades i Q2, 2020 och de första aktierna köptes redan den 2 april 2020. Det blev 500 Ratos, 250 EQT och 250 H&M som sen kompletterades och ökade på med allt fler aktier i fler bolag i början (första veckan…!!) av varje kvartal under tre år.

Det kan noteras att de 250 första EQT köptes 2 april 2020 till kursen 110 kr och sen blev det inga fler inköp fram till 3 april 2023 då de sista 250 EQT köptes till kursen 210 kr. Totalt GAV för 500 EQT landade på 160 kr.

Det blev alltså inga inköp under de följande två till tre åren när EQT blev allt mer övervärderad (och nådde ATH på 544 kr den 22 november 2021…). Besser försöker alltid undvika inköp av övervärderade aktier. I en diversifierad aktieportfölj finns det alltid några andra aktier som är köpvärda…

Planering…!!

Favoritportföljen beräknades (planning…) redan i mars 2020 att kräva “cirka 750 tkr” i investeringar och ta ”drygt 3 år” att slutföra. I verkligheten (performance…) blev det 742 tkr resp 3 år och 1 dag. Ganska bra planerat (eller gissat…??) tycker Besser

Ett utvecklingsprojekt…!!

Man kan också se en aktieportfölj som ett utvecklingsprojekt. Besser har många år med erfarenhet från ekonomisk uppföljning och det funkar bra även för aktieinvesteringar.

Det gäller att hålla budgeten och komma i mål i rätt tid. Med Favoritportföljen har Besser lyckats med båda delarna. Något att fundera över för alla som ”investerar i aktier” tycker Besser.

Det som gäller är att man redan från början att vet man vill uppnå, vilka resurser som behövs och hur lång tid projektet kommer att ta. Svårare än så är det inte… 😊

Då måste man också ha regelbundna avrapporteringar för att hålla tidplanen och följa upp budgeten, något som Besser också gör varje halvår. Ganska självklart även det enligt Besser…

Yield on Cost (YOC)….

Besser, som är en utpräglad utdelningsinvesterare, vill naturligtvis också veta vad YOC blir för den här portföljen.

Det första vi ser är att ”Yield” i översättning blir ”Avkastning” men det är inte hela sanningen. Det man normalt lägger in i begreppet Yield är ”realiserad avkastning” (till skillnad mot ”fiktiv avkastning”…). För Besser blir Yield därmed bara de (realiserade…) aktieutdelningar som Favoritportföljen avkastar i verkligheten.

Men även om Favoritportföljen var inte fullinvesterad under hela 2023 (de sista EQT aktierna köptes 3 april… ) så blir det full (realiserad…) utdelning för alla aktier under 2023 med 21.145 kr.

Vi kan också säga vad Cost blev för portföljen och det värdet är 742 tkr. Det betyder att faktisk (realiserad…) YOC för 2023 blev 2.85 % vilket är helt OK för Besser.

Det som också blir klart med en beräkning av YOC är hur viktigt det är att ha ”rätt inköpskurs” (dvs Cost…) för sina aktieinvesteringar. Då spelar det ingen roll om man vill få avkastning i form av värdeökning, reavinster eller utdelningar.

Inköpskursen är alltid viktig och det som gäller är att undvika ”övervärderade aktier”. (Vilket dock var ganska svårt under den kraftiga börsuppgången 2020 och 2021…) Något att fundera över…

Framtiden…??

Vi vet inte vad Yield blir för framtiden, t.ex under 2024? Yield kan både minska (om utdelningarna minskar… ) och öka (om utdelningarna ökar…).  Det som dock alltid är konstant är Cost.

(Besser kör en rak ”Buy & Hold” där alla aktier behålls i aktieportföljerna. Då blir det enkelt att hålla koll på både ”Yield & Cost”……)

Om vi ser till Favoritportföljens totala utdelningar för åren 2021, 2022 och 2023 så var de 36.13, 40.40 respektive 42.29 kronor, som då skall multipliceras med 500 aktier.

Det betyder att Favoritportföljen framöver kommer att bidra med drygt 20 tkr per år i avkastning så länge de totala utdelningarna (Yield…) överstiger 40 kronor. Ganska fantastiskt… 😊

YOC är i praktiken också beroende av tiden för aktieinnehavet. Aktierna i den här portföljen har bara några få år i portföljen och Besser gissar att utdelningarna på sikt kommer att öka (oberoende av vad som händer i framtiden…).

Därmed kommer även YOC att öka och förhoppningsvis ligga en bit över 3 % om några år. Vi får väl se hur det går….

Slutsats…

Besser är mycket nöjd med att en aktieportfölj äntligen är färdig och klar, även om det bara är en relativt liten portfölj….

Det vi kan lära oss här, är att alla aktieinvesteringar blir så mycket lättare med tålamod (och att se positivt på framtiden…) om man har realistiska delmål som kan uppfyllas under vägen.  Den här portföljen tog 3 år att få färdig men de andra portföljerna kommer inte att bli färdiga än på några år.

Besser fortsätter som vanligt med både regelbundna och oregelbundna (extra…) investeringar. Och självklart kämpar Besser med tålamod vidare år efter år.…

Vi får väl se hur det går framöver Det blir alltid en avstämning av aktieportföljerna varje halvår. Oftare än så behövs inte om man är en långsiktig aktieinvesterare…

Nästa avstämning blir alltså för halvår 2023 i början av juli. Då får vi se hur det gick med utdelningar och YOC för alla fyra aktieportföljerna. Kan bli intressant… 😊

Besser

En ny portfölj, igen…

Besser har som ni vet (??) tre planerade aktieportföljer med lite olika inriktningar. Nu är en av portföljerna (Favoritportföljen med 5.000 aktier) nästan färdig och fullinvesterad så då blir det dags att planera för en ny aktieportfölj, igen…

Överlappning…

Den nya portföljen blir en Inspirationsportfölj och inköp till den har redan påbörjats under Q1, 2023. De inköpen överlappar också avslutet av Favoritportföljen som planeras till Q2, 2023.

Det finns bara 250 EQT kvar att köpa till Favoritportföljen och EQT är enligt Besser fortfarande ”övervärderad”. Besser har ett GAV på 110 kr för de första 250 aktierna och räknar med att köpa resterande 250 aktier under Q2 2023, även om det blir till högre aktiekurser. Det blir också en slutredovisning av Favoritportföljen under Q2, 2023. Vi får väl se hur det går…

Besser har inte heller slutfört de två första aktieportföljerna (Grundportföljen med 22.000 aktier och Branschportföljen med 53.000 aktier) så de portföljerna kommer att fortsättas att fyllas på med inköp av nya (men redan planerade…!!!) aktier parallellt med den nya portföljen. Det kommer antagligen att ta några (många…??) år till innan även de två portföljerna blir färdiga.

Inspirationsportföljen….

Den nya Inspirationsportföljen började planeras redan i oktober 2022 och är ganska lik den senaste Favoritportföljen men baserad på och inspirerad av fyra familjer (med fyra ”familjeföretag”…) som Besser har ett stort förtroende för när det gäller aktier och investeringar. De fyra familjerna är Wallenberg, Lundberg, Persson och Söderberg.

Inspirationsportföljen kommer alltså att innehålla några av de aktier som de här familjerna har i sina egna familjebolag och bolagen uppfyller självklart även Bessers krav på bolag att investera i. (dvs Stora, Stabila och Lönsamma bolag).

Besser går igenom de fyra familjerna var och en så att ni (och även jag…!!!) förstår bakgrund och att jag även dokumenterar hur ”Urval av aktier” (dvs Planning…) har gått till.

Dokumentation…!!

Just dokumentation är enligt Besser en av grunderna för att bli långsiktigt framgångsrik med aktieinvesteringar. Det gäller att alltid lära sig av sina misstag (både stora och små…. 😊  ) och då är dokumentation av tankar och handlingar en grundläggande del av investeringsprocessen.

Eller som Besser brukar säga…. ”Aktieinvesteringar skall alltid vara en logisk, strukturerad och dokumenterad process” (favorit i repris…)

(Planera dina aktieinvesteringar som en logisk följd av händelser för en riskbegränsad och realistisk avkastning. Förbered med en strukturerad process för inköp av aktierna. Genomför investeringarna med dokumentation av både planering, inköp och resultat. Svårare än så är det inte… 😊 )

Urval av aktier…

Besser följer som ni vet en mycket enkel investeringsprocess enligt ”3P” (”Planning, Preparation, Performance”) som i det här fallet kan beskrivas som ”Urval, Kapital, Inköp” där just ”Urval (Planerade inköp…) av aktier” är första steget i den processen…

Här kommer lite info om de familjer, bolag och urval av de aktier som är grunden till den nya Inspirationsportföljen …

Familjen Wallenberg är huvudägare i Investor AB, Sveriges äldsta och ledande investmentbolag som grundades redan 1916 av Marcus Wallenberg Sr. Investor har vuxit med lönsamhet i över 100 år och varit noterat på Stockholmsbörsen sen 1917. Familjen Wallenberg är fortfarande dominerande ägare i bolaget.

Den första aktien till Inspirationsportföljen blir helt enkelt Investor (47.1 %, röstetal)

Men investmentbolaget Investor äger också aktier i flera andra bolag som passar in i portföljen. Besser lägger in alla bolag där Investors röstetal är runt 20 % eller mer och som är noterade på OMXS LC (Large Cap) i portföljen. Det blir några etablerade ägarbolag (med Investors röstetal…).

Atlas Copco (22.3 %), SEB (20.8 %), Epiroc (22.7 %), Ericsson (23.8 %), Husqvarna (33.2 %), Electrolux (28.4 %), SAAB (39.7 %) och Electrolux Pro (32.4 %).

Familjen Wallenberg är också via sitt privata ägarbolag FAM huvudägare i SKF (29.0 %) så även det bolaget läggs in i Inspirationsportföljen. Det blir totalt 10 bolag från familjen Wallenberg.

Familjen Lundberg är huvudägare i bygg och investmentbolaget L E Lundbergföretagen AB (Lundberg) som grundades 1944 av Lars-Erik Lundberg och börsnoterades 1983. Lundberg är ett långsiktigt och framgångsrikt fastighets- och investmentbolag med Industrivärden som främsta innehav. Familjen Lundberg är helt dominerande ägare i bolaget.

Första aktien till Inspirationsportföljen blir då Lundberg (93.4 %, röstetal).

Även här har Besser samma urvalskriterier, de bolag där röstetalet är runt 20 % eller mer och att bolagen också ligger på OMXS LC tas in i aktieportföljen. Det blir följande bolag…

Hufvudstaden (88.5 %), Holmen (62.3 %), Industrivärden (25.0 %), Indutrade (26.6 %), Husqvarna (25.3 %), Handelsbanken (15.6* %), Sandvik (16.4* %), Skanska (13.6* %). Totalt blir det 8 bolag, inklusive Lundberg men exklusive Husqvarna som redan finns under Investor.

Men även de bolag som ingår i Industrivärden kan räknas med som bolag med inflytande från Lundbergsfären, och då får vi följande bolag till portföljen.

