Archives for category: Uncategorized

Så sent som den 19 februari så hade vi ATH på OMXSPI, kommer ni ihåg det ??…… J

Det senaste tio åren har både svenska börsen (OMXS) och i stort sett alla andra börser bara gått uppåt. Den globala och delvis koordinerade börsuppgången var beroende av flera faktorer.

Den första är en allt större tillgång på internationellt kapital, främst från pensionssparande över hela värden. Det gäller både offentliga pensioner, tjänstepensioner och privat pensionssparande. Världsekonomin utvecklas allt bättre och allt fler människor får jobb och lön. Det finns mer kapital över att spara till pensionen, även för befolkningen i Asien och utvecklingsländerna.

Det andra är att alla kapitalströmmar numera är både snabba och globala. Investeringskapital kan söka sig till de globala investeringar som ger högre avkastning. Aktieinvesteringar är inte beroende av lokal närvaro eller nationella gränser. Pensions och fondförvaltare aktieinvesterar numera på en global marknad.

Det tredje är att vi de senaste 5 -6 åren har haft en lågräntemiljö över hela västvärlden. Det betyder att allt mer investeringskapital från främst EU och USA har sökt sig till aktiebörser med högre avkastning än dagens obligationer och andra ränteinvesteringar med nästan obefintlig avkastning.

Men allt det här gör också att alla aktiebörser blir känsligare för börsnedgångar. Det som triggar en börsnedgång är främst osäkerhet och rädsla. När allt mer investeringskapital som samlats på börsen inte är lokalt förankrat, och dessutom är kortsiktigt och snabbt kan flyttas till säkrare placeringar så blir det både snabba och stora nedgångar på börsen. Det som krävs är bara en oskyldig trigger som sätter igång hela nedförsbacken.

Det är just vad som hänt den senaste tiden. Det går att förklara mycket med börspsykologi, så här kommer en enkel analys…. 🙂

Börspsykologi….

Det vi ser av ovan är att ett litet antal personer (pensions och fondförvaltare) styr över mycket stora aktieinvesteringar (globalt pensions och fondkapital) som med en enkel knapptryckning (elektronisk aktiehandel) eller dynamiska säljbeslut (datorbaserad aktiehandel) kan sälja av en stor del av den svenska börsens värde (som då ger en börsnedgång) baserat på några få personers egen rädsla och osäkerhet (börspsykologi).

Man tror gärna att professionella fondförvaltare är smartare, intelligentare och duktigare än alla andra investerare, men så är det inte och de lyder också under samma psykologiska lagar som alla vanliga aktieinvesterare.

Det är främst två psykologiska fällor som pensions och fondförvaltare då kan falla i, FOMO och TINA.

FOMO…

Fear Of Missing Out (FOMO) är ursprungligen en beteckning för att man alltid är uppkopplad mot sociala media och vill ha koll på vad alla andra säger och gör. Så här beskrivs FOMO av wikipedia…

“Fear of missing out, or FOMO, is the fear of not being included. This fear has manifested and grown intensely because of social media”

Även fondförvaltare som hanterar fond och pensionskapital dras till samma börser och samma bolag som alla andra. Om några fondförvaltare tar fler risker på aktiemarknaden och börsen går upp så blir det en trend att följa även för alla andra investerare. Börsen går fortsatt uppåt och kursuppgångarna bygger på lika delar girighet och rädsla att inte vara med på tåget. Riskerna blev allt större….

TINA…

There Is No Alternative (TINA) var från början en politisk slogan för liberal marknadsekonomi som användes av Margret Thatcher under 1980-talet. Numera kan TINA också användas inom börspsykologi och aktieinvesteringar.

Allt fler fondförvaltare och vanliga svenskar inser att det inte finns någon sparränta på banken och att ränteobligationer inte heller ger någon avkastning. Nu är det över 11 år sen vi hade förra börsnedgången på OMXS och fram till februari i år så gick börsen hela tiden bara uppåt. Även den informationen har spridits under många år, både i vanliga media och i sociala media.

Det fanns inga realistiska alternativ till aktier både för offentligt pensionssparande och för eget, privat sparande. Det blev bara allt mer investeringskapital som sökte sig till börsen, och det blev en farlig koncentration av lättrörligt kapital som mest styrs av kortsiktigt ägande. Hela börsen blev därmed allt mer riskfylld…

Aktieägare…?

Men börspsykologi är också beroende av hur olika typer av aktieägare, eller skall vi säga aktieförvaltare agerar. Det finns i verkligheten mycket lite aktievärde hos de få privatpersoner som både äger aktier och som också handlar med (säljer…) aktier på börsen. Det betyder att det blir stora skillnader i hantering och risktagande mellan aktieägare som har olika perspektiv på sina aktieinvesteringar.

Det vi ser är att aktieägare på den svenska börsen agerar efter sina egna förutsättningar och preferenser. Om vi försöker analysera några av de större ägargrupperna så ser vi att det också finns goda möjligheter för privata aktieinvesterare att utnyttja de krafter som styr de stora ägargrupperna.

De tre ägargrupper som vi specialstuderar är 1) Utländska pensionsfonder, 2) Svenska aktiva aktiefonder och 3) Större privata huvudägare.

Utländska pensionfonder

Eftersom en stor del av aktievärdet (40 %) även på den svenska börsen ägs av utländska  pensionsfonder (främst USA och GB) som mest är ute efter att bredda och riskbegränsa sina globala aktieinvesteringar så blir även OMXS (framför allt LC) beroende av hur dessa aktieägare agerar i en börsnedgång. De flesta globala pensionsfonder har bara cirka 10 till 15 internationella bolag från OMX30 så det är ett mycket koncentrerat urval på den svenska börsen.

Självklart har man samma strategi på alla andra börser runt om i värden. Totalt blir det en bred portfölj av stora, stabila, lönsamma och internationella bolag. En enkel och riskbegränsad investeringsstrategi för stora och globala pensionsfonder.

Det man lätt inser är att 100 % av dessa svenska aktier köps (och säljs… !!) av fondförvaltare (i främst New York, Los Angeles och London) som saknar specialkunskap om och själva inte äger några aktier på OMXS. Den här typen av fondförvaltare (även svenska..) är bara vanliga anställda i fondbolag och pensionsbolag. Som fondförvaltare är man mest beroende av att inte förlora sitt lönsamma och välbetalda jobb. Då ser man främst till värdet på sin fondportfölj i det korta perspektivet. Det går inte att som fondförvaltare ”sitta still i båten” och vänta på att det blir en uppgång någon gång i framtiden. Då har man redan fått sparken för att man förlorat stora delar av det förvaltade pensionskapitalet.

Vilka aktier skall man då sälja på OMXS om man sitter som fondförvaltare i New York? Självklart har man ingen specialkunskap om svenska aktier. Då är det enklast att ha säljfasta regler jämt över, oberoende av vilka bolag man har i portföljen. Det blir en enkel och riskbegränsad säljstrategi.

Den enkla lösningen är att ha starka säljtriggers som automatiskt begränsar de eventuella förluster som ett börsfall kan innebära. Om aktiekursen går ner x % så säljer man y % av aktierna rakt av för respektive bolag, och om aktiekursen fortsätter ner med z % så säljer man resten av aktierna. Då har man räddat största delen av sitt pensionskapital och kan senare välja andra placeringar eller att åter investera när och var man tycker att det är lämpligt.

Utländskt pensionssparande är självklart också långsiktigt, men som fondförvaltare kan man inte acceptera förluster ens under en begränsad tid. Det gäller också att kortsiktigt visa bättre resultat än övriga börsen och att ligga likvid när börsen går ner är en enkel metod för att nå dit.

Det fantastiska för oss privata utdelningsinvesterare är att de utländska pensionsfonderna säljer ut just den typ av bolag (stora, stabila och lönsamma…) som även Besser vill ha i sin portfölj. Har man ett extra investeringskapital redo så kan man köpa fler aktier när ”bra bolag blir billiga”. En fantastisk gratischans…. 🙂

Svenska aktiva aktiefonder

Även svenska aktiva aktiefonder har en stor del av börsvärdet (cirka 35 %) på svenska börser (både OMXS och andra..) men till skillnad mot de utländska pensionsfonderna har man runt 100 till 125 bolag i sina aktiefonder. Det är både ett representativt urval från OMXS LC och MC men också många bolag från OMXS SC och andra småbörser. Tanken är naturligtvis att man som aktiv fondförvaltare genom ”överlägsen stock picking” skall kunna slå börsindex över tiden.

De allra flesta svenska aktiefonder har ingen skuldsättning men är fullinvesterade till 98 % och använder 2 % av fondkapitalet som transaktionskapital för den dagliga handeln av fondandelar. (Det brukar normalt vara cirka 2 % av alla andelsägare som köper och säljer fondandelar på daglig basis.)

Det vi också konstaterar är att många svenska fondförvaltare har (tvingats att …) investera privat (som en del i lön och ersättningsavtalet…) i sina egna fonder. Beroende på hur privatekonomin ser ut hos varje enskild fondförvaltare så representerar det investeringskapitalet mellan 100 % till 50 % av den personens total sparkapital. För de flesta svenska fondförvaltare är den egna fonden också den största privata investeringen och det största egna privata sparandet.

Vad händer då när (den svenska…) börsen går ner? I princip två saker, dels går värdet på fondandelarna (och hela aktiefonden…) ner när aktiekurserna på underliggande aktierna går ner, dels så väljer allt fler andelsägare att sälja av sina fondandelar vilket gör att aktiefonden måste sälja av fler aktier för att betala de andelsägare som hoppar av fonden.

Vad måste man som aktiv fondförvaltare då göra när börsen går kraftigt ner? För det första måste man sälja av aktier för att få kapital till de som hoppar av. Frågan är vilka aktier som skall säljas och vilka som skall behållas? Dels försöker man ofta att vara ”smartare än alla andra” och fortfarande behålla de aktier som man tror kommer att bli ”framtidens vinnare”. Självklart är det främst de aktier man redan tidigare valde ut genom ”överlägsen stock picking”. Resultatet blir att ”de vanliga aktierna” blir de som främst säljs av. Även då finns det möjligheter för privata aktieinvesterare som tänker långsiktigt att köpa fler aktier i bra bolag.

Större privata huvudägare

På den svenska OMXS börsen finns ett femtontal större familjeföretag där det finnns en eller flera privata huvudägare till de noterade börsbolagen. Jag gissar att de här privata aktieägarna kontrollerar cirka 7 till 8 % av det totala börsvärdet på OMXS, antingen direkt eller via egna bolag.

Det är allt från Fredrik Lundberg (Lundbergs) och Stefan Persson (H&M) till kusinerna Wallenberg (Investor) och kusinerna Söderberg (Ratos). Så hur agerar privata huvudägare när börsen och aktiekurserna går ner? De här personerna har redan stora privata förmögenheter och har under årens lopp, ibland i flera generationer, byggt upp sitt privata kapital i form av aktieutdelningar.

Det vi ser är att nästan alla använder sitt kapital (och utdelningar….) till att köpa fler aktier i sina egna bolag, eller i några fall (Lundberg och Wallenberg) köpa fler aktier i investmentbolagens underliggande bolag. Det fantastiska är också att de här personerna aldrig säljer några aktier i egna familjebolag. Visst kan man sälja både aktier och bolag som strukturaffärer, men aldrig aktier i sina egna bolag där man är långsiktiga huvudägare.

Det som syns tydligt är att de flesta också har ett stort investeringskapital redo för inköp när börsen går ner. Det mest tydliga exemplet är Stefan Persson som kontinuerligt köpt aktier i H&M under svackan 2018 och 2019. Sen april 2016 har han köpt aktier i det egna bolaget för närmare tjugo miljarder kronor. Det mesta av det kapitalet har kommit från aktieutdelningar. Något att tänka på även för andra privata aktieägare…

Begränsningar

Det som gäller för huvudaktieägare och andra insynspersoner är att de inte får handla i den egna aktien 30 dagar före publiceringen av varje kvartalsrapport eller årsredovisningen. Dessutom får de inte handla inom 24 timmar efter att varje publicering av kvartalsrapporter. Det betyder att det bara finns några få begränsade tillfällen när de kan återinvestera i det egna bolaget. Då brukar det också bli utspridda inköp för att inte pressa aktiekurserna allt för mycket. Aktieinköp av ”insynspersoner” är offentliga och redovisas ofta i affärspress, t.ex. Dagens Industri och Affärsvärlden. Något att tänka på…

Vi vanliga privata aktieinvesterare….

