Archives for category: Uncategorized

Dags för en investeringsrapport och avstämning av mina aktieinvesteringar för första halvåret 2020. Det blir som vanligt bara en kortare redovisning av resultatet och balansen så här långt.

Men det blir också ett helt annorlunda resultat än det förväntade när Coronaviruset slog till i våras. För Besser, som är en ren utdelningsinvesterare, blir 2020 antagligen ett svagt mellanår.

Resultatet

Det är bara fyra delar som jag tycker är viktiga för halvårsresultatet.

Finansiering: Under första halvåret har jag ökat mitt passiva investeringskapital  med 125 tkr. Det mesta är regelbundet sparande, återbetalad skatt och några övriga oplanerade inkomster. Nästa år kommer mina inkomster att minska och jag räknar då också med minskat sparande. Utdelningarna nedan är inte inräknade i mitt passiva investeringskapital.

Investering: Under första halvåret (mest i Coronadippen…) har jag totalt gjort 25 inköp av 10.900 aktier i 10 bolag från mitt aktiva investeringskapital. Alla inköpta bolag är stora, stabila och lönsamma, noterade på OMXS LC och ger ”i normala fall” bra aktieutdelningar.

Jag har tagit ut mer av mitt aktiva investeringskapital för extra inköp under Q1-2 och även tagit ut kompensation för de uteblivna utdelningarna. Det betyder att jag också har ”återinvesterat de fiktiva utdelningar” som inte utbetalades under 2020.

Avkastning: Det har bara blivit drygt 14 tkr i utdelningar hitintills under första halvåret. ”Coronadippen” har kraftigt minskat mina planerade utdelningar under 2020, men jag räknar med att  utdelningarna återgår till normala nivåer under 2021. Jag behåller alltid alla mina aktier och jag får också fler utdelningar under andra halvåret 2020. Vi får se hur året slutar. Alla utdelningar har återinvesteras i investeringarna ovan.

Kostnader: Det har varit kostnader och courtage på 685 kronor och skatt med 4.562 kronor för ISK under första halvåret. Jag räknar med att kostnader och skatter i stort sett kommer att fördubblas för helåret 2020.

Balansen

I balansräkningen så finns det bara en post, nämligen mina aktier. Jag har inga skulder och investeringskapitalet ingår inte i mina aktieinvesteringar.

Jag har idag totalt 30.850 aktier i 16 bolag. Värdet på mina aktier är inte så viktigt. Det kortsiktiga värdet är bara teoretiska beräkningar (aktieanalys) eller ett tillfälligt värde (aktiekurs). Långsiktigt kommer mina aktier att ge en bra och ökande avkastning i form av framtida aktieutdelningar.

Formellt så balanserar Tillgångar (dvs mina aktier) mot ett lika stort Eget Kapital (dvs ett fiktivt, teoretiskt och tillfälligt värde) och Skulder (som saknas). Men för Besser, som är mer praktisk och verklighetsinriktad, så har den balansen inte något större värde. Företagsekonomi och finansanalys bidrar inte med speciellt mycket kunskap för just utdelningsinvesteringar, något som Besser skrivit om flera gånger tidigare…. 🙂

Investeringskapital

Mitt investeringskapital är uppdelat i två delar. Dels ett aktivt investeringskapital (aktieutdelningar och reavinster från nystarten 2015) för löpande investeringar och dels ett passivt investeringskapital (regelbundet nysparande för framtida investeringar). Både aktivt och passivt investeringskapital kommer att kunna användas till aktieinvesteringar i ytterligare flera år.

Absoluta eller Relativa tal?

Besser är som ni vet (?) en något annorlunda investerare. Det gäller även avstämningar och redovisning av mina aktieinvesteringar. Jag gissar att 90 % av alla aktiebloggare och aktieinvesterare anger avkastning och resultat för sina aktier i relativa tal. Det är mest orealiserade värdeökningar i procent för aktieportföljen eller fiktiva och teoretiska reavinster på enskilda aktier. Men som någon klok person har sagt, ”Man kan inte leva av procent”.

Besser räknar bara med avkastning och resultat i absoluta tal. Det är därför jag också redovisar mina aktieinnehav i antalet aktier och min avkastning i kronor. (eller i tkr numera… )

Det är självklart viktigt att både antalet aktier och avkastningen i kronor ökar i absoluta tal över åren om man vill ha ett kompletterande kassaflöde någon gång i framtiden. Det gäller både för de som vill sluta jobba tidigare i FIRE rörelsen och den som vill leva ett bra och bekvämt liv efter den vanliga pensionen.

DA eller YOC?

Det finns många rent fundamentala analyser för aktieinvesteringar som även kunniga och erfarna investerare ändå inte förstår. En sådan analys är skillnaden mellan DA och YOC.

Här kommer ytterligare en analys om den stora skillnaden mellan teori och praktik, eller som Besser brukar uttrycka det, ”Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”…. 🙂

Direktavkastning (DA) är något som alla ”vet” vad det är och som man även kan hitta varje dag i börslistorna. Men det finns några fundamentala detaljer som många aktieinvesterare inte förstår eller tänker på. För det första så förutsätter DA att du köper aktier till den aktuella aktiekursen. Om du inte köper aktien så får du heller inte någon direktavkastning. Ganska självklart.

Men även avkastningen i sig själv (absolut eller relativ) förutsätter att utdelningen klubbas på bolagets kommande årsstämma. Blir det inget beslut om utdelning på årsstämman så blir det heller ingen direktavkastning. Ganska självklart igen.

Det är just det som hänt för flera bolag under våren 2020. Visst var många inställda utdelningar en överraskning, men det har också alltid varit en verklig risk som man inte kunde bortse från. Det hela kokar ner till att DA bara är ett teoretiskt och fiktivt värde som också kan vara rent önsketänkande. En stor varning för önsketänkande (och DA) från Besser!!

Yield On Cost (YOC) är ett annat mått på avkastning, utdelningar och aktiekurser, men en avgörande skillnad mot DA är att YOC handlar om verkligheten. Yield är en intäkt och inkomst som du redan fått utbetald i praktiken (se resultat ovan). Det är en avkastning (reavinst eller utdelning) som redan utbetalats i absoluta värden (kronor). På samma sätt är Cost den kostnad och utgift som du redan har haft i verkligheten när du köpte aktierna.

För de flesta utdelningsinvesterare kommer åres totala utdelningar att minska och det kommer även att påverka YOC. Visst är det tråkigt att YOC minskar men värdet kommer antagligen tillbaka 2021. Har man köpt ”bra bolag till bra priser” så kommer YOC antagligen att öka för 2021. Vi får se hur det går….  🙂

Den stora skillnaden är alltså att YOC är något som redan har hänt, dvs en avkastning och inkomst som du redan har fått utbetald i verkligheten. Besser rekommenderar alltid verkligheten (och YOC)!!

Slutsats

Mina aktieinvesteringar har utvecklas helt OK de senaste åren, och det ser också ljust ut för framtiden. Det spelar inte någon större roll vilket teoretiskt värde mina aktier har just nu. För mig är långsiktigt stabila aktieutdelningar det som är viktigast i praktiken.

Den stora skillnaden när det gäller avkastning från aktieinvesteringar är den mellan önsketänkande eller verkligheten. Det gäller även skillnaden mellan avkastning i relativa tal eller i absoluta tal och beräkningar på avkastning som DA eller YOC.

Visst går det i teorin räkna på många olika typer av vinster och avkastning, men i praktiken så gäller bara avkastning med realiserade, konkreta och absoluta utbetalningar från dina aktieinvesteringar. Något att tänka på… 🙂

Den stora skillnaden när det gäller aktier och investeringar är skillnaden mellan teori och praktik. Besser gör gärna teoretiska och fundamentala analyser av olika delar av begreppet ”aktieinvesteringar”, men när det gäller resultat och avkastning från aktier som räknar jag bara med praktik och verklighet.

(OBS Det är en stor skillnad mellan teoretisk analys (det är alltid viktigt att göra rätt grundläggande analys av aktier och investeringar) och teoretiska beräkningar (komplexa finansiella beräkningar om framtiden fungerar oftast inte i verkligheten och blir mest bara önsketänkande))

Eller som Erik Brändström (Googla…) och även Besser brukar säga ” Enkelt är effektivt och har låga kostnader, komplext är dyrt och har dolda risker”…. 🙂

Nu tar den här bloggen semester och Besser önskar alla bloggläsare en skön sommar. Åter till hösten blir det fler kloka ord och udda insikter… 🙂 . Ha en bra sommar!!

Besser

Just så var rubriken på Peter Bensons krönika i senaste nummer av Affärsvärden. En K-formad framtid är det som även Besser tror långsiktigt om Sverige och svenskarna. Peter Benson (PB) är en av Bessers favoriter när det gäller ekonomijournalister och numera är han också chefredaktör på Affärsvärden. (som enligt Besser är Sveriges enda seriösa affärstidning….)

Hur blir återhämtningen?

I övriga media och ekonomipress har den stora frågan den senaste tiden har varit hur ”återhämtningen på börsen” kommer att se ut. Blir det en enkel V-kurva där ett snabbt börsfall följs av en lika brant börsuppgång? Eller blir det en ”dubbeldipp” till hösten när andra ”Corona-vågen” slår till och börsen följer en W- kurva. Några personer med lite bättre minne tror att det blir en längre utdragen badkarskurva och att börsen då följer en U-kurva.

Besser som har ett mycket bra minne (och många anteckningar…) från de senaste börscyklerna tror på en helt vanlig börsnedgång under cirka 1 till 2 år och därefter en svagare återhämtning under många och långa år. Börsen kommer inte att stiga i all evighet även om vi haft en uppgång på drygt 11 år för OMXSPI sen oktober 2008. Det blev en ovanligt lång uppgång till februari 2020 då vi såg ATH för den senaste börscykeln.

Så frågan om börsutvecklingen och återhämtningen på börsen är naturligtvis intressant, men den viktigare frågan är hur utvecklingen går för Sverige och svenskarna i stort. Det visar sig att även PB tror på det som Besser predikat i många år. Framtiden blir allt mer resultatet av den individuella och egna planeringen och de egna handlingarna. Framtidens Sverige kommer inte att bli ett ”folkhem” där alla får vara med och ta del av framstegen. Det kommer att bli tydligare privatekonomiska skillnader och det kommer också att bli svårare att bli ”fripassagerare” i framtidens samhälle.

K-formad framtid…

Så här skrver PB om ”tunga börsindex” där många tror på en ”snabb och perfekt återhämtning” av den senaste finanskrisen : Sanningen stavas snarare med K. Alltså att kraschen förstärker vägskälet som skiljer vinnare från samhällets förlorare.”

PBs tes är att det ofta plötsligt händer något stort som har byggts upp under lång tid. Lite som den senaste börsuppgången enligt Besser. PB börjar också med ett citat av gamle Lenin som ju var en tidig revolutionär och som förutsåg hur samhället förändrades. (Redan 1917 hände det stora saker….. 🙂

”Det går decennier då inget händer och sedan finns det veckor då decennier händer”. Det Lenin menade var naturligtvis världshistoriens förändringstakt, men kanske gäller det även för det svenska samhällets förändring. Besser tror inte att det händer på ”några veckor”, men att Sverige kommer att se annorlunda ut om drygt ett och ett halvt år när vi går in i 2022 är nog en ”kvalificerad gissning

Work From Home (WFH)

Det är naturligtvis många förändringar som bidrar till förändringarna och PB lista några av de viktigaste. Den första är ”Work From Home”. Så här skriver PB..

”Trenden distansarbete är gammal men nu kommer den hoppa 20 år fram på två kvartal, skulle jag gissa. Det kan tyckas som en trivialitet men kommer få enorma konsekvenser på åtminstone tre marknader.

Bostadsmarknaden. Att bo trångt och centralt är inte lika attraktivt och det kommer få genomslag på fastighetspriser.

Kontorsmarknaden. Lokalbehovet kommer minska enormt för många och skillnaden mellan bra lägen och sämre lägen kommer öka. Kontor i C-lägen kan bli väldigt billiga att hyra.

Arbetsmarknaden. Yrkesroller kommer i allt högre grad omformuleras så att de kan skötas på distans och inte minst utvärderas på andra sätt än genom ”närvaro”. Det här kommer ta mer tid men det kommer få enorma konsekvenser när alltmer resurser läggs på att organisera bort jobb som är svåra att distans sköta.”

Frilansare…

Det som hänt den senaste tiden i USA (som ligger långt före Sverige i ”gig-ekonomin”) är att allt fler jobbar som ”frilansare”inom ”gig-ekonomin”, dvs personer som säljer egna tjänster som uppdrag och projekt till privatpersoner, företag och offentliga sektorn. Det är mest inom media och kultursektorn som vi ser det här i Sverige, men det syns också på alla nya (och gamla…) ”bemanningsföretag” som hyr ut konsulter till svenska företag och svensk offentlig verksamhet.

Det finns i princip två typer av konsulter. Dels ”resurskonsulter”, typ sitta i kassan på ICA när någon är sjuk, och dels ”kompetenskonsulter”, typ specialiserade civilingenjörer som gör avancerade utvecklingsuppdrag där företaget saknar egen kompetens. (ofta inom IT sektorn…)

Det vi ser i USA sen mars i år (när Coronadippen började…) är att allt fler blir arbetslösa och att många (de flersta…) saknar arbetslöshetsförsäkringar. För att överleva och dra in lite inkomster tvingas man erbjuda sina tjänster och sin kompetens som frilansare på de öppna marknaden inom ”gig-ekonomin”. Både till privatpersoner och till företag. Det är tjänster inom allt från barnvakt och hundrastning till transport (Uber och pakethämtning) och media (översättning och tidningsartiklar).

Men där finns redan de etablerad resurserna och personerna. Det blir ett ”race to the bottom” när alla nya frilansare försöker få jobb genom att erbjuda allt lägre priser för sina tjänster, oberoende av vilka plattformar och vilken typ av tjänster. Inkomster och lönsamhet försvinner snabbt när det finns många som vill göra jobbet billigare.

GIG- ekonomin

Det jag menar med ”gig-ekonomin är just ”enstaka uppdrag utan fast anställning”. Självklart kan man sätta sig själv i ett eget bolag (enskild firma eller AB) men man är fortfarande helt beroende av att få (enstaka…) uppdrag från externa beställare.

Det gäller i princip även för de som är anställda i bemanningsföretag. Om du inte har tillräcklig tid- och uppdragstäckning så blir man uppsagd pga ”arbetsbrist”.

Det gäller också att beställaren är nöjd med din prestation, för det rapporteras tillbaka till bemanningsföretaget. Att jobba inom gig-ekonomin innebär att hela tiden bli utvärderad av uppdragsgivaren, antingen inom gig-platformen eller av bemanningsföretaget. Det gäller att alltid ligga på topp och konkurrensen är stenhård.

Så här skriver PB om GIG…

Den så kallade gig-ekonomin kommer sprida sig både uppåt och nedåt i ersättningshierarkin. Med ”gig” syftar vi här på organisationsformer där arbetsuppgifter i hög grad helt separeras från ett fast anställningsförhållande. Vinnare på detta är folk som haft svårt att få fast anställning men lättare kan få in en fot via gig-uppdrag. Tänk utländska medborgare som gör enklare jobb och diverse andra driftiga och självgående typer.”

”Förlorarna blir förmodligen fler. Dels alla arbetstagare vars yrkesroller kommer automatiseras, digitaliseras och rationaliseras bort. Dels alla arbetstagare med en kompetensprofil som är svår att kombinera med gig-arbete. Folk som behöver mycket sällskap och nära stöd kommer ha färre möjligheter att hitta en plats där de kan utvecklas.”

För mig betyder det att vi kommer att få ännu fler ”vanliga svenskar” som inte har någon fast anställning eller något vettigt jobb att gå till. Det kommer att bli många besvikelser och många unga som förlorar framtidshoppet.

Varför ett K?

PB avslutar sin krönika med den här förklaringen:

”Varför ett K? Först ser vi ett rakt streck nedåt (krisen) och sedan upp till mitten och därefter uppdelning i en pil som pekar upp och en som pekar ner. Det är alltså vinnare och förlorare som förgrenas ut. Precis som runt 1917 kommer det vara viktigt att inte hamna på fel sida av historien. Och precis som 1917 så är det mycket som ser hotfullt ut. Även om börsen säger något annat just nu.”

Bessers goda råd…

Besser har som vanligt många goda råd för alla tillfällen….  🙂

När det gäller aktieinvesteringar så gäller det att inte göra något oplanerat och paniksälja när börsen går ner. Det gäller också att redan nu planera för vad som kan hända 2022 och därefter. Aktieinvesteringar bör vara både regelbundna och händelsebaserade. Då måste det också finnas investeringskapital för båda möjligheterna.