Volvo (27.8 %), Handelsbanken (15.6* %), SCA (29.3 %), Skanska (13.6* %), Sandvik (16.4* %), Essity (29.6 %), Ericsson (15.1 %), Alleima (16.4* %). Det blir 4 nya bolag från Industrivärden till Inspirationsportföljen och totalt blir det 12 bolag från familjen Lundberg.

*= röstetal inklusive Industrivärden

Familjen Persson är huvudägare i det globala mode- och klädbolaget Hennes & Mauritz AB (H&M). Bolaget grundades 1947 av Erling Persson och är börsnoterat sen 1974. Familjen Persson är fortfarande huvudägare i H&M (79.3 %, röstetal) men har inget ägande eller inflytande på andra bolag på OMXS LC. H&M blir därmed det enda aktien till Inspirationsportföljen från familjen Persson.

Familjen Söderberg är huvudägare till investment- och riskkapitalbolaget Ratos AB (74.2 %, röstetal) som grundades och börsnoterades 1934 av bröderna Ragnar och Torsten Söderberg. Ratos investerar bara i onoterade bolag så Ratos blir därmed enda aktien som ingår i portföljen från familjen Söderberg.

Totalt blir det 24 bolag som får plats i nya Inspirationsportföljen.

Familjeföretag…!!!

Alla de fyra ”Inspirationsbolagen” (Investor, Lundberg, H&M och Ratos…) kan betecknas som ”långsiktiga familjeföretag” även om de sedan länge är noterade på börsen och har många andra aktieägare än de ursprungliga ägarfamiljerna. De uppfyller också Bessers två övriga krav på aktieinvesteringar, nämligen ”Långsiktiga huvudägare” och ”Starka balansräkningar”.

Det som är ganska fantastiskt är att ägarfamiljerna, som inspirerat Besser till den här aktieportföljen, också låter Besser följa med på en ”free ride” när de själva under många år lägger ner tid och resurser på att utveckla och driva bolagen framåt.

Man kan alltså säga att familjerna Wallenberg, Lundberg, Persson och Söderberg alla ”jobbar för Besser” och att Besser, som är deras chef (??) (dvs delägare i bolagen !!…) bara sitter still och rullar tummarna medan en stor del av vinsten (dvs utdelningarna…) automatiskt kommer in på mitt ISK-konto varje år. Ganska fantastiskt tycker Besser…. 😊

Riskbegränsning…!!!

Besser har alltså gjort ett urval av 24 bolag fördelade på 10 branscher som skall finnas i den nya (planerade…) Inspirationsportföljen, men hur ser portföljen ut i övrigt?

För Besser är riskbegränsning en av de viktigaste delarna med aktieinvesteringar och att ha aktier olika bolag i flera branscher är ett enkelt sätt att begränsa både bolagsrisken och branschrisken. En riskbegränsad aktieportfölj bör innehålla aktier i minst 10 olika bolag i 5 eller flera branscher.

En annan riskbegränsning är att begränsa varje enskild bolags inverkan på aktieportföljen. Därför bör aktierna vara relativt jämnt fördelade, och ett vanligt sätt är att fördela risken i en aktieportfölj är efter ett ”viktat värde (dvs antal (”viktat”) och aktiekurs (”värde”)…) för varje aktie.

Besser är som vanligt annorlunda och begränsar bara risken med jämn fördelning på antalet planerade aktier för varje bolag oberoende av aktiekurs. Det blir en enklare, jämnare och mer realistisk riskfördelning när alla aktier har samma antal, tycker Besser.

(Bessers är bara intresserad av (ett stort…) ”antal aktier” och mina investeringar har inget med ”värde” att göra. Jag är ingen ”värdeinvesterare” och är inte intresserad av ”värde” på mina aktier. Som avkastning räknas bara (100 %…) aktieutdelningar och då är antalet aktier alltid viktigast. Dessutom har aktier med låga aktiekurser normalt högre risk och då blir det en jämnare (absolut…) riskbegränsning med samma antal för alla aktier…)

Besser behåller också alltid alla aktier och då är det också positivt att ha tydliga mål (500 aktier…) för varje bolag. Dessutom slipper man att drabbas av börspsykologi med regelbundna ”omdisponeringar av aktieportföljen” (dvs ”sälja vinnare och behålla förlorare”…..). Ett mycket vanligt problem bland ”värdeinvesterare”. Tag varning…

Inspirationsportföljen kommer därmed att innehålla 24 bolag med jämnt 500 planerade aktier i varje bolag, totalt blir det 12.000 aktier.

 ”Det är ganska enkelt att göra ett urval av aktier för en planerad aktieportfölj” tycker Besser. Men sen gäller det också att skaffa kapital och även ha tålamod att genomföra regelbundna inköp av aktier under många år. Vi får väl se hur det går….  😊

A eller B-aktier….???

För stamaktier med olika röstetal (dvs A-aktier och B-aktier…) så är det också olika aktiekurser. Men alla stamaktier har enligt svensk aktiebolagslag ”lika rätt till bolagets tillgångar och vinst”. Som vanlig privat aktieägare så har de olika röstetalen ingen påverkan, varken på bolaget eller på årsstämman, och då är det självklart att välja den aktie (oftast, men inte alltid, B-aktien…) som har lägsta aktiekursen.

Realistiska aktieportföljer…!!!.

En viktig aspekt på aktieportföljer är också att de skall vara Realistiska. Det gäller inte bara val av bolag och aktier, det gäller också möjligheten at få ett rimligt avslut på aktieportföljen i en hyfsat nära framtid.

För Besser betyder det här att 500 aktier per bolag är en lämplig begränsning och att Inspirationsportföljen (någon gång i framtiden…) kommer att vara fullinvesterad med totalt 12.000 aktier.

Det kommer antagligen att ta cirka 6 år att slutföra Inspirationsportföljen jämfört med att det bara kommer att ta drygt 3 år att få Favoritportföljen färdig. Det betyder också inköp av minst 2.000 (planerade… !!) aktier per år (från 2023…) bara till den här portföljen för att den skall bli fullinvesterad fram till 2029. Vi får väl se hur det går, igen… 😊

Planering vs Gissningar…

Som ni vet (??) är det en stor skillnad mellan planering och gissningar. Besser har planerat för 12.000 aktier i den här portföljen och där finns det ingen osäkerhet. Jag vet redan idag att Inspirationsportföljen, när den är färdig, kommer att innehålla exakt 12.000 aktier.

Däremot vet jag inte när den här portföljen blir klar. Även om jag tror att det tar 6 år att få den fullinvesterad så är det bara en gissning. Det kan ta både kortare och längre tid innan Inspirationsportföljen är färdig men jag hoppas och tror att den är färdig och fullinvesterad om cirka 6 år.

Andra portföljer…

Men man behöver naturligtvis inte köpa 500 aktier i varje bolag. Det är helt beroende av den egna privatekonomin. Besser ger med varm hand bort hela portföljen till den som vill kopiera den…

Kanske räcker det med 10 aktier, 50 aktier eller 100 aktier per bolag för att det skall bli en ”stor, stabil, riskbegränsad och realistisk utdelningsportfölj” för er som följer den här bloggen. Ni väljer själva…… 😊

Bessers avslutande kloka ord…

På tal om riskbegränsade och realistiska aktieportföljer…

”Om du fattade rätt beslut* redan för länge sen så har du glädje av det idag. Om du fattar rätt beslut idag kommer du att få glädje av det i framtiden” …Besser

(*… ”rätt beslut” gäller nästan allt här i livet, det gäller val av utbildning, det gäller val av partner, det gäller val av jobb, det gäller val av bostad och det gäller val av… aktier. Något att fundera över… 😊  )

Slutsats…

Besser gillar att ha investeringar i flera planerade aktieportföljer samtidigt, och nu blir det en ny portfölj igen som ersätter den senaste som (nästan…) är fullinvesterad. Kanske lite onödigt komplicerat, men Besser gillar att ha med flera portföljer och aktier i planering och inköp. Kanske inget som rekommenderas för (alla av…)  bloggens läsare.

Det räcker bra med bara en aktieportfölj om den är riskbegränsad, realistisk och klokt planerad redan från början…  😊

Besser hävdar alltid att man egentligen inte behöver kunna något om aktier eller bolag om man bara vet vem man kan lita på. Det gäller både kunskap (om marknaden och bolaget…), erfarenhet (från företagande sen många år…) och drivkraft (att utveckla bolagets verksamhet…).

För Besser räcker det att ovanstående fyra familjer (som huvudägare…) sen länge bevisat att de har den kompetensen. Det fantastiska är att det så enkelt blir 24 stora och stabila bolag i den nya aktieportföljen utan att Besser behöver veta något, kunna något eller göra något alls för bolagens verksamhet och utveckling.

Besser är (som ni vet…??) både lat, bekväm och gillar inte att jobba i onödan. För att de här bolagen skall kunna utvecklas vidare med lönsamhet under många år så behöver Besser inte fatta några egna beslut eller själv vara aktiv med egna handlingar. Men Besser får ändå del av bolagens vinster varje år i form av aktieutdelningar. Ganska fantastiskt hur enkelt det är att vara utdelningsinvesterare tycker Besser igen….  😊

Då känns det bra att ha fyra familjer med många smarta, kunniga och erfarna personer (och alla andra i bolagen…) som alla jobbar hårt för att Besser skall få ännu större utdelningar och inkomster från sina aktier de kommande åren….  😊

Besser

Nyemissioner i småbolag…

Det här inlägget är inspirerat (och delvis kopierat ur…!!) av en läsvärd artikel som Besser hittade i Affärsvärlden. Artikeln är från februari 2022 men det som skrivs gäller fortfarande i mars 2023, även hela 2024 och också i framtiden (dvs fram till 20xx….) … 😊

Besser har skrivit om nyemissioner många gånger, så nu blir det bara en uppdatering.

Det är självaste VD och Chefredaktören Peter Benson (PB) som skrivit en (som vanligt…) mycket bra, krönika om just småbolag som konstant år efter år går med förlust, och där det blir aktieägarna som får betala för kalaset i form av upprepade nyemissioner.

(Disclaimer: Peter Benson är en av Bessers favoritjournalister sen många år och det påverkar nog min uppfattning om just den här artikeln…)

Årsredovisningar…??

Det första vi konstaterar är att Peter Benson baserar sina undersökningar på småbolagens egna årsredovisningar vilket Besser aldrig skulle göra. Besser har sett allt för många ”fantastiska bokslutsdispositioner” (både lagliga och olagliga…) för att tro på siffror i oseriösa småbolags kvartalsrapporter och årsredovisningar.

Som jag tidigare skrivit så anser Besser att cirka hälften av alla förhoppningsbolag på småbörserna är rena finansbedrägerier redan från början och den andra halvan är mest en blandning av girighet, inkompetens och orealistiska förhoppningar.  Besser har jobbat några år i finansbranschen med just småbolag och det är anledningen till att Besser aldrig någonsin kommer på tanken att investera i småbolag över huvud taget.

Finns det inte bra och seriösa småbolag? Självklart finns det också helt OK småbolag, men de är extremt ovanliga och dessutom svåra att hitta. Det finns kanske några få småbolag med hög etik och integritet som kämpar på, men det är fortfarande ingen garanti för att just de bolagen utvecklas med tillväxt och lönsamhet. Det finns så mycket som kan gå fel på vägen, både bolagens egna misstag men främst att marknaden förändras, typ Covid-19 (2020) eller räntehöjningar (2023).

