Besser gillar (som ni kanske vet ??) att läsa investeringsböcker. Det finns många böcker i bokhyllan och det kommer också nya böcker med (o)jämna mellanrum. Det har blivit många recensioner under årens lopp av både nyare och äldre böcker. (Den nyaste boken var Finanskrascher från 2018  Lars Magnusson (16/10 2020, betyg 4 av 5) och den äldsta boken var Extraordinary Popular Delusions från 1841 av Charles Mackay (1/2 2018, betyg 5 av 5). Båda böckerna kan rekommenderas för seriösa investerare…. 🙂

Nu under julhelgen har det blivit omläsning av två böcker