När det gäller jobb och inkomster så bör man helst sträva efter en fast anställning, oberoende av jobb och arbetsgivare. Om man anstränger sig och gör ett bra jobb (det bästa man kan…) så brukar det fixa sig även om man blir uppsagd pga arbetsbrist. Finns det bra referenser att hänvisa till så blir det lättar med nya jobbmöjligheter.

När det gäller arbete och livsstil så är det (i teorin…) ganska enkelt. Det gäller sköta sig och planera långsiktigt. ”Jobba hårt, spara regelbundet och investera klokt” är ett klassiskt råd från Besser. Inkomster är naturligtvis viktigt, men ett annat gott råd är att ”Alltid ha lägre kostnader än intäkter”. (Besser har följt det rådet sen han var 15 år och har under åren fått ihop ”en ganska OK privatekonomi” om ni förstår vad jag menar… 🙂 )

Slutsats

Börsutvecklingen är viktig, men den långsiktiga samhällsutvecklingen är viktigare. Där gäller det att redan från början att planera och agera så att ”man hamnar på rätt sida” av den utvecklingen.

Ett bra jobb och ett riktigt arbete är viktigare än inkomsternas storlek. Visst är det bättre att ha en högre inkomst men det är utgifterna som avgör hur din privatekonomi utvecklas.

Regelbundet sparande är en av de bästa vanor man kan skaffa sig. Helst bör man börja tidigt men det är aldrig försent att börja spara regelbundet.

Att investera i aktier är alltid en risk men resultatet blir bättre i längden om man redan från början är riskbegränsad och väljer aktier i ”stora, stabila och lönsamma bolag”. Regelbundna investeringar över tiden är ytterligare ett sätt begränsa riskerna.

Besser

Backtracking är något som de flesta aktieinvesterare fnyser åt och som inte anses ha plats i en seriös aktieverksamhet. Besser tycker som vanligt tvärt om. Jag gillar backtracking för det ger ett bra perspektiv på både hur man ”kunde ha gjort” och hur kursutvecklingen har varit de senaste åren. ”Backtracking ger både kunskap och erfarenhet” … som Besser brukar säga… 🙂

Det här inlägget inspirerades av en tidigare kommentar från ”Lars”. Frågan gällde hur man väljer bolag och aktier till sin aktieportfölj. Besser pekade på tre bolag som man helst borde undvikit och inte heller investerat i (och som Besser självklart också undvek…) delvis tack vare ”backtracking”. (”Återbesök i tre bolag”, 8 maj 2020)

Så här skrev Lars… ”Vill man göra det enkelt för sig kan man nästan alltid köpa Investor i Sverige och Berkshire Hathaway i USA.”.

Besser svarade så här… ” Besser vill också göra det enkelt för sig men har ändå krånglat till det med att köpa egna aktier. Dock bara aktier i “stora, stabila och lönsamma bolag”, men det blir också många Investor när börsen kommer ner på lägre nivåer….”

Backtracking…

Backtracking är i vanliga fall en datorbaserad strategi för problemlösning genom algoritmer, men i investeringssammanhang ses backtracking mer som önsketänkande där tänkta inköp eller försäljningar av aktier skulle varit mycket lönsamma. Det blir lite patetiskt tänkande som ”om jag bara hade köpt aktie xxx i rätt tid så hade jag varit rik nu”.

”Att ägna sig åt önsketänkande och backtracking av eventuella inköp som man kunde ha gjort för länge sen är inte en smart investeringsstrategi.” som Besser brukar uttrycka det…. 🙂

Analys…

Det Besser menar med backtracking är att analysera vilka möjligheter (inköp…) som fanns i ett tidigare skede jämfört med dagens situation (aktiekurser…). Önsketänkande är inte en del av den analysen, men däremot den kunskap och de erfarenheter vi får från tidigare händelser.

Om vi försöker förstå vad ”backtracking” innehåller så är det i princip två delar. Dels objektiva fakta och information, dvs det som har hänt och som kan bevisas. Dels subjektiva synpunkter och gissningar, dvs tankar om framtiden baserat på erfarenhet, som kan vara allt från kvalificerade prognoser och gissningar med hög sannolikhet till fria fantasier och rent önsketänkande.

Past, Present, Future…

En enkel backtrackinganalys bygger på tre delar. Dels objektiv information och kunskap om det som har hänt, dels en realistisk nulägesanalys av dagens situation och dels subjektiva gissningar och erfarenheter om vad som (eventuellt…) kan hända i framtiden. Vi tar Investor AB som ett exempel…..

Investor AB…

Besser har idag inga aktier i Investor, men kommer som sagt att köpa när aktiekursen kommer ner på lägre nivåer. Därför blir det lite backtracking och en enkel analys av Investor AB som aktie och investering

Past…

Investor AB är i huvudsak ett familjeföretag (och ett investmentbolag….) ägt och styrt av familjen Wallenberg sen flera generationer i över 100 år. Bolaget grundades redan 1916 av Jacob Wallenberg, och har under (nästan…) alla åren varit mycket lönsamt och välskött. Wallenbergssfären är en av Sveriges mest inflytelserika familjer och familjen Wallenberg äger idag aktier motsvarande c:a 55 % av rösterna i Investor AB.

Men även om familjen Wallenberg styr det mesta inom Investor så har man ingen kontroll över kursutvecklingen. Aktiekursen för Investor AB påverkas främst av den allmäna börsutvecklingen. Besser brukar säga att ”kursutvecklingen för enskilda (större….) börsbolag beror  till 10 % på bolaget och till 90 % på börsutvecklingen”. Det gäller även för Investor AB.

Om vi ser på aktiekurserna bara de senaste 20 åren så får vi följande kursutveckling….  sept 2002:  45.- / apr 2007:  180.- / jan 2009:  100.- / maj 2012:  130.- / apr 2015:  340.- / okt 2017:  410.- / feb 2020:  565.-

Det vi ser är att kurutvecklingen följer de senast två börscyklerna ganska väl. Den första uppgången var 300 % under nästan 5 år, och under den senaste uppgången på drygt 11 år så gick kursen upp med 465 %.

Present…

Investor har under våren 2020 stärkt sin position trots fallade aktiekurs. Idag (5 juni 2020) ligger kursen på 516 kronor, ner 9 % från toppen på 565.- (den 19 feb 2020).

Om vi ser på kursutvecklingen under våren 2020 så har vi bl.a. haft följande aktiekurser:

477.- (28 feb), 400.- (13 mars), 383.- (23 mars), 484.- (14 apr), 497.- (29 apr), 447.- (14 maj) och 501.- (29 maj). Det är stora skillnader även på så korta tider som 2 veckors mellanrum.

Så här skriver Affärsvärden om Investor i två artiklar om Avanza och Nordnet i början av maj 2020…

Investor har blivit spararnas folkaktie nummer ett och här fyller man på med aktier för tionde månaden i rad. Nettoköpen i Investor hittills i år är 200 procent större än under hela fjolåret och antalet aktieägare har ökat med 33 procent sedan årsskiftet. Här tycker jag spararna tänker helt rätt. Ett investmentbolag är en bra grund i portföljen och ger en automatisk riskspridning, säger Johanna Kull.”

”Spararnas optimism fortsätter, enligt Nordnets sparekonom Frida Bratt. Här är de aktier som lockat hittills under månaden.” ”Även Investor gillas av spararna och Frida Bratt kallar aktien för ”någon av ett basplagg i aktiegarderoben”.

 

Johanna Kull är sparekonom på Avanza och Frida Bratt är sparekonom i Nordnet. Enligt Investors årsredovisning för 2019 så fanns det drygt 246.000 aktieägare i Investor AB den 31/12 2019.

Future…

Hur kommer Investor AB att utvecklas i framtiden, både som bolag och som aktiekurs? Det blir bara gissningar, men med ovanstående bakgrund och nuläge så ser framtiden ljus ut för Investor AB.

Besser gissar att Investor som bolag utvecklas mycket positivt även i framtiden. Det finns idag ett innehav av flera riktigt bra onoterade bolag som antagligen kommer att börsnoteras under de närmaste åren. EQT var varken det första eller sista avknoppningen från Investor AB. Även Investors noterade bolag (som är stora, stabila och lönsamma….) kommer antagligen att utvecklas positivt på längre sikt.

Besser gissar också att Investors kursutveckling de närmaste åren till stor del kommer att följa den allmänna börsutvecklingen. Vi har haft en börsuppgång på 11 år i den senaste börscykeln och det kommer en nedgång även på den här gången. En allmän gissning från Besser är att kurserna går ner med 50 % från toppen, men att Investor blir köpvärd redan vid cirka 40 % nedgång.

Det betyder att Investor blir köpvärd på kurser runt 350.- som Besser ser det. Men man bör nog behålla lite investeringskapital för eventuella kurser ner mot 300.-.

Som jämförelse kan nämnas att aktiekursen för Investor var nere på 300.- i augusti 2016 och på 350.- i februari 2018. Det är inte sååå länge sen…. 🙂

Besser & Investor AB

Besser har idag inga aktier i Investor men kommer att köpa framöver. De självklara frågorna blir då…. Hur många aktier i Investor tänker Besser köpa? och Till vilken aktiekurs vill Besser köpa Investors aktier?

Antal aktier..

Den första frågan kan verka enkel. Normalt köper man aktier för det investeringskapital som finns tillgängligt, men investeringskapital är ingen statisk parameter. Besser är lite annorlunda och har ett ”aktivt investeringskapital” som kan användas till mina ”fiktiva aktieportföljer”. Det betyder att jag redan nu vet hur många Investor-aktier jag kommer att köpa under de närmaste åren.

Det är ingen stor sak, när mina aktieportföljer är fullinvesterade så kommer jag att ha 3.500 aktier i Investor. Investor är ett av mina favoritbolag, men jag har också andra bolag i portföljerna som också måste köpas. Jag vet inte när jag köper just Investors aktier, men jag har inte bråttom. Det kommer antagligen att ta många år.

Aktiekursen…

Det vi ser av ovanstående backtracking är att jag anser att Investor blir köpvärd på 350 kronor och att kursen kanske även går ner mot 300 kronor på botten av börscykeln. Det är bara subjektiva gissningar, men Besser tror på sina egna gissningar. Jag kommer antagligen att börja köpa på 350 kronor i slutet av året. Vi får väl se hur det går…. 🙂

Slutsats

Backtracking är inte främst önsketänkande utan en analysmodell där både objektiva fakta, nulägesanalys och erfarenhetsbaserade gissningar ingår. Många aktieinvesterare använder den här metoden rent intuitivt men det skadar inte att sätta den på pränt för att kolla om man verkligen tänkt rätt.

Just Investor AB är ett bolag som Besser gillar. Investor uppfyller alla fem kraven som jag har på bolag jag investerar i. Bolaget är stort, stabilt, lönsamt, har en stark balansräkning och långsiktiga huvudägare. Vad mer kan man begära av ett bolag och en aktieinvestering…??  🙂

Vad är rätt aktiekurs för inköp av Investors aktier? Det får var och en själv bestämma, men med kunskap och erfarenhet, och om man dessutom gör rätt analys så så brukar det visa sig. Tricket är att ha tålamod och uthållighet för att verkligen vänta in ”rätt aktiekurs”. Besser har ibland svår med det men i det stora hela fungerar det rätt bra för mina aktieinvesteringar….. 🙂

Vi får väl se hur det går med inköpen av Investor, jag återkommer med resultatet i slutet av året….

Besser

 

Finansiell psykologi (eller Behavioral Finance (BF)….) och börspsykologi är alltid intressant tycker Besser. Av en slump hittade jag (på min egen PC, inte webben….) en föreläsning och en bra sammanfattning i ämnet från 2009 (just efter Finanskraschen 2008…) som jag tycker var intressant. Jag kopierar innehållet i den mer eller mindre rakt av.

Den här presentationen gjordes på Skagen Fonders Nyårskonferens i januari 2009 (där även Besser deltog….) av Charlotta Mankert, KTH. (Charlotta är numera PhD på KTH inom Industriell Ekonomi och har skrivit sin doktorsavhandling inom just BF och portföljteori)

Det här inlägget är delvis också en fortsättning på mitt förra inlägg om återbesök i Vardia. Det var två kommentarer från ”Lars” (läs gärna de kommentarerna) som pekade på ett inlägg från den 2 mars 2016 i en annan blogg. Kanske kan man lära sig något även av det inlägget (och de 115 kommentarerna……)  🙂

Också ”Stavros” kommenterade förra inlägget och även han var en av de som skrev några av de 115 kommentarerna på Irvings blogginlägg om Vardia ovan. Det Stavros skriver… ”uppenbart begåvade människor går bort sig och drar med sig andra i fallet” stämmer väl även i andra bolag än Vardia.

Besser brukar uttrycka det som… ”intelligens kan aldrig ersätta kunskap och erfarenhet”. Det gäller både aktieinvesteringar och mycket annat…..  🙂

Det är också något vi ser nedan inom BF. Unga (och intelligenta…!!) manliga aktiespekulerare utan tidigare aktieerfarenhet är både mer översäkra och riskbenägna när det gäller val av bolag och aktier.

Om man är smartare och intelligentare än alla andra så borde man också vara en bättre och framgångsrikare aktieinvesterare än alla andra, eller hur?? Om man är smartare och intelligentare än alla andra så kan med komplexa teorier och avancerad finansanalys förutsäga framtiden för både bolag och aktiekurser, eller hur?

När det inte stämmer och kursutvecklingen går år fel håll, så blir också försvaret av egna misstag ganska upprörda. Teorierna stämmer inte med verkligheten. (Besser gillar mest fundamentala tankar (kunskap) och verkligheten (erfarenhet) men undviker alltid komplexa och osäkra finansteorier… 🙂 )

Att gissa rätt ?

Nu över till Charlotta Mankerts BF-sammanfattning. Vi börjar med en enkel test. Om Dow Jones Index (DJIA, ett Price Index utan återinvestering av utdelningar, lite som OMXSPI) i maj år 1896 stängde på 40 och i december 2006 stängde på 12.463, vad hade värdet varit i slutet av 2006 om även utdelningarna återinvesterats?

Ange även högsta och lägsta gräns för att vara 90 % säker på svaret…. (Svaret kommer längre ner i texten, Du har antagligen gissat helt fel tror Besser…. Om du gissar rätt så är du vad Besser kallar en ”mycket kunnig och erfaren investerare”. Det finns flera av dem bland den här bloggen läsare… 🙂 )

Behavioral Finance (BF)

Finansiell psykologi är ett ämne som startade med redan på 1970-talet med namn som nobelpristagaren Kahneman och forskare som Shefrin, Tversky och Thaler. Ämnet har exploderat sen 2002 och det finns massor av bra böcker att läsa. Gör gärna det, du blir en bättre investerare. (Besser har naturligtvis också läst flera böcker i ämnet, bl.a. av de ovan nämnda författarna. Det är bl.a. därför som Besser är en hyfsat allmänbildad investerare.… 🙂 )

Behavior Finance (BF) bygger på dels Systematiska misstag, investeringsbeslut som alla gör och som påverkar hela börsen och Individuella misstag som är investeringsbeslut under osäkerhet, fördomar och känslomässig påverkan.

För positiva beslut så har vi en överdriven säkerhet och överskattar vår förmåga. Vi tror ofta att vi är bättre bilförare (och aktieinvesterare… J ) än genomsnittet. Färre än 50 % klarar av att korrekt bedöma ett 90 %-igt konfidensintervall när det gäller positiva beslut.

(Besser gissar att det mycket färre. Antagligen är det färre än 10 % bland ”vanliga aktieinvesterare” som gissar rätt på positiva 90 %-iga konfidensintervall)

Det gör att vi underskattar riskerna. Vi tar större risker än vi egentligen vill och vi bli också mer osäkra på våra beslut. Det betyder också att vi överskattar kommande vinster, att vi köper, säljer och handlar allt mer och att börsuppgången (de senaste 11 åren fram till februari 2020…) ökar den översäkerheten.

Resultatet blir allt mer ”Trading” där snabba beslut och handel via webben i verkligheten ger sämre avkastning (fler förluster…) och större kostnader (mer courtage….). Resultatet blir bara en illusion av att ha bättre kontroll med snabb information, mer handel och fler avslut.

Kan man lära sig att bli en bättre investerare och ta mer genomtänkta beslut? Det går men det kräver att man kan ”kalibrera säkerheten” (dvs ”kunskap och erfarenhet” som Besser alltid propagerar för…) genom att få både snabb och korrekt feedback. Tyvärr får man inte det på börsen där aktiekurserna varierar starkt i närtid och både går upp och ner med stor osäkerhet.

Det vi ser när det gäller aktieinvesteringar och BF är att män är mer översäkra än kvinnor, unga är mer översäkra än äldre och nyblivna investerare är mer översäkra än erfarna investerare.