Stora, stabila och lönsamma bolag har redan erfarenhet och en reserv av kapital (dvs ”en stark balansräkning”…) som kan användas när det blir oväntade problem. Då blir det enklare att anpassa verksamheten och betala för de förändringar som behöver göras.

Enkelt kan man uttrycka det som …”De flesta småbolag blir aldrig stora, blir aldrig stabila och blir heller aldrig lönsamma.” De allra flesta småbolag (nästan alla…) kostar bara kapital och skapar problem för alla inblandade, främst för aktieägarna (mera pengar, nyemissioner…) men också kunder (fel produkt- och leverans-kvalitet…) och anställda (inget jobb, uppsägningar…). Något att fundera över tycker Besser….

Eller som Besser brukar säga… ”När det gäller bolagsvärdering så är praktisk erfarenhet viktigare än teoretisk finansanalys”

”Hundratalet börsbolag i riskzon för krisemission”

Ovanstående rubrik var inledningen på PBs artikel i Affärsvärlden. Så här skrev han vidare…

”Det finns 400 svenska börsbolag som går med förlust. Flera av dessa har svaga finanser. Nyemission när börsvärdet är lågt relativt kapitalbehovet leder till blodig utspädning. Afv har gått igenom siffrorna och hittar runt hundra bolag som är i den riskzonen. ”

Det blir massor av kända och okända bolag som räknas upp som exempel, Besser har bara koll på några få ”favoriter” (från tidigare blogginlägg…). Vidare skriver PB….

”Det finns numera över 1.000 börsnoterade bolag på svenska aktielistor. (Cirka 150 av dessa börsnoterades under 2021.) Eftersom ett av börsens huvudsyften är kapitalförsörjning så är det inte konstigt att flera hundra av dessa också har ett behov av framtida finansiering via aktiemarknaden”

Ja, i teorin så är småbörserna (”aktiemarknaden”…) till för bolagens kapitalförsörjning men i verkligheten går de flesta småbolagen till börsen för att med IPO och nyemissioner sälja övervärderade aktier till nya och lättlurade aktieägare. Tag varning, säger Besser…

PB resonerar också lite runt kapitalbehov och börsvärde. Så här skriver han…

”Värre är det när börsvärdet är lågt relativt kapitalbehovet. Extra illa är det när det saknas ”fast mark” för värderingen av verksamheten. Då kan en krisemission innebära brutal utspädning för befintliga ägare.”

”400 förlustbolag”…..

Här kommer mer från PB….  (idag) … ”finns det totalt 1034 svenska börsnoterade aktier.” och”Av dessa har 400 svenska börsbolag en solid historik av förluster definierat som negativt rörelseresultat tre år i rad.”

Ganska fantastiskt tycker Besser…. Nästan 40 % av börsbolagen (samtliga är ”småbolag”…) har inte gått med vinst de senaste tre åren och då har man ändå haft massor av möjliga ”bokslutsdispositioner” att göra. Det kommer mera…

”Från dessa 400 sorterar vi bort alla som har en nettokassa som är större än de senaste fyra kvartalens förlusttakt. Kvar blir 231 börsbolag. Det finns alltså 231 notoriska förlustbolag som baserat på de senaste fyra kvartalens förlustnivå har en nettoskuld eller en nettokassa som tar slut inom cirka tolv månader. Man kan alltså ledigt tänka sig att över 200 börsbolag har ett behov av att göra nyemission de närmaste 1-2 åren.”

Åter ganska fantastisk…. Drygt 20 % av börsbolagen kommer (enligt PB…) att under det närmaste året kräva in mer kapital från aktieägarna i stället för att dela ut kapital till aktieägarna. Tag varning igen…

”Recept för hög utspädning”

”Nästa steg är att ställa nyemissionsbehovet i relation till börsvärdet. Ett högvärderat bolag har ju inte så svårt att täcka begränsade förluster via en liten nyemission. Det omvända är värre. Alltså ett bolag med stort nyemissionsbehov i relation till börsvärdet. De bolagen är i en potentiell finansieringsknipa.”

Besser tycker att PB är lite för snäll här. ”Potentiell finansieringsknipa” gäller kanske bolaget, men för aktieägarna är problemen inte ”potentiella”. Någon (aktieägarna eller externa finansiärer…) måste betala in mer kapital oberoende av om bolaget överlever eller inte. Det man som aktieägare kan välja på är om man vill delta eller inte i nyemissionen.

Men om man inte deltar och betalar in mer kapital så kanske bolaget inte överlever alls, och då förlorar man också allt tidigare insatt kapital, dvs allt det man betalat för alla tidigare inköpta aktier. Även om bolaget överlever så blir det en ordentlig utspädning av aktiernas värde och delvis förlust av investerat kapital.

Inte en trevlig sits att vara i. Det finns en utspridd ”förlustaversion” bland de flesta människor som gör att många aktieägare fortsätter att betala in kapital till nyemissioner även om man inser att det är förlorade pengar.

”Don´t throw good money after bad” som Besser brukar säga…

De flesta aktieinvesterare är också optimister* som tror och hoppas på framtiden och därmed betalar in allt mer kapital, men i verkligheten blir det mest fler och större förluster för varje år. Nästan alla små förhoppningsbolag går förr eller senare i konkurs eller blir ”zombiebolag”.

Något att fundera på, även när man har ”kryddor” i en annars stabil aktieportfölj. Besser har upprepade gånger skrivit och varnat för ”kryddor i portföljen”. Något att tänka på även här….

(*… Om man har ”värdeökning” som önskade avkastning på sina aktier (och Besser gissar att 85 % av alla aktieinvesterare vill ha just värdeökning…) så är man ”by definition” optimist…)

PB kalkylerar småbolagens ”krisrisk” som en funktion av Nyemissionsbehovet (närmaste 2 åren…) dividerat med Börsvärde och får då följande värden på krisrisk…

153 bolag har mer än 20 %, 120 bolag har mer än 30 %, 105 bolag har mer än 40 %, 83 bolag har mer än 50 % och 39 bolag har mer än 100 % risk för problem, dvs behovet av en nyemission är större än hela bolagets nuvarande börsvärde. Ganska fantastiskt tycker Besser…

”Mikrobolag i riskzonen”

Det som också är tydligt är hur små alla ”krisbolagen” är. Många (de flesta…) har ett börsvärde under 100 Mkr och av 153 småbolag (med mer än 20 % krisrisk…) så ligger 151 på ”mini- eller mikro-listerna”, dvs Small Cap, First North, Spotlight och NGM.

Fördelningen på börslistorna är följande: (dvs antal bolag av 151 /  % av alla bolag på resp lista som är riskzonen, dvs har ”krisrisk”).….

NGM (26 st / 32 %), Spotlight (39 st / 24 %), First North (77 st / 18 %), Small Cap (9 st / 10 %)

PB fortsätter… “Det här är höga siffror. En så stor våg av nyemissioner riskerar att fläcka bilden av alla bolag på dessa listor. Att det mest är mikrobolag som är i riskzonen för krisemission kan tolkas som att detta är ett perifert fenomen som inte kommer påverka börsen som helhet. Ja, kanske. Men för aktieägarna i dessa bolag kan det bli väldigt kostsamt. Och det kan lätt påverka den allmänna riskaptiten om det haglar in nyheter om krisbolag som står på konkursens rand.”

Ganska självklart säger Besser. När det blir kris för ”oseriösa småbolag” så kommer alla andra bolag, även några få ”stabila och lönsamma bolag” att dras med när börsen går ner. Många av de senaste årens nya och oerfarna ”aktieinvesterare” som gjort bra vinster kommer då att sälja ut sina aktier i panik. Ganska dystert igen…

 ”Sålla agnar från vete”

Men PB skriver också…. ”Fram till nu har det bara gällt bolag på screening-nivå. Alltså utan koll på bolagens specifika förutsättningar. När Afv gör ett 20-tal stickprov så framkommer att vissa bolag inte alls står inför en hotande krisemission. (Se nedan PBs text vs Bessers kommentarer…)

PB: ”Flera av ”värstingarna” på bruttolistan håller redan på att ordna ny finansiering”

Besser: Externa finansiärer med ”ny finansiering” är ingen garanti för bolagets överlevnad, det blir bara fler som förlorar kapital och värde när aktiekursen fortsätter neråt och konkursen skjuts framåt.

PB: ”Vissa bolag ser inte alls så illa ut när man kikar närmare på resultat- och balansräkning.”

Besser: Att lita på vad bolagen själva säger och skriver om deras egna siffror är inte en bra ide…

PB: ”Många bolag kan säkert också minska förlusterna framöver. Antingen via högre intäkter eller kostnadsbesparingar.”

Besser: Att öka intäkterna på kort tid är nästan omöjligt för ”olönsamma förhoppningsbolag” och att minska kostnaderna… (mest uppsägning av personal…) är bara att skjuta upp problemen och nästa nyemission (och slutligen konkursen…)

PB är mycket försiktig i sin kritik, han använder ”både hängslen och svångrem” men så här avslutar han sin text….

” Ovanstående punkter talar för att det kanske inte finns flera hundra börsbolag i riskzonen för krisemission. Å andra sidan tillkommer det alltid nya bolag som missbedömt läget och plötsligt har akut behov av pengar. Så oavsett vad den totala siffran slutar på så finns det gott om börsbolag som kommer tvingas till nyemission det närmaste året. Afv bedömer att det blir ett 100-tal nyemissioner av det lite jobbigare slaget. Att vara aktieägare inför en sådan emission är sällan en god idé.”

PB avslutar också med att individuellt kommentera 22 bolag (med börsvärde över 100 Mkr..), där de flesta är i akut kris. Det finns också en lista på de 151 bolagen (med ”krisrisk i riskzonen”…) där 77 bolag har ett börsvärde under 100 Mkr och 51 bolag har ett börsvärde under 50 Mkr.

Observera att vi inte vet vilken omsättning eller försäljning de här 151 bolagen har, bara att samtliga gör stora förluster och snabbt behöver kapitaltillskott för att fortsätta verksamheten. Aktiekurserna kan vara ordentligt uppblåsta och därmed blir också börsvärdet orealistiskt och oväsentligt. Ganska dystert tycker Besser igen…

Nyemissioner 2022 och 2023…

PB skrev alltså (i februari 2022, se ovan…) att han trodde att ” över 200 börsbolag har ett behov av att göra nyemission de närmaste 1-2 åren.”.

När vi nu ett år senare (i mars 2023…) ser på helåret 2022 så blev det hela 468* nyemissioner bland bolagen på småbörserna förra året. Hur många aktieägare var det som tvingades (valde att…) betala in ännu mer kapital till de här 468 bolagen? Det vet vi inte, men vi kan nog räkna med flera hundra aktieägare per bolag. Det blir minst 10.000 aktieägare som betalade in mer (förlorat…) kapital till småbolagen bara under 2022. Ganska dystert tycker Besser..

(*… First North 261, NGM 51, Spotlight 89 och OMXS 67 nyemissioner)

Idag (den 15 mars 2023) har vi bara hunnit drygt 2 månader in på 2023 men det finns redan 130* nyemissioner som genomförts eller pågår så här långt. Även 2023 kommer att bli ett år med många nyemissioner, där många aktieägare kommer att betala in mer kapital eller förlora stora delar av sitt investeringskapital.