Om man (som Besser…) bara är en helt vanlig privat utdelningsinvesterare så kan man lära sig mycket av bolagens huvudägare som antagligen har mycket bättre kunskap och mer erfarenhet av sina egna bolag än de flesta andra aktiehajar, finansanalytiker och fondförvaltare… 🙂

Det här betyder helt enkelt att om man som privat aktieinvesterare tar rygg på fysiska huvudägare med god inblick i bolaget och med ett långsiktigt investeringsperspektiv, så får man goda råd helt gratis.

Det är ganska fantastiskt att Besser har både Fredrik Lundberg, Stefan Persson och Marcus Wallenberg som sina privata aktierådgivare och deras tips och rekommendationer är dessutom helt gratis. Besser är mycket tacksam och skickar en varm tanke till alla sina privata rådgivare, några nämnda men ingen glömd….. 🙂

Dessutom så bjuder de flesta svenska och utländska fondförvaltare på många möjligheter att köpa just de här aktierna till bra aktiekurser när börsen går ner. Det måste alltid finnas någon som säljer aktier i bra bolag också, annars kan vi privatinvesterare inte köpa fler aktier. Besser skickar ett stort tack även till dem…. 🙂

Dåligt minne…??

I dessa tider av Coronavirus och börsnedgång så är det mycket spekulationer i media om hur stor den här nedgången blir. De flesta journalister har ingen aning om aktier eller börscykler så det blir mest bara snack och spekulationer. I går (torsdag 26/3 2020) slutade OMXSPI på 546,41 så hur har det sett ut tidigare? Besser har lite bättre minne än vanliga media. Här kommer lite siffror….

I jan 2020 så låg OMXSPI på 705, i jan 2018575, i jan 2016470, i jan 2014417, i jan 2012327, i jan 2010301 och den 17 november 2008 så låg OMXSPI på 176,54.

Kommer OMXS att åter gå ner till 300? Antagligen inte, men med ATH på 733 (den 19 februari 2020 EOD på 732,67) så finns det bra fallhöjd. För bara mindre än sju år sen (juni 2013) låg OMXS på 362. Jag gissar att vi under hösten 2020 får se OMXS runt 450 och kanske runt 400 i slutet av året. Vi får se hur det går.

Den senaste börscykeln hade en uppgång på över 11 år (från 176.54 den 17 nov 2008 till 732.67 den 19 feb 2020) och nu blir det en kortare nedgång innan det blir en lång och svår uppgång igen.

Vi vet inte hur långt ner börsen går (50 % från ATH….??) eller hur lång tid det tar (drygt 1 år….??) , men det blir en ny (lång och svår…??) börscykel igen de närmaste (cirka 8 till 10…??) åren.

Lite enkel matematik….

För att få en bättre överblick av börsens utveckling den senaste börscykeln (nov 2008 till feb 2020) så kan lite enkel matematik hjälpa till. När börsen fördubblats sen botten 2008 (upp 100 %) så låg OMXS på 353 (nov 2010 !!) men drygt två år senare låg börsen fortfarande på 362 (juni 2013). Det tar lång tid för börsen att komma tillbaka efter en större nedgång.

När börsen den här gången halveras (ner 50 %) så kommer OMXS att ligga på 366 (april 2021 ??). Vi vet inte hur långt börsen faller den här gången, men de tre senaste börscyklerna har OMXS fallit 51 % (Fastighetskrisen okt 1992), 69 % (IT bubblan okt 2002) och 59 % (Finanskrisen nov 2008). Det blir stora börsfall när nedgången väl börjar.

Det är stora svängningar på börsen, både i absoluta och relativa tal. Jag gissar att OMXS kommer ner en bit under 400 i den kommande börscykeln. Vi får se hur det går.

Ett gott råd från Besser, fortsätt att köpa regelbundet och använd extra kapital till speciella tillfällen under det kommande året när bra bolag blir (ännu…) billigare.

Slutsats

Börspsykologi kan betyda så mycket och Besser tar bara upp två enkla begrepp som är ganska väl kända även utanför börsen. Men både FOMO och TINA har de senaste 5 till 10 åren haft en stor inverkan på den positiva börsutvecklingen både i Sverige och övriga världen.

Det som nu blir mer intressant är hur de större grupperna av aktieägare (och aktieförvaltare…) kommer att agera när (inte om…) börsen fortsätter gå neråt. Det handlar delvis om ”risk och osäkerhet”, men också om kortsiktig eller långsiktig syn på sitt aktieägande.

Som vi har sett från mina två tidigare inlägg om ”Aktieägare 2019” (från Euroclear och SCB) så har det kortsiktiga kapitalet ökat fantastiskt på börsen de senaste 30 åren. Det betyder större inverkan och större rörelser på OMXS, både uppåt och neråt i aktiekurserna.

Det fantastiska med OMXS börsen är att över 85 % av allt aktievärde bedöms, hanteras och handlas med av personer som privat inte äger några aktier alls på den svenska börsen. Då är det upplagt för ”Greed and Fear” med stora börsrörelser både uppåt och neråt.

Om man som Besser har ett långsiktigt perspektiv på sina aktieinvesteringar och dessutom har ett aktivt investeringskapital tillgängligt så blir en börsnedgång ett utmärkt tillfälle för nya inköp när ”bra bolag blir billiga”. Jag kommer att köpa fler aktier under Q2 och resten av 2020. Vi får se hur det går, en första avstämning blir i början av juli…. 🙂

Besser

 

Det här inlägget är en fortsättning på förra och handlar även det om aktieägarstatistik för 2019. SCB-rapporten är normalt lite annorlunda både till urval, uppbyggnad och slutsatser och ger en kompletterade bild av vilka som äger aktier i Sverige. Även den rapporten brukar vara ganska fullmatad med statistik och akademiska begrepp på cirka 23 sidor.

Men nu blir det stora förändringar även för den rapporten. SBCs ”kommunikationsavdelning” har bestämt att den vanliga, årliga rapporten var för svår och för komplex för att förstås av media och allmänhet. Det var mycket för mycket text, ofta med statistik begrepp, facktermer och komplexa diagram, men rapporten hade också en enkel och klar sammanfattning. Det borde inte varit svårt även för en obildad journalist att läsa 23 sidor och förstå innehåll och slutsatser.

Nu har rapporten tagits bort och ersätts med en kortare text på 3 sidor av ”pressrelease-karraktär” med tre separata diagram som komplement.

Skillnader, Euroclear vs SCB

De viktigaste skillnaden är att Eurocler redovisar aktieägare för sina egna anslutna 1.446 bolag, medan SCB bara redovisar aktieägare för totalt 889 noterade bolag, varav 346 börsnoterade och 543 bolag noterade på marknadsplats.

En annan skillnad är indelningen i olika typer av aktieägare. Euroclear redovisar 3 huvudgrupper (Privatpersoner, Utländska ägare och Juridiska personer) men SCB bryter ner svenska aktieägare i 12 olika undergrupper. De flesta undergrupper är dock inte så intressanta för vanliga privatinvesterare.

Båda Euroclear och SCB rapporterna är numera mycket mediatillvända och fokuserar mest på köns- och åldersfördelningen för privatpersoner. Det är mycket snack om orättvisor mellan män som (i genomsnitt…!!) äger fler aktier och kvinnor som inte är lika rika och skillnaden mellan några få ”rika” privatpersoner som äger många fler aktier än alla andra ”vanliga” aktiesparare.

Både Euroclear och framför allt SCB har blivit PK-rapporter som främst riktar sig mot media. En ganska trist utveckling….

SCB rapporten i media

Även SCB gör numera säljande pressreleaser för de flesta av sina statistikrapporter. Det verkar inte hjälpa speciellt mycket. Allt mer info om aktier och aktieägande försvinner i mediabruset och de flesta media är inte intresserade av aktier och investeringar.

”Nya SCB rapporten” (på 3 sidor…) kom in i Afv med en sammanfattning på 5 meningar som var tagna direkt ur SCB texten. Varken DI, SvD, DN eller GP hade någon enda rad om SCB och aktieägandet i Sverige. Inte heller SvT och TV4 hade någon info. Ganska dystert igen.

Numera är det bara 10 % av alla svenskar som får 87 % av kapitalinkomsterna och 50 % av alla svenskar med lägst inkomst får totalt 2 % av kapitalinkomsterna (det gäller allt från reavinster på bostadsförsäljningar och försäljning av fondandelar till räntor till aktieutdelningar). Det betyder också att om man är intresserad av aktier och investeringar så hittar man ingen vettig information i vanliga media, varken TV, radio eller dagstidningar.

Info från ”Nya SCB rapporten”

Så vad kan vi lära av ”Nya SCB rapporten”? Om jag skall sammanfatta de 3 sidorna från SCB så finns det inte så mycket att säga…

”Den totala förmögenheten av aktier noterade på svenska marknadsplatser ökade med 12 procent under det andra halvåret 2019. Den totala aktieförmögenheten uppgick till 8.233 miljarder kronor.”

Inte mycket att säga om…

”Hushållssektorns ägande av aktier på svenska marknadsplatser uppgick till 974 miljarder. Män ägde vid utgången av 2019 fortfarande två tredjedelar av hushållens aktietillgångar, medan kvinnor ägde en tredjedel.”

Det vi ser är att ”svenska hushåll” bara äger 11,8 % av det totala värdet på noterade svenska aktier och att män (i genomsnitt…!) är rikare än kvinnor. Ingen överraskning….

”För män och kvinnor upp till 44 år skiljer sig aktieförmögenheten mellan könen ytterst lite. För aktieägare över 44 år är skillnaden mellan könen mer påtaglig.”

Det är inte heller så konstigt. Jag gissar att det finns ett begränsat värde i aktieportföljer för alla som bara aktiesparat under några få år. Dock vet vi inte vilken typ av aktier som finns i portföljerna (mest små förhoppningsbolag…??) eller hur de portföljerna kommer att utvecklas framöver.

”Aktieägare med en årsinkomst på minst en miljon hade vid utgången av 2019 en genomsnittlig aktieportfölj på 6,5 miljoner kronor. De ägde som grupp 58 procent av hushållens totala aktieförmögenhet.

Jag gissar att aktieportföljers värde för höginkomsttagare är extremt ojämnt fördelat. Dels har vi personer som Fredrik Lundberg (Lundbergs) och Stefan Persson (H&M) som privat har stora förmögenheter i form av aktier i sina egna bolag och sen har vi alla andra höginkomsttagare med dyrt boende (Stockholm med närförorter…), höga levnadsomkostnader (dyra vanor…) och minimalt sparande (det blir inget över…).  Det är ganska få vanliga höginkomsttagare som överhuvudtaget investerar i egna aktier. De flesta har aktiefonder eller bankens ”private banking” som förvaltning av sitt eventuella regelbundna sparande. Det betyder ofta både dyra och dåliga lösningar.

Höga löner betyder inte alltid regelbundet sparande och kloka investeringar” som Besser brukar säga… 🙂

Ganska självklart har höginkomsttagare ofta en större förmögenhet än alla andra, men det räcker inte med hög lön och regelbundet sparande för att få en egen, stor och värdefull aktieportfölj. Vi tar ett exempel…

En miljon om året betyder 85.500 kr per månad i lön (12,12 med sem. ers.) och det betyder 36.300 i skatt (tab 34) som ger netto på 49.200 kr per månad. Visst det är mycket pengar, men antagligen finns det också stora fasta kostnader. Om vi gissar att det finns 15.000 kvar när alla kostnader är betalda så går kanske 5.000 till nöjen och 10.000 till sparande, om man har tur… 🙂

Det betyder 120.000 om året i sparande och då tar det 10 år att få ihop ett investeringskapital på 1,2 miljoner. Om vi gissar att det blir en dryg fördubbling av kapitalet med ”vanliga aktieinvesteringar” så har den här höginkomsttagaren efter 10 år en aktieportfölj på 2,5 miljoner. Det är ganska långt från 6,5 miljoner och då krävs det dessutom att man inte köpt några förhoppningsbolag som förlorat stort i värde de senaste 10 åren. Det är ingen lätt eller självklar uppgift även för en ”vanlig höginkomsttagare”.