Exakt det som kommer fram från Euroclear och SCB´s aktieägarstatistik och som vi också ser i aktiebloggar och sociala media. (typexempel Vardia…)

Flera tabbar…

Ett vanligt psykologiskt fel är att ”sälja vinnare och behålla förlorare”. Varför gör man det?

Det finns flera anledningar. Förluster är obehagliga och då skjuter vi upp beslutet att sälja. Förluster kan också bli en vinst med lite önsketänkande och då väntar man med försäljning. En annan orsak till att inte sälja förlustaktier är att undvika egen besvikelse och bitterhet.  Det är enkelt att ”glömma bort” förlustaktier. Tänkta säljkurser förankras till tidigare inköpskurs och man väntar med försäljning tills att den kursen åter uppnås.

Men att sälja aktier som redan visar vinst ger en säker avkastning. Att sälja vinnare ger en kick till ditt ego och en bekräftelse på egen framgång. Det blir också en trigger för nya affärer och för att ta nya och större risker.

(Att sälja med vinst (dvs reavinster…) är en ”vinnande strategi” för de flesta (90 % ??) aktieinvesterare, något som Besser skrivit om tidigare. Besser säljer aldrig några aktier och får bara avkastning från sina aktier i form av utdelningar. Jag köper inte heller aktier som ger ”eventuella reavinster” utan bara aktier som ger ”stabila utdelningar” (utom 2020…). En enkel strategi som också gör att jag slipper många vanliga misstag och tabbar inom BF.)

En grundläggande psykologisk sanning är att ”Smärtan av förluster är större än glädjen av vinster”.

Vi köper aktier vi känner till. Det är aktier som vi ser och läser om i media, både rykten i sociala media och annonser i vanliga media. Det är också vanligt att man köper aktier i det bolag man är anställd eller i bolag som man känner andra som är anställda.

Aktier och investeringar ger också flockbeteende. Man vill ha de aktier som alla andra har, och man vill inte missa tåget. (Det som numera går under beteckningen FOMO, Fear Of Missing Out) Flocken dras också till aktier som varit framgångsrika och tidigare avkastat bra, antingen genom kursuppgång eller höga aktieutdelningar. Handel med aktier kan både vara en kedjereaktion eller en samtidig reaktion på en enskild händelse som startar ett flockbeteende. ”Det är alltid bekvämare att göra samma misstag som alla andra” Att göra som andra ger en känsla av trygghet i beslutsfattandet.

Hur påverkas börsen och aktier av nyheter?

Nyheter påverkar både börsen och enskilda aktier som vi sett med ”Coronadippen” våren 2020. Negativa allmänna nyheter (om t.ex. Corona..) tas snabbt upp av marknaden och hela börsen går då snabbt neråt, men negativa nyheter om enskilda (förlust….) aktier (typ Eniro…) tas långsamt upp i aktiekursen där många aktieägare redan sitter med aktieförluster och som de ändå inte vill sälja av orsaker vi nämnt ovan.

Att gifta sig med sina förlustaktier” är ett vanligt fenomen. Många aktieägare är optimister och lever med ett önsketänkande att kursen snart kommer att vända uppåt när bolaget någon gång i framtiden blir fantastiskt framgångsrikt.

Positiva nyheter om enskilda aktier tas långsamt upp under en period om många aktieägare har orealiserade vinster. Då köper man fler aktier (ökad efterfrågan….) och väntar med att sälja just nu (minskat utbud…).

Negativa nyheter om enskilda aktier där många aktieägare står på plus tas istället snabbt upp och det blir snabba och många försäljningar för att rädda de reavinster som finns kvar. Det betyder bra inköpstillfällen för utdelningsinvesterare som Besser… J

Finansiella bubblor byggs främst upp av positiva nyheter och ökande börskurser. Allt fler vill vara med på börsen när ”alla andra” gör goda affärer. Det gäller att inte missa tåget. Det blir också en positiv feedback för alla som säljer med vinst i börsuppgången och som därmed blir översäkra och mer riskbenägna.

Om alla tror att börsen kommer att fortsätta att stiga trots att värderingarna är höga (multipelexpansion och ökade P/E tal…) så blir det en ”självmatande bubbla” där allt fler handlar på fortsatt positiv feedback. På toppen är det ofta en större allmän negativ nyhet eller förändring av lagar eller regler som triggar en större börsnedgång.

Det är just det som har hänt nu senast under hela 2019 med stigande börskurser. Börsen (OMXSPI) gick upp 42 % under 14 månader (från 27 december 2018 till 19 februari 2020) och sen kom nyheten om Coronavirus i februari 2020 och (en första…) börsnedgång om 35 % under våren 2020. (OMXSPI gick ner 35 % på en månad (från 19 februari 2020 till 23 mars 2020.) Börsen repade sig lite under Q2, men vad händer sen? Det vet vi inte men antagligen fortsätter börsen ner efter en kortare återhämtning sommaren 2020. Vi får väl se….

För sent…?

Den här föreläsningen hölls för många år sen (över 11 år sen…) så det är kanske lite för sent (??) att lära sig något av den, men den avslutades med ”Tre tips för framtiden”. Kanske vi kan återanvända de tipsen även under 2020. De tre tipsen för aktieinvesteringar som Charlotta Mankert gav i januari 2009 var…

Långsiktighet. Att kortsiktigt ”köpa och sälja” ger osäker avkastning och ”timing” av börsen är mycket svårt, nästan omöjligt. Planera för en stabil aktieportfölj på lång sikt.

Diversifiering. Det gäller både antalet bolag, branscher, marknader och köptillfällen. Planera för en diversifierad aktieportfölj med regelbundna inköp.

Framtidsfokus. Framtida avkastning är inte beroende av inköpspriset eller historik, aktier har inget minne. Planera för en aktieportfölj där du själv kan styra och påverka framtiden.

Behaviour Finance…

Besser tycker också att ”Finansiell psykologi” är viktigt, både för att förstå hur ”alla andra” (dvs marknaden…) reagerar men också för att förstå sina egna psykologiska begränsningar. Den kunskapen kan var till stor hjälp när man planerar sin investeringsstrategi. Bessers goda råd är att ha tydliga och klara nedskrivna regler för hur man skall hantera sina aktier och sina investeringar, och sen alltid följa sina egna regler. Ganska enkelt egentligen…. 🙂

Ett bra citat som pekar på nyttan av att förstå sin egen finansiella psykologi kommer från G.W.J Goodman (”Adam Smith”) i boken ”The Money Game” (som Besser just läst…)….. ” If you don´t know who you are, the stock market is an expensive place to find out”.

Det här gäller speciellt för översäkra och riskbenägna yngre, manliga och nyblivna aktieinvesterare som vi läste om tidigare.

Eller som Besser brukar säga… ”Det är enkelt att förlora pengar på aktieinvesteringar. Köp dyrt och sälj billigt, betala in upprepade nyemissioner eller behåll aktierna till konkursen. Välj själv det som passar.”….. 🙂

Svaret på testen…

Det blir helt fantastiska resultat av ”compounding” eller ”ränta på ränta”, dvs att man återinvesterar utdelningarna. Warren Buffett kallade det för ”The Snowball….” som när den rullar nerför backen bara blir allt större.

Rätt svar är: 1.037.090.  Om du investerade 40 dollar 1896 så hade det blivit drygt 12.400 dollar år 2006 utan återinvesteringar men drygt 1.000.000 dollar med återinvesteringar. Det är en ganska fantastisk skillnad, både i relativa tal och i absoluta tal.

Albert Einstein har ett annat citat: “Compound interest is the eighth wonder of the world. He who understands it, earns it … he who doesn’t pays it.”

Hemligheten…

Hemligheten är delvis ”tidsaspekten” men också ”strategin”. Det som gäller är att alltid behålla bra aktier under lång tid och att alltid återinvestera aktieutdelningarna.

Det i sin tur kräver två förutsättningar. Dels att ha tålamod och uthållighet att verkligen köpa och behålla bra aktier och Dels att köpa bra aktier som verkligen ger säkra och stabila aktieutdelningar över tiden.

Klarar man bara av de två förutsättningarna så är Compounding en både enkel och lätt strategi för framgångsrika aktieinvesteringar. Något som Besser också skrivit om tidigare…. 🙂

Slutsats

Det är mycket att tänka på när det gäller aktieinvesteringar, speciellt i början av investeringarna. Låt inte känslorna ta överhanden och ta inte stora och onödiga risker med okända bolag.

Investera bara med kapital som kan undvaras och investera regelbundet i aktier som ger säkra och stabila utdelningar. Behåll bra aktier och återinvestera utdelningarna. Så enkelt är det.

Planera redan från början hur du vill göra dina aktieinvesteringar och ha skrivna och detaljerade investeringsregler med regelbundna inköp. Följ dina egna regler, ha tålamod och uthållighet. Det är nog lite svårare men inte omöjligt om man bara från början planerar långsiktigt…. 🙂

Besser önskar alla läsare en trivsam helg. Läs om det här inlägget en gång till (minst…), det blir fler goda råd om två veckor som vanligt….  🙂

Besser

Besser har under åren skrivit några inlägg om bolag som jag kallar Lessons Learned. Det är en granskning av några bolag som tillsammans med analys blir en varningssignal för inköp av bolagens aktier.

Nej, Besser har aldrig köpt aktier i de här bolagen, ganska självklart. (Besser köper bara aktier i bolag som är ”stora, stabila och lönsamma”). Det är däremot många andra aktiespekulanter som med önsketänkande och godtrogenhet köpt aktier i små förhoppningsbolag med manipulerade aktiekurser. Bara på Avanza finns det fler än 10.000 (lurade och besvikna…??) aktieägare i de här tre bolagen. Tag varning…

Det är ofta oseriösa bloggare och andra på sociala media som skriver positiva omdömen för att skapa intresse och få upp aktiekursen i bolag där man själva redan köpt aktier. Men det kan också vara ägare, styrelsen, VD och företagsledningen som ger intervjuer i media och skickar ut positiva pressreleaser för att få upp aktiekursen i det egna bolaget.

Den första lärdomen blir att aldrig tro på positiva omdömen om enskilda småbolag som finns på bloggar, sociala media, intervjuer eller pressreleaser.

Det spelar ingen roll vilka bloggar, vilka sociala media, vilka pressreleaser, vilka finanskändisar eller vilka bolag, det finns alltid finns en dold agenda hos de som skriver positivt om förhoppningsbolag. Det är fortfarande bara varianter på klassisk ”Pump & Dump” som gäller.

Tre bolag

De tre bolagen jag skrivit mest om är Vardia, Eniro och Karolinska Development. Det blir en kort genomgång av vad jag skrev då, hur det ser ut idag och hur utvecklingen framåt kan se ut.

Vardia

Det var en ganska infekterad diskussion i många bloggar under våren 2015 när Vardia var som hetast. Det startade som vanligt med en hypad IPO, våren 2014 med en omräknad introduktionskurs på 238 kronor.

Så här skrev jag i ett inlägg (27 aug 2015)…

”Men man kan kanske gissa att ett försäkringsbolag med aggressiv expansion på en ny marknad (Sverige) baserat på telefonförsäljning av unga, okunniga och oerfarna säljare (med bidrag från AF??) från 3 udda städer i Norrland (Sundsvall, Skellefteå och Luleå, med bidrag från kommunerna?) inte är en hållbar affärsmodell. Om man dessutom kompleterar med osunda redovisningsprinciper (”periodiserade kostnader”) så blir det nästan alltid problem.”

”Det många småbolag gör, typ Vardia, är att bokföra kostnader som investeringar för att visa större vinster eller för att inte behöva visa för stora förluster. Även om det är ganska vanligt bland småbolag, så är finansbranschen och försäkringsbranschen mer reglerade, så där blev det en nit för Vardia.”

Och även i ett senare inlägg (31 mars 2017)….

”Åter till Vardia. Först hittade jag inte några aktiekurser alls. Jag letade på Avanza men fick inga träffar. När jag googlade så visade det sig att Vardia bytt namn till Insr Insurance Group.”

”Aktiekursen är nu högre (runt 7 kronor) än sist, men ser man på 3-års diagrammet så ser kursutvecklingen fortfarande ut som tidigare. Det börjar så fint som en ”lovande IPO” våren 2014 (7 april) på (omräknat) 238 kronor. Första månaderna ligger kursen stabilt runt 240 kr när Market Maker stödköper för att uppfylla emissionsvillkoren.”

”Sen börjar några bloggare (som redan köpt aktier…?) att skriva positiva analyser, göra många avancerade kalkyler och ge starka köprekommendationer. Det blir många blogginlägg om Vardia på vissa håll. Kursen stiger då till 305 kr (28 juli) och ligger högt (runt 280) under flera månader fram till februari 2015 då kursen når 300 (16 feb)”

”En klassisk aktieresa börjar sen neråt. Kursen når 131 kr (9 mars) och stannar upp under någon månad. Det finns många som vill fånga ”fallande knivar”. Men resan tar inte slut där. Våren 2015 är kursen nere på 18 kr (11 maj). Sen händer inte så mycket mer. Kursen har hållit sig stabilt under 20 kr hela tiden sen dess, och ligger nu som sagt runt 7 kronor.”

Hur ser det ut idag (7 maj 2020)….

Aktiekursen höll sig runt 7 kronor fram till augusti 2018 och började sen gå upp mot 8 kronor efter att Mats Qviberg / Öresund köpt allt fler aktier under hösten. Den 18 september 2018 ägde Mats Qviberg / Öresund aktier med 24,8 % av både röster och kapital i bolaget.

Därefter kommer som vanligt en lång rad med positiva pressreleaser och tidningsartiklar i bl.a. Dagens Industri där Mats Qviberg i flera intervjuer förklarar hur fantastiskt bra bolaget är och att det snart skall bli vinst och lönsamhet igen. Det är enkelt att fixa med ”kreativ bokföring” och börskursen ligger runt 8.50 fram till september 2019 med högsta värde på 8.84 den 7 sept 2019.

Sen blir det en ordentlig nedgång igen (kanske har Mats Qviberg / Öresund sålt av (??)) under början av 2020 med lägsta värde på 2.75 den 25 mars 2020. Aktien står idag i runt 4.20 och börsvärdet är cirka 670 MNOK. Det finns fortfarande drygt 750 (besvikna….??) aktieägare bara på Avanza. Kursen gick ner 70 % på mindre än 7 månader och har idag gått ner drygt 50 %  sen hösten 2019.

Hur som helst så var Vardia antagligen ingen bra affär för de flesta ”smarta värdeinvesterare” som köpte aktier under 2014 och 2015. Då blev det en nedgång med 94 % på mindre än 3 månader.

Samma sak händer igen under hösten 2019 och våren 2020 för de förhoppningsfulla aktiesparare som hakade på Mats Qviberg. Det blev en nedgång med 50 % på drygt ett halvår. En stor varning för Vardia och Insr AB även för framtiden.

(Notera att Insr AB är ett norskt bolag som inte lyder under svensk Aktiebolagslag (2005:551) och därmed inte heller under vanliga svenska bolagsregler. Bara som info….)

Besser rekommenderar: Lita aldrig på positiva pressreleaser från finanskändisar och köp inte aktier i Insr AB.

Eniro

Eniro AB är ett bolag med en både lång och tråkig historia. Bolaget avknoppades redan 1996 från Televerket med ”Gula sidorna” som bas, och gjorde en IPO den 10 oktober år 2000, mitt under IT boomen. Det räcker med några korta avsnitt för att få en klar bild av utvecklingen….

Så här skrev jag i ett inlägg (05 nov 2015)…

”Eniro AB är i princip ett ”sökbolag” som tiden sprungit förbi. Bolaget börsnoterades redan 2000 med egna telefonkataloger. De lyckades aldrig förändra sin affärside, när både marknaden och konkurrensen förändrades. Aggressiva försäljningsmetoder räckte under några år, men till slut blev vinsten allt lägre. Men med en girig och korrupt VD så fejkades försäljningssiffrorna för att få upp aktiekursen så att VD och ledning kunde sälja sina aktier med vinst. En oärlig och oetisk företagsledning är alltid ett bra skäl att undvika både bolaget och aktierna.”

”Aktiekursen låg i augusti 2013 på runt 20.-, sen gick kursen upp till över 60.- i februari 2014 (med topp på 65.50 den 24/2) innan den gick neråt igen. Kursen låg åter runt 20.- i augusti 2014, innan den åter fortsatte neråt. I dag ligger kursen runt 1 krona vilket den gjort det senaste halvåret.”

Och så här lite senare (13 april 2017)…

”Eniro har hitintills, från 2009 till 2016, gått ut med 4 nyemissioner. Totalt har aktieägarna (förutom insatsen från IPO år 2000) gått in med 5.895 miljoner i extra kapital.”

”Det kapitalet har inte gjort att bolaget blivit ett bättre bolag. Pengarna har istället gått till löner, förmåner och arvoden till de som varit inblandade i Eniro AB. Alla, från styrelsen, VD och ledningen till högavlönade säljare och alla andra vanliga anställda har under många år fått sitt uppehälle betalt av aktieägarna.”