(*… First North, 65, NGM 18, Spotlight 26 och OMXS 21 nyemissioner)

Hur många nyemissioner blir det totalt 2023? Det vet vi inte eller hur? Men Besser gissar att det blir fler än 200, fler än 400 och fler än 2022... Vi får väl se hur det går. Tag varning säger Besser…

Qliro och Nelly igen….

Hur har det gått för bolagen i förra inlägget? Då skrev vi om Qliro och systerbolagen Nelly och CDON och funderade på om de också behövde göra nyemissioner? Vi kollar på Nelly och börjar 2020 som vanligt.

Nelly startar i januari 2020 på kursen 74 kr (omräknat) och Nelly gör en tredje nyemission i augusti 2020 på 210 miljoner till kursen 7 kr nominellt (73 kr omräknat…). Sen blir det en fjärde i mars 2023 där man tar i 53 miljoner till kurs 4.42 (nominellt).

Idag den 15 mars 2023 ligger kursen på 7.40 (omräknat) och aktiekursen har gått ner drygt 68 % det senaste året och drygt 84 % de senaste tre åren. Idag är börsvärdet 144 miljoner och man har tagit in 1.554 miljoner sen 2013 varav 263 miljoner sen augusti 2020.

Ganska fantastiska siffror tycker Besser. Hur går det för de andra bolagen? Det vet vi inte eller hur? Men Besser gissar att framtiden kan bli svår även för de bolagens aktieägare. Vi får väl se hur det går…

Småbolag 2023…

 Om vi nu skall hålla ögonen på småbolag (med eller utan nyemissioner…) så kan det vara bra att veta hur många småbolag det finns på svenska ”börser och marknadsplatser” *. Här kommer senaste info för 2023 från SCB och Finansinspektioner över registrerat antal bolag…

Frist North: 436 st, NGM: 76 st, Spotlight: 160 st och OMXS Small Cap: 84 st.

Totalt blir det 756 bolag som alla är små och osäkra men där de flesta också är olönsamma, oseriösa och oetiska enligt Besser.

Hur många nyemissioner blir det av 756 möjliga småbolag? Vi får väl se resultatet i januari 2024…

(*… notera att det är skillnad mellan börs och marknadsplats även om Finansinspektionen är övervakande myndighet för båda, något som Besser skrivit om tidigare…)

”Krisbolag”…

Åter till PB, så gissar Besser att de 77 ”mikrobolagen” aldrig kommer att växa, men fortsätta att drivas med förlust trots att omsättningen går ner och aktiekursen sjunker. Det finns för många i ledningen, VD och i styrelsen som tjänar bra på upprepade nyemissioner. Ganska dystert tycker Besser igen…

Det som också kan konstateras är att bara 2 av de 153 ”krisbolagen” finns på Mid Cap och inte något ”krisbolag” finns på Large Cap.

Självklart blir det också kriser bland bolagen på Large Cap men där är de flesta bolagen fortfarande ”stora, stabila och lönsamma”. Besser gör bara ett mindre urval bland de bolagen till sina aktieportföljer och får därmed aktieutdelningar i stället för nyemissioner som avkastning från sina aktier. En avgörande skillnad för aktieinvesterare tycker Besser…  😊

Slutsats…

Det är ganska enkelt egentligen. Bessers goda råd är att aldrig investera i småbolag, varken som IPO, inköp på småbörserna eller att delta i nyemissioner.

Den stora principiella skillnaden mellan olika aktiebolag är om de har en verksamhet som är lönsam eller inte. Det är lönsamheten som skall vara grunden till både bolagets utveckling och aktievärdet. Det gäller för alla börsnoterade aktiebolag, från småbolag till stora och stabila bolag på Large Cap. Där har ni anledningen till att Besser bara investerar i bolag som är (stora, stabila och…) just lönsamma. Något att fundera över…

Om lönsamheten saknas i ett bolag så måste någon annan betala drift och löpande verksamhet. I teorin kan det vara aktieägartillskott från huvudägare, styrelseledamöter eller VD eller det kan vara lån från banker och finansinstitut eller det kan även var egna företagsobligationer.

Men i praktiken är det för småbolag oftast kapital från (upprepade…) nyemissioner som alla de övriga aktieägarna betalar in. Det finns heller ingen gräns för hur många nyemissioner ett bolag kan göra så länge aktieägarna fortsätter att betala in mer kapital. Tag varning säger Besser igen som avslutning…

Besser

Två aktier att undvika…

Besser håller koll på lite av varje när det gäller investeringar och aktier, speciellt när det gäller oseriösa och oärliga styrelser och företagsledningar. Därför var det kul att läsa om ”VD-löner 2021”, en rapport från PwC som blev en artikel i Affärsvärden (i slutet av februari 2023…!!)

Självklart har VD för stora börsbolag höga löner, men det fantastiska är att även VDar för små och olönsamma bolag tar ut förvåningsvärt höga löner. Det var två ökända bolag på OMXS Small Cap som hade VD´ar med de högsta lönerna, nämligen Anoto och Qliro. Så nu blir det en genomgång hur det har gått förde båda bolagen, för aktiekurserna och dess aktieägare. Vi börjar genomgången i januari 2020…

Anoto….

Det vi ser i media är att Anoto har ett VD problem redan 10 jan 2020 när VD oväntat säger upp sig. Då hade Anoto 16.500 aktieägare som sen flera år var besvikna på både verksamheten, nyemissioner och aktiekursens utveckling och det hade många framfört till just VD. Kanske var det därför han sa upp sig? Ordförande går in som ny VD och försöker hålla ställningarna.

Men problemen fortsätter. Redan första kvartalet 2020 så minskar omsättningen och förlusterna ökar. Samma sak händer under Q2, 2020 och för helåret 2020 så minskar omsättningen med 37 % (till under 20 miljoner…) och förlusten efter skatt ökar till drygt 48 miljoner (med engångskostnader på nästan 32 miljoner…). ”Inte en välskött och lönsam verksamhet” säger Besser… (dagens understatement nr 1 …)

I april 2021 får Anoto en ny VD igen. Det blir en person som varit med i styrelsen i 4 år och som har bra koll på verksamheten enligt styrelseordförande. Men han är amerikan och bor kvar i USA. Ganska anmärkningsvärt för en VD i ett litet svenskt bolag på OMXS Small Cap.

Frågan är om en ny VD hjälper. Under första kvartalet 2021 så minskar omsättningen ytterligare till drygt 16 miljoner och rörelseresultatet hamnar på drygt minus 10 miljoner. Problemen fortsätter även under andra kvartalet. Då hamnar omsättningen på drygt 11 miljoner med ett resultat efter skatt på minus drygt 20 miljoner. Ganska fantastiska siffror tycker Besser…

Allt det här gör att nya VD säger upp sig (även från styrelsen…) den 17 dec 2021 och den tidigare VD kommer tillbaka. Kommer det här att hjälpa? Det vi ser för fjärde kvartalet är att omsättningen slutar på drygt 20 miljoner och rörelseresultatet slutar på minus drygt 18 miljoner. ”Inte så bra siffror” säger Besser (dagens understatement nr 2…)

Senaste nytt…

Om vi sen ser på bolagets egna rapporter och den senaste Q4 apporten för 2022 (från 28 feb 2023) så ser man lite nyare siffror. Verksamheten verkar inte gå framåt allt för mycket. För helåret 2022 så ligger nettoomsättningen på 69 miljoner och rörelseresultatet på minus 47 miljoner. ”Med en förlust på 68 % av omsättningen så finns det förbättringspotential” säger Besser (understatement nr 3 …)

Man kan undra vad bolaget sysslar med? Både ordförande och VD lyfter arvode och lön sen många år men det verkar inte göra Anoto till ett bättre, stabilare eller lönsamt bolag. Är Anoto ett finansiellt bedrägeri eller är det bara oskicklighet och otur från styrelse och VD? Något att fundera över…

Nyemissioner och aktieägare…

Hur har antalet nyemissioner varit för Anoto? Frågan kan också ställas som… ”Hur mycket kapital har aktieägarna betalat in till bolaget?” Vi kollar på nyemissioner.se….

Där hittar vi 17 nyemissioner sen mars 2013. Det betyder 1.7 nyemissioner per år under 10 år. Eller en nyemission var 7 månad där aktieägarna betalat för drift (mest lön, arvode och rena dumheter…) och förluster under hela 10 år. Ganska fantastiskt tycker Besser…

När man räknar samman det kapital som aktieägarna betalat in (mellan mars 2013 till september 2019…) så blir det 633 miljoner vid 10 nyemissioner. Sen fanns det antagligen inte mer kapital att hämta från aktieägarna så då blev det några riktade emissioner mot ”samarbetspartners”.

Det resultatet blev bara 90 miljoner efter 7 riktade emissioner (från november 2019 till oktober 2022…) mot 3 externa bolag och 2 grupper av ”investerare”.

Hur stor utspädningen blev av antalet aktier har Besser ingen aning om men det fanns 230 miljoner utestående aktier i mars 2023 och aktiekursen den 1 mars 2023 var bara 48 öre. Totalt börsvärde bli inte mer än 114 miljoner.

Den 1 mars 2023 fanns det 7.880 aktieägare hos Avanza och 1.650 aktieägare hos Nordnet. Totalt blir det drygt 9.500 personer som fortfarande tror på företagets framtid. Eller är det bara vanlig ”förlustaversion” som gör att de inte vill sälja sina aktier?

Då har ändå cirka 7.000 aktieägare hoppat av sen januari 2020. Lycka till säger Besser till de tappra aktieägare som är kvar. Det kommer att behövas…

Aktiekursen….

Om vi börjar redan i mars 2013 (vid första nyemissionen…) så ligger kursen runt 27 kr, fem år senare i mars 2018 ligger kursen runt 5 kr och två år senare i mars 2020 ligger aktiekursen runt 1,05 kr. I mars 2023 har aktiekursen halverats till under 0.50 kr och det betyder minus 92 % bara de senaste 5 åren. ”Ingen bra kursutveckling”” säger Besser… (understatement nr 4 …)

VD lönen…

Men det som också är fantastiskt är att Anotos VD lön ligger på 6.55 miljoner för 2021 och det är den 4:e högsta lönen bland alla VDar på OMXS Small Cap. Det betyder en månadslön på 545 tkr under 2021 och Besser gissar att den har ökat under 2022 och även ökar 2023. ”Vi får väl se hur det går…” säger Besser som vanligt… 😊

Sammanfattningsvis… För de senaste 10 åren så har Anoto dragit in 723 miljoner (633 + 90) i nytt kapital, bolagsvärdet ligger idag på 114 miljoner, aktiekursen har gått från 27 kr till under 50 öre och VD har under 2021 en månadslön på 545.000 kr. Ganska fantastiska siffror. ”En aktie man bör undvika” tycker Besser…

Qliro…

Det andra bolaget att kolla upp blir Qliro, och även det bolaget låg högt upp på listan i PwC-rapporten ”VD-löner 2021”. Besser har tidigare inte skrivit om just det här bolaget med det har varit lite notiser och artiklar i media de senaste åren. Vi börjar alltså med media från januari 2020…

Det vi ser i media är att det inte går så bra för bolaget. Rapporten för gamla bolaget (Qliro Group…) för 4:e kvartalet 2019 visar en omsättning på 919 miljoner och en rörelseförlust på drygt 48 miljoner.