”Det är inte de stora inkomsterna som skapar en stor aktieportfölj, det är hur mycket du sparar, hur mycket du investerar och vilka aktier du köper som är avgörande”…Flera kloka ord från Besser som vanligt… 🙂

”Utlandet, som är den största ägarsektorn, stod vid utgången av det andra halvåret 2019 för 39 procent av den totala aktieförmögenheten på svenska marknadsplatser,”

Samma resultat som vi såg från Euroclear, men SCB har också en tabell över ägandet som går ner till 1984. Det visar sig att så sent som 1989 (efter den finanskraschen…) så ägde utländska aktieägare bara 6 % av det svenska aktievärdet. En ganska fantastisk utveckling under de senaste 30 åren.

Det var i princip allt som SCB hade att rapportera. Mer än så blir det inte heller i framtiden från SCB i rapportväg. Vill man veta mer får man själv söka i SCB tabellerna vilket bara mycket få proffs på banker och försäkringsbolag kommer att göra. Den stora allmänheten av privata aktieinvesterare kommer att få allt mindre kvalificerad information att fatta sina beslut ifrån.

Om man inte läser Bessers blogg förståss…. :-). Men nu över till något helt annat…

Skattenivåer 2020

Ett av Bessers specialintressen är skatter, och när vi ser på kapitalskatter för finansiella tillgångar under 2020 så finns det tre möjliga skattealternativ. Det fantastiska är hur stor skillnad det är mellan de tre skatterna och hur bra det lönar sig med kunskap om finansiella skatter. De tre skattenivåerna för 2020 är….

Den första är vanlig kapitalskatt på 30 % på reavinster, aktieutdelningar och övriga kapitalinkomster. Skatten gäller i teorin för all lös egendom men i verkligheten kan man bara beskatta registreringsbara tillgångar. Den här skatten gäller för allt löst, typ BRF bostäder, konst, smycken, guld, noterade aktier och fondandelar men ger också avdrag för reaförluster. En kapitalskatt som nettoavkastningen på alla (registrerade….) finansiella tillgångar tvingas betala. Ett gott råd från Besser, undvik den skatten om du kan… 🙂

Den andra skatten är ISK skatt på 0.375 % på genomsnittligt kapitalunderlag. Den här schablonskatten gäller bara för finansiella tillgångar på ISK konto, typ kapital, aktier och fondandelar. Men alla reavinster och aktieutdelningar är då redan schablonbeskattade. Om man räknar med YOC på runt 5 % för sina utdelningar så blir skatten under 10 % på avkastningen. Ett helt OK resultat för alla utdelningsinvesterare…. 🙂

Den tredje skatten är IPS skatt på 0.075 % av pensions- eller kapitalvärdet. Den här skatten gäller för pensionssparande, pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar.  Skatten beräknas på totalvärdet den första januari 2020 och inbetalas i november 2020 av det finansinstitut som hanterar din IPS eller dina pensions- och kapitalförsäkringar. Skatten är låg och helt OK för normala pensionsvärden, men det krävs också att du har ”utbetalningssäkrat” din IPS pension för att inte börsutvecklingen skall påverka dina pensionsutbetalningar.

Det blir också en stor varning för pensions och kapitalförsäkringar där höga avgifter och osäker avkastning kan ge stora förluster även utan skatteeffekter. Tag varning….

Slutsats

Det blir allt mindre aktieägarinformation tillgänglig, både från Euroclear och SBC, och i media har den informationen nästan helt försvunnit. Men även aktieägarstatistik behövs om man vill förstå hur börsen utvecklas under en börscykel. (Mer om det i en annat inlägg…) En ganska dyster utveckling för seriösa privatinvesterare.

Hela skattesystemet i Sverige är ett hopkok av olika modeller och skattesatser. Även när det gäller skatter på ”inkomst av kapital” så är det stora olikheter i hur skatten tas ut för olika ”finansiella tillgångar”. Det lönar sig fortfarande att ha koll på skatterna i Sverige.

Nästa inlägg handlar om börspsykologi och även där har man nytta av kunskap om aktieägare och aktieägarstatistik. Missa inte det inlägget.

Besser

Ett av Bessers intressen inom aktieinvesteringar är också kunskap om aktieägare. Det är egentligen inte så viktigt, men ”kunskap är alltid bra att ha” som Besser brukar säga 🙂 Här gäller det statistik och statistik säger inte hela sanningen, men man kan alltid lära sig något om vilka som äger svenska aktier även från vanlig statistik. Speciellt om den är heltäckande, som den från Euroclear.

För Besser räcker det med att kolla upp statistiken var annat år och nu är det 2020, dvs den statistik som gäller för helåret 2019 som skall analyseras. Det har varit djupare analyser och inlägg för 2012, 2013, 2015 och 2017 som nog  fortfarande finns på bloggen, men nu gör vi ett nytt försök.

Aktieägarstatistik får vi från två källor. Dels Euroclear som tar fram en övergripande information från sina aktieägare och dels SCB som har ett något annorlunda urval av aktieägare. Normalt brukar Euroclear publicera sin rapport i mitten av februari och SCB lite senare i mitten av mars. Besser skriver ett mer detaljerat inlägg för varje del och nu är det Euroclears rapport ”Aktieägandet i Sverige 2019” som skall analyseras. Men först lite om just den rapporten i media…

Media…

Det som förvånade mig mest var att både Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten, Affärsvärden och Dagens Industri alla använde en färdig artikel från TT för att beskriva den senaste Euroclear rapporten. Med tanke på att den här aktieägarstatistiken bara kommer en gång om året så borde seriösa tidningar skickat egna reportrar och journalister för att intervjua och skriva egna referat av rapporten. Privata Affärer och Dagens Nyheter hade ingen information alls om Euroclear rapporten. Antagligen är information om  ”aktieägare” inte intressant för deras läsare…??

TT artikeln var mest bara skräp. Det var inte den relevanta informationen som man skrev om. Istället blev det ett meningslöst snack om feministiska investeringar och en intervju av en yngre kvinnlig ”aktieentreprenör” vid namn Andra Farhad som ”driver bolaget Börshajen som erbjuder utbildningar inom sparande och investeringar”. Det vill säga bara ytterligare ett försök av en ”influencer” att sälja sponsrade tjänster, dyra kurser och ”aktieanalyser” på sociala media till unga, lättlurade och oerfarna aktiesparare. Ganska dystert….

Euroclears rapport, ”Aktieägandet i Sverige 2019”

Som vanligt börjar rapporten med en sammanfattning för alla (i media…) som inte orkar läsa igenom hela rapporten. Men totalt är rapporten på 16 sidor och består av cirka 12 sidor med stor text och många figurer. Klarar man inte av att läsa igenom den rapporten så har man stora problem med sin ekonomiska förståelse….. 🙂

Här kommer ett sammandrag med blandad och relevant info från några delar av rapporten….

Allmänt

”Rapporten omfattar alla svenska noterade bolag och de onoterade bolag som i övrigt är anslutna till Euroclear, totalt 1.446 bolag.” ”Marknadsvärdet som anges omfattar alla noterade bolag, och anger slutkurs den 31 december 2019.”  ”Rapporten ger också en bild av antalet fysiska och juridiska aktieägare för de största svenska bolagen.”

Inget speciellt märkligt, men det finns bara 1.446 hyfsat stora (publika…) bolag i Sverige. Resten är småbolag som inte ens har sin aktiebok i Euroclear. Att vara ansluten till Euroclear är som jag ser det ett kvalitetsbevis för svenska bolag.

Aktieägare

”Vid slutet av 2019 fanns det totalt 2,2 miljoner unika aktieägare registrerade hos Euroclear.” ”Totalt ökade antalet unika aktieägare med 58 061 jämfört med 2018.”

Inte heller här något märkvärdigt. Men det som är intressant att notera är det stora skillnaden mellan antalet aktieägare och värdet av aktierna för tre kategorier av aktieägare.

(Notera att värdet av aktier bara anges för noterade börsbolag. Aktier i onoterade bolag har ingen registrerad aktiekurs, och därmed inget ”officiellt värde”, eller hur… 🙂 )

Euroclear har tre kategorier aktieägare, 1) Privatpersoner (vanliga svenskar…)  2) Utländska ägare (mest pensionsfonder…) och 3) Juridiska personer (svenska fondbolag, pensionsfonder och investmentbolag…).

Så här ser fördelningen mellan antal aktier och värde av aktier ut för 2019. 1) Privatpersoner: 85,9 % av antal och 12,1 % av ägandet, 2) Utländska ägare: 11,8 % av antal och 39,5 % av ägande och 3) Juridiska personer: 2,3 % av antal och 48,4 % av ägandet.

Den enkla slutsatsen man kan dra av ovanstående siffror är att ägare av drygt hälften av börsens värde är kortsiktiga aktieägare (vanliga svenskar och utländska pensionsfonder…) som gärna köper och säljer på makro händelser eller media aktiviter. Den andra halvan av aktieägandet är mest långsiktiga aktieägare som köper och behåller sina aktier oberoende av börssvängningar och vad som sägs i media (investmentbolag och privatpersoner som är huvudägare i typ H&M och Lundbergs…)

Det här är en av förklaringarna till att börsen reagerar så kraftigt på globala media händelser och att det då finns bra möjligheter även för ”privata aktieinvesterare” som är långsiktiga nettoköpare av aktier i ”stora, stabila och lönsamma” börsbolag…. 🙂

Det andra man noterar är att privatpersoners aktievärde bara är 14 % av genomsnittligt aktievärde. Om vi antar att snittkursen på en noterad aktie är 100.- så har privatpersoner aktier till en snittkurs på 14.- vilket stämmer med aktiekursen på många av förhoppningsbolagen på småbörserna. En av Bessers tumregler är att aldrig köpa aktier på småbörserna och aldrig köpa aktier med en aktiekurs under 50.- per aktie. Den funkar ganska bra…..

Svenska privatpersoner…

”Vid årsskiftet ägde cirka 1,9 miljoner svenska privatpersoner aktier i svenska aktiebolag, vilket motsvarar 18,3 procent av alla svenskar under 2019.” ”Sammantaget minskade andelen svenskar som äger aktier med närmare 3 procentenheter under 2010-talet.”

Den långsiktiga trenden har de senaste 70 åren varit en minskande andel svenskar som äger aktier, men nu verkar den plana ut, och under de senaste fem åren ligger andelen runt 18 %.

Utländskt ägande…

”Vid utgången av 2019 var 26,5 procent av det totala antalet aktier (ej antal ägare) registrerade

på utländska ägare, en minskning med 6,5 % sen 2010, vilket motsvarade 39,5 procent av det totala marknadsvärdet.”

Det vi ser är att stora utländska fondbolag äger 50 % mer i värde för varje aktie de äger. Ganska självklart igen då stora pensions- och fondbolag mest köper aktier på OMXS LC och väldigt många svenska privatpersoner köper aktier i små förhoppningsbolag med låga aktiekurser. Inget som Besser rekommenderar…. 🙂

Det andra vi ser är att utländska ägare under de senaste fem åren ägt cirka 40 % av det totala marknadsvärdet, så även 2019. Men man skall då komma ihåg att så sent som 1987 så var motsvarande andel bara 6 %. På bara drygt 30 år så har utländska pensions och fondbolag ökat inköpen med 34 % av den svenska börsens aktievärde. Ganska fantastiskt och något att fundera över…

Aktier i portföljen…

”Vid slutet av 2019 ägde svenska aktieägare i genomsnitt aktier i 4,1 bolag.” ”Andelen som äger aktier i endast ett bolag har minskat till 43,9 procent vid utgången av 2019.”