Det senaste inlägget (14 feb 2020)…

”Eniro gör förlust på en halv miljard”. Nej, det här har inte varit söktjänstföretagets årtionde när katalogverksamheten gått spikrakt ned och transformationen lämnat en hel del att önska. Aktien är ner 99,98 procent.”

”Besser har under de senaste åren kommenterat Eniro flera gånger. På 10 år har Eniro gjort fem nyemissioner till höga belopp. Totalt blir det 6.173 miljoner kronor, dvs drygt 6,1 miljarder på 10 år och då har vi inte räknat in emissionen från IPO i oktober 2000. Vid den senaste nyemissionen 2017 så betalade Eniro 3,3 miljoner i emissionskostnader och aktiekursen låg på 7,5 öre. Eniro AB har idag blivit ett typiskt ”zombibolag”.

Hur ser det ut idag (7 maj 2020)….

Kursutvecklingen för Eniro var bland börsens sämsta under senaste decenniet. Bara sen 2010 har aktien förlorat mer än 99 % av aktiekursen

Det är ingen större skillnad från februari i år. Den vanliga stamaktien gick ner till 33 öre den 30 mars 2020 och aktien kostar nu runt 50 öre efter att moderbolaget begärt rekonstruktion och upprättat kontrollbalansräkning. Det finns drygt 6.750 aktieägare på Avanza, och bolagets totala börsvärde är cirka 36 miljoner. Det ser inte så ljust ut för framtiden. Tag varning.

Besser rekommenderar (efter en avancerad analys… 🙂  Deltag aldrig i nyemissioner som bara går till höga löner, bonusar och arvoden och köp inte aktier i Eniro.

Karolinska Development (KD)

Det här är ett bolag som uppmärksammades i en serie artiklar i Affärsvärden. Calle Froste skrev den första artikeln i Affärsvärden i mars 2017.

Jag kopierade delar av texten i ett blogginlägg (25 maj 2018)….

”När börsintroduktionen av Karolinska Development gjordes, för i dagarna sex år sedan, var tiderna i finansbranschen fortfarande dystra efter Lehman Brothers-kraschen. Men med hjälp av Bjerkes imponerande cv, Alfred Nobels guldmedaljskimmer och SEB Enskilda som bas över horder av konsulter lyckades Karolinska Development ro sin notering i hamn.”

”En imponerande samling finansmarknadsbolag ställde upp för det lilla svenska forskningsbolaget. Ändå skulle det gå så snett. Börsvärdet har gått från över 2 miljarder kronor till 300 miljoner kronor på sex år.”

”En genomgång av den senaste bokslutskommunikén från årsskiftet 2016 / 2017 ger vid handen att huvuddelen av det egna kapitalet gått förlorat. Den långsiktiga betalningsförmågan, soliditeten, uppgick efter fjolårets nedskrivningar till 7 procent, vilket är krisnivåer hur man än räknar.”

Tre rubriker från några av artiklarna i Affärsvärden säger en hel del om bolaget…

”Läkemedelsbolaget Karolinska Development satte sprätt på över 2 miljarder kronor. Nu blir aktieägarna av med mer än halva bolaget.” (mars 2017)

”Både vd och styrelseordförande lämnar Karolinska Development. Till bolagets finansiella kris fogas därmed nu också en ledningskris.” (april 2017)

”Karolinska Developments aktiekurs har fallit med 50 procent på två år. Ändå har VD plockat ut 11 miljoner i bonus. ” (mars 2018)

Så här skrev jag vidare i blogginlägget (25 maj 2018) …

”Karolinska Development gjorde en IPO i april 2011 med en teckningskurs på 40 kronor per B-aktie. På bara sju år har kursen gått ner med 85 % räknat på 6 kronor. Så sent som juli 2015 låg kursen runt 12 kronor, men sen har det gått nerför. Det senaste dryga året (från januari 2017) så har kursen i huvudsak pendlat mellan 6 till 4 kronor. (Just nu ligger kursen runt 6.40)”

”Totalt finns idag (enligt årsredovisningen för 2017) ett kvarvarande aktiekapital på 600.000 kronor (dvs med kvotvärde på 0.01 kronor per aktie) och med en rapporterad försäljning under 2017 på 2.5 miljoner (dvs cirka 0.04 kronor per aktie).”

”Min enkla fråga blir då: Skall man verkligen köpa en aktie för 6 kronor (per aktie…) om bolagets aktiekapital uppgår till 0,01 kronor och bolagets försäljning uppgår till 0,04 kronor per aktie?”

Hur ser det ut idag (7 maj 2020)….

Totalt finns idag efter senaste (riktade….) nyemissionen drygt 174.000.000 aktier fördelade på cirka 4.000 aktieägare varav drygt 2.750 aktieägare finns på Avanza. Börsvärdet är cirka 535 MSEK.

KD har hitintills genomfört 3 nyemissioner: 1) start, dec 2008 på 147 MSEK med kursen 60 kr, 2) IPO, april 2011 på 710 MSEK med kurs 40 kr och 3) en riktad, nov 2014  på 63 MSEK med kurs 13 kr. Totalt har 920 MSEK inbetalats i de 3 nyemissionerna.

Sen våren 2017 låg aktiekursen runt 5 kronor fram till april 2018 då den började gå upp och kursen maxade på 9.70 den 19 juli 2018. Sen har det bara varit nerförsbacke. Kursen var 6.12 den 23 april 2019 men rasade till 2.75 den 21 maj 2019. En nedgång med 55 % på 4 veckor…. !!!

Aktien låg på 3.03 vid senaste dippen den 12 mars 2020 och idag ligger kursen runt 3.05. Den kommer nog aldrig upp till tidigare nivåer. Sen IPO i mars 2011 har kursen gått ner med 92 %. KD har stora skulder och saknar stabila intäkter. Det är ett klassiskt recept för framtida nyemissioner där aktieägarna får betala för den fortsatta driften och de upprepade förlusterna. Tag varning.

Bessers rekommenderar: Tro aldrig på forskningsbolag med girig företagsledning, stora skulder och små intäkter och köp inte aktier i Karolinska Development.

Slutsats

Det finns gott om förhoppningsbolag som bara gör förluster och där aktiekursen långsiktigt alltid går neråt. Även om man med kreativ bokföring kan fixa en tillfällig vinst och positiva pressreleaser så är det mesta bara bluff, ruffel och båg.

Vardia var ett nytt försäkringsbolag och det klassiska ”Pump and Dump” caset där ett litet antal personer skrev upp bolaget i bloggar, sociala media och pressreleaser. Det vi lär oss här är att aldrig lita på entusiastiska blogginlägg och positiva pressreleaser från små förhoppningsbolag.

Eniro var avknoppade sökbolaget som fick stor uppmärksamhet i media men som inte lyckades anpassa verksamheten till marknadens utveckling. Problemet var också att huvudägarna och företagsledningen under åren 2005 till 2008 tömde bolaget på kapital men behöll de höga kostnaderna. Det vi lär oss här är att aktieägarna får betala olönsamma bolags fortsatta verksamhet med upprepade nyemissioner.

Karrolinska Development var det misslyckade biotech bolaget som försökte snylta på Nobelprisets renommé men som bara var önsketänkande redan från början. Dessutom med en girig, oseriös och inkompetent styrelse och företagsledning, som mest såg till sina egna löner och bonusar. Det vi lär oss här är att inte lita på kända namn och fina titlar, och att det är aktieägarna som får betala med allt lägre aktiekurser när bolaget töms på allt mer kapital.

Besser

Självklart skall man planera för framtiden tycker Besser. Men vad är framtiden? Den framtid som ligger långt fram är lätt att glömma bort men den är fortfarande minst lika viktig (eller viktigare….) än det som skall göras i närtid. Det här inlägget handlar om pensionen, något som kanske ligger långt fram i tiden för några bloggläsare, men som det fortfarande är viktigt att planera för.

Ni som redan är pensionärer kan kanske hoppa över det här inlägget, men det finns också nyttig information som kan vara bra att känna till även för dagens pensionärer…. 🙂

Pension…

Besser har tagit upp frågan om pension flera gånger, men nu blir det en ny genomgång av vad man bör tänka på innan man går i pension. Jag vet, det är inte kul att tänka på pensionen när det är långt kvar till dess, men ”Om man inte tänker till före så blir det surt efter” som Besser brukar säga… 🙂

Det var ett tidigare inlägg om krav och rättigheter som triggade det här inlägget. Vilka krav kan man ställa på pensionen? Har vi några rättigheter när det gäller pension? Det är inte så lätt att förstå, men det finns två motsatser att tänka på.

Motsatsen till att ställa krav på andra är att ta eget ansvar. När det gäller pensionen är det främst du själv som är ansvarig för att du får en bra pension i framtiden. Glöm inte det…

Motsatsen till rättigheter är skyldigheter. När det gäller pensionen så har du som samhällsmedborgare bara ganska enkla skyldigheter. Det som krävs är att man sköter sig, jobbar och betalar skatt när man är yngre och aktiv för att få pension när man blir äldre och slutar jobba. Men det räcker tyvärr inte med det, något som vi ser nedan….

Tre sektorer

Det mesta som händer här i livet kan delas upp på 3 samhällssektorer. Det gäller även pensionen…

Dels Offentlig sektor där vi alla betalar in skatt och några få politiker beslutar hur de pengarna skall användas. Det är våra politiker som bestämmer om vi skall få en bra och fungerande allmän pension när vi blir äldre. Trots att vi har höga skatter så fungerar det inte så bra. Tro inte att politiker och Pensionsmyndigheten fixar en bra pension åt dig när du blir äldre…

Dels Kommersiell sektor där vinstmaximerande pensionsbolag erbjuder ”pensionslösningar” både som tjänstepensioner och som privata pensionsförsäkringar. Även här är det många oseriösa finans- och pensionsbolag som lever på lättlurade kunder. En stor varning för de flesta kommersiella pensionsbolag. Se mer nedan…

Dels Privat sektor som bygger på ett eget ansvar för den pension man kommer att få senare. Du kan inte ta ansvar för hela pensionen men att göra rätt val och ett eget privat pensionssparande gör att du kan få en hyfsad pension även efter att du slutat jobba och få lite guldkant på livet som pensionär. Men det gäller att ha rätt privat pensionssparande och att börja tidigt…

Planering….

Hur skall man tänka när det gäller just framtiden och att kunna få ”ett hyfsat bra liv” som pensionär. Vad gäller för våra krav och skyldigheter?

Besser är redan framme där och har slutat jobba, men här kommer som vanligt några goda råd från Besser (wisser…) till alla andra som ser fram mot pensionen (och att sluta jobba… J )

Allmän pension

Från Pensionsmyndigheten få man sin allmänna pension. Den är i huvudsak baserad på intjänade pensionsrätter som man har fått genom att jobba och betala skatt. För att få full allmän pension krävs att man haft inkomster upp till taket för pensionsgrundande inkomst (pgi) på 8,07 gånger inkomstbasbeloppet (ibb). För 2020 går den gränsen vid cirka 44.900.- per månad.

Garantipension ges till alla som bor i Sverige och har bott här i minst 3 år. För att få full garantipension skall man ha bott här i 40 år mellan 16 och 64 år. Färre antal år reducerar pensionen i motsvarande omfattning.

Oberoende av vilket jobb man haft och hur intjänade pensionsrätter ser ut så är den allmäna pensionen inte något som man kan leva på för de allra flesta. Med bara allmän pension blir det ett mycket torftigt liv som fattigpensionär där man får det ekonomiskt svårt i slutet av månaden när man desperat väntar på nästa pensionsutbetalning.

Det är den situationen som många äldre svenskar (85+ ) befinner sig i, dels saknar de flesta tjänstepension och den allmänna pensionen är mycket låg. Äldre pensionärer har idag ofta en svår ekonomisk situation. Gör en insats för dem och ge kanske också ekonomisk hjälp till någon du känner i den generationen som är födda på 1930-talet. Det var de som byggde Sverige….

Framtiden…

Hur ser det ut för framtida pensionärer? Det blir (som vanligt….) några observationer om framtiden.

Det första vi ser är att svartjobb (servicejobb, hantverkare…) och uttag från egna bolag (egenföretagare, kulturarbetare och artister…) inte ger någon allmän pension. Det finns visserligen en garantipension men den är på lägsta nivå och de pensionärer som får garantipension har oftast inte heller någon tjänstepension eller något privat pensionssparande. Tag varning, bli inte en oplanerad ”fattigpensionär” i framtiden….

Det andra vi ser är att skillnaden mellan garantipension och full pension från ett låglöneyrke (sjukvårdsbiträde, butiksanställd….) där man jobbat heltid i 40 år är ganska liten eller noll. För allt fler svenskar som har skött sig, jobbat och betalat skatt i hela sitt liv så har det inte lönat sig när man börjar räkna på den allmäna pensionen. Ganska fantastiskt, lita inte på politikers löften om ett bra liv  framtiden….

Det tredje vi ser är att vi får höjd pensionsålder nu när den offentliga pensionen börjar falla sönder. Från 2020 så höjs lägsta pensionsålder från 61 till 62 år, från 2023 höjs lägsta ålder för vanlig pension från 65 till 66 år och från 2026 höjs pensionsåldern till 67 år. Det kommer att fortsätta så även framöver och de som är unga idag kommer att få det mycket svårare än dagens privilegierade pensionärer. Tag varning, det kommer att bli mycket tuffare pensionsvillkor för dagens ungdom i framtiden…

Det fjärde vi ser är att allmän pension också har en valbar del, premiepension där man själv kan välja bland över 500 fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg. De flesta fonder är aktiefonder och 90 % av alla fonder är mest skräp. Det finns allt från kriminella fonder  (Falcon Funds m.fl.) och oärliga fonder (Allra m.fl.) till helt vanligt dyra och dåliga fonder (storbankernas och finansbolagens aktiefonder…). Massor av svenskar har redan förlorat större delen av sin premiepension på dåliga fondval och det blir antagligen fler i framtiden när börsen kommer ner på normalnivåer. Tag varning, välj en stabil och säker fond till premiepensionen.… (Besser rekommenderar AP7 Såfa som premiepension)

Det hela summeras ner till att de flesta svenskar är helt omedvetna om hur pensionssystemet fungerar och och levererar. Många svenskar kommer i framtiden att få ekonomiska problem när det blir dags för pensionen.

Den offentliga sektorn ger inte trygghet eller garanti för att ett bra liv som pensionär. Även för flera som jobbat och betalat skatt i hela sitt liv, så kommer livet som pensionär att bli mycket hårt.

Har man rättighet till allmän pension?  Ja, i teorin så säger politikerna att alla svenskar skall få en bra och tillräcklig pension om man bara jobbar och betalar skatt, men i verkligheten så får de som bara bott i Sverige utan att varken ha jobbat eller att betalat någon skatt också rättighet till en lika stor pension via garantipensionen. Något att tänka på…

Kan man ställa egna krav på allmän pension? Nej, det går inte alls. Du kan inte ställa krav på hur din pensionen skall bli eller på att få en pension som du tycker att du kan leva på. Den allmänna pensionen är redan bestämd av våra politiker och Pensionsmyndigheten har klara och tydliga regler som inte bryr sig om krav från enskilda individer. Alla svenskar sitter fast i fällan och den går det inte att göra något åt. Den allmäna pensionen blir vad den blir. Den kan i stort sett inte påverkas. (Annat än marginellt med ökad lön upp till max pgi eller välja rätt premiepensionsfond…)  Tag varning…

Tjänstepension

Om man är anställd och jobbar på ett medelstort eller större bolag så har man i allmänhet också tjänstepension. Det är oftast en kollektivavtalad förmån som facket har förhandlat fram , men även de flesta mindre bolag utan kollektivavtal har i stort sett samma villkor.

Det är dock cirka 12 % av alla svenskar som idag helt saknar tjänstepension på sina jobb. Utan tjänstepension blir dagens unga framtidens fattigpensionärer, och i framtiden blir det antagligen svårare att få generösa bidrag från ”samhället”. En stor varning….

Principen är att arbetsgivaren betalar in en del av lönen (vanligtvis 4,5 % av lönen upp till cirka 40.000.- och 30 % på lönedelen där över) som pensionsavsättning till ett pensionsbolag som förvaltar och investerar det kapitalet på individuell basis. Det kan vara både privata bolag (typ Skandia..) och kollektiva bolag (typ AMF och Alecta..). Många (men inte alla…) bolag är också hyfsat bra på att hantera och investera det pensionskapitalet. I de allra flesta fall kan man som privatanställd själv välja pensionsbolag för tjänstepensionen.

Framtiden….