Men nu skall bolaget renodlas, CDON (e-handel…) skall delas ut till aktieägarna och Nelly (mode…) blir kvar som eget bolag. Planen är att Qliro (betallösningar…) skall noteras på börsen (First North…) under våren 2020. Det blir också en ny VD för ”nya” Qliro.

”Nya” Qliro blir också en IPO på First North med första handelsdag 2 oktober 2020. Aktiekursen sätts till 39 kr.

Qliro´s start på börsen blir lite trist, det är fortfarande bara förluster och kvartalsrapporten för 3:e kvartalet 2021 visar en omsättning på 100.5 miljoner och en förlust på 9.7 miljoner för rörelseresultatet. ”Inte så bra…” säger Besser…

För hela 2021 så blir summa rörelseintäkter 404 miljoner och rörelseresultatet minus 48 miljoner. Det blir ett tufft första år för Qliro…

Det fortsätter mest på samma sätt 2022. För kvartalsrapporten 2:a kvartalet 2022, så visar den totala intäkter på 105.4 miljoner och en rörelse förlust på 33.8 miljoner. Vad skall man säga?

Senaste rapporten är bokslutskommunikén för 2022. Det vi ser där är att resultatet för helåret 2022 också blir ganska dystert. Summa intäkter blev 429 miljoner och rörelseresultatet var minus 105.5 miljoner. Det blir en förlust på drygt 24 % av totala intäkter 2022. ”Inte så bra” säger Besser om

Hur blir Qliro´s resultat i framtiden? Det vet vi inte eller hur?? ”Men man kan alltid gissa” som Besser brukar säga… 😊 och Besser gissar att det blir aktieägarna som får betala för den fortsatta driften. ”Det ser inte så positivt ut för Qliro framtiden” tycker Besser…

Aktiekursen och aktieägare…

Om vi börjar med IPO kursen den 2 oktober 2020 så låg den på 39 kr, men hela börsen går upp under både 2020 och 2021. Det blir en ATH kurs på 59.80 kr den 5 februari 2021 och en kursökning på drygt 50 % på bara 4 månader. Det är antagligen Market Maker som gör ett bra jobb att få upp kursen under de första 4 månaderna. (se tidigare inlägg om ”Likviditetsgarantier”…). Men sen vänder det neråt…

Fem månader senare, den 9 juli 2021 är aktiekursen på 39 kr igen, samma som IPO kursen, den 3 september ligger kursen på drygt 33 kr och den 3 december ligger kursen på drygt 25 kr. År 2022 blir inte bättre, den 3 juni ligger kursen på drygt 17.50 kr och den 3 oktober på drygt 13 kr. Där håller sig kursen fram till mars 2023.

Hur aktiekursen går framöver vet vi inte men om man var med sen IPO i oktober 2020 så har man förlorat cirka 65 % av insatsen sen starten. ”Något att fundera över” tycker Besser…

Hur ser det ut bland aktieägarna sen IPO? Det har Besser inte koll på men i mars 2023 finns det 6.700 aktieägare hos Avanza och 1.100 hos Nordnet. Det blir minst 7.800 personer som fortfarande tror på bolaget.

Kommer Qliro att bli ”nya Anoto”? Kommer aktiekursen att halveras inom två år? Det vet vi inte men det blir en varning även för Qliros utveckling…

VD lönen…

Även Qliro har en välbetald VD och han ligger på 2:a plats bland de högst avlönade VD´arna på Small Cap. För 2021 fick han ut 6.672 miljoner och det blir en månadslön på 556 tusen. ”Inte illa för ett förlustbolag” säger Besser…

Men kanske finns det någon smart person som hävdar att det behövs en ”kunnig, erfaren och drivande” VD för att vända den negativa utvecklingen och då är en hög lön helt OK, eller hur?

Ja, det är det som är frågan. Kräver Qliro hårt arbete av VD som ett ”turn around case” eller är Qliro bara en behaglig anställning utan ansvar men med hög lön?

Det vet vi inte eller hur? Besser har träffat båda typerna av VDar och de lata och bekväma är i stor majoritet. Har man bara blivit VD på ett bolag kan man oftast fortsätta till flera andra bolag utan att ha lyckats någonstans alls. Det finns alltid någon desperat styrelse som går på säljsnacket om ”stor kunskap och tidigare erfarenheter” och chansar med en ny VD. Ganska dystert tycker Besser….

Sammanfattningsvis… På de senaste 2 åren (sen IPO i oktober 2020..) så har Qliro en omsättning på 833 miljoner och en förlust på drygt 153 miljoner (och den förlusten är ökande…). Aktiekursen har gått från 39 kr till dryg 13 kr, dvs en tredjedel av värdet har försvunnit på bara 2 år. Men VD hade en månadslön på 556 tusen och fick antagligen en löneförhöjning även för 2022. ”Även här en aktie man bör undvika” tycker Besser…

Slutsats…

Kan man lära sig något av det som hänt Anoto och Qliro? Ja, Besser tycker nog det….

För Anoto är verksamheten mest dumheter där tekniken sprungit ifrån bolaget, med där både styrelseordförande, VD och aktieägarna fortfarande (kanske…) tror på framtiden (??).

Efter 10 år med bara förluster är det dags att lägga av och 7.000 aktieägare har redan tackat för sig. Besser gissar att 99 % av dem har gjort förlust på sina aktier men styrelseordförande och VD fortsätter att leva gott på aktieägarnas insatta kapital. Något att fundera över….

För Qliro så har verksamheten bara funnits i drygt två år (sen 2020…) men det blir ändå bara förluster varje år. ”Betallösningar” är en konkurrensutsatt bransch och de stora och etablerade spelarna (Klarna, kortföretagen, bankerna….) antagligen kommer att bli vinnare.

Att Qliro kan fortsätta beror bara på att de har CDON och Nelly som kunder, men de flesta e-handlare har valt andra lösningar, och det finns massor med ”betallösningar” att välja mellan. Med begränsade intäkter och fortsatta förluster så blir även Qliro en förlorare på börsen även framöver. Det tror i alla fall Besser. Tag varning…

Besser

Likviditetsgarantier…??

Besser har alltid varit intresserad av ”investeringar”, (och har också (som en av få…) läst  ”Investerings och Finansieringsteori” som huvudinriktning på LiTH (för Robert W Grubbström där Besser faktiskt gick ut som kursetta för många år sen…..)), men jag har en professionell bakgrund med många år inom IT, data och telecom. När jag slutade på mitt vanliga jobb så hoppade jag under några år in i finansbranschen som projektledare i ett investmentbolag.

Det var ett mycket givande jobb där man också fick lära sig hur mycket den praktiska verkligheten skiljer sig från de teoretiska tankarna när det gäller aktier och investeringar.

Men jag hade aldrig hört talas om ”likviditetsgarantier” till för några dagar sedan…!!

Förhoppningar AB…

Det var ett snack med min gode vän ”Johan” (som fortfarande jobbar på ”Förhoppningar AB”, se tidigare inlägg nov 2021 och sept 2022…) som berättade att bolaget eventuellt skulle upphandla en ny likviditetsgaranti. Jag blev helt ställd och frågade hur den nuvarande likviditetsgarantin fungerade?

Det visade sig att Förhoppningar AB betalar 10 tkr varje månad till Pareto Securities för att de skall garantera likviditeten i Förhoppningar´s aktier på First North börsen.

Det innebär i praktiken att Pareto får betalt för att på regelbunden basis köpa och sälja aktier som man har ”lånat” från en av de större aktieägarna för att skapa en konstgjord handel i aktien. Tanken för Pareto är inte att man skall göra vinst (eller förlust…!!)  på aktiehandeln utan att få in 10.000 kr varje månad utan större ansträngning, bara genom att lägga löpande köp- eller sälj-order som tar ut varandra.

 I verkligheten är det allt färre personer som är aktieägare i Förhoppningar AB och allt färre personer som vill köpa aktier i bolaget. Det ser naturligtvis inte bra ut för kvarvarande aktieägare och man kan tänka sig att även många av dem också vill lämna det sjunkande skeppet om det visade sig att ingen vill köpa deras aktier. Men ser man att det fortfarande sker en viss regelbunden handel av aktierna så kanske man behåller sina aktier även om aktiekurserna fortsätter neråt. Förhoppningen är (som alltid med den här typen av bolag…!!) att aktiekursen skall vända uppåt och att man då säkert (??) skall kunna sälja av sina aktier (med vinst…??).

Aktieägare och börskurser….

Hur har antalet aktieägare utvecklats i Förhoppningar AB? I januari 2021 fanns det cirka 2.400 aktieägare på Avanza och Nordnet, och i januari 2022 hade antalet gått ner till 1.800. Idag (den 14 feb 2023…) finns det 1.204 aktieägare på Avanza och 196 på Nordnet. Totalt blir det 1.400 aktieägare (dvs minus 40 % efter 2 år...) som fortfarande tror på bolaget (??) eller som helt enkelt inte vill ta ett säljbeslut som ger en garanterad förlust, dvs aktieägare med ”stark förlustaversion”.

Hur har börskursen förändrats för Förhoppningar AB? Vi kan väl börja i mars 2021, då är det en liten topp och aktien kostar lite över 10 kr. Sen börjar nedförsbacken, i oktober 2021 kostar aktien runt 6 kr, i januari 2022 runt 3 kr och i oktober 2022 runt 1.50 kr. Idag (fortfarande 14 feb 2023…) ligger aktiekursen på 0.85 kr. Det blir en nedgång på drygt 90 % på 2 år.

Men man får inte glömma att aktiekursen också låg runt 13 kr runt sept – nov 2020 med en topp på drygt 17 kr i oktober 2020. Det var många nya aktieägare som köpte aktier under hösten 2020.

Förlustaversion…!!

Besser gissar att drygt 99.9 % av alla aktieägare skulle göra förlust om man sålde sina aktier idag, men om man inte säljer så har man heller inte gjort någon förlust. Ganska självklart eller hur?

Det kommer alltid att finnas ett (stort…??) antal aktieägare som (pga förlustaversion…!!) aldrig säljer och som stannar kvar till slutet när aktien har noll värde. Tyvärr en ganska vanlig situation för förhoppningsbolag. Tag varning…

”Ingen bra aktieinvestering” säger Besser, (dagens understatement…!!) men i verkligheten så är det inte heller en investering. Köper man aktier i ett förhoppningsbolag (som ”Förhoppningar AB”…) så är det mer en fråga om spekulation i aktier där man främst vill ha stor och snabb värdeökning eller stora och snabba vinster. Då kan det gå riktigt illa, något vi kan lära av den här historien….

Likviditetsgarantier…!!

Det visade sig vara ganska vanligt med likviditetsgarantier på småbörserna. När man googlar så visar det sig att till och med att NGM börsen (Nordic Growth Market…) själv tillhandahåller den tjänsten. Så här skriver NGM…

”Likviditeten i ett bolags aktier avgörs av tillgänglig volym, orderdjup och spread, d.v.s. skillnaden mellan köp- och säljkurs. Likviditetsgaranti betyder i praktiken att en börsmedlem agerar garant för att det finns köp- och säljkurser och en garanterad tillgänglig volym i aktien samt för att skillnaden mellan köp- och säljkurs inte blir för stor. ”

”Likviditetsgaranti är vanligt förekommande och används idag av mer än 150 bolag på den svenska marknaden.”