Aktieägare som bara äger aktier i ett enda bolag är främst de (numera…) äldre och oerfarna aktieägare som köpte Telia vid IPO i juni 2000 (till teckningskursen 85.-) och som nu börjar dö av. Men det finns fortfarande 348 tusen privata aktieägare i Telia. Som vanligt en stor varning för alla IPO från Besser….

Det är ganska tragiskt att 44 % av alla svenska aktieägare bara äger aktier i ett enda bolag. Oberoende av om det är Telia eller något annat enstaka förhoppningsbolag.

Favoriter i olika åldrar…

Det som verkligen var en överraskning i den här rapporten är de fem favoritaktier som gäller för tre olika ålders kategorier. Den informationen ger oss verkligen något att tänka på…

Först har vi 5 bolag med flest aktieägare under 30 år (från 33 % till 26 %). Det är 4 mindre data- och spelbolag på OMXS SC och 1 bolag (Cloetta B) på OMXS MC. Ganska väntat…

Sen har vi 5 bolag med flest aktieägare över 60 år (från 61 % till 55 %). Det är 4 stora, stabila och lönsamma bolag på OMXS LC och ett bolag (Catena Media) på OMXS MC. Också ganska väntat…

Men de mest fantastiska är de 5 bolag som har flest aktieägare mellan 30 och 60 år (från 61 % till 60 %). Det är bara riktiga skräpbolag som lever på ryktesspridning, insiderförsäljning och nyemissioner från förhoppningsfulla aktieägare. (Se även förra blogginlägget om ”Att förlora kapital…”)

Vi börjar med Anoto (som förlorat drygt 96 % av bolagsvärdet de senaste 10 åren), sen är det Eniro (som förlorat drygt 99 % av bolagsvärdet de senaste 10 åren). Därefter är det Nordic Mines (som avnoterades från börsen i september 2017 och 14.000 aktieägare förlorade det mesta av värdet) och Climeon (ett förhoppningsbolag med negativt kassaflöde och allt större förluster). Det sista bolaget är Cortus Energy (ytterligare ett förhoppningsbolag som gått från IPO kurs på 1,76 i januari 2013 till börskurser på 0,18 under senaste året. Nu ligger kursen runt 0,75)

Det som är typiskt för de senaste 5 bolagen är att de alla varit inblandade i diverse börsskandaler som påverkat kurserna. Ovanstående visar också att många (manliga…) aktieägare (mellan 30 och 60 år…) fortfarande tror på fantastiska värdeökningar på riktiga skräpbolag.

Många (manliga…) medelålders privatinvesterare har antagligen förlorat stora dela av sitt investeringskapital på önsketänkande, där äldre privatpersoner (60+ are…) istället köpt aktier i stora och lönsamma bolag med stabila utdelningar på OMXS LC. Något att tänka på….  🙂

Lönsamt årtionde….

”Vid utgången av 2019 var det totala marknads-värdet av svenska privatpersoners aktieinnehav 888 miljarder kronor.”  ”I början av 2010 var det totala marknadsvärdet på de privata innehaven 456 miljarder kronor.” ”Under 2010-talet har marknadsvärdet stigit med 94,9 procent”

”Totalt sett ökade marknadsvärdet på privatpersoners och juridiska personers inne­hav med drygt 1 800 miljarder kronor under 2019. Från 5 602 miljarder i början av året till 7 403 miljarder kronor vid årets slut.”

Det vi ser här är resultatet av den utdragna börsuppgången från botten i början av 2009 till dagens situation 11 år senare med ny ATH varje vecka i början av 2020. Vi har haft nästan 5 år med negativ ränta och i stort sett inga vettiga alternativ till aktieinvesteringar. Vi kan nog gissa att nästa decennium inte kommer att bli lika bra. Med en allt högre belåningsgrad, både i Sverige och globalt, så kommer det en baksmälla. Frågan är bara när….

Aktieägare i media….

Det är ganska självklart att aktieägarstatistik inte är ett av medias största intressen. Men det är ändå utmanande att stora dagstidningar och ledande affärspress inte tar upp begreppet aktieägare och skriver mer detaljerat om ämnet. Det finns trots all 1,9 miljoner privatpersoner som är aktieägare i Sverige och jag gissar att 20 % av de här personerna är aktiva aktieinvesterare. Det blir nästan 400 tusen svenska privatpersoner som borde vara intressanta för både media och annonsörer.

Det finns ett större intresse för aktier i Sverige än vad vi rent allmänt ser i media…..

Vi kan heller inte skylla på Euroclear. Dels gjorde man en mycket bra och lockande pressrelease, hela rapporten i sig själv är lättläst och självförklarande med ”bilder och enkel text” för de ekonomijournalister som har svårt för mer avancerade utredningar. Till slut fixade Euroclear en färdig och förproducerad tidningsartikel ”i samarbete” med nyhetsbyrån TT.

Det var 4 tidningar (SvD, GP, Afv, och DI) som tog in TT artikeln rakt av på webben (och några även i papperstidningen) och 2 tidningar (PA och DN) som inte skrev något alls om aktieägandet i Sverige. Det säger något om ekonomijournalistik i Sverige….

Slutsats

Det fantastiska är hur dåligt media och ekonomijournalistiken fungerar i Sverige. Även Besser, som bara är en enkel utdelningsinvesterare, läser snabbt igenom rapporten om ”Aktieägandet i Sverige”, men i media finns ingen vettig information. Det är mest synd om alla ”vanliga aktieinvesterare” som bara får sin bolags och aktieinformation från allmänna media. Tag varning…

Euroclears statistik visar också på det som vi antagligen redan visste. Många privatpersoner är passiva (80 % ?) och har bara en aktie i portföljen (44 % ).  Utländska ägare (39.5 %) och svenska juridiska personer (48.4 %) äger däremot en stor del av börsens totala värde (87.9 %).

Som aktieinvesterande privatpersoner kan vi kanske lära oss av både utländska pensionsfonder och svenska investmentbolag. En optimal aktieportfölj bör innehålla många aktier (flera tusen…) i många bolag (minst 15 bolag) som alla är stora, stabila och lönsamma, och dessutom noterade på OMXS LC (och kanske MC…). Det är den typen av portfölj Besser försöker bygga upp. Vi får se hur det går vid avstämningen vid halvåret…. 🙂

Besser

 

Kan man förlora kapital på att spekulera i aktier? Ja, det är ganska enkelt. Det är bara att köpa förhoppningsbolag till höga aktiekurser och sen sälja till låga aktiekurser när bolaget misslyckas med verksamheten och börjar ta in nyemissioner för att få in mer kapital från förhoppningsfulla och lättlurade aktieägare.

Ännu enklare är att fastna i den psykologiska fällan och helt tro på önsketänkande. Då behåller man alla aktier vad som än händer, betalar in allt mer kapital under flera upprepade nyemissioner och förlorar slutligen hela sitt kapital när bolaget några år senare går i konkurs.

Kan man förlora kapital på att investera i aktier? Nej, det går inte alls. Investeringar ger alltid en positiv avkastning och det betyder också att man aldrig kan förlora sitt investeringskapital på aktieinvesteringar. Ganska enkelt….  🙂

Om du får negativ avkastning från aktier så är det inte en investering, så enkelt är det…. 🙂

Definitionen (dvs Bessers definition, det finns ingen officiell definition… ) på en investering är att den är 1) Långsiktig, 2) Riskbegränsad och 3) Förutsägbar. Det gäller för alla investeringar, även aktier.

Kan man förlora kapital genom inköp av aktier? Ja, det går naturligtvis bra och är lätt hänt. Det är främst när man inte klarar av den analys och process som krävs för att investera i aktier eller när man utan analys eller planering köper och handlar med aktier mest på måfå. Det brukar inte sluta så bra.

Man kan enkelt förlora kapital genom att spekulera i aktier men aldrig genom att investera i aktier! Det är en viktig skillnad! Det är också lätt hänt att förlora kapital genom inköp och handel med aktier. Det blir som vanligt en kort genomgång av ”The very basics….”

Att investera i aktier

Om vi börjar med det mest grundläggande så är en investering ett långsiktigt åtagande som skall ge en positiv avkastning med låg risk. En av de resurser som krävs för att göra en investering är investeringskapital. Hur man skapar sitt investeringskapital kan variera. Oftast är det ett sparkapital som man vill få bättre avkastning på. När det gäller investeringar i aktier så kan avkastningen i huvudsak ske via värdeökning aktierna eller aktieutdelningar från aktierna. Ganska basic.

Om man nu investerar i aktier som inte ger några aktieutdelningar så blir det bara värdeökningen kvar. Då gäller det att välja rätt aktier att investera i för att vara säker på att i framtiden få just den värdeökningen som skall ge en positiv avkastning. Ganska basic igen.

Men med ett långsiktigt åtagande så blir det också svårare att förutsäga vad som kommer att hända i framtiden och hur lång tid är egentligen ”ett långsiktigt åtagande”?

Här är den främsta anledningen till att det är så svårt att investera i aktier om man bara får avkastning från värdeökningen. Det krävs både tid och jobb, analys, kunskap, erfarenhet och kompetens.

För att kunna investera i enskilda aktier måste man göra en noggrann utvärdering av varje bolags affärsplan och en realistisk bedömning om varje marknads utveckling. Men framför allt krävs det en noggrann personkontroll av bolagets grundare, styrelse, VD och företagsledning för att bedöma om de är ärliga och kompetenta personer. Det är först då som bolaget har en rimlig chans att lyckas och det finns en möjlig sannolikhet kunna förutsäga bolagets framtid. ”Det går inte att förutsäga framtiden med ett Excel-ark” som Besser brukar säga.

Om vi antar att ett långsiktigt åtagande är minst 10 år så är det först efter den tiden som man får en verklig möjlighet att utvärdera hur väl aktieinvesteringen har lyckats.

Att se framåt och bakåt i tiden…

Det som gör värdeinvesteringar så svårt är att man måste se långt framåt i tiden. Man måste kunna bedöma vad som händer med bolag och aktier under minst 10 år framåt. Hur kommer både bolaget och marknaden att utvecklas? Det är en svår uppgift, Besser är realist och vet att han inte klarar av den. Det är också en av anledningarna till att Besser inte investerar i värdeökningsaktier.

Men motsatsen, att se bakåt i tiden är däremot mycket enkelt när det gäller (noterade…) aktier och bolag. Allt finns registrerat och det är bara att ta fram den info som man önskar. Det gäller bl.a. börskurser, omsättning, vinstmarginaler och även aktieutdelningar, fondemissioner och splittar. För några börsbolag, typ Ericsson kan man gå tillbaka i över 140 år för att se hur bolaget har utvecklats.

Visst kommer aktieutdelningarna att variera över tid, men ”stora, stabila och lönsamma bolag” kommer alltid att fortsätta med att dela ut delar av årsvinsten som aktieutdelningar till sina aktieägare. Det är bland annat därför som Besser är en utdelningsinvesterare.

Sammanfattning…

Att investera i värdeökningsaktier är en tidskrävande, komplext och svårt process som mycket få aktieinvesterare klarar av. Besser är inte heller en av dem trots att han har både kunskap, erfarenhet och kompetens…  🙂

Att investera i utdelningsaktier kräver inte någon djupare analys. Välj ut en lagom samling av ”stora, stabila och lönsamma bolag”, som även har ett bra track record när det gäller vinstutveckling och utdelningar till aktieägarna. Att investera i den typen av aktier klarar även Besser av….  🙂

Spekulera i aktier

Spekulera i aktier är en helt annan sak. Då krävs det inte speciellt mycket tid, kunskap eller kompetens. Främst behöver man ett lämpligt kapital till inköp och några tips på fantastiska bolag från bloggar och media. Sen räcker det med lite önsketänkande och en gnutta girighet för att köra igång. Ganska enkelt eller hur….

Inköp av aktier

Om man inte klarar av att investera i aktier, oberoende av vilken typ av avkastning man vill ha, så blir allt bara ostrukturerade inköp av aktier. Det som då saknas är den analys och kompetens som behövs för att göra aktieinvesteringar. Ofta fortsätter man med att sälja av misslyckade aktier och göra nya inköp. Det slutar mest med en ostrukturerad och oplanerad handel med nya aktier för att kompensera tidigare förluster. Det brukar inte sluta så bra….