Att ha en ordentligt tilltagen tjänstepension blir helt nödvändigt för att ha en bra ekonomi som pensionär. Beroende på jobb och kollektivavtal så finns det ett stort antal varianter att välja mellan och ibland kommer det också nya pensionsvillkor där man har möjlighet att välja en ny pensionslösning.

Det första vi ser när det gäller tjänstepensioner är att man i de flesta fall själv kan välja utbetalningstid när man blir pensionär. Man kan få tjänstepension utbetald från två år till livsvarigt. Så hur skall man välja då? Låt inte kortsiktighet och önsketänkande förstöra din framtid. För de stora pensionsbeloppen från längre anställningar bör man alltid välja livslång utbetalning och för de allra minsta beloppen så välj åtminstone 5 år som utbetalningstid. ”Låt inte snålheten bedra visheten” som Besser bruka säga.

Det andra vi ser är att man (i praktiken…) inte kan flytta redan intjänade tjänstepensioner. Det är bara att acceptera, men du kan när som helst avbryta dina (dvs arbetsgivarens…) inbetalningar och då välja ett annat pensionsbolag. Gör det!  Resultatet blir att man ofta har några mindre pensionsbelopp (typ ITPK…) på flera pensionsbolag. Det är ingen katastrof, men se till att välja rätt bolag när det gäller större belopp (typ ITP….). Det gör en stor skillnad när det är dags för pensionen.

Har man rättigheter till tjänstepension? Nej det är helt upp till var och en att göra kloka och förnuftiga val när det gäller jobb och arbetsgivare. Det är många som hellre vill jobba i fria yrken eller åt sig själv i eget bolag, men då blir det ingen automatisk tjänstepension. Det finns ingen rättighet till tjänstepension, men du har själv en skyldighet och ansvar för hur du vill ha det i framtiden. Tag varning…

(Det finns visserligen en skattemässig avdragsrätt för egenföretagare utan tjänstepension, men det krävs hyfsat stora och regelbundna inkomster för att kunna betala både pensionsavdrag (35%), skatt (32%) och ändå få hyfsad egen nettoinkomst varje månad. Något som mycket få fria yrken eller egenföretagare klarar av. Räkneexempel: vill du ha ut 25 tkr netto varje månad måste du som egenanställd dra in drygt 75 tkr varje månad, året runt. Tag varning igen…)

Kan man ställa egna krav på tjänstepensionen? Ja, det finns ganska många frihetsgrader att välja på, men det kräver förstås att man har en tjänstepension till att börja med. Med egna krav så följer också eget ansvar att skaffa sig kunskap. Gör det! Alla tjänstepensioner ser i princip olika ut för varje jobbsituation. Se också till att inte bara förhandla lön och förmåner, utan också välja rätt tjänstepension varje gång du börjar på ett nytt jobb.

Privat pension

När det gäller privat pensionssparande finns det en stor mängd banker och pensionsbolag som vill ”hjälpa dig med din privata pension”. Det är någon man inte bör låta dem göra !! Det är ofta som man lägger in ordet ”pensionsförsäkring” för att sälja på okunniga och lättlurade personer en ”pensionslösning” som bara är bluff. Att tro att ”någon annan” skall se till att ditt pensionssparande växer och ökar är bara dumheter.

Numera finns det inget privat pensionssparande med skatteavdrag, men det är fortfarande lika viktigt att man tar ett eget ansvar även utan att kunna göra skatteavdrag. Tidigare fanns ett skattegynnat pensionssparande (IPS från 1994 till 2015) där en del av sparandet var avdragsgillt från inkomst av tjänst men våra kortsiktiga politiker tog bort den möjligheten från 2016. Det blir allt färre som numera har privat pensionssparande. Fall inte i den fällan, fortsätt att spara till pensionen (men inte inom IPS…). Det kommer att behövas…..

Framtiden…

Vill man göra det enkelt för sig så sparar man ett fast belopp varje månad i en billig (gratis…) indexfond (typ Avanza Zero..). När man får en lönehöjning så ökar man också sparbeloppet per månad. Men det viktiga är inte beloppet, det viktiga är att man verkligen börjar med ett privat pensionssparande. Det här upplägget kräver också tålamod och uthållighet att fortsätta att spara under lång tid över flera börscykler. Det kommer att bli stora svängningar även för indexfonder och sparandet kommer kanske att ligga på minus under flera år. Då gäller det att fortsätta spara även under svåra tider. Uthållighet och tålamod är det som behövs… 🙂

Har man rättigheter till privat pension? Nej, det är helt upp till var och en att bestämma om och hur man vill spara till den framtida pensionen. De som mest behöver en extra pension framöver är tyvärr de grupper som sparar minst till den egna pensionen. Tag varning…

Kan man ställa egna krav på privat pension? Ja, hela tanken med privat pensionssparande är att den är helt frivillig och att man kan göra som man själv vill. Men det kräver också att man tar ett eget ansvar för hur man hanterar sitt pensionssparande. Det skall vara ett riskbegränsat och förutsägbart sparande som ger avkastning först om många år. Då kan man inte chansa med pensionskapitalet…

Besser rekommenderar…

Det finns några fällor att undvika när det gäller pensioner och sparande. Det är långa spartider och viktiga investeringar så varje litet misstag blir ett stort fel på slutet. Just därför måste man göra rätt från början…. 🙂

När det gäller allmän pension så rekommenderar Besser att man försöker få en (beskattningsbar….) lönenivå upp till gränsen för pensionsgrundande inkomst (pgi) . Den gränsen flyttas uppåt varje år men man bör försöka nå den beskattningsbara inkomstnivån så ofta man kan.

När det gäller tjänstepensioner så är det mycket viktigt att välja rätt pensionsbolag  när man samlar sina pensioner. Det man helt skall undvika är de oseriösa finansbolag som mest har höga avgifter och låga värdeökningar. Det är främst bolag typ Skandia, SPP och storbankerna. På den privata sidan kan man välja AMF eller Alecta som båda är seriösa och bra bolag.

När det gäller privat pensionssparande skall man helt undvika alla former av ”pensionsförsäkringar” som bara är vinstmaximerande upplägg från oseriösa pensionsbolag. Enklaste vägen till en bra privat pension är att regelbundet, varje månad spara i billiga eller gratis indexfonder. Besser rekommenderar de flesta av typ Avanza Zero. Undvik att försöka göra egna ”aktieinvesteringar” som bara bygger på önsketänkande och girighet. Det slutar bara med att du förlorar större delen av ditt pensionskapital. När det gäller pensioner så går det inte att chansa, man måste man vara säker på utfallet….

(Självklart kan man ha ”aktieinvesteringar” även som hobby, men blanda inte ihop det med privat pensionssparande. Det är skillnad mellan pensionssparande och aktieinvesteringar, även om båda kan användas till en ”privat pension”. Men, har man aktieinvesteringar som hobby behöver man antagligen ett mindre ”privat pensionssparande” för framtiden…. 🙂 )

Bessers pension

Besser har redan slutat jobba och har nu en hyfsad inkomst från sina olika pensioner. Det är delvis en fråga om tur och skicklighet. Redan när jag jobbade hade jag bra kunskap och kompetens om pensioner och jag har gjort det man bör och skall göra för att optimera sin pension. Jag har pensionssparat aktivt i IPS men jag har också haft ”tur” att jobba på rätt företag med bra lön och bra tjänstepensioner.

Besser brukar som vanligt analysera det mesta och det jag ser är att min pension för 2020 består till 30 % av allmän pension, 58 % av tjänstepension och till 12 % av privat pension. Det är ganska extrema siffror men bara ett tillfälligt värde just nu. Det kommer att bli en mer normal fördelning framöver.

Det första vi ser är att tjänstepensionen är oerhört viktig, även om några mindre delar av ITPK pensioner bara gäller i 5 år. För den privata pensionen, (IPS som jag tar ut på 10 år) är det viktigt att den är värdesäkrad och inte beroende av börsutvecklingen. Man får inte chansa med pensioner som jag skrivit förut.

Det andra som också blir självklart är att jag inte skulle kunnat leva ett bekvämt, behagligt och bra liv som pensionär om jag bara haft den allmänna pensionen att leva på. Och då har jag ändå en hyfsad allmän pension tack var mina tidigare löneinkomster. Åter en varning, den allmänna pensionen räcker inte långt, oberoende av tidigare lönenivåer.

Några fler siffror…

Hur stor pension behöver man egentligen och hur bör relationen vara mellan de olika pensionerna?

 Svåra frågor men Besser har några tumregler. Man kan väl säga att minst 75 % av slutlönen är en lämplig pensionsnivå att sträva efter. Det blir lägre kostnader när man blir pensionär så med 75 % av inkomsten bör man kunna leva ett lika bra liv som när man jobbade. Besser anser också att 67 % av slutlönen är en minsta rekommenderade pensionsnivå.

När det gäller fördelningen av pensionen bör man sträva efter 45-35-20 % för allmän, tjänste och privat pension. Ett annan fördelning som är helt OK är 50-35-15 %. Besser tycker också att 60-30-10 % är minsta rekommenderade fördelning av allmän, tjänste och privat pension.

Besser´s fördelning av pensionen (30-58-12 %) är nog mycket ovanlig men den ger en hint om hur man kan leva som pensionär om man gör hemläxan innan det är dags att sluta jobba. Helst skall man börja tidigt med pensionssparande, men det är aldrig försent att ta tag i (den tråkiga men viktiga…) ”planeringen för framtiden”… 🙂

Slutsats

Det är numera vanligt att många svenskar tänker i termer krav och rättigheter, men i framtiden blir allt mer av allt det vi behöver i samhället beroende av att vi själva tar eget ansvar, att vi sköter oss och att vi fullgör våra skyldigheter. Det gäller även pensionen oberoende av när, hur och vem som betalar ut pensionen. Tag varning…

För att få ”ett hyfsat bekvämt liv” som pensionär så krävs det både bra tjänstepensioner och ett eget pensionssparande som investerats klokt. Det gäller att börja tidigt och göra rätt val för det mesta här i livet, men det gäller speciellt för den egna pensionen.

Följer man Bessers goda råd och rekommendationer så har man en mycket större chans att få ett bra liv som pensionär. Börja med att läsa om det här inlägget en gång till och avsätt sen några (många…!!) helkvällar till planering, finansiering och exekvering av framtiden och pensionen. Det kommer att löna sig…. 🙂

Besser

Bakgrunden till det här inlägget var ett mindre privat projekt som Besser startade upp för en tid sen. Responsen blev inte så imponerande. Det blev alltså inget lyckat projekt och det var nog en högoddsare redan från början. Det är dock inga större problem och det blev inte heller några konsekvenser för mig. Besser är en självständig person och klarar sig själv i de flesta sammanhang… 🙂

Men jag konstaterade än en gång att många svenskar numera blivit allt mer osjälvständiga. Det är alltid någon annan som skall fixa till allt det som man vill ha och behöver för att leva ett hyfsat bra och drägligt liv.

Det är så lätt att ställa krav och ha rättigheter när det är någon annan som skall göra jobbet.

Men livet är en resa där du själv har ansvar för både planering och genomförande. Hur du själv väljer att leva ditt liv är inget du kan skylla på andra. (Kloka ord från Besser, igen…. 🙂

Projektet

Det projekt som Besser försökte starta var en enklare intressegrupp där jag och några andra med samma intresse skulle kunna träffas,utbyta synpunkter och erfarenheter under lättsamma former. Det gick ganska lätt att få in intresseanmälningar. En förfrågan skickades ut med mail till cirka 1.200 relevanta personer och det kom in 25 svar. Jag fixade ett första möte för planering och där anmälde sig 15 personer men bara 9 personer dök upp på mötet. De flesta hade ett seriöst intresse och var entusiastiska, men när det kom till de praktiska problemen och lösningarna så var det mest synpunkter, önskemål och krav på hur verksamheten skulle bedrivas.

Att göra något själv var det bara 2 personer som kunde tänka sig. Alla andra tycket att någon annan kunde fixa det praktiska detaljerna och ville inte hjälpa till eller ta något eget ansvar.

Det blev inget projekt och ingen verksamhet men det spelar ingen större roll för Besser, som har både resurser och möjligheter att själv genomföra det han vill uppnå.

Krav och rättigheter

Det är många som ställer krav men få som tar eget ansvar. Hur har det blivit så här? Har vi ett annat samhälle idag än igår? Antagligen är det så.

Det är många som skall ha rättigheter men få som har skyldigheter. Samma sak här, hur har vi kommit hit? Och vad är egentligen rättigheter och skyldigheter?

Den här bloggen handlar om privatekonomi och investeringar så det blir som vanligt en grundanalys av krav och rättigheter från det perspektivet.

Tre samhällssektorer…

Om vi börjar från början så är det mesta vi gör här i livet är baserat på tre grundläggande samhällssektorer.

Det första området är Offentlig sektor där lagar och regler gäller som i huvudsak bestäms av våra politiker och där verksamheten finansieras av skatter, både på arbete (löneskatter), produkter (moms och punktskatt mm) och tjänster (moms och löneskatter). Det är allt från statliga, landstings och kommunala verksamheter som styr våra liv. Här kan man inte påverka situationen annat än att välja nya politiker vart fjärde år, men det hjälper ändå inte.

Allt fler svenskar inser att den offentliga sektorn inte kommer att lösa alla de vardagsproblem som livet ger oss. Det gäller allt från skolor, sjukvård, äldreomsorg, pensioner och personlig säkerhet.

Att ställa krav på offentlig verksamhet är för det mesta helt meningslöst, det blir ändå ingen skillnad eller förändring. Numera får man ta eget ansvar för de flesta funktioner som samhället och den offentliga sektorn tidigare levererade. Alla de tjänster som vi redan betalat med höga skatter men där staten och politiker inte levererar, får vi nu planera för och hantera själva.

Det andra området är Kommersiell sektor. Det är allt, både produkter och tjänster, som vi själva köper och betalar med egna medel för att kunna leva ett normalt liv. Det gäller allt från mat, kläder och bostad till resor och nöjen.

Här är det mer naturligt att ställa krav på det man köper, men det krävs att det finns en fungerande marknad med konkurrens. Självklart kan man ibland bli besviken om krav och förväntningar inte uppfylls.  Då kan man enkelt att ta eget ansvar och köpa produkter och tjänster från någon annan leverantör. Det är naturligtvis lättare i större städer där det finns mer att välja på, men numera kan man också köpa det mesta på webben. Problemet är kanske tjänster. Där är det svårt att ersätta ett personligt och positivt bemötande och det är ofta svårt att hitta den typen av tjänster idag.

När man själv kan välja vad man vill ha och vad man vill betala för produkter och tjänster så har man också en större möjlighet att få sina krav tillgodosedda. Men höga priser är ingen garanti för hög kvalitet när det gäller kommersiell verksamhet.

Att välja rätt leverantör (dvs köpa rätt produkt eller tjänst…) är också en fråga om kunskap och erfarenhet. Det är lätt att bli lurad, speciellt när det gäller finansbranschen och pensionsbolag. Det gäller fortfarande att ta ett eget ansvar, även för sina egna val och sina egna handlingar.

Det tredje området är Privat sektor. Det är kanske den viktigaste området som gäller dig själv, de val du gör och hur du väljer att leva ditt liv. Det gäller att göra rätt val för allt privat, från val av partner och var du bor till hur du tar ansvar för dina barn, familj, släkt, vänner och grannar. Det gäller också hur du planerar, sparar och investerar för framtiden och pensionen. Här finns det fortfarande stor frihet att själv utforma det man vill uppnå ur alla aspekter. Men nästan allt inom privat sektor beror på egna val, egna beslut och eget ansvar för att det skall bli ett bra resultat.

För den privata sektorn är det också klart att du har ett ansvar att planera hur du själv vill leva i framtiden. Självklart kan några planer misslyckas, men om du inte lägger tid och energi på planering så blir hela livet bara händelsestyrt. ”Tänk efter före” som Besser brukar säga…. 🙂

Besser rekommenderar…

Om vi tar de tre samhällssektorerna så finns det mycket att tänka på. Som vanligt har Besser några goda råd och rekommendationer….  🙂

Det kommer att behövas mer egen ansvar i framtiden för alla tre sektorerna. Det går inte att lita på att andra skall fixa de situationer och problem som kan uppstå i livet. Tag varning….

För Offentlig sektor så behövs det redan idag egna privata alternativ till många av samhällets tjänster.

Det första tipset är att skaffa en ordentlig ekonomisk buffert för att i framtiden klara egen sjukvård och äldreomsorg. Som vanligt rekommenderar Besser en större aktieportfölj med ”stora, stabila och lönsamma” utdelningsaktier. Alternativet är en stor portfölj av indexfonder, men de kan (kommer att…?) minska i värde vid nästa lågkonjunktur. Oberoende av vad man väljer så behövs ett planerat och långsiktigt privat sparande för alla de funktioner som den offentliga sektorn inte kommer att leverera i framtiden.