”NGM erbjuder, via sitt systerbolag Euwax AG, så gott som samtliga bolag (förutsatt att vissa villkor uppfylls) en baslikviditet.”

Ganska fantastisk info tycker Besser. Inte nog med att förhoppningsbolag på småbörserna NGM och First North mest är ”skräp och finansbedrägerier redan från början” (enligt Besser…), nu visar det sig att även ”aktiekurser och aktiehandel också är mest bluff och båg” . Tag varning…!!

Market Maker…!!

Hur kommer det sig att Besser inte hört talas om likviditetsgarantier? När jag nu kollat upp vad begreppet innebär så visar det sig vara samma som ”Market Maker” (som används vid de flesta IPO) och där har Besser mer kunskap och erfarenhet. Då är det kanske inte så underligt att Besser inte stött på likviditetsgarantier tidigare när de mest finns på småbörserna där Besser aldrig håller till.

Besser fokuserar som ni vet bara på ”stora, stabila och lönsamma bolag” (som alla är noterade på OMXS Large Cap…) och tror inte att den typen av bolag har behov av ”likviditetsgarantier”….  😊  (dagens understatement nr 2…)

Men Besser har bra koll på begreppet Market Maker. En Market Maker gör alltså i princip samma sak som en Likviditetsgaranti, dvs köper och säljer aktier på uppdrag av ett bolag som skall börsintroduceras, (dvs en IPO, Initial Public Offering…), men under en begränsad tid, ofta är det 2, 3 eller ibland upp till 6 månader. Det är också två andra stora skillnader, dels aktiekursen och dels kostnaden.

En Market Maker åtar sig bara att köpa aktier under hela uppdragstiden så att aktiekursen aldrig understiger IPO-kursen. Självklart ser det bra ut för de som deltar i IPO att de gjort en bra investering när aktiekurser både håller uppe nivån eller till och med ökar under de närmaste månaderna efter börsintroduktionen. Men ofta blir det ett ras i aktiekursen när uppdraget är slut för Market Maker, och man vet aldrig i förväg hur lång den uppdragstiden är.

Info om villkor för Market Maker är inte offentliga och finns bara i kommersiella avtal mellan IPO-bolaget och Market Maker-bolaget. Något att tänka på….

En Market Maker tar också en risk och bolaget vill ha bra betalt för den risken. Kostnaden för en större IPO startar runt en miljon och kostar ofta upp till 4 – 5 miljoner. Det vanliga är att Market Maker tar 2,5 till 4,5 % på nyemissioner över 100 miljoner, men ibland upp till 5 % * för mindre, osäkra IPO eller nyemissioner. Då är man garanterad det avtalade beloppet (i kontant betalning från nyemissionen…) redan från början, men man kan också (om man har tur…) göra vinst på alla aktier som man köpt på sig när man själv säljer av aktierna direkt efter uppdragstidens slut. Och alla andra aktieägare vet naturligtvis inte när den tiden kommer.

(* rekordet för ”emissionskostnad” är (vad Besser vet…) 32 % av emissionsbeloppet vilket Eniro betalade till Pareto Securities vid en av sina många nyemissioner. Våren 2017 fick Pareto Securities 88 miljoner av Eniro varav 70 miljoner var för ”rådgivning” och 18 miljoner var för ”implementering” när Eniro tog upp en nyemission på 275 miljoner för ”en nödvändig rekapitaliseringsplan”. Stakars aktieägare i Eniro säger Besser…)

Just kunskapen om hur IPO och Market Maker fungerar är tyvärr inte välspridd, framför allt inte bland ”nya, oerfarna aktieinvesterare” och där är det många som bränt sig på oseriösa IPOs.

IPO i verkligheten…

Det kan också vara intressant att se hur IPO fungerar i verkligheten. Besser kollar på Affärsvärdens ”IPO guide” där man kan se hur det går med aktiekursen när Market Maker avslutar sina uppdrag, dvs slutar med inköp. (alla värden från 14 feb 2023…)

Om vi ser på de 46 IPO som noterades under 6 månader (mellan 1 december 2021 till 1 juni 2022) så har aktiekursen för 37 bolag (dvs 80 % av bolagen…) sjunkit under emissionskursen. För 20 av bolagen (dvs drygt 43 % av bolagen…) har aktiekursen minskat med mer än 40 %, och för 30 bolag (dvs drygt 65 % av bolagen…) har aktiekursen minskat med mer än 20 %.

Bara 9 bolag (dvs cirka 20 %…) av alla IPOs har behållit eller ökat sitt värde och sina aktiekurser cirka ett år sen IPO och ett drygt halvår efter att Market Makers inköp upphörts.

Under 2022 så minskade totala antalet IPO med 75 % jämfört med 2021 (147 IPO-bolag…) och Besser gissar att även 2023 blir ett år med färre förhoppningsbolag till börsen. Men många av de 147 bolagen från 2021 kommer också att få slut på kapital och måste då göra nyemissioner under 2023. Det kommer antagligen att bli både tufft och dyrt att få fram det kapitalet tror Besser. (Se exempel ovan från Eniro..). Tag varning…

(Bara för info, Idag (den 14 feb 2023 igen…) finns det 41 bolag som vill göra en nyemission med teckningstid från 23.02.15 till 23.05.15. Det betyder 41 bolag med kapitalbehov inom bara 3 månader i början av år 2023. Totalt finns redan 85 nyemissioner idag som är genomförda eller planerade för 2023 och då har vi bara hunnit till mitten av februari. Ganska fantastiskt tycker Besser….)

 Det finns fortfarande massor av skräpbolag som gör nyemissioner på First North och NGM och många av dem har ”likviditetsgarantier”, så lita inte heller på aktiekurser och aktiehandel på småbörserna. Tag varning igen…

Kapitalflöde… Aktieägare vs Bolag…

Det vi ser igen är den stora skillnaden på hur kapitalflödet går mellan aktieägare och bolag. För aktieutdelningar så är det bolaget som ger ut en del av sitt kapital (dvs del av vinsten…) till sina aktieägare och för nyemissioner är det bolaget som tar in kapital (dvs privat kapital…) från sina aktieägare.

En ganska avgörande skillnad tycker Besser, eller som Besser också brukar säga…”Det gäller att förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”. (favorit i repris…).

Slutsats…

Det fantastiska är att man aldrig blir fullärd, även som ”seriös aktieinvesterare” och för Besser var ”Likviditetsgaranti” en ny kunskap.

Likviditetsgarantier är (till skillnaden mot en Market Maker…) en löpande process som kan fortsätta i flera år. Men det är fortfarande en oseriös kursmanipulering (enlig Besser…) och det finns ingen allmän info om vilka bolag som har en sådan garanti eller hur den är upplagd. Något att fundera över…

(Men helt fantastiskt så har NGM en referenslista på sina ”likviditetsbolag” på NGM börsen. Det är alltså bolag där aktiekursen drivs på kontjord väg av finansbolag och inte av marknaden med normala köpare och säljare. Självklara bolag att undvika om skulle handla på NGM, men det bör man naturligtvis inte alls göra, hur som helst enligt Besser…. 😊 )

Det är också en anledning till att Besser som utdelningsinvesterare aldrig besöker eller kan något om förhoppningsbolag på småbörserna. Den typen av bolag ger aldrig utdelningar men vill ofta göra upprepade nyemissioner och är mest oseriösa skräpbolag.

När man inte heller kan lita på en oberoende aktiebörs och oberoende aktiekurser så är det ytterligare en anledning att inte alls att bry sig om förhoppningsbolagen på småbörserna.

Besser

How to wreck a pension plan in 3 easy steps…

Nu blir det igen en lärorik lektion om ”finansbluffar”, och som vanligt var det inte en slump att Besser hittar lite mer info om ämnet. Besser är som ni vet (??) intresserad av ”finansiella bedrägerier” och desto mer man vet om dem desto lättare är det att undvika dem.

Det började med att Besser kollade på ett Warren Buffett klipp på Youtube. Warren fick frågan om hur man bör se på ”alternativa tillgåingar” i det här fallet ”Private Equity Funds” och Crypto Currencies”.

Självklart var Warren mycket negativ till investeringar som inte uppfyller fundamentala krav på öppen marknad och transparens. När han sen fortsatte med argumentationen att riskkapitalfonder också ofta använder skuldsättning som hävstång så har risknivåerna de senaste åren höjts till nivåer som inte setts tidigare i USA. I princip ansåg Warren att ”all PE Funds are dishonest”.

Som exempel nämnde Warren “The Omaha Public School (OPS) Pension Fund” där halvkorrupta och oärliga fondförvaltare förstörde hälften av pensionsfonden värde och fonden förlorade över 770 miljoner dollar (!!) under åren 2007 till 2016 genom att ”investera” i riskkapitalfonder, ”alternativa tillgångar” och rena finansiella bedrägerier. Resultatet blev en finansiell katastrof för fonden med kraftigt sänkta pensioner för Omahas lärare, uppsägning av skolpersonal och minskad budget för Omahas skolor.

Besser hade aldrig hört talas om The OPS Pension Fund och blev lite nyfiken och googlade runt lite. Tyvärr var det mesta info från den lokala tidningen bakom låsta prenumerations sidor, men jag fick tag på lite blandad info och hittade ett bra inlägg av Ben Carlson (https://awealthofcommonsense.com).

Rubriken på det inlägget var just… ”How to wreck a pension fund in 3 easy ways” och det blir också Bessers rubrik för det här inlägget.

Det blir en sammanfattning av vad som hände och varför det hände. Något kan man antagligen lära sig också för sin egen portfölj och sitt eget privata pensionssparande… 😊

Pensionsfonder…??

Även i Sverige har vi många och stora pensionsfonder som de flesta av oss inte har någon aning om hur de drivs och förvaltas. Det skrivs nästan inget om pensionsfonder, varken i finansmedia eller i vanliga allmänna media. Men de här fondernas utveckling påverkar alla svenskars ekonomiska framtid. Vi får alla (förhoppningsvis…) någon gång pension, men vi vet inte hur det pensionskapitalet förvaltas eller hur stor pensionen blir i framtiden. Något att fundera över….

När det gäller offentlig pension, tjänstepension och privata pensionsfonder så är vi alla beroende av att några få personer som är fondförvaltare gör ett bra jobb. Hur vet vi det?

Vi är alla beroende av framtida pensioner, både som medborgare, anställda och pensionssparare, men det är andra, helt okända personer som förvaltar det kapital som egentligen är vårat eget pensionskapital.

Då gäller det att vi kan lita på att dessa personer är ärliga, seriösa och skickliga i det jobbet och investerar i rätt tillgångar… !!

Vad är viktigt för portföljallokering…?

Ben Carlson pekar på finansforskning från Robert Ibbotson och Paul Kaplan (Googla om ni är nyfikna…) där man undersökt ”Hur allokering av tillgångar påverkar tillgångsportföljers resultat”.