Ett alternativ till inköp av aktier är att köpa aktiefonder, antingen aktiva fonder eller indexfonder. Vad man väljer är en smaksak, men Besser rekommenderar som vanligt billiga (gratis…) indexfonder. Aktiefonder är också det som de flesta svenskar väljer, det är ett enkelt och beprövat sparande men inte riskfritt. Man kan förlora kapital även på aktiefonder. Tag varning…

Semantik ?

Är det här inte bara semantik? Nej, det som Besser alltid predikar är hur viktigt det är att förstå ordens betydelse när det gäller aktier och investeringar. Man måste förstå skillnaden mellan utgift och kostnad, eller den stora skillnaden mellan inköp, spekulation och investering. Om man inte gör det kan det lätt gå fel.

Lessons Learned…..

Eftersom vi nu är i början av 2020-talet så kan det vara lärorikt att se bakåt på några bolag som funnits på börsen de senaste 10 åren men som inte varit så lyckade inköp av aktier. Här ser vi också faran med, och den stora skillnaden mellan investering och spekulation. Det finns många svenskar som förlorat sitt sparkapital både på inköp av aktier och spekulation i aktier. Tag varning…

Några mindre lyckade bolag….

Det var en artikel i SvD som efter årsskiftet 2020 som pekade ut några bolag som det inte gått så bra för de senaste tio åren. Besser har lite koll på några av dem och här kommer text från tidningen med mina kommentarer…

Rubriken var….”Här är aktierna som har tappat mest det senaste decenniet….”

Eniro AB

”Eniro gör förlust på en halv miljard”. ”Överåklagare växlar upp mot Eniro.” ”Eniro pumpar ut bluffakturor till företagare.” Nej, det här har inte varit söktjänstföretagets årtionde när katalogverksamheten gått spikrakt ned och transformationen lämnat en hel del att önska. Aktien är ner 99,98 procent.”

Besser har under de senaste åren kommenterat Eniro flera gånger. På 10 år har Eniro gjort följande fem nyemissioner till höga belopp:  juni 2009 = 2.517 milj, dec 2010 = 2.520 milj, juni 2012 = 400 milj, mars 2015 = 458 milj och nov 2017 = 278 milj.

Totalt blir det 6.173 miljoner kronor, dvs drygt 6,1 miljarder på 10 år och då har vi inte räknat in emissionen från IPO i oktober 2000. Vid den senaste nyemissionen 2017 så betalade Eniro 3,3 miljoner i emissionskostnader och aktiekursen låg på 7,5 öre. Eniro AB har blivit ett typiskt ”zombibolag”.

På Avanza finns det en Eniro konvertibelobligation med belåningsvärde 0 % och en preferensaktie med 163 aktieägare. Den vanliga stamaktien kostar runt 1 (en) krona och det finns drygt 6.500 aktieägare på Avanza. Bolagets totala börsvärde är cirka 64 miljoner. Det ser inte så ljust ut för framtiden. Tag varning….

Image Systems

”Linköpingsbolaget grundades och har haft en skakig resa på börsen, där man i början av 2010 såldes för drygt 600 kronor per aktie. I dag står den i drygt 1 krona. Resultatet under senaste tio åren: 99,78 procent ned.”

Besser vet inte så mycket om just bolaget men jag känner bolagets styrelseordförande, Thomas W privat sen länge. Thomas W äger själv 12,1 % av aktierna och han har nyligen köpt 530.000 nya aktier för 78 tkr så han tror nog på bolaget. Bolagets börsvärde är cirka 140 miljoner och det finns drygt 2.000 aktieägare på Avanza.

Kommer det att gå bra för Image Systems med dotterbolag? Inte vet jag, men tro inte för mycket på pilotmodellen. Thomas W har bara köpt för några procent av sitt totala investeringskapital så han har råd att misslyckas. Men å andra sidan, ibland brukar han lyckas med det han gör. Skall man köpa nu? Det är en chansning, men chansningar är bara ren spekulation om man inte kan förutsäga (eller styra…) framtiden. Det blir heller inga utdelningar på många år (aldrig…?) så Besser avstår som vanligt inköp….  🙂

Retail and Brands

”Modebolaget som driver Polarn o Pyret, Brothers och butiker på NK, stångas med sjunkande försäljning och pressade mariginaler och uppvisade under bokslutsårets fjärde kvartal en förlust på 106 miljoner kronor. Bolaget försöker möta krisen med att ta in 85 miljoner kronor i en nyemission. Aktien står i illrött för helåret och än värre är det under de senaste tio åren, minus 99,6 procent.”

Retail and Brands är ett av många svenska modebolag som trodde att man skulle bli ett nytt H&M. Tyvär har man varken kunskap eller kompetens att göra som familjen Persson gjort i flera generationer (Erling, Stefan och Karl-Johan) och långsiktigt bygga upp en global och lönsam modekedja. Det är svårare att kopiera smarta affärsidéer och lösningar än man kan tro…  🙂

Bolaget har de senaste åren blivit alltmer desperat och har haft en VD karusell med 10 VD-ar under de senaste 5 åren. Det hjälper nog inte, enligt tidningen Market är det ”inte så mycket kvar att rädda….

Min gissning är att Retail and Brands (RNB) som alla andra detaljhandelsbolag med fysiska butiker och en begränsad marknad kommer att krympa omsättningen ännu mer framöver och visa ännu fler förluster under kommande år. Börsvärdet är runt 115 miljoner och det finns drygt 2.000 aktieägare bara i Avanza. Tag varning…

Agromino

”Jordbruksbolaget, som ägs av tjeckiska Mabon och Petr Krogman, har fått se aktien rasa med 97,8 procent under de senaste tio åren. Företaget gick tidigare under namnet Trigojn Agri.”

Agromino är ett bolag som jag aldrig hört talas om och som jag har precis noll kunskap om. Men uppenbarligen är det något östeuropeiskt ”jordbruksbolag” (vad nu det är…) som dessutom bytt namn. Det ger dåliga vibbar…

Om man kollar de senaste pressreleaserna så får man reda på lite mer. I april 2017 bytte man namn efter att man gjort en förlust 2016 på 25,1 miljoner Euro. I början av 2018 sålde man sitt ukrainska dotterbolag Novomirgorodskiy Elevator (ett bolag ”byggt under Sovjeteran” som ”underpresterat i flera år”…). Under 2018 och 2019 så är det fortsatta förluster och det förekommer flera konstiga budpliktsbud och riktade nyemissioner mellan huvudägarna. En stark doft av korruption sprider sig….

För mig är det helt ofattbart att man kan köpa aktier i ett östeuropeiskt ”jordbruksbolag” som dessutom har okända huvudägare med egen agenda. Hur kan man då hålla koll på bolagets verksamhet som aktieägare i Sverige? Det finns fortfarande 356 aktieägare kvar hos Avanza, börskursen har gått från 25 kr i mitten av 2017 till under 15 kr i början av 2020 och bolagsvärdet är nu 365 miljoner. Hur kan man ens komma på tanken att köpa aktier i det bolaget…???

Anoto Group

”När SvD i augusti 2015 skrev artikeln om vilka aktier du borde ha köpt för att bli en vinnare var Anoto en av dessa. Sedan dess har det mesta gått i moll för bolaget, som tillverkar digitala läspennor. Företaget har sedan dess bland annat fått se aktien sänkas på grund av vd-byten och leveransförseningar och står på minus 96,53 procent senaste tio åren. Under de senaste sex månaderna har dock aktien gått upp drygt 70 procent.

Anoto är ett företag som Besser kommit i kontakt med för många år sen via sitt jobb. Redan då var bolaget ett oseriöst förhoppningsbolag och vi valde efter en utvärdering att inte göra några affärer med Anoto. Idag är hela verksamheten med egenutvecklad teknologi för ”digitala pennor” helt överspelad när det finns flera globala och standardiserade metoder för ”kontaktlös informationsöverföring”.

Anoto gjorde under november 2017 en riktad nyemission på 40 miljoner i konvertibla skuldebrev. Det verkar ha behövts för Q4 2017 slutade med minus 16 miljoner i rörelseresultat på en omsättning av 26 miljoner. Inte så bra, om man säger så….  🙂 . Det blev inte bättre senare. Redan i september 2018 blev det en företrädesemission som tog in 26 miljoner från aktieägarna.

Tyvärr hjälpte inte det heller och Q4 2018 slutade med minus 122 miljoner i rörelseresultat på en nettoomsättning på 27 miljoner. Det blev en ny riktad nyemission på cirka 14 miljoner till en ny VD i ett sydkoreanskt bolag och därmed en utspädningseffekt på cirka 8 procent för aktieägarna.

Hur det gick för Anoto i Q4 2019 har man ännu inte redovisat, men man bytte VD i januari 2020 och han fick med sig ett masivt optionsprogram när han nu återgår som dotterbolags VD för det sydkoreanska dotterebolaget. Övriga aktieägare är inte så glada. Anotos börsvärdet är cirka 220 miljoner och det finns 8.500 svenska aktieägare bara på Avanza. Det ser inte så ljust ut för dem…

 (Kursen är nu åter nere på runt 1 (en) krona och hela uppgången på 70 procent de senaste 6 månaderna är nu borta. Det var bara en falsk pressrelease om det nya dotterbolaget som gjorde jobbet…)

Odd Molly

”Novemberruskets börsvinnare kallades modebolaget för nyligen i affärspressen, bland annat sedan man köpt upp Used By, eller Used A Porter International som bolaget heter egentligen, som säljer second hand-kläder över nätet. Odd Molly motiverade köpet som en satsning mot ett nytt affärsområde inom mer hållbar konsumtion. Odd Molly har ett par kämpiga år bakom sig och förra året stängdes två tredjedelar av alla butiker. Nyligen meddelade bolaget dessutom att man ska spara 75 miljoner kronor. Aktien är ner 96,17 procent på tio års sikt

Odd Molly var bara ytterligare ett av flera bolag i det ”svenska modeundret” som för 10 år sen trodde att de skulle bli globala och framgångsrika. Man skulle göra precis som H&M, det verkade vara så enkelt. Det är bara att köra aggressiv expansion så kommer vinsterna och lönsamheten automatiskt lite senare. Bolaget grundades 2002 och noterades på 2010 på OMXS. Tyvärr var inte heller Odd Molly ett bolag som klarade förvandlingen från ett aggressivt bolag till ett lönsamt bolag”.

Odd Molly är bara ett av många typiska förhoppningsbolag som tyckte att expansion var viktigare än vinster och lönsamhet. Det var många pressreleaser i början om nya marknader och nya affärer så aktiekursen rusade, men ”Mediaaktiviteter och kurspåverkan är ingen garanti för långsiktig lönsamhet” som Besser bruka säga…. 🙂 Bolagets hela börsvärdet ligger idag på cirka 85 miljoner och det finns drygt 2.000 aktieägare bara i Avanza

Slutsats

Det här var bara sex av bolagen på börsen där aktievärdet minskat med mer än 95% under de senaste 10 åren. Det finns naturligtvis också många börsbolag som ökat sitt aktievärde ordentligt de senaste 10 åren.

Så hur väljer man rätt bolag? Det första man bör göra är naturligtvis grundanalysen. Vilken typ av aktier vill du investera i? Om du väljer värdeökning på aktier så krävs det en hel del. Den andra frågan blir då, Har du det som krävs? Om inte, så blir det bara vanliga inköp av aktier, och det kan sluta ganska illa som vi sett ovan.

Den här genomgången visar också den stora skillnaden mellan att investera i aktier, inköp av aktier och att spekulera i aktier. Det är en större skillnad än man kan tro och det är lätt att förlora kapital på aktier om man inte förstår den skillnaden.

Det finns i huvudsak två anledningar till att man ”misslyckas med aktier”. Dels genom inköp av aktier där man överskattar sin förmåga att investera i värdeökningsaktier, dvs man saknar den analys och kompetens som behövs och dels genom spekulation i aktier där man främst drivs av önsketänkande och girighet. Två mycket vanliga tabbar. Tag varning….!!