Det andra tipset är att skaffa egen kunskap och erfarenhet av de lokala funktioner och tjänster som behövs i närtid. Oberoende av om det är barnomsorg, skolor, sjukvård eller äldreomsorg så gäller det att veta vilka möjligheter som finns i närheten och vilken kvalitet de tjänsterna har. Numera måste man vara mycket mer noggran när man väljer offentliga tjänster. För 50 år sen var de flesta av alla offentliga tjänster helt OK men idag är det bara några få som får godkänt med bra kvalitet. När det gäller kunskap så är sociala media en bra start men välj även att samla kunskap från flera forum. All information på webben är inte objektiv…. 🙂

När det gäller erfarenheter, och även kunskap så lyssna runt i närmaste omgivningen och ställ frågor till andra som är i samma situation. Var inte rädd att ställa (öppna…) frågor. De flesta människor vill dela med sig av sina erfarenheter, om man bara har ett öppet sinnelag.

Just det lokala närområdet blir allt viktigare. Det är inte händelser som händer långt borta och som tas upp i alla media som är viktigt. Det som du inte kan påverka själv eller det som inte påverkar din närmaste livssituation kan du strunta i. Ditt närområde och ditt lokala samhälle är viktigare…..

Det tredje tipset gäller personlig säkerhet. Vi kommer inte att få så mycket hjälp av polis eller myndigheter när det gäller ”vanlig vardagskriminalitet”. Det gäller allt från inbrott i hemmet, pensionärsrån på öppen gata, misshandel och hot från kriminella till stöld av bilar och IT bedrägerier. Bessers goda råd är att ligga lågt och inte exponera den egna situationen. Inga dyra klockor, inga dyra bilar och ingen personlig information på sociala media. Att vara men inte synas är det som gäller. Självklart finns säkerhetsdörrar och en bra försäkring för de viktigaste ägodelarna.

”Fly below the radar” som Besser brukar säga. Det gäller också att begränsa personlig information i både offentliga och privata register. Lämna inte ut din privatekonomi till någon, varken till vänner, myndigheter, till kommersiella företag eller i sociala media.

Det fjärde tipset är att inte tro att privata aktörer alltid är bättre än kommun- och landstings-driven verksamhet. Även här gäller det allt från barnomsorg till äldreboende. Många privata aktörer  är bara giriga riskkapitalbolag som gör stora vinster genom att ha låga kostnader och låg kvalitet på verksamheten. Det finns några få privata, seriösa och etablerade vård- och omsorgsbolag som har effektiv verksamhet och hög kvalitet. Välj dem….

Det är samma sak när det gäller kommunal omsorg och landstingsdriven vård. Det mesta är skräp med ostrukturerad och ineffektiv ledning som ger omotiverad och utbränd personal. Men det finns oftast också etablerade och välskötta kommunala verksamheter där allt fungera bra. Även inom den offentliga sektorn är det stora kvalitetsskillnader mellan olika utövare. Det som behövs för att välja rätt är som vanligt lokal kunskap och erfarenhet.

För Kommersiella sektor är det minst lika viktigt att veta hur man vill leva sitt liv, vad man vill ha ut och vad man vill betala…

Det första tipset är att välja kvalitet framför kvantitet. Du blir inte lyckligare av att ha flera prylar eller att köpa flera tjänster. Det är alltid kvaliteten som är avgörande för det du mest uppskattar här i livet. ”Kvalitet kostar lite mer just nu men lönar sig i längden” som Besser brukar säga… 🙂

Tro inte att du kan köpa lycka genom att konsumera mer. Det blir bara mer prylar som inte används och mindre sparkapital som behövs för framtiden. Självklart skall du skaffa dig det som behövs i din livssituation och det som ger dig nytta och glädje i livet, men det har inget med kostnad eller volym att göra. Det gäller även tjänster och upplevelser. Det är en svår balans mellan ett bra liv nu och ett bra liv senare. ”The best things in life are free” som Besser också brukar säga…. 🙂

Det andra tipset är som vanligt kunskap och erfarenhet som behövs även för alla kommersiella beslut. Framför allt när inköpet får långsiktiga konsekvenser. Typexempel är inköp av bostad. Skall man köpa en nyproducerad bostad (villa, radhus eller lägenhet) som bara finns på ritning eller skall man köpa en bostad som redan existerar färdigbyggd med bevisad kvalitet? De stora inköpen man gör här i livet bör man analysera väl och tänka till extra noggrant på.

Vem skall man köpa av? När det gäller bostäder är de flesta byggbolag oärliga och oseriösa som man helst bör undvika. Du kan bli lurad på både handpenning, tidplan och byggkvalitet om du väljer ett byggprojekt från ett oseriöst byggbolag, och tyvärr är det mycket vanligare än man tror. Tag varning…..

Bäst är att köpa en etablerad och fungerande bostad av bra kvalitet och med regelbundet underhåll i ett bra och väletablerat bostadsområde av en seriös och privat säljare. Ytterligare ett gott råd av Besser….. 🙂

Det tredje tipset är att även här så är det skillnad på pris och kvalitet. Högt pris är inte alltid hög kvalitet även när de gäller vanliga kommersiella produkter och tjänster. Åter igen så gäller det att ha kunskap och erfarenhet för att kunna bedöma om och hur pris och kvalitet hänger ihop. Högre  kvalité brukar kosta lite mer men inte alltid. Delvis är det en fråga om konkurrenssituationen och delvis en fråga om etablerade företag.

Bessers goda råd är att alltid välja inköp från äldre och framgångsrika företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Bäst är naturligtvis att själv göra det som behöver göras, men det förutsätter också att man har tid och kompetens att verkligen göra det…. 🙂

För Privat sektor så gäller i princip samma villkor som för allt annat. Det som behövs är kunskap och erfarenhet.

Det första tipset är att göra rätt val redan från början. Det gäller allt från vilka andra barn du leker med som ung och vilken skola du går i till vilka skolkamrater du har i skolan och vilka andra som du umgås med på din fritid. Att göra rätt val i de här grundläggande frågorna kan vara avgörande för hur du lever ditt liv. Självklart är det en fråga för föräldrarna att förbereda sina barn på bästa sätt för livet men du kan även som vuxen göra rätt val inom den privata sektorn. Det är aldrig försent att göra (om…) rätt val….

Vilket område väljer du att bo i? Vilka grannar vill du att ha och umgås med? Var vill du jobba och vilken chef och vilka kollegor vill du ha? Det är många val som du själv måste göra även som vuxen, och de är alla (delvis…) beroende på kunskap och erfarenheter. Det är viktigt att planera vilka val du vill göra och hur du vill leva ditt liv. Det är fortfarande aldrig försent att göra (om, dvs…) rätt val.

Det andra tipset är att tänka till före. Om du vet vad du vill ha och vet vad du vill uppnå så blir det också lättare att verkligen få det du vill ha och uppnå det du vill uppnå.

Planerar för flera möjliga utfall, så att man kan ta tillfället i flykten och fatta rätt beslut när tillfälle uppstår. Då har man redan tänkt och planerat för vad som skulle kunna hända. Det är allt från dagdrömmar till statistiska utfall men om man aldrig ens tänkt tanken på vad som kan hända så kan man heller aldrig se och ta chansen när den kommer. Det som många kallar ”spontanitet”….  🙂

Slutsats

Livet är inte lätt, men om man planerar och tänker till lite i förväg så blir resultatet antagligen mycket bättre. Att just slippa vara händelsestyrd är ett av fördelarna med att tänka till före.

Det betyder inte att du inte kan vara spontan. Genom att planera, veta vad du vill ha och vad du vill uppnå så kan du enklare fånga tillfället i flykten och dina spontana handlingar har större chans att bli framgångsrika.

Som vanligt är det kunskap och erfarenhet som behövs. Har du bara det så kan du vara både spontan och framgångsrik samtidigt.

I framtiden kommer det att bli mycket viktigare att ta ett eget ansvar, både för sig själv och sina närmaste. Ett bra liv betyder också att du har skyldigheter, både mot dig själv och andra.

Det går inte att tro att ”någon annan” fixar det som behövs för ett lyckligt och framgångsrikt liv, speciellt inte i framtiden när det är dags för pensionen. Mer om just pensionen i nästa inlägg. Tag varning…

Besser önskar alla bloggläsare en Glad och Coronafri Påsk. Det blir fler kloka ord om två veckor som vanligt… 🙂

Besser

 

Så sent som den 19 februari så hade vi ATH på OMXSPI, kommer ni ihåg det ??…… J

Det senaste tio åren har både svenska börsen (OMXS) och i stort sett alla andra börser bara gått uppåt. Den globala och delvis koordinerade börsuppgången var beroende av flera faktorer.

Den första är en allt större tillgång på internationellt kapital, främst från pensionssparande över hela värden. Det gäller både offentliga pensioner, tjänstepensioner och privat pensionssparande. Världsekonomin utvecklas allt bättre och allt fler människor får jobb och lön. Det finns mer kapital över att spara till pensionen, även för befolkningen i Asien och utvecklingsländerna.

Det andra är att alla kapitalströmmar numera är både snabba och globala. Investeringskapital kan söka sig till de globala investeringar som ger högre avkastning. Aktieinvesteringar är inte beroende av lokal närvaro eller nationella gränser. Pensions och fondförvaltare aktieinvesterar numera på en global marknad.

Det tredje är att vi de senaste 5 -6 åren har haft en lågräntemiljö över hela västvärlden. Det betyder att allt mer investeringskapital från främst EU och USA har sökt sig till aktiebörser med högre avkastning än dagens obligationer och andra ränteinvesteringar med nästan obefintlig avkastning.

Men allt det här gör också att alla aktiebörser blir känsligare för börsnedgångar. Det som triggar en börsnedgång är främst osäkerhet och rädsla. När allt mer investeringskapital som samlats på börsen inte är lokalt förankrat, och dessutom är kortsiktigt och snabbt kan flyttas till säkrare placeringar så blir det både snabba och stora nedgångar på börsen. Det som krävs är bara en oskyldig trigger som sätter igång hela nedförsbacken.

Det är just vad som hänt den senaste tiden. Det går att förklara mycket med börspsykologi, så här kommer en enkel analys…. 🙂

Börspsykologi….

Det vi ser av ovan är att ett litet antal personer (pensions och fondförvaltare) styr över mycket stora aktieinvesteringar (globalt pensions och fondkapital) som med en enkel knapptryckning (elektronisk aktiehandel) eller dynamiska säljbeslut (datorbaserad aktiehandel) kan sälja av en stor del av den svenska börsens värde (som då ger en börsnedgång) baserat på några få personers egen rädsla och osäkerhet (börspsykologi).

Man tror gärna att professionella fondförvaltare är smartare, intelligentare och duktigare än alla andra investerare, men så är det inte och de lyder också under samma psykologiska lagar som alla vanliga aktieinvesterare.

Det är främst två psykologiska fällor som pensions och fondförvaltare då kan falla i, FOMO och TINA.

FOMO…

Fear Of Missing Out (FOMO) är ursprungligen en beteckning för att man alltid är uppkopplad mot sociala media och vill ha koll på vad alla andra säger och gör. Så här beskrivs FOMO av wikipedia…

“Fear of missing out, or FOMO, is the fear of not being included. This fear has manifested and grown intensely because of social media”

Även fondförvaltare som hanterar fond och pensionskapital dras till samma börser och samma bolag som alla andra. Om några fondförvaltare tar fler risker på aktiemarknaden och börsen går upp så blir det en trend att följa även för alla andra investerare. Börsen går fortsatt uppåt och kursuppgångarna bygger på lika delar girighet och rädsla att inte vara med på tåget. Riskerna blev allt större….

TINA…

There Is No Alternative (TINA) var från början en politisk slogan för liberal marknadsekonomi som användes av Margret Thatcher under 1980-talet. Numera kan TINA också användas inom börspsykologi och aktieinvesteringar.

Allt fler fondförvaltare och vanliga svenskar inser att det inte finns någon sparränta på banken och att ränteobligationer inte heller ger någon avkastning. Nu är det över 11 år sen vi hade förra börsnedgången på OMXS och fram till februari i år så gick börsen hela tiden bara uppåt. Även den informationen har spridits under många år, både i vanliga media och i sociala media.

Det fanns inga realistiska alternativ till aktier både för offentligt pensionssparande och för eget, privat sparande. Det blev bara allt mer investeringskapital som sökte sig till börsen, och det blev en farlig koncentration av lättrörligt kapital som mest styrs av kortsiktigt ägande. Hela börsen blev därmed allt mer riskfylld…

Aktieägare…?

Men börspsykologi är också beroende av hur olika typer av aktieägare, eller skall vi säga aktieförvaltare agerar. Det finns i verkligheten mycket lite aktievärde hos de få privatpersoner som både äger aktier och som också handlar med (säljer…) aktier på börsen. Det betyder att det blir stora skillnader i hantering och risktagande mellan aktieägare som har olika perspektiv på sina aktieinvesteringar.

Det vi ser är att aktieägare på den svenska börsen agerar efter sina egna förutsättningar och preferenser. Om vi försöker analysera några av de större ägargrupperna så ser vi att det också finns goda möjligheter för privata aktieinvesterare att utnyttja de krafter som styr de stora ägargrupperna.

De tre ägargrupper som vi specialstuderar är 1) Utländska pensionsfonder, 2) Svenska aktiva aktiefonder och 3) Större privata huvudägare.

Utländska pensionfonder

Eftersom en stor del av aktievärdet (40 %) även på den svenska börsen ägs av utländska  pensionsfonder (främst USA och GB) som mest är ute efter att bredda och riskbegränsa sina globala aktieinvesteringar så blir även OMXS (framför allt LC) beroende av hur dessa aktieägare agerar i en börsnedgång. De flesta globala pensionsfonder har bara cirka 10 till 15 internationella bolag från OMX30 så det är ett mycket koncentrerat urval på den svenska börsen.

Självklart har man samma strategi på alla andra börser runt om i värden. Totalt blir det en bred portfölj av stora, stabila, lönsamma och internationella bolag. En enkel och riskbegränsad investeringsstrategi för stora och globala pensionsfonder.

Det man lätt inser är att 100 % av dessa svenska aktier köps (och säljs… !!) av fondförvaltare (i främst New York, Los Angeles och London) som saknar specialkunskap om och själva inte äger några aktier på OMXS. Den här typen av fondförvaltare (även svenska..) är bara vanliga anställda i fondbolag och pensionsbolag. Som fondförvaltare är man mest beroende av att inte förlora sitt lönsamma och välbetalda jobb. Då ser man främst till värdet på sin fondportfölj i det korta perspektivet. Det går inte att som fondförvaltare ”sitta still i båten” och vänta på att det blir en uppgång någon gång i framtiden. Då har man redan fått sparken för att man förlorat stora delar av det förvaltade pensionskapitalet.

Vilka aktier skall man då sälja på OMXS om man sitter som fondförvaltare i New York? Självklart har man ingen specialkunskap om svenska aktier. Då är det enklast att ha säljfasta regler jämt över, oberoende av vilka bolag man har i portföljen. Det blir en enkel och riskbegränsad säljstrategi.

Den enkla lösningen är att ha starka säljtriggers som automatiskt begränsar de eventuella förluster som ett börsfall kan innebära. Om aktiekursen går ner x % så säljer man y % av aktierna rakt av för respektive bolag, och om aktiekursen fortsätter ner med z % så säljer man resten av aktierna. Då har man räddat största delen av sitt pensionskapital och kan senare välja andra placeringar eller att åter investera när och var man tycker att det är lämpligt.

Utländskt pensionssparande är självklart också långsiktigt, men som fondförvaltare kan man inte acceptera förluster ens under en begränsad tid. Det gäller också att kortsiktigt visa bättre resultat än övriga börsen och att ligga likvid när börsen går ner är en enkel metod för att nå dit.

Det fantastiska för oss privata utdelningsinvesterare är att de utländska pensionsfonderna säljer ut just den typ av bolag (stora, stabila och lönsamma…) som även Besser vill ha i sin portfölj. Har man ett extra investeringskapital redo så kan man köpa fler aktier när ”bra bolag blir billiga”. En fantastisk gratischans…. 🙂

Svenska aktiva aktiefonder

Även svenska aktiva aktiefonder har en stor del av börsvärdet (cirka 35 %) på svenska börser (både OMXS och andra..) men till skillnad mot de utländska pensionsfonderna har man runt 100 till 125 bolag i sina aktiefonder. Det är både ett representativt urval från OMXS LC och MC men också många bolag från OMXS SC och andra småbörser. Tanken är naturligtvis att man som aktiv fondförvaltare genom ”överlägsen stock picking” skall kunna slå börsindex över tiden.

De allra flesta svenska aktiefonder har ingen skuldsättning men är fullinvesterade till 98 % och använder 2 % av fondkapitalet som transaktionskapital för den dagliga handeln av fondandelar. (Det brukar normalt vara cirka 2 % av alla andelsägare som köper och säljer fondandelar på daglig basis.)