I princip så är det bara tre delar av ”större pensionsfonders” allokering som påverkar det långsiktiga resultatet och utfallet av dagens investeringar. 1) val av finansiella tillgångar, 2) val av enskilda aktier, och 3) val av tidpunkt för inköp.

När det gäller större fonder (typ pensionsfonder…) så delar man upp fördelningen av Finansiella tillgångar på a) Aktier, b) Obligationer och c) Alternativa tillgångar.

Aktier är alltid börsnoterade aktier, mest på de större aktielistorna, (typ OMXS LC och MC i Sverige och S&P 500 i USA…), Obligationer är räntebärande tillgångar (både statsobligationer och företagsobligationer med kort eller lång bindningstid…) och Alternativa tillgångar är alla andra tillgångar, allt från fastigheter, indexfonder och räntekonto till onoterade aktier, derivat och kryptovalutor (dvs ”financial weapons of mass destruction” enligt Warren Buffett…).

Resultatet av forskningen och slutsatsen för pensionsfonder var att 90 % av det långsiktiga resultatet och utfallet var beroende på val av finansiella tillgångar, och bara 10 % var beroende av vilka aktier man valde eller när man gjorde inköpen av aktier eller tillgångar. Ganska fantastiskt egentligen…

För fondförvaltare av pensionsfonder är det alltså bättre att fokusera på aktier (och delvis obligationer, fastigheter och fritt kapital om man har en riktigt stor och aktiv fond med löpande utbetalningar…) men det man helt bör undvika för långsiktiga investeringar är alla andra former av osäkra ”Alternativa tillgångar”. Ganska självklart tycker Besser…

Privata aktieportföljer…

Det är också lite som det Besser tjatar om för privata aktieportföljer. I en aktieportfölj finns bara aktier, inget annat. Ganska självklart igen…

Sen kan man ha både kapital på banken (konto med IG för aktivt investeringskapital…), fondsparande (indexfonder med låga avgifter…) och äga sin bostad (villa, radhus eller BRF lägenhet…) men man bör aldrig ”investera” (dvs kortsiktigt spekulera…) i sånt som är osäkert och saknar likviditet (t.ex. oseriösa förhoppningsbolag med onoterade aktier…) eller som saknar öppenhet och transparens (t.ex. alla former av kryptovalutor…).

Har man bara en stor och riskbegränsad aktieportfölj så har man tagit bort 90 % av de långsiktiga riskerna med ”tillgångsallokering”. Ganska fantastiskt igen….

Men åter till OPS Pension Fund, hur och vad gjorde pensionsfondens förvaltare för att förstöra pensionsfonden och hur kunde det hända??

Step 1. Make a huge shift in your asset allocation…

Det började redan 2007, börsen låg på topp och fonden hade 60 % aktier, 25 % annat och 15 % obligationer. Redan där ligger man högt med 25 % annat, men om det är fastigheter, indexfonder, korta ränteobligationer och kapital så är det helt OK för en långsiktig och aktiv pensionsfond med regelbundna pensionsutbetalningar.

Men fondförvaltarna ville ha högre avkastning (än aktier…) och fler andra alternativa tillgångar som ansågs vara ”mer stabila än aktier”.  Så under 2009 när börsen kraschar så omfördelar OPS Pension Fund till 32 % aktier (nästan halvering…), 43 % obligationer (till låga räntor…) och 25 % annat (med många nya spännande möjligheter…).

Det går fortfarande inte så bra för OPS Pension Fund när börsen repar sig under 2010 och fortsätter uppåt. Fondförvaltarna tror fortfarande inte på börsen och aktier, och gör nya omfördelningar.  År 2012 har man 30 % aktier, 30 % obligationer (fortfarande med låga räntor…) och 40 % annat (mest skräp…).

Men har man börjat på den vägen så är det svårt att sluta. När vi ser på år 2016 så är fördelningen 30 % aktier (mest index…), 15 % obligationer (låga räntor..) och hela 55 % annat (mest värdelösa tillgångar…).

År 2018 spricker bubblan och det blir stora problem för hela Omahas offentliga förvaltning tack vare några få oärliga och oseriösa fondförvaltare på en enda pensionsfond.

Det gick inte så bra att omfördela tillgångsslag baserat på vad men tycker och tror om framtiden och det är definitivt inte en vinnande strategi att välja och investera i tillgångar baserat på önsketänkande. Något att fundera över… 😊

Eller som Besser brukar säga… ” ”Det gäller att förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” (favorit i repris…)

Step 2. Invest heavily in things you don’t understand.

Det är svårt nog att investera i aktier på börsen men att investera i andra alternativa tillgångar med 1) höga avgifter och löpande kostnader, som 2) saknar öppen marknad och är svåra eller omöjliga att sälja av och som 3) saknar all form av insyn eller transparens och som dessutom 4) saknar offentliga regler eller bevakning är bland det dummaste man kan göra. Men OPS Pension Funds fondförvaltarna verkade inte bry sig om sådana synpunkter….

Bland de alternativa tillgångar som fondförvaltarna valde att investerade i kan nämnas….

….real estate in Mumbai, India; international shipping; Ukrainian agriculture; oil companies in Kazakhstan and Brazil; timberlands in Tennessee; distressed housing in Florida, New Jersey and Nevada, and more.

Men OPS Pension Fund hade också en styrelse som skulle övervaka att fondförvaltarna gjorde ett bra jobb. Den styrelsen och de personer som satt i styrelsen var mest fd lärare, några fd rektorer, medlemmar i den statliga skolstyrelsen och en skolinspektör….

Kanske förstod de här styrelsemedlemmarna inte ens hur en investeringsprocess fungerar? Hur kunde man låta fondförvaltarna fortsätta år efter år att investera allt mer i oseriösa tillgångar? Styrelsen gjorde inte sitt jobb, men varje år så blev det ändå ett väl tilltaget styrelsearvode att dela ut till styrelsens medlemmar….

Step 3. A faulty investment process.

Tyvärr var det inte bara att styrelsen var olämplig för sitt jobb, det fanns heller ingen formell, strukturerad eller dokumenterad process för hur fondförvaltarnas investeringar skulle genomföras eller följas upp.

Beslutsprocessen för fondens investeringar var ganska enkel. Fondförvaltarna presenterade och sålde in sina egna val av ”fantastiska möjligheter” till styrelsen, och styrelsen röstade alltid ja till förslagen. Under årens lopp var det nästan aldrig någon endaste nej-röst. Det fanns inga investeringsregler, ingen rimlighetskontroll och inga investeringsrapporter, det var bara vanliga och enkla styrelseprotokoll som undertecknades.

När det gällde investeringar av hundratals miljoner dollar så borde dessutom någon utomstående revisionskonsult eller revisionsfirma gjort en oberoende ”Due Dilligens Report”, men det fanns ingen rutin för det och det gjordes inga oberoende revisionsrapporter under de här åren.

Det var också samma finansbolag (som under alla år underpresterade…) som fortsatt fick jobben och arvode när fondförvaltarna valde ”alternativa investeringar”. Ett undantag var den lokala banken, där en av styrelsemedlemmarna jobbade som bankchef, och även den banken fick väl tilltagna arvoden för sina bristfälliga insatser och rådgivning.

Det slutade med att även USAs Justitiedepartement (Department of Justice) våren 2019 påbörjade en utredning om finansiellt bedrägeri både mot fondens styrelseordförande, styrelsens övriga medlemmar och det finansbolag som varit huvudsaklig rådgivare till pensionsfonden under åren 2007 till 2016.

Sammanfattning….

De som var de stora förlorarna var alla vanliga medborgare. Skolornas kraftigt minskande budget drabbade eleverna, den statliga skatten i Nevada höjdes för skattebetalarna och pensionerna minskade ordentligt för pensionerade lärare. Det var många som fick betala för att några få i fondens styrelse inte gjorde sitt jobb…!!

Men det finns många pensionsfonder, både i USA och i Sverige, och de pensionsfonderna disponerar enormt stora kapital som skall investeras för framtiden. Självklart är det många banker och finansbolag som är intresserade att få en (stor…??) del av det kapitalet som avgifter och arvode.

Då krävs det ganska mycket av både kunskap, erfarenhet och integritet från fondstyrelser och fondförvaltare för att motstå alla ”smarta möjligheter” från utomstående säljare och rådgivare i finansbranschen och välja rätt fördelning av tillgångar för att gynna fondens ägare och förmånstagare.

Kan det här hända i Sverige…?

Svaret på den frågan är tyvärr ja. Det kanske inte är lika tydligt och inte lika stora fondkapital, men även i Sverige har vi haft problem pensionsfonder och styrelser som mest prioriterat sina egna privata intressen och inte pensionsspararnas framtida pensioner. Det har varit både inkompetenta, fackligt valda styrelser med LO- fackpampar (Folksam och KPA) och oetiska och oärliga näringslivstoppar och storbolags VD-ar i styrelser (Wasa och Skandia) även här i Sverige.

En ny bok igen…

Besser är som sagts ovan intresserad av finansiella bedrägerier, och nu har en ny bok beställts från bokus.com. Titeln är ”Don´t fall for it – a short history of financial scams” av just Ben Carlson.

Boken är inbunden och kostar den 220 kr inkl frakt.  Även om jag inte läst den, än så är priset försumbart jämfört med att förlora sitt sparkapital genom att köpa ”alternativa tillgångar som derivat och kryptovalutor” eller ”aktier i oseriösa, oetiska och oärliga förhoppningsbolag”. Något att fundera över….

(Risken att Besser skulle göra detta var nog extremt liten även innan jag läst boken…. 😊  )

Slutsats…

Att lämna över sitt eget sparkapital till utomstående ”experter” kan vara både riskfyllt och osäkert

Det gäller allt, från vanligt, eget buffertsparande i ”aktiva aktiefonder” till arbetsgivarens obligatoriska inbetalningar av tjänstepensioner till pensionsfonder.

Hur vet man vem man kan lita på? Det vet man självklart inte säkert till 100 %, men att bara välja ”etablerade och seriösa” försäkringsbolag och fondförvaltare är en bra början. Men alla svenska försäkrings-, fond- och finans-bolag är inte seriösa…

När det gäller pensioner så håll er borta från företag som Folksam, KPA, Storebrand, Skagen och SPP. När det gäller aktiefonder så bör man undvika (nästan…) alla bankernas ”aktiva aktiefonder” som mest bara är ”dyra och dåliga”.

För pensionssparande och tjänstepensioner kan Besser rekommendera AMF och Alecta. Vill man spara i aktiefonder så rekommenderar Besser Avanza Zero och Spiltan Aktiefond Investmentbolag.

För ännu mindre risk och för planerade pensionsutbetalningar i närtid så rekommenderar Besser Spiltan Räntefond Sverige eller bankkonton med IG och högre ränta i någon av nischbankerna.

Men ni som följer den här bloggen vet att det som Besser verkligen rekommenderar är en stor, stabil, och riskbegränsad aktieportfölj med utdelningsaktier. Det är också sådana aktieportföljer som Besser själv har (förutom allt annat…) ….  😊

Besser

Hundra år av börshistorik…

Så här i början av ”investeringsåret 2023” så kan det vara läge att även kolla lite bakåt, eller som Besser brukar säga… ”Vi vet inget om framtiden men man kan alltid lära sig något av det som redan hänt”.