Kommer de här sex bolagen någonsin att bli lönsamma? Antagligen inte. Det blir aktieägarna som får betala för förluster i verksamheten med upprepade nyemissioner. Bolag utan historik och som är i nerförsbacke brukar det inte gå så bra för. Eller som Warren uttrycker det, ”Turnarounds seldom turn”

Om vi ser lite närmare på de sex bolagen ovan så finns det drygt 21.000 aktieägar bara på Avanza, och jag gissar att de allra flesta är missnöjda aktieägare som haft sina aktier under en lång tid. Det gäller speciellt Eniro AB och Anoto AB som dragit till sig 6.500 resp. 8.550 aktieägare under cirka 20 års tid främst tack vare pressreleaser och mediaaktiviteter. ”Tro inte på allt du ser, hör och läser i annonser och media” något som Besser också brukar säga….  🙂

Besser

Investering i korkekar? Nej, det här inlägget är inspirerat av Kalle Anka på julafton med filmen om tjuren Ferdinand som hellre sitter under en korkek och luktar på blommorna än att vara aktiv (”utnyttja sin fulla potential….”) och ”vara ute och stångas med de andra små tjurarna”.

Det finns vissa likheter mellan Ferdinand och Besser…. :-). Både som person och som investerare. Här kommer mer info….

Besser som person

Några av de egenskaper som utmärker Besser är att han är lat och bekväm. Det låter kanske inte så bra, men tyvärr är det så. Själv ser jag det mer som att jag är effektiv (dvs att jag inte gör onödigt jobb på varje uppgift…) och rationell (dvs att jag sparar på energi och krafterna till andra uppgifter…. ).

Man kan nog också säga att Besser inte utnyttjar sin fulla potential när det gäller jobb och karriär, men i stället lägger jag mer tid och energi på egen analys, eget liv och egna investeringar. Det har varit mycket lönsamt så här långt…. 🙂

Besser är i grunden också allmänbildad och analytisk. Det är delvis en fråga om utbildning och kunskap. Besser har numera slutat jobba, men är från början en civ. ing. som alltid är nyfiken på nya och breda kunskaper. Där har högre tekniska studier med många kurser i matematik en stor del av förklaringen.

Besser är alltså analytisk och gillar att analysera det mesta här i livet. Just föreningen av bred kunskap, erfarenhet och analytisk förmåga blir en mycket trevlig (och lönsam… !!) kombination som hjälpt Besser att bli hyfsat framgångsrik här i livet på många områden, inte bara investeringar.

När det gäller just analys så är det (ganska självklart tycker jag…) den mest grundläggande analysen som är viktigast. Det är inte de komplexa och komplicerade formlerna med avancerad matematik som ger framgång. Det viktigaste är att man har grunderna rätt från början.

Eller som ett av Bessers (många egna och udda… 🙂 ) ordspråk säger. ”Det är svårt att få rätt resultat på slutet om man inte gör rätt analys från början”. Det gäller även för aktier och investeringar…. 🙂

Besser som investerare

Med ovanstående info och bakgrund är det också lätt att förstå hur Besser tänker som aktieinvesterare. Jag har många intressen förutom aktier och dessutom hem och familj som kräver sitt, så livet är fortfarande fullt av utmaningar. Jag gillar inte att lägga för mycket tid och energi på mina aktier. Dessutom gillar jag att kunna planera med rimlig säkerhet för både resultat och utfall av mina aktiviteter. När det gäller aktier gillar jag inte att chansa.

Jag vill bara ha en stabil, säker och beräkningsbar avkastning på mina investeringar. Ganska enkla och lättförståeliga krav tycker jag själv. Så hur gör man för att uppnå det här i praktiken och verkligheten? Investera som tjuren Ferdinand (och Besser.…)

Tjuren Ferdinands investeringsstrategi…

Om man vill investera som tjuren Ferdinand, hur gör man då? Det är enkelt att förstå grunderna….

Ferdinands livsstil bygger på passivitet och njutning. Det passar även för Besser och aktier. Lite jobb och säkert resultat är det som Besser vill få ut av sina aktieinvesteringar. Fortsätter man sen med en grundläggande aktie och investeringsanalys för tjuren Ferdinands investeringsstrategi så blir det enkla resultatet av den analysen att det tjuren Ferdinand egentligen vill ha är….. ”stabila aktieutdelningar”.

Det som alltså behövs är en aktieportfölj med ett stort antal aktier som alla ger bra (och helst ökande…) utdelningar varje år. Alla bolag är ”stora, stabila och lönsamma”. Självklart så riskbegränsar man med att ha många bolag i portföljen, minst 10 till 15 bolag, och självklart många aktier per bolag, minst 1.000 eller upp till 10.000 aktier per bolag.

Resultatet blir en utdelningsportfölj på mellan 10.000 till 150.000 aktier som alla ger en riskbegränsad, regelbunden, realiserad, passiv och lågbeskattad inkomst som varje år kommer in på ISK kontot. Ganska fantastisk vad en enkel investeringsanalys kan ge för resultat… 🙂

Om vi antar att den genomsnittliga utdelningen är 5 kronor per aktie och skatten på utdelningar på ISK konto är 10 % så blir det mellan 45.000 till 675.000 kronor netto varje år som kommer in på ISK kontot. Ett helt OK kassaflöde som komplement till lön eller pension, eller hur…. 🙂

Det är också ganska fantastiskt vilka resultat man kan få med mycket enkel matematik. Det krävs inga komplexa finansanalytiska formler eller fullmatade Excel ark för att ”lyckas med aktier”…. 🙂

(Besser bygger vidare på sina ”korkekinvesteringar” och har idag 22.450 aktier i 14 bolag. Vi får se hur stor utdelningen blir för 2020. Mer info kommer i halvårsavstämningen i början av juli.)

Fantastiska Fördelar…..

Det finns några fantastiska fördelar med tjuren Ferdinands (och Bessers…) investeringsstrategi med utdelningsaktier. Här kommer några vanliga investeringsproblem som man helt slipper som utdelningsinvesterare….

Önsketänkande

Tyvärr så ägnar sig nog 90 % av alla vanliga aktieinvesterare mest åt önsketänkande om stora värdeökningar och fantastiska framtida reavinster. När det gäller yngre och oerfarna aktieinvesterare så är det nog närmare 99 % som tror på det stora aktieklippet. Det är nya och fantastiska bolag som skall växa och bli stora och framgångsrika med otrolig värdeökning på aktierna. Aktieinvesteringar blir helt enkelt mer av lotteri och önsketänkande än realistiska beräkningar av en framtida avkastning.

Som utdelningsinvesterare får man en säker, stabil och ökande avkastning. Då slipper man alla former av önsketänkande om att hitta unika bolag som skall ge stora värdeökningar….

Girighet

Ett annat utmärkande drag hos de flesta aktieinvesterare är ren girighet. Oftast startar man med ett mindre investeringskapital och sen vill man vara smart för att snabbt och enkelt få en fantastisk ökning av  sitt kapital. Det är inte eget arbete, sparande och tålamod som skall öka kapital och avkastning. Istället är det mest girighet som gör att de flesta aktieinvesterare hellre vill ha snabba och stora vinster och inte en mindre men säker och långsiktig avkastning från sina aktier. Problemet med girighet är att det blir kortsiktigt tänkande och stora risker i aktieinvesteringarna.

Som utdelningsinvesterare prioriterar man grundläggande analys, långsiktigt tänkande och stabil avkastning. Då slipper man alla former av girighet med snabba vinster och stora risker….

Reavinster

Det är så enkelt att i teorin bli rik på aktier. Det är bara att köpa aktier billigt och sälja dem dyrt, då blir det automatiskt fina reavinster. Hur enkelt som helst. Sen är det bara att göra om det tricket flera gånger så blir man snart ”miljonär på aktier”. Hur svårt kan det vara? Problemet är att det i praktiken kanske går bra att göra en  eller två stora reavinster, men sen blir det alltid förr eller senare några felinvesteringar och reaförluster som raderar ut hela eller större delen av tidigare reavinster. Det vanliga är att man då blir ännu mer desperat med nya inköp och större risker för att ta tillbaka förlorade reavinster. Det brukar inte sluta så bra…..

Som utdelningsinvesterare är man passiv och köper & behåller stabila utdelningsaktier. Då slipper man att vara aktiv, handla med aktier och jaga avkastning med nya reavinster…..

Värdeökning

Självklart så blir det en fantastisk värdeökning på de aktier man köper när små bolag växer och blir stora. Kanske blir bolaget en ny global spelare på marknaden, oberoende av om det är fantastiska uppfinningar eller en ny, global marknadsutveckling. Då måste man jaga förhoppningsbolag på småbörserna tillsammans med alla andra förhoppningsfulla aktieinvesterare. Komplexa formler och välfyllda excelark skall peka ut framtidens vinnare. Problemet är att i praktiken kan man inte förutsäga framtiden med Excel och 99 % av alla små förhoppningsbolag varken växer och blir stora eller  framgångsrika. Med några förhoppningsbolag i portföljen blir inte heller någon värdeökning på investerat kapital, även om man också har flera andra bra bolag i portföljen.

Som utdelningsinvesterare så har man bara stora, stabila och lönsamma bolag i portföljen. Då slipper man att jaga efter riskfyllda förhoppningsbolag med osäker och orealistisk värdeökning….

Aktiekurser

De flesta aktieinvesterare är aktiva och lägger onödigt mycket tid och energi på att följa kursutvecklingen i alla de fantastiska bolag som man investerat i. Ibland är man inne och kollar aktiekurser flera gånger om dagen. Dessutom måste man hela tiden vara inne på småbörserna och leta efter nya fantastiska bolag att investera i. Enligt tjuren Ferdinand (och Besser…) så är det bara onödig slöseri med tid och energi som kan användas till annat. Livet är så mycket mer än aktier och  aktiekurser, till exempel familj, vänner, jobb, kunskap och riktigt sparande.

Som utdelningsinvesterare spelar förändringar av aktiekurserna ingen större roll. Då slipper man många onödiga bekymmer och att förstöra tid på att följa börsens aktiekurser….

Nästa inlägg…

Redan nu vill jag göra lite reklam för nästa inlägg. Då blir det en enkel analys av de stora skillnaden mellan att investera i aktier och inköp av aktier. Det blir också en analys av två helt olika typer av att investera i aktier. Missa inte det inlägget och de analyserna… 🙂

Sammanfattning.

Många aktieinvesterare gör inte hemläxan med grundläggande analys innan man börjar med aktier och investeringar. Då blir det aldrig ett bra slutresultat. När man ser inköp av aktier mer som ett lotteri än som delägande i ett bolag så är det mer som spekulera i aktier än att investera i aktier. Det är en större skillnad än vad många inser….

Självklart behöver man inte investera som tjuren Ferdinand och Besser för att bli framgångsrik med aktier, men det ger många fördelar och man slipper många problem. Har man både gott om tid, stor kunskap och lång erfarenhet av aktier och investeringar så kan man i teorin kanske bli en duktig ”stock picker” som letar efter värdeökningsaktier men i praktiken är det mycket få aktieinvesterare som klarar av det. Besser är realist och vet att han inte klarar av det…

Den viktigaste skillnaden inom aktieinvesteringar är den mellan teori och praktik. Ofta utvecklas den vidare till den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet. Tag varning….

Besser är inte ”som de andra små tjurarna i hagen” och har varken tid eller lust att analysera massor av bolag och marknader för att eventuellt hitta några enstaka vinnare på framtidens börs. Vi har nu sett slutet av nästan 5 års expriment med minusränta och vi närmar oss också efter 10 års börsuppgång antagligen slutet på den här börscykeln. Då kommer det att bli ännu svårare att hitta aktier och bolag som går emot strömmen och blir vinnare på en nedåtgående börs.