Det vi också konstaterar är att många svenska fondförvaltare har (tvingats att …) investera privat (som en del i lön och ersättningsavtalet…) i sina egna fonder. Beroende på hur privatekonomin ser ut hos varje enskild fondförvaltare så representerar det investeringskapitalet mellan 100 % till 50 % av den personens total sparkapital. För de flesta svenska fondförvaltare är den egna fonden också den största privata investeringen och det största egna privata sparandet.

Vad händer då när (den svenska…) börsen går ner? I princip två saker, dels går värdet på fondandelarna (och hela aktiefonden…) ner när aktiekurserna på underliggande aktierna går ner, dels så väljer allt fler andelsägare att sälja av sina fondandelar vilket gör att aktiefonden måste sälja av fler aktier för att betala de andelsägare som hoppar av fonden.

Vad måste man som aktiv fondförvaltare då göra när börsen går kraftigt ner? För det första måste man sälja av aktier för att få kapital till de som hoppar av. Frågan är vilka aktier som skall säljas och vilka som skall behållas? Dels försöker man ofta att vara ”smartare än alla andra” och fortfarande behålla de aktier som man tror kommer att bli ”framtidens vinnare”. Självklart är det främst de aktier man redan tidigare valde ut genom ”överlägsen stock picking”. Resultatet blir att ”de vanliga aktierna” blir de som främst säljs av. Även då finns det möjligheter för privata aktieinvesterare som tänker långsiktigt att köpa fler aktier i bra bolag.

Större privata huvudägare

På den svenska OMXS börsen finns ett femtontal större familjeföretag där det finnns en eller flera privata huvudägare till de noterade börsbolagen. Jag gissar att de här privata aktieägarna kontrollerar cirka 7 till 8 % av det totala börsvärdet på OMXS, antingen direkt eller via egna bolag.

Det är allt från Fredrik Lundberg (Lundbergs) och Stefan Persson (H&M) till kusinerna Wallenberg (Investor) och kusinerna Söderberg (Ratos). Så hur agerar privata huvudägare när börsen och aktiekurserna går ner? De här personerna har redan stora privata förmögenheter och har under årens lopp, ibland i flera generationer, byggt upp sitt privata kapital i form av aktieutdelningar.

Det vi ser är att nästan alla använder sitt kapital (och utdelningar….) till att köpa fler aktier i sina egna bolag, eller i några fall (Lundberg och Wallenberg) köpa fler aktier i investmentbolagens underliggande bolag. Det fantastiska är också att de här personerna aldrig säljer några aktier i egna familjebolag. Visst kan man sälja både aktier och bolag som strukturaffärer, men aldrig aktier i sina egna bolag där man är långsiktiga huvudägare.

Det som syns tydligt är att de flesta också har ett stort investeringskapital redo för inköp när börsen går ner. Det mest tydliga exemplet är Stefan Persson som kontinuerligt köpt aktier i H&M under svackan 2018 och 2019. Sen april 2016 har han köpt aktier i det egna bolaget för närmare tjugo miljarder kronor. Det mesta av det kapitalet har kommit från aktieutdelningar. Något att tänka på även för andra privata aktieägare…

Begränsningar

Det som gäller för huvudaktieägare och andra insynspersoner är att de inte får handla i den egna aktien 30 dagar före publiceringen av varje kvartalsrapport eller årsredovisningen. Dessutom får de inte handla inom 24 timmar efter att varje publicering av kvartalsrapporter. Det betyder att det bara finns några få begränsade tillfällen när de kan återinvestera i det egna bolaget. Då brukar det också bli utspridda inköp för att inte pressa aktiekurserna allt för mycket. Aktieinköp av ”insynspersoner” är offentliga och redovisas ofta i affärspress, t.ex. Dagens Industri och Affärsvärlden. Något att tänka på…

Vi vanliga privata aktieinvesterare….

Om man (som Besser…) bara är en helt vanlig privat utdelningsinvesterare så kan man lära sig mycket av bolagens huvudägare som antagligen har mycket bättre kunskap och mer erfarenhet av sina egna bolag än de flesta andra aktiehajar, finansanalytiker och fondförvaltare… 🙂

Det här betyder helt enkelt att om man som privat aktieinvesterare tar rygg på fysiska huvudägare med god inblick i bolaget och med ett långsiktigt investeringsperspektiv, så får man goda råd helt gratis.

Det är ganska fantastiskt att Besser har både Fredrik Lundberg, Stefan Persson och Marcus Wallenberg som sina privata aktierådgivare och deras tips och rekommendationer är dessutom helt gratis. Besser är mycket tacksam och skickar en varm tanke till alla sina privata rådgivare, några nämnda men ingen glömd….. 🙂

Dessutom så bjuder de flesta svenska och utländska fondförvaltare på många möjligheter att köpa just de här aktierna till bra aktiekurser när börsen går ner. Det måste alltid finnas någon som säljer aktier i bra bolag också, annars kan vi privatinvesterare inte köpa fler aktier. Besser skickar ett stort tack även till dem…. 🙂

Dåligt minne…??

I dessa tider av Coronavirus och börsnedgång så är det mycket spekulationer i media om hur stor den här nedgången blir. De flesta journalister har ingen aning om aktier eller börscykler så det blir mest bara snack och spekulationer. I går (torsdag 26/3 2020) slutade OMXSPI på 546,41 så hur har det sett ut tidigare? Besser har lite bättre minne än vanliga media. Här kommer lite siffror….

I jan 2020 så låg OMXSPI på 705, i jan 2018575, i jan 2016470, i jan 2014417, i jan 2012327, i jan 2010301 och den 17 november 2008 så låg OMXSPI på 176,54.

Kommer OMXS att åter gå ner till 300? Antagligen inte, men med ATH på 733 (den 19 februari 2020 EOD på 732,67) så finns det bra fallhöjd. För bara mindre än sju år sen (juni 2013) låg OMXS på 362. Jag gissar att vi under hösten 2020 får se OMXS runt 450 och kanske runt 400 i slutet av året. Vi får se hur det går.

Den senaste börscykeln hade en uppgång på över 11 år (från 176.54 den 17 nov 2008 till 732.67 den 19 feb 2020) och nu blir det en kortare nedgång innan det blir en lång och svår uppgång igen.

Vi vet inte hur långt ner börsen går (50 % från ATH….??) eller hur lång tid det tar (drygt 1 år….??) , men det blir en ny (lång och svår…??) börscykel igen de närmaste (cirka 8 till 10…??) åren.

Lite enkel matematik….

För att få en bättre överblick av börsens utveckling den senaste börscykeln (nov 2008 till feb 2020) så kan lite enkel matematik hjälpa till. När börsen fördubblats sen botten 2008 (upp 100 %) så låg OMXS på 353 (nov 2010 !!) men drygt två år senare låg börsen fortfarande på 362 (juni 2013). Det tar lång tid för börsen att komma tillbaka efter en större nedgång.

När börsen den här gången halveras (ner 50 %) så kommer OMXS att ligga på 366 (april 2021 ??). Vi vet inte hur långt börsen faller den här gången, men de tre senaste börscyklerna har OMXS fallit 51 % (Fastighetskrisen okt 1992), 69 % (IT bubblan okt 2002) och 59 % (Finanskrisen nov 2008). Det blir stora börsfall när nedgången väl börjar.

Det är stora svängningar på börsen, både i absoluta och relativa tal. Jag gissar att OMXS kommer ner en bit under 400 i den kommande börscykeln. Vi får se hur det går.

Ett gott råd från Besser, fortsätt att köpa regelbundet och använd extra kapital till speciella tillfällen under det kommande året när bra bolag blir (ännu…) billigare.

Slutsats

Börspsykologi kan betyda så mycket och Besser tar bara upp två enkla begrepp som är ganska väl kända även utanför börsen. Men både FOMO och TINA har de senaste 5 till 10 åren haft en stor inverkan på den positiva börsutvecklingen både i Sverige och övriga världen.

Det som nu blir mer intressant är hur de större grupperna av aktieägare (och aktieförvaltare…) kommer att agera när (inte om…) börsen fortsätter gå neråt. Det handlar delvis om ”risk och osäkerhet”, men också om kortsiktig eller långsiktig syn på sitt aktieägande.

Som vi har sett från mina två tidigare inlägg om ”Aktieägare 2019” (från Euroclear och SCB) så har det kortsiktiga kapitalet ökat fantastiskt på börsen de senaste 30 åren. Det betyder större inverkan och större rörelser på OMXS, både uppåt och neråt i aktiekurserna.

Det fantastiska med OMXS börsen är att över 85 % av allt aktievärde bedöms, hanteras och handlas med av personer som privat inte äger några aktier alls på den svenska börsen. Då är det upplagt för ”Greed and Fear” med stora börsrörelser både uppåt och neråt.

Om man som Besser har ett långsiktigt perspektiv på sina aktieinvesteringar och dessutom har ett aktivt investeringskapital tillgängligt så blir en börsnedgång ett utmärkt tillfälle för nya inköp när ”bra bolag blir billiga”. Jag kommer att köpa fler aktier under Q2 och resten av 2020. Vi får se hur det går, en första avstämning blir i början av juli…. 🙂

Besser

 

Det här inlägget är en fortsättning på förra och handlar även det om aktieägarstatistik för 2019. SCB-rapporten är normalt lite annorlunda både till urval, uppbyggnad och slutsatser och ger en kompletterade bild av vilka som äger aktier i Sverige. Även den rapporten brukar vara ganska fullmatad med statistik och akademiska begrepp på cirka 23 sidor.

Men nu blir det stora förändringar även för den rapporten. SBCs ”kommunikationsavdelning” har bestämt att den vanliga, årliga rapporten var för svår och för komplex för att förstås av media och allmänhet. Det var mycket för mycket text, ofta med statistik begrepp, facktermer och komplexa diagram, men rapporten hade också en enkel och klar sammanfattning. Det borde inte varit svårt även för en obildad journalist att läsa 23 sidor och förstå innehåll och slutsatser.

Nu har rapporten tagits bort och ersätts med en kortare text på 3 sidor av ”pressrelease-karraktär” med tre separata diagram som komplement.

Skillnader, Euroclear vs SCB

De viktigaste skillnaden är att Eurocler redovisar aktieägare för sina egna anslutna 1.446 bolag, medan SCB bara redovisar aktieägare för totalt 889 noterade bolag, varav 346 börsnoterade och 543 bolag noterade på marknadsplats.

En annan skillnad är indelningen i olika typer av aktieägare. Euroclear redovisar 3 huvudgrupper (Privatpersoner, Utländska ägare och Juridiska personer) men SCB bryter ner svenska aktieägare i 12 olika undergrupper. De flesta undergrupper är dock inte så intressanta för vanliga privatinvesterare.

Båda Euroclear och SCB rapporterna är numera mycket mediatillvända och fokuserar mest på köns- och åldersfördelningen för privatpersoner. Det är mycket snack om orättvisor mellan män som (i genomsnitt…!!) äger fler aktier och kvinnor som inte är lika rika och skillnaden mellan några få ”rika” privatpersoner som äger många fler aktier än alla andra ”vanliga” aktiesparare.

Både Euroclear och framför allt SCB har blivit PK-rapporter som främst riktar sig mot media. En ganska trist utveckling….

SCB rapporten i media

Även SCB gör numera säljande pressreleaser för de flesta av sina statistikrapporter. Det verkar inte hjälpa speciellt mycket. Allt mer info om aktier och aktieägande försvinner i mediabruset och de flesta media är inte intresserade av aktier och investeringar.

”Nya SCB rapporten” (på 3 sidor…) kom in i Afv med en sammanfattning på 5 meningar som var tagna direkt ur SCB texten. Varken DI, SvD, DN eller GP hade någon enda rad om SCB och aktieägandet i Sverige. Inte heller SvT och TV4 hade någon info. Ganska dystert igen.

Numera är det bara 10 % av alla svenskar som får 87 % av kapitalinkomsterna och 50 % av alla svenskar med lägst inkomst får totalt 2 % av kapitalinkomsterna (det gäller allt från reavinster på bostadsförsäljningar och försäljning av fondandelar till räntor till aktieutdelningar). Det betyder också att om man är intresserad av aktier och investeringar så hittar man ingen vettig information i vanliga media, varken TV, radio eller dagstidningar.

Info från ”Nya SCB rapporten”

Så vad kan vi lära av ”Nya SCB rapporten”? Om jag skall sammanfatta de 3 sidorna från SCB så finns det inte så mycket att säga…

”Den totala förmögenheten av aktier noterade på svenska marknadsplatser ökade med 12 procent under det andra halvåret 2019. Den totala aktieförmögenheten uppgick till 8.233 miljarder kronor.”

Inte mycket att säga om…

”Hushållssektorns ägande av aktier på svenska marknadsplatser uppgick till 974 miljarder. Män ägde vid utgången av 2019 fortfarande två tredjedelar av hushållens aktietillgångar, medan kvinnor ägde en tredjedel.”

Det vi ser är att ”svenska hushåll” bara äger 11,8 % av det totala värdet på noterade svenska aktier och att män (i genomsnitt…!) är rikare än kvinnor. Ingen överraskning….

”För män och kvinnor upp till 44 år skiljer sig aktieförmögenheten mellan könen ytterst lite. För aktieägare över 44 år är skillnaden mellan könen mer påtaglig.”

Det är inte heller så konstigt. Jag gissar att det finns ett begränsat värde i aktieportföljer för alla som bara aktiesparat under några få år. Dock vet vi inte vilken typ av aktier som finns i portföljerna (mest små förhoppningsbolag…??) eller hur de portföljerna kommer att utvecklas framöver.

”Aktieägare med en årsinkomst på minst en miljon hade vid utgången av 2019 en genomsnittlig aktieportfölj på 6,5 miljoner kronor. De ägde som grupp 58 procent av hushållens totala aktieförmögenhet.

Jag gissar att aktieportföljers värde för höginkomsttagare är extremt ojämnt fördelat. Dels har vi personer som Fredrik Lundberg (Lundbergs) och Stefan Persson (H&M) som privat har stora förmögenheter i form av aktier i sina egna bolag och sen har vi alla andra höginkomsttagare med dyrt boende (Stockholm med närförorter…), höga levnadsomkostnader (dyra vanor…) och minimalt sparande (det blir inget över…).  Det är ganska få vanliga höginkomsttagare som överhuvudtaget investerar i egna aktier. De flesta har aktiefonder eller bankens ”private banking” som förvaltning av sitt eventuella regelbundna sparande. Det betyder ofta både dyra och dåliga lösningar.

Höga löner betyder inte alltid regelbundet sparande och kloka investeringar” som Besser brukar säga… 🙂

Ganska självklart har höginkomsttagare ofta en större förmögenhet än alla andra, men det räcker inte med hög lön och regelbundet sparande för att få en egen, stor och värdefull aktieportfölj. Vi tar ett exempel…

En miljon om året betyder 85.500 kr per månad i lön (12,12 med sem. ers.) och det betyder 36.300 i skatt (tab 34) som ger netto på 49.200 kr per månad. Visst det är mycket pengar, men antagligen finns det också stora fasta kostnader. Om vi gissar att det finns 15.000 kvar när alla kostnader är betalda så går kanske 5.000 till nöjen och 10.000 till sparande, om man har tur… 🙂

Det betyder 120.000 om året i sparande och då tar det 10 år att få ihop ett investeringskapital på 1,2 miljoner. Om vi gissar att det blir en dryg fördubbling av kapitalet med ”vanliga aktieinvesteringar” så har den här höginkomsttagaren efter 10 år en aktieportfölj på 2,5 miljoner. Det är ganska långt från 6,5 miljoner och då krävs det dessutom att man inte köpt några förhoppningsbolag som förlorat stort i värde de senaste 10 åren. Det är ingen lätt eller självklar uppgift även för en ”vanlig höginkomsttagare”.

”Det är inte de stora inkomsterna som skapar en stor aktieportfölj, det är hur mycket du sparar, hur mycket du investerar och vilka aktier du köper som är avgörande”…Flera kloka ord från Besser som vanligt… 🙂

”Utlandet, som är den största ägarsektorn, stod vid utgången av det andra halvåret 2019 för 39 procent av den totala aktieförmögenheten på svenska marknadsplatser,”

Samma resultat som vi såg från Euroclear, men SCB har också en tabell över ägandet som går ner till 1984. Det visar sig att så sent som 1989 (efter den finanskraschen…) så ägde utländska aktieägare bara 6 % av det svenska aktievärdet. En ganska fantastisk utveckling under de senaste 30 åren.

Det var i princip allt som SCB hade att rapportera. Mer än så blir det inte heller i framtiden från SCB i rapportväg. Vill man veta mer får man själv söka i SCB tabellerna vilket bara mycket få proffs på banker och försäkringsbolag kommer att göra. Den stora allmänheten av privata aktieinvesterare kommer att få allt mindre kvalificerad information att fatta sina beslut ifrån.