När det gäller börsen så finns det gott om fakta att analysera och det har varit många börscykler under de senaste 100 åren. Nu blir det en ny genomgång och analys för att se om vi kan lära oss något av ”hundra år med börshistoria och börscykler”.

Vi kommer alltid att ha börscykler, men vi vet inte hur stora de blir (amplitud) eller hur långa de blir (frekvens)…. 😊

Börscykler är också en del av Ekonomisk historia och Besser håller sen länge koll på båda delarna. Det som också är viktigt att förstå är att börsen och vår ekonomiska historia påverkar samhället mer än man tror. Det har vi sett även med de senaste årens globala minusräntor och centralbankernas finansiella expansion med ökad penningmängd och inköp av både stats- och företagsobligationer.

Det har varit några inlägg under åren men här kommer lite mer info om hur ”The Wall Street Crash of 1929” påverkade samhället under stora delar av 1900-talet.

Hundra år….??

Ekonomisk historia börjar självklart långt innan 1920-talet men nu blir det bara de senaste 100 åren som vi analyserar lite närmare.

Den första stora börsnedgången var 1920 till 1921. Det var också en riktig börskrasch som inte är så välkänd, men det var bara en av alla börscykler som vi såg från 1850 fram till 1920. Det har alltså funnits många börscykler och börsbubblor även under åren innan 1920.

Efter första världskrigets (WW1) slut i november 2018 blev det börsyra under hela 2019 och börsen toppade i januari 1920 men gick sen relativt snabbt neråt fram till juli 1921. Det var en kraftig nedgång under 1 år och 6 månader som också skapade den första allvarliga depression i USA efter första världskrigets slut. Det blev några dystra år i början av 1920-talet trots glädjen över att kriget äntligen var över.

Men som vanligt började börsen stiga efter att botten nåddes i mitten av 1921, skillnaden var att den börscykelns uppgång varade i hela åtta långa år med en fantastisk uppgång, speciellt på slutet under åren 1928 och fram till hösten 1929. De här åtta åren (1921 – 1929) blev ”Det glada 20-talet” i både USA och resten av värden.

Börsen i USA (Dow Jones Industrial Average, (DJIA)) hade en fantastisk uppgång under de här åren och nåde sitt ATH (All Time High) på 381,17 den 3 september 1929. Sen blev den en mindre nedgång till den stora nedgången som började 24 oktober 1929.  Det blev en första nedgång med 11 % den dagen.

Nedgången accelererade under hösten och resten av 1929, men botten nåddes inte för än 8 juli 1932 med DJIA på 41,22 vilket var ATL (All Time Low) för hela 1900-talet. Det betyder en börsnedgång på 89 % under en tid av 2 år och 8 månader. De åren från början av 1930-talet och framåt blev ”Den stora depressionen” som under hela 1930-talet som drabbade både USA, Europa och resten av värden.

Det som skiljer börskraschen 1929 från tidigare börsnedgångar är att den är allmänt välkänd, främst för att ”nästan alla, från vanliga arbetare och lägre tjänstemän till bankirer och företagsledare” var involverade och att nedgången dessutom var större.

Från mitten av 1932 blev det en mindre och kortare uppgång igen fram till mars 1933. Det blev en ny och längre nedgång en ner nästa bottennivå i november 1937 även om den bottennivån inte nådde ner till 1929 eller 1932 års nivå. I princip kan man säga att ”The Wall Street Crash of 1929” gjorde att börsen förblev nerpressad under hela 1930-talet fram till andra världskrigets (WW2) början i september 1939.

Börsen och samhället….

Det vi också ser är hur kraftigt hela samhället, både i USA och i resten av värden påverkades av börsens utveckling. Främst eftersom ”alla ” hade spekulerat på börsen (och fått vinster…) under ”Det glada 20-talet”. Det var också den stora skillnaden mot de tidigare börskrascherna, då var det bara några få ”rika kapitalister med eget kapital” som hade aktier på börsen.

När ”alla andra” började spekulera på börsen, och ”alla andra” också gjorde bra vinster, så blev det en börshysteri, främst under 1928 och första delen av 1929. FOMO (Fear Of Missing Out) gällde även under ”Det glada 20-talet”.

Den efterföljande samhällsutvecklingen med ”Den stora depressionen” med massarbetslöshet och svåra ekonomiska förhållanden för det stora flertalet invånare, både i Europa och USA, var också en av orsakerna till att andra världskriget (WW2) bröt ut. Något att fundera över i dagens situation……

Besser tycker att man kan se likheter med den senaste börsuppgången från 2009 till 2021. Även här är det många år av börsvinster, aktiespekulationer och låga räntor, med allt fler oerfarna aktiesparare som spekulerar i snabba vinster.

Speciellt under den senaste två åren 2020 och 2021, där den svenska börsen gick upp 52 % på bara två år. Och även här ser vi 2022 början av ”problem” med t.ex Rysslands krig i Ukraina och Kinas hot mot Taiwan. Med hög inflation, högre räntor med stagflation och en eventuellt kommande lågkonjunktur så är det Ingen ljus framtid vi har framför oss, tycker Besser…..

Långsiktiga resultatet…

Efter 1937 så blev den följande börscykeln mer normal med en uppgångsperiod på 4 år och 8 månader. Dock nådde inte DJIA sitt nya ATH för än 23 november 1954. Det tog alltså drygt 25 år innan börsen var på samma nominella nivå som innan september 1929. Om vi tar hänsyn till inflationen under de här åren så nådde DJIA inte 1929 års nivå för än i början av 1965.

Det betyder mer än 35 år innan börsen var på samma nivå igen. Det blev en negativ påverkan på samhället för alla som växte upp under de här åren. Här är också anledningen till att många av den äldre generationen (de som föddes i början av 1900-talet och som växte upp under depressionen på 30-talet…) var mycket försiktiga och skeptiska till aktier och investeringar på börsen.

De tre senaste nedförsbackarna (OMXSPI)

Hur ser det ut i Sverige idag? Vi kan se hur de senaste svenska börscyklerna utvecklats hitintills …..

Det har varit tre större nedgångar på börsen (OMXS) de senaste 30 åren. Just 30 år är kanske inte så länge sen men ändå en lagom lång tid att utvärdera börsutvecklingen och effekterna på börsen. Besser räknar bara förändringar i relativa tal men det blir ändå ganska tydligt vad som hänt. Den första börsnedgången som vi ser på blir i början av 1990.

Vid den första nedgången (fastighetskrisen) gick börsen ner 51 % och den tog 2 år och 3 månader (från juli 1990 till oktober 1992). Den totala börscykeln från topp till topp (juli 1990 till mars 2000) tog 9 år och 8 månader.

Den andra nedgången (IT -bubblan) var lite värre. Börsen gick ner 69 % och det tog 2 år och 7 månader (mars 2000 till oktober 2002). Den totala börscykeln från topp till topp (mars 2000 till juli 2007) tog bara 7 år och 4 månader.

Den tredje nedgången (finanskrisen) var också märkbar. Börsen gick ner 59 % och det tog bara 1 år och 3 månader att nå dit (juli 2007 till oktober 2008). Den totala börscykeln från topp (juli 2007) till nästa topp (jan 2022) tog hela 14 år och 5 månader (varan drygt 8 år med noll- och minusränta…)

Den fjärde nedgången (stagflationen) har vi bara sett början av. Den började i januari 2022 och vi vet inte när och var den slutar. Men något kan vi kanske lära oss av börshistorien…!!

Hur ser en nedförsbacke ut?

Det vet vi inte, men om vi tänker oss en börsnedgång som en trappa neråt från toppen (ATH) så är det normalt två steg ner och ett steg upp. Sen blir det tre steg ner och ett steg upp. Det fortsätter allt snabbare med fyra steg ner och ett steg upp ända tills att vi når botten. Det blir ofta också några ”bubblor” och avbrott i nerförsbacken, det finns alltid några som tror på en snabb vändning och köper under en kortare tid, men sen börjar allt fler sälja igen.

När vi når botten så ser vi att efter ett sista steg upp så blir det bara ett halvt steg ner och sen blir det oftast en lång trappa upp under många år. Även här blir det ibland ”bubblor” när några ser en snabb uppgång i aktiekurser, men en långsiktig börsuppgång tar alltid mycket längre tid än börsnedgången.

De 3 senaste börsuppgångarna tog…. 1992: 7 år och 5 månader, 2002: 4 år och 9 månader och 2008: 13 år och 2 månader.

Att räkna på börsens uppgångar och nedgångar med relativa tal är dock ganska förrädiskt. Det gäller att förstå hur matematiken fungerar…

Rent matematiskt så behöver börsen bara gå ner med 50 % för att nå samma indexvärde som där den tidigare gick upp med 100 %. Något att fundera över… 🙂

Vad händer sen…?

Vi har bara kommit in i början på 2023 och än är det väl för tidigt att spekulera över vad som händer under resten av året. Den närmaste framtiden vet vi helt enkelt ingenting om. Men det ser inte så ljust ut i det långa perspektivet i omvärlden.

Hur länge kommer kriget i Ukraina att hålla på? Kommer kriget att utvidgas och utvecklas med att NATO dras in? Kommer vi att få ännu högre olja- och energipriser om Ryssland helt stänger ner leveranserna. Kommer det fler nya och svårare varianter av Covid framöver? Hur utvecklas konflikten mellan Kina och Taiwan? Kommer den kinesiska ekonomin att klara fastighetsbubblan och problem med åldrande befolkning orsakade av ”ett barn strategin”? Blir det handelskrig med högre priser och lägre ekonomisk utveckling när allt fler länder tar hem produktion och utveckling för att skydda sina egna nationella intressen?

Det finns många risker för framtiden och det behövs bara att någon eller några av dem slår in så blir även livet i Sverige påverkat. Som vanligt gäller det att vara både mentalt och finansiellt förberedd för en osäker framtid.

Slutsats

Vi kan alltid lära oss något av historien, även om detaljerna och tiden förändras. Det är bara se den senaste börsuppgången och jämföra den med andra börscykler i historien.

Det svåra är att se den verkligheten när man är inne med aktieinvesteringar i det korta perspektivet som de senaste två åren. Från 1 januari 2020 till 31 december 2021 så gick börsen upp med 52 %. De flesta inser att det inte var en hållbar utveckling när vi dessutom fick drygt 500.000 nya aktiesparare under de här två åren.

Framför oss har vi en börsnedgång som vi inte vet något om. Besser har tidigare gissat att den skulle bli lång (12 till 18 månader…) och hyfsat djup (med bottenvärden runt 600…) men det kanske inte blir så farligt. Kanske blev den här nedgången kort (bara 9 månader (till 29 sept)) och inte så djup (bara ner till 690…), det vet vi inte än, Vi får väl se vad som händer under resten av 2023….

 Det man får hoppas på är att vi som lever ”i dagens verklighet” just nu i inte upprepar misstagen från den stora depressionen från 1930-talet eller krigen från 1939 till 1945.

”Vad som kommer att hända i framtiden vet vi inte, men det som alltid gäller är att vara mentalt och finansiellt förberedd på det som kan hända” som Besser brukar säga. Besser är både optimist och realist, något som även rekommenderas för bloggens läsare… 🙂

Besser