”När det gäller aktier är bättre att undvika alla förlorare än att försöka hitta enstaka vinnare” som Besser brukar säga…. 🙂

Visst kommer även utdelningarna kanske att gå ner vid nästa börsnedgång, men det finns fortfarande många stora, stabila och lönsamma bolag som fortsätter att göra bra vinster. De bolagen kommer också att dela ut en del av vinsterna som utdelningar till sina aktieägare. Det är den typen av bolag som Besser investerar i…

Besser

 

Jag fick några veckor sen en fråga av Daniel på mitt inlägg från den 29 nov 2019, ”Nyemissioner, igen”. (Läs gärna inlägget en gång till för en snabb repetition). Frågan var, hur kan aktiebedrägerier typ Xzero AB fortsätta och hur kan Aapo Sääsk fortsätta att styra i bolag som Xzero AB när det hela tiden blir fler aktieägare som borde kunna rösta på bolagets årsstämmor.

Frågan…

Så här frågade Daniel… ”Vem äger egentligen bluffbolaget efter alla nyemissioner? Har de lyckats ta in pengar utan att förlora makten?”

Svaret…

Så här blev mitt korta svar..

”I teorin äger alla aktieägare bolaget, men bolagsstämmorna blir bara formellt annonserade så det kommer aldrig några aktieägare dit. Då kan man göra som man vill.

Det räcker också med att ha ganska få aktier, som dessutom köpts till mycket låga kurser när de emitterades vid bolagets start.
Om man startar bolaget med 10.000.000 aktier för fem öre styck (aktiekapital på 500.000 kronor vid bolagets start) och sen säljer aktier i nyemissioner för 65 kronor per styck med 200 aktier per aktieägare så behåller man alltid makten i bolaget.

Aapo Sääsk kan fortsätta som vanligt med flera nyemissioner till höga kurser och lurade pensionärer kommer aldrig på bolagsstämmorna. Tyvärr är Aapo Sääsk inte ensam om det här tricket, det är ett ganska vanligt förfarande i många småbolag…..”

Fördjupning…

Besser gillar att fördjupa sig i aktierelaterade ämnen så här kommer lite mer detaljerad info om hur man fixar ett aktiebedrägeri…

Till att börja med kan man konstatera att det är ganska enkelt att fixa och trixa med aktier och ändå följa alla formella redovisnings- och aktiebolagslagar om man bara vet hur man gör.

Den mest fundamentala anledningen till att den här typen av aktiebedrägerier fungerar är att det inte finns några lagar eller regler för prissättning av onoterade (och noterade….) aktier, oberoende om det är aktiekapital när bolaget bildas, aktiekurser på nyemissioner, bolagets styrning eller handel med onoterade aktier. Dessutom finns det många helt legala redovisningstekniska bokslutsdispositioner som man kan använda för att fixa till bokföringen så att den ser bra ut.

Så här fixar man lätt ett aktiebedrägeri typ Xzero AB…..

Bolagsbildning

Man behöver inte ha någon verksamhet eller större kapital för att starta ett publikt aktiebolag. Sen 1995 finns det publika aktiebolag och de behöver numera ha minst 500.000 kronor i aktiekapital. Även om bolaget själv inte får ha allt aktiekapital i lån så kan grundarna själva ta upp lån för få kapital till att starta bolaget. Sen kan man enkelt emittera och själva köpa ut t.ex. 10.000.000 aktier á 5 öre per aktie så har man aktiekapitalet på 500 tkr fixat. Dessutom äger man då 10 miljoner aktier…. 🙂

Publika nyemissioner

Det behövs inte heller någon verksamhet eller några anställda för att driva ett publikt aktiebolag som kan gå ut med publika nyemissioner. Det räcker med att det finns en styrelse på minst 3 personer och en verkställande direktör (VD) som också får sitta i styrelsen. Lägg märke till att VD bara formellt behöver finnas med i styrelsen. Han behöver inte jobba som VD, vara svensk medborgare eller ens bo i Sverige. (se typexempel Xzero AB, inlägg 27/11 2019) Det räcker med att han skriver på de papper som behövs.

Sen behöver man också en bolagsordning där det anges att bolaget är publikt (publ AB) där den fiktiva verksamheten beskrivs. Publika AB måste också ha en ”Godkänd revisor” men det är inga problem bara man sköter bokföringen.

Det man sen gör är att sätta ihop ett prospekt som beskriver ett framtida projekt som skall göra bolaget fantastiskt framgångsrikt. Det är naturligtvis fria fantasier om både produktutveckling och marknadsandelar.

Prospektet erbjuder en första nyemission med t.ex. 1.000.000 nya aktier till en kurs av 15,00 kronor per aktie med en minsta nyteckning av 1.000 aktier. Om prospektet är tillräckligt övertygande och om man dessutom har stora annonser med smart reklam så blir nyemissionen snabbt fulltecknad.

Då har man redan från början fått in 15 extra miljoner från 1.000 nya aktieägare som betalat in 15.000 kronor var till bolaget. Just 15.000 kr i insats är en lämplig summa att sikta på. Det finns gott om lättlurade svenskar som har ett sparkapital i den storleksordningen och som med önsketänkande och girighet vill göra en ”smart investering” för att snabbt och enkelt öka sitt sparkapital. (Sorgligt, men tyvärr ganska vanligt….)

Nästa nyemission gör man när de första 15 miljonerna börjar ta slut. Det tar kanske ett till två år och de flesta investerare har hunnit glömma alla detaljer. Då blir det ett nytt prospekt där man förklarar några oväntade problem, antagligen kostar produktutvecklingen mer än man uppskattade från början, men istället så har bolagets potential ökat ordentligt där man ser helt nya marknader. Det blir fantastiska möjligheter när bolaget inom kort siktar på att erövra hela USA marknaden med sin unika produkt. (Självklart även det fria fantasier…..)

Det nya prospektet erbjuder 750.000 nya aktier till en kurs på 20,00 kronor per aktie, med en minsta nyteckning av 750 aktier. Prospektet går ut till alla nuvarande aktieägare med företrädesrätt, men självklart går man också ut med stora annonser i dagstidningar och tidskrifter, många inlägg och annonser i sociala media och även vanlig telefonförsäljning från lämpliga telefonlistor. Det är enkelt att köpa telefonlistor med uppgifter om både inkomst (från deklarationer…) och bostadsort (ner till postnummer nivå…), så det är lätt att hitta nya lämpliga offer.

Jag gissar att många av de tidigare aktieägarna från den första nyemissionen också hoppar på den andra nyemissionen. Det ser självklart ut att vara en bra investering när kursen på aktierna går upp från 15 till 20 kronor på mindre än 2 år. Med en uppgång på 33 % så har man redan tjänat 5.000 kronor på sina första aktier, och då vill man gärna vara med i fortsättningen också. Det är smart att vara med på den nya emissionen och insatsen är bara 15.000 kronor även den här gången. Man får kanske ta lite mer av sparkapitalet eller sälja några fonder, spara lite extra på lön eller pension och kanske även ta ett extra snabblån för att kunna vara med. (Sorgligt igen, men fortfarande vanligt….)

Även den andra nyemissionen blir snabbt fulltecknad och bluffbolaget får in 15 nya miljoner att betala ut till sina substansiella omkostnader. Det är dyr administration med höga löner och arvoden, fina förmåner (dyra tjänstebilar och exotiska ”tjänsteresor”) och självklart en ordentlig bonus till VD och styrelsen i slutet på året. Det går ganska lätt att göra slut på 15 miljoner, trots att man inte har någon verksamhet och bara är 3 personer i styrelsen, om man bara har lite fantasi säger Besser…..  🙂

Så här kan bluffbolagen fortsätta i flera år. Typexemple Xzero AB gjorde sin 18:e nyemission i november 2019 och då kostade aktierna 65 kronor, minsta teckningsantal var 200 aktier och varje teckningsrätt kostade 13.000 kronor. Xzero AB fick nog in sina 1.000  teckningsrätter även den här gången och totalt 13 nya miljoner att sätta sprätt på.

Rekordet hitintills är, vad jag vet, 47 nyemissioner innan det bluffbolaget gick i konkurs.

Ägare och Styrelse

Daniel undrar vem som äger bolaget efter alla nyemissioner? Till slut så finns det kanske fler nya aktier som skapats via upprepade nyemissioner än de ursprungliga aktierna som tecknades av bolagets grundare. Då borde alla andra aktieägare kunna ta makten i bolaget. Men så är det inte i praktiken. Det är inga problem att fixa fortsatt styrning om man vet hur man gör.

Bolaget ägs av alla aktieägare och bolagets årsstämma besämmer både vilka som sitter i styrelsen och hur stora arvoden som styrelsen kan ta ut. Alla aktieägare får i teorin delta och rösta på årsstämman. Men då måste man veta när, var och hur årsstämman genomförs, dessutom anmäla sig och sen verkligen ta sig till årsstämman för att rösta, ganska självklart.

De flesta nya aktieägare inser till slut, efter några år att de blivit lurade. Många blir bara förbannade och skäms inför sig själv och andra. Att erkänna att man blivit lurad är inget man vill gå ut med frivilligt, och då är det lätt att hålla inne med besvikelsen. Det är sällan någon går ut publikt och varnar andra aktieägare. Helst vill man bara glömma allt och inte ha något mer att göra med bolaget. Att gå på årsstämma är inte något man tänker på i den situationen.

Formellt måste publika AB annonsera årsstämman i ”Post o Inrikes” och i minst en rikstäckande dagstidning samt skicka en kallelse per post till de aktieägare man har adress till. Jag gissar att de flesta bluffbolag struntar i de här utskicken, det är mycket låg risk att det får några konsekvenser.

Även om några få förbannade och besvikna aktieägare dyker upp på årsstämman så kan de inget göra. Grundarna har fortfarande 10 miljoner aktier och enskilda aktieägare har varken kunskap eller erfarenhet för att göra något konkret med bolaget. Dessutom, om bolaget skulle gå i konkurs så förlorar man garanterat hela sitt satsade kapital och då är det bättre att bara försöka glömma allt.

Revisorer

Men bolaget har väl en ”Godkänd revisor” som skall se till att bolaget sköts och tillvarata aktieägarnas intressen? Tyvärr är det så bara i teorin. Revisorn utses av styrelsen och har till uppgift att kolla bokföring och bolagets verksamhet. Revisorn är ofta en kompis till styrelsen och han får också sitt väl tilltagna arvode utbetalt av bolag och styrelse.

Om bolaget bara bokför kostnader och intäkter på rätt sätt så är allt OK. Notera att en revisor bara är ansvarig för årets bokföring och årets verksamhet. Om man inte har någon verksamhet alls under året så är det också helt OK och revisorn behöver då inte uttala sig om bolagets framtid.

Teori och Praktik

Det fantastiska med aktieinvesteringar är den stora skillnaden mellan teori och praktik. I teorin är det alla aktieägare som äger bolaget och styrelsen, VD och företagsledningen jobbar alla för att bolaget skall blir framgångsrikt och lönsamt. Så är det alltså inte alltid i praktik och verklighet.

Det gäller även för det svenska samhället. I teorin har vi det fantastiskt bra i här Sverige där alla svenskar sköter sig, jobbar och betalar skatt. Då har vi också ett bra samhälle med bra pensioner, en bra skola och en bra sjukvård. I praktiken och verkligheten har vi förorter med gängkriminalitet, bidragsfusk och svartjobb. Många svenskar är pensionärer med låg pension, långtidsarbetslösa som lever på bidrag och ungdomar utan fast anställning. Det blir allt mer bidragsberoende och allt fler som saknar framtidstro. Ganska dystert….

Tyvärr kommer skillnaden mellan teori och praktik att bli ännu större i framtiden. Det gäller både aktieinvesteringar och det svenska samhället. Tag varning. ”Det är bättre att vara skeptisk och proaktiv än att vara godtrogen och reaktiv” som Besser brukar säga 🙂

Slutsats

Att fixa ett aktiebedrägeri är ganska enkelt och det går utmärkt att starta flera och nya bolag om det blir problem med ett bolag. Just därför är det så vanligt med den här typen av aktiebedrägerier. Aapo Sääsk med två bolag, Xzero AB och HWR Water Purification, är inte ensam. Besser gissar att drygt häften av alla småbolag är rena bedrägerier redan från början.