Om man inte läser Bessers blogg förståss…. :-). Men nu över till något helt annat…

Skattenivåer 2020

Ett av Bessers specialintressen är skatter, och när vi ser på kapitalskatter för finansiella tillgångar under 2020 så finns det tre möjliga skattealternativ. Det fantastiska är hur stor skillnad det är mellan de tre skatterna och hur bra det lönar sig med kunskap om finansiella skatter. De tre skattenivåerna för 2020 är….

Den första är vanlig kapitalskatt på 30 % på reavinster, aktieutdelningar och övriga kapitalinkomster. Skatten gäller i teorin för all lös egendom men i verkligheten kan man bara beskatta registreringsbara tillgångar. Den här skatten gäller för allt löst, typ BRF bostäder, konst, smycken, guld, noterade aktier och fondandelar men ger också avdrag för reaförluster. En kapitalskatt som nettoavkastningen på alla (registrerade….) finansiella tillgångar tvingas betala. Ett gott råd från Besser, undvik den skatten om du kan… 🙂

Den andra skatten är ISK skatt på 0.375 % på genomsnittligt kapitalunderlag. Den här schablonskatten gäller bara för finansiella tillgångar på ISK konto, typ kapital, aktier och fondandelar. Men alla reavinster och aktieutdelningar är då redan schablonbeskattade. Om man räknar med YOC på runt 5 % för sina utdelningar så blir skatten under 10 % på avkastningen. Ett helt OK resultat för alla utdelningsinvesterare…. 🙂

Den tredje skatten är IPS skatt på 0.075 % av pensions- eller kapitalvärdet. Den här skatten gäller för pensionssparande, pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar.  Skatten beräknas på totalvärdet den första januari 2020 och inbetalas i november 2020 av det finansinstitut som hanterar din IPS eller dina pensions- och kapitalförsäkringar. Skatten är låg och helt OK för normala pensionsvärden, men det krävs också att du har ”utbetalningssäkrat” din IPS pension för att inte börsutvecklingen skall påverka dina pensionsutbetalningar.

Det blir också en stor varning för pensions och kapitalförsäkringar där höga avgifter och osäker avkastning kan ge stora förluster även utan skatteeffekter. Tag varning….

Slutsats

Det blir allt mindre aktieägarinformation tillgänglig, både från Euroclear och SBC, och i media har den informationen nästan helt försvunnit. Men även aktieägarstatistik behövs om man vill förstå hur börsen utvecklas under en börscykel. (Mer om det i en annat inlägg…) En ganska dyster utveckling för seriösa privatinvesterare.

Hela skattesystemet i Sverige är ett hopkok av olika modeller och skattesatser. Även när det gäller skatter på ”inkomst av kapital” så är det stora olikheter i hur skatten tas ut för olika ”finansiella tillgångar”. Det lönar sig fortfarande att ha koll på skatterna i Sverige.

Nästa inlägg handlar om börspsykologi och även där har man nytta av kunskap om aktieägare och aktieägarstatistik. Missa inte det inlägget.

Besser

Ett av Bessers intressen inom aktieinvesteringar är också kunskap om aktieägare. Det är egentligen inte så viktigt, men ”kunskap är alltid bra att ha” som Besser brukar säga 🙂 Här gäller det statistik och statistik säger inte hela sanningen, men man kan alltid lära sig något om vilka som äger svenska aktier även från vanlig statistik. Speciellt om den är heltäckande, som den från Euroclear.

För Besser räcker det med att kolla upp statistiken var annat år och nu är det 2020, dvs den statistik som gäller för helåret 2019 som skall analyseras. Det har varit djupare analyser och inlägg för 2012, 2013, 2015 och 2017 som nog  fortfarande finns på bloggen, men nu gör vi ett nytt försök.

Aktieägarstatistik får vi från två källor. Dels Euroclear som tar fram en övergripande information från sina aktieägare och dels SCB som har ett något annorlunda urval av aktieägare. Normalt brukar Euroclear publicera sin rapport i mitten av februari och SCB lite senare i mitten av mars. Besser skriver ett mer detaljerat inlägg för varje del och nu är det Euroclears rapport ”Aktieägandet i Sverige 2019” som skall analyseras. Men först lite om just den rapporten i media…

Media…

Det som förvånade mig mest var att både Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten, Affärsvärden och Dagens Industri alla använde en färdig artikel från TT för att beskriva den senaste Euroclear rapporten. Med tanke på att den här aktieägarstatistiken bara kommer en gång om året så borde seriösa tidningar skickat egna reportrar och journalister för att intervjua och skriva egna referat av rapporten. Privata Affärer och Dagens Nyheter hade ingen information alls om Euroclear rapporten. Antagligen är information om  ”aktieägare” inte intressant för deras läsare…??

TT artikeln var mest bara skräp. Det var inte den relevanta informationen som man skrev om. Istället blev det ett meningslöst snack om feministiska investeringar och en intervju av en yngre kvinnlig ”aktieentreprenör” vid namn Andra Farhad som ”driver bolaget Börshajen som erbjuder utbildningar inom sparande och investeringar”. Det vill säga bara ytterligare ett försök av en ”influencer” att sälja sponsrade tjänster, dyra kurser och ”aktieanalyser” på sociala media till unga, lättlurade och oerfarna aktiesparare. Ganska dystert….

Euroclears rapport, ”Aktieägandet i Sverige 2019”

Som vanligt börjar rapporten med en sammanfattning för alla (i media…) som inte orkar läsa igenom hela rapporten. Men totalt är rapporten på 16 sidor och består av cirka 12 sidor med stor text och många figurer. Klarar man inte av att läsa igenom den rapporten så har man stora problem med sin ekonomiska förståelse….. 🙂

Här kommer ett sammandrag med blandad och relevant info från några delar av rapporten….

Allmänt

”Rapporten omfattar alla svenska noterade bolag och de onoterade bolag som i övrigt är anslutna till Euroclear, totalt 1.446 bolag.” ”Marknadsvärdet som anges omfattar alla noterade bolag, och anger slutkurs den 31 december 2019.”  ”Rapporten ger också en bild av antalet fysiska och juridiska aktieägare för de största svenska bolagen.”

Inget speciellt märkligt, men det finns bara 1.446 hyfsat stora (publika…) bolag i Sverige. Resten är småbolag som inte ens har sin aktiebok i Euroclear. Att vara ansluten till Euroclear är som jag ser det ett kvalitetsbevis för svenska bolag.

Aktieägare

”Vid slutet av 2019 fanns det totalt 2,2 miljoner unika aktieägare registrerade hos Euroclear.” ”Totalt ökade antalet unika aktieägare med 58 061 jämfört med 2018.”

Inte heller här något märkvärdigt. Men det som är intressant att notera är det stora skillnaden mellan antalet aktieägare och värdet av aktierna för tre kategorier av aktieägare.

(Notera att värdet av aktier bara anges för noterade börsbolag. Aktier i onoterade bolag har ingen registrerad aktiekurs, och därmed inget ”officiellt värde”, eller hur… 🙂 )

Euroclear har tre kategorier aktieägare, 1) Privatpersoner (vanliga svenskar…)  2) Utländska ägare (mest pensionsfonder…) och 3) Juridiska personer (svenska fondbolag, pensionsfonder och investmentbolag…).

Så här ser fördelningen mellan antal aktier och värde av aktier ut för 2019. 1) Privatpersoner: 85,9 % av antal och 12,1 % av ägandet, 2) Utländska ägare: 11,8 % av antal och 39,5 % av ägande och 3) Juridiska personer: 2,3 % av antal och 48,4 % av ägandet.

Den enkla slutsatsen man kan dra av ovanstående siffror är att ägare av drygt hälften av börsens värde är kortsiktiga aktieägare (vanliga svenskar och utländska pensionsfonder…) som gärna köper och säljer på makro händelser eller media aktiviter. Den andra halvan av aktieägandet är mest långsiktiga aktieägare som köper och behåller sina aktier oberoende av börssvängningar och vad som sägs i media (investmentbolag och privatpersoner som är huvudägare i typ H&M och Lundbergs…)

Det här är en av förklaringarna till att börsen reagerar så kraftigt på globala media händelser och att det då finns bra möjligheter även för ”privata aktieinvesterare” som är långsiktiga nettoköpare av aktier i ”stora, stabila och lönsamma” börsbolag…. 🙂

Det andra man noterar är att privatpersoners aktievärde bara är 14 % av genomsnittligt aktievärde. Om vi antar att snittkursen på en noterad aktie är 100.- så har privatpersoner aktier till en snittkurs på 14.- vilket stämmer med aktiekursen på många av förhoppningsbolagen på småbörserna. En av Bessers tumregler är att aldrig köpa aktier på småbörserna och aldrig köpa aktier med en aktiekurs under 50.- per aktie. Den funkar ganska bra…..

Svenska privatpersoner…

”Vid årsskiftet ägde cirka 1,9 miljoner svenska privatpersoner aktier i svenska aktiebolag, vilket motsvarar 18,3 procent av alla svenskar under 2019.” ”Sammantaget minskade andelen svenskar som äger aktier med närmare 3 procentenheter under 2010-talet.”

Den långsiktiga trenden har de senaste 70 åren varit en minskande andel svenskar som äger aktier, men nu verkar den plana ut, och under de senaste fem åren ligger andelen runt 18 %.

Utländskt ägande…

”Vid utgången av 2019 var 26,5 procent av det totala antalet aktier (ej antal ägare) registrerade

på utländska ägare, en minskning med 6,5 % sen 2010, vilket motsvarade 39,5 procent av det totala marknadsvärdet.”

Det vi ser är att stora utländska fondbolag äger 50 % mer i värde för varje aktie de äger. Ganska självklart igen då stora pensions- och fondbolag mest köper aktier på OMXS LC och väldigt många svenska privatpersoner köper aktier i små förhoppningsbolag med låga aktiekurser. Inget som Besser rekommenderar…. 🙂

Det andra vi ser är att utländska ägare under de senaste fem åren ägt cirka 40 % av det totala marknadsvärdet, så även 2019. Men man skall då komma ihåg att så sent som 1987 så var motsvarande andel bara 6 %. På bara drygt 30 år så har utländska pensions och fondbolag ökat inköpen med 34 % av den svenska börsens aktievärde. Ganska fantastiskt och något att fundera över…

Aktier i portföljen…

”Vid slutet av 2019 ägde svenska aktieägare i genomsnitt aktier i 4,1 bolag.” ”Andelen som äger aktier i endast ett bolag har minskat till 43,9 procent vid utgången av 2019.”

Aktieägare som bara äger aktier i ett enda bolag är främst de (numera…) äldre och oerfarna aktieägare som köpte Telia vid IPO i juni 2000 (till teckningskursen 85.-) och som nu börjar dö av. Men det finns fortfarande 348 tusen privata aktieägare i Telia. Som vanligt en stor varning för alla IPO från Besser….

Det är ganska tragiskt att 44 % av alla svenska aktieägare bara äger aktier i ett enda bolag. Oberoende av om det är Telia eller något annat enstaka förhoppningsbolag.

Favoriter i olika åldrar…

Det som verkligen var en överraskning i den här rapporten är de fem favoritaktier som gäller för tre olika ålders kategorier. Den informationen ger oss verkligen något att tänka på…

Först har vi 5 bolag med flest aktieägare under 30 år (från 33 % till 26 %). Det är 4 mindre data- och spelbolag på OMXS SC och 1 bolag (Cloetta B) på OMXS MC. Ganska väntat…

Sen har vi 5 bolag med flest aktieägare över 60 år (från 61 % till 55 %). Det är 4 stora, stabila och lönsamma bolag på OMXS LC och ett bolag (Catena Media) på OMXS MC. Också ganska väntat…

Men de mest fantastiska är de 5 bolag som har flest aktieägare mellan 30 och 60 år (från 61 % till 60 %). Det är bara riktiga skräpbolag som lever på ryktesspridning, insiderförsäljning och nyemissioner från förhoppningsfulla aktieägare. (Se även förra blogginlägget om ”Att förlora kapital…”)

Vi börjar med Anoto (som förlorat drygt 96 % av bolagsvärdet de senaste 10 åren), sen är det Eniro (som förlorat drygt 99 % av bolagsvärdet de senaste 10 åren). Därefter är det Nordic Mines (som avnoterades från börsen i september 2017 och 14.000 aktieägare förlorade det mesta av värdet) och Climeon (ett förhoppningsbolag med negativt kassaflöde och allt större förluster). Det sista bolaget är Cortus Energy (ytterligare ett förhoppningsbolag som gått från IPO kurs på 1,76 i januari 2013 till börskurser på 0,18 under senaste året. Nu ligger kursen runt 0,75)

Det som är typiskt för de senaste 5 bolagen är att de alla varit inblandade i diverse börsskandaler som påverkat kurserna. Ovanstående visar också att många (manliga…) aktieägare (mellan 30 och 60 år…) fortfarande tror på fantastiska värdeökningar på riktiga skräpbolag.

Många (manliga…) medelålders privatinvesterare har antagligen förlorat stora dela av sitt investeringskapital på önsketänkande, där äldre privatpersoner (60+ are…) istället köpt aktier i stora och lönsamma bolag med stabila utdelningar på OMXS LC. Något att tänka på….  🙂

Lönsamt årtionde….

”Vid utgången av 2019 var det totala marknads-värdet av svenska privatpersoners aktieinnehav 888 miljarder kronor.”  ”I början av 2010 var det totala marknadsvärdet på de privata innehaven 456 miljarder kronor.” ”Under 2010-talet har marknadsvärdet stigit med 94,9 procent”

”Totalt sett ökade marknadsvärdet på privatpersoners och juridiska personers inne­hav med drygt 1 800 miljarder kronor under 2019. Från 5 602 miljarder i början av året till 7 403 miljarder kronor vid årets slut.”

Det vi ser här är resultatet av den utdragna börsuppgången från botten i början av 2009 till dagens situation 11 år senare med ny ATH varje vecka i början av 2020. Vi har haft nästan 5 år med negativ ränta och i stort sett inga vettiga alternativ till aktieinvesteringar. Vi kan nog gissa att nästa decennium inte kommer att bli lika bra. Med en allt högre belåningsgrad, både i Sverige och globalt, så kommer det en baksmälla. Frågan är bara när….

Aktieägare i media….

Det är ganska självklart att aktieägarstatistik inte är ett av medias största intressen. Men det är ändå utmanande att stora dagstidningar och ledande affärspress inte tar upp begreppet aktieägare och skriver mer detaljerat om ämnet. Det finns trots all 1,9 miljoner privatpersoner som är aktieägare i Sverige och jag gissar att 20 % av de här personerna är aktiva aktieinvesterare. Det blir nästan 400 tusen svenska privatpersoner som borde vara intressanta för både media och annonsörer.

Det finns ett större intresse för aktier i Sverige än vad vi rent allmänt ser i media…..

Vi kan heller inte skylla på Euroclear. Dels gjorde man en mycket bra och lockande pressrelease, hela rapporten i sig själv är lättläst och självförklarande med ”bilder och enkel text” för de ekonomijournalister som har svårt för mer avancerade utredningar. Till slut fixade Euroclear en färdig och förproducerad tidningsartikel ”i samarbete” med nyhetsbyrån TT.

Det var 4 tidningar (SvD, GP, Afv, och DI) som tog in TT artikeln rakt av på webben (och några även i papperstidningen) och 2 tidningar (PA och DN) som inte skrev något alls om aktieägandet i Sverige. Det säger något om ekonomijournalistik i Sverige….

Slutsats

Det fantastiska är hur dåligt media och ekonomijournalistiken fungerar i Sverige. Även Besser, som bara är en enkel utdelningsinvesterare, läser snabbt igenom rapporten om ”Aktieägandet i Sverige”, men i media finns ingen vettig information. Det är mest synd om alla ”vanliga aktieinvesterare” som bara får sin bolags och aktieinformation från allmänna media. Tag varning…

Euroclears statistik visar också på det som vi antagligen redan visste. Många privatpersoner är passiva (80 % ?) och har bara en aktie i portföljen (44 % ).  Utländska ägare (39.5 %) och svenska juridiska personer (48.4 %) äger däremot en stor del av börsens totala värde (87.9 %).

Som aktieinvesterande privatpersoner kan vi kanske lära oss av både utländska pensionsfonder och svenska investmentbolag. En optimal aktieportfölj bör innehålla många aktier (flera tusen…) i många bolag (minst 15 bolag) som alla är stora, stabila och lönsamma, och dessutom noterade på OMXS LC (och kanske MC…). Det är den typen av portfölj Besser försöker bygga upp. Vi får se hur det går vid avstämningen vid halvåret…. 🙂

Besser