(Av den andra halvan blir 95 % av bolagen ändå aldrig lönsamma och även de fortsätter då med upprepade nyemissioner där aktieägarna får betala för bolagets drift och verksamhet. En stor varning för alla nyemissioner….)

Om man inte är både kunnig och erfaren som aktieinvesterare så kan det vara svårt att avslöja den här typen av bolag. Bokföringen ser helt OK ut, årsredovisningen är godkänd av revisorn och alla prospekt och dokument ser mycket proffsiga ut. ”Låt inte önsketänkande och girighet styra dina aktieinvesteringar” som Besser brukar säga….  🙂

En avgörande del av den här bluffen är att det inte finns någon handel med de emitterade aktierna. Det är de upprepade prospekten som ”bevisar” hur mycket aktiekursen gått upp sen förra nyemissionen. Om någon aktieägare själv vill sälja sina aktier så påpekar bara bolaget att man planerar och förbereder en notering på någon av aktiebörserna och att det snart kommer att bli möjligt att handla med bolagets aktier där. Det brukar lugna de flesta aktieägarna, men även den planerade börsnoteringen drabbas alltid av upprepade förseningar. I praktiken blir det aldrig någon öppen handel hur länge man än väntar….

Också börsnoterade bluffbolag gör upprepade nyemissioner. Även då försöker man blåsa upp aktiekursen med fantastiska pressreleaser och rykten på sociala media för att få fler aktieägare på kroken. Det finns många godtrogna svenskar som sitter fast med aktier i börsnoterade bluffbolag och som inte vill sälja sina aktier med förlust. Då sitter man fast i en psykologisk fälla och bolaget är fortfarande bara en bluff även om aktierna är börsnoterade.

Det blev en lång beskrivning av hur det går till bland många småbolag. Tag varning och tro inte på allt du läser i tjusiga prospekt om fantastiska nyemissioner. Och kom ihåg att när det gäller aktier så är det alltid en stor skillnad mellan teori och praktik…  🙂

Besser

 

Dags för en avstämning och årsredovisning för investeringsåret 2019. Det blir som vanligt bara en kortare redovisning.

En årsredovisning bör innehålla två delar. 1) Resultaträkningen för helåret 2019 och 2) Balansräkningen per den 31 december 2019. Här kommer lite info från båda…

Resultaträkning 2019.

Det är bara fyra delar som jag tycker är viktiga för resultatet 2019.

Finansiering: Under 2019 har jag ökat mitt passiva investeringskapital  med 200 tkr. Det mesta är regelbundet sparande och några övriga oplanerade inkomster. Utdelningarna nedan är inte inräknade.

Investering: Under 2019 har jag totalt köpt 6.250 aktier i 8 bolag från mitt aktiva investeringskapital. Det är bolag som alla är stora, stabila och lönsamma.

Avkastning: Det har blivit drygt 84 tkr i utdelningar under år 2019. Jag räknar bara med realiserad och absolut avkastning. Alla utdelningar har återinvesterats i investeringarna ovan.

Kostnader: Det har varit kostnader och courtage på 622 kronor och skatt med 7.859 kronor för ISK under 2019. Det blir totalt 8.481 kronor, vilket motsvarar 10,0 % av min avkastning. Nettoresultatet blir 90,0 %. Ett helt OK resultat som jag ser det.

Balansräkning 2019

Jag har bara aktier i min aktiefond och min aktieportfölj. Fonden har idag totalt 10.800 aktier i 12 bolag där jag köper regelbundet. (Jag planerar att få 42.000 aktier i 35 bolag i en privat indexfond någon gång i framtiden.) Portföljen innehåller 9.150 aktier i 9 bolag där jag köper mer oplanerat. (Jag behåller alltid alla aktier och även portföljen växer för varje år.) Totalt har jag 19.950 aktier i 13 bolag. (Där flera bolag dubbleras i både fond och portfölj.)

Värdet på mina aktier är inte så viktigt. Värdet är bara teoretiska beräkningar (aktieanalys) eller ett tillfälligt pris (aktiekurs). Det är inte är relevanta siffror när jag bara räknar med utdelningar (realiserad avkastning) som resultat från mina investeringar.

Jag har inga skulder och inget eget kapital varken i fonden och portföljen. De enda tillgångar jag har (i det här sammanhanget… J) är bara aktier i min fond och portfölj.

Kapital, Aktier och Avkastning

För mig är det en självklar och stor skillnad mellan kapital, aktier och avkastning. Det är en lite annorlunda inställning, men om man gör en grundligare analys så tycker jag att stämmer ganska bra.

Kapital: Investeringskapital är bara en förutsättning för att kunna investera i aktier. Det krävs många fler för att kunna göra aktieinvesteringar, bland annat kunskap, erfarenhet, planering, handling (verkliga inköp…) och tålamod. Jag har idag ett väl tilltaget aktivt investeringskapital för framtida aktieinvesteringar. (Jag har mitt aktiva och passiva kapital på räntekonton med IG i två nischbanker.)

Aktier: En aktiefond eller en aktieportfölj bör bara innehålla aktier, ganska självklart tycker jag. Aktier bör aldrig blandas ihop med investeringskapital, som bara är en av flera förutsättningar för att kunna investera i aktier. (Jag är alltid 100 % fullinvesterad med alla aktier på ett ISK konto i SEB.)

Avkastning: Aktier i sig är inte ett av mina mål, varken i antal , värde eller avkastning. För mig är avkastning bara ett medel för att någon gång i framtiden nå mitt mål som är ett ”riskbegränsat, regelbundet, realiserat, passivt och lågbeskattat kassaflöde” som komplement till pension eller annan inkomst. (Jag har fem enkla krav på avkastningen från mina aktier)

Skatter

Skatter är (som ni vet..?) ett av Bessers specialintressen. Så hur har det gått med skatt på aktierna sen omstarten 2015?

När det gäller skatt på aktieinvesteringar kan man räkna med två modeller. Dels skatt på avkastning, (oberoende av vilken typ av avkastning…) och dels skatt på värdet av aktierna (i slutet av året…). För mig är det viktigast vilken skatt jag betalar på inkomst av kapital, dvs den skatt jag betalar på avkastningen (dvs mina utdelningarna…). Men det är också viktigt att se hur stor skatten blir på aktievärdet. Det blir mer som en ren förmögenhetsskatt på aktieinnehav.

Jag har mina aktier på ett ISK konto i SEB och alla mina aktier ger hyfsade utdelningar. När jag ser bakåt några år så ser det helt OK ut även rent skattemässigt och jag har ett hyfsat track record när det gäller skatter.

Här är mina skattesatser på ”inkomst av kapital” (dvs utdelningar under året): 2015: 6.8 %, 2016: 8.9 %, 2017: 9.7 %, 2018: 8.3 % och 2019: 9.3 %. Ett helt OK resultat som ligger långt under den vanliga kapitalskatten på 30 %.

Den här skatten är inte helt rättvis. Det blir också skatt på inköp som gjorts under senare delen av året, där inköpta aktier inte ger utdelningar förän året efter. Det gäller speciellt för 2019 där jag köpt relativt många aktier efter utdelningarna 2019. (De aktierna ger utdelningar först 2020.)

Mina skattesatser för ”värde av kapital” (dvs aktievärdet den 31/12 varje år) är: 2015: 0.13 %, 2016: 0.25 %, 2017: 0.29 %, 2018: 0.43 % och 2019: 0.36 %. Även det ett helt OK resultat, som ligger under 0.50 % i förmögenhetsskatt.  Jag räknar med att ligga en bra bit under 1.50 % även i fortsättningen. (Där 1.50 % var förmögenhetsskatten som gällde fram till 2007)

En liten varning. Skatt på ISK-konto är en av mycket få skatter där inte banken (eller någon annan) drar källskatt åt Skatteverket. Banken redovisar skatten på ISK konton (till både dig och Skatteverket), men kontoinnehavaren är själv ansvarig för inbetalningen. Det är lätt hänt att glömma den extra inbetalningen av ISK skatten och då kan det bli restskatt följande år. Tag varning.

Som jämförelse kan man ta IPS-konto där banken (om det inte finns tillräckligt med kapital på kontot) till och med går in och tvångssäljer dina fondandelar för att betala in skatt (källskatt) till Skatteverket. Något som drabbat Besser, men det var inte så farligt eftersom den skatten är mycket låg. Avkastningsskatten på IPS för 2019 var 0.075 % på värdet av tillgångarna den 1 januari för beskattningsåret. Skatten på ISK för 2019 var 0.453 % på genomsnittligt kapitalunderlag under beskattningsåret.

Ganska fantastiskt hur olika Skatteverket och bankerna hanterar ISK resp IPS konton, och att även skattemodellen är helt olika. Det visar också att kunskap om skatter är en väsentlig del av kunskap om investeringar och även för livet i övrigt…. 🙂

Riskbegränsning och Balansering

I min aktieportfölj har jag tidigare bara allmänt köpt aktier i bra bolag till bra pris, men nu inför jag några riskbegränsningar för att få en bättre balansering. Det blir som vanligt några enkla och lätthanterliga investeringsregler.

Jag köper fortfarande bara aktier i bolag som är stora, stabila och lönsamma, men nu bara i börsens riktigt stora bolag, dvs jag köper bara på OMXS Large Cap. Där har jag gjort en enkel branschindelning om tio bra branscher som jag kommer att investera i. Jag väljer ut tre bra bolag i varje bransch där jag kan köpa minst 500, helst 1.000 eller mer, och högst 2.500 aktier i respektive bolag. (Många av bolagen i aktieportföljen är dubblerade med bolagen i aktiefonden.)

Det finns naturligtvis också branscher som jag helt undviker. Råvaror (metaller, olja och gas) är för riskfyllt, Konsumenttjänster (gaming, betting och media) har jag ingen kunskap om och Forskningsbolag (bioteknik, IT-utveckling och medicin) är mest osäkra och oseriösa ”förhoppningsbolag” som jag inte alls vill ha i fonden eller portföljen.

Ganska enkelt

Jag försöker att inte krångla till mina aktieinvesteringar mer än nödvändigt, även om jag funderar mycket på de fundamentala teorier som är grunden för mina inköp. Det finns säkert många andra investeringsteorier som ger bättre resultat och utfall, men för mig räcker de enklare tankar som gör att jag har aktier för att nå (ett av… ) mina mål

Det viktigaste är att planera långsiktigt, vara proaktiv och förbereda sig för framtiden. Det spelar mindre roll om aktieinvesteringar är att regelbundet köpa indexfonder, bygga en egen aktieportfölj eller vänta på en börsnedgång där ”bra bolag blir billiga”. Att aktiespara på lång sikt är helt enkelt en smart ide oberoende av vilken väg man väljer eller hur man gör sina aktieinvesteringar….  🙂

Pension

Det här året kommer Besser att helt sluta jobba och bli pensionär. Det blir ingen mer lön, bonus eller semesterersättning…  🙂 Men det gör inte så mycket. Mina löpande inkomster kommer inte att minska speciellt mycket. Jag har ett helt batteri av  konstiga pensioner (ITP, ITPK, IPS med flera) och jag kommer fortfarande att öka både mitt passivt investeringskapital och mina aktieinvesteringar. Nästa avstämning blir vid halvårsskiftet, vi får se då hur det går för Besser under 2020.

Slutsats

Helåret 2019 blev ganska OK för mina aktieinvesteringar på det hela taget. Några tabbar har jag säkert gjort men det har också blivit några bra investeringar för framtiden.

Det som är grunden till mina aktieinköp är möjligheten att kunna ha lite mer ekonomisk handlingsfrihet (om det verkligen behövs….?) någon gång i framtiden. ”Ett extra kassaflöde av aktieutdelningar är alltid bra att ha” säger Besser… 🙂

Det viktigaste är att förstå grunderna. Vad krävs för att investera i aktier? Varför skall man långsiktigt investera i aktier. Vad vill du ha för resultat av dina aktieinvesteringar? Enkla eller svåra frågor där vi alla kan ha olika svar.  ”Tänk till ordentligt på de fundamentala frågorna innan du börjar investera i aktier.…” ett gott råd från Besser som även gäller för 2020… 🙂

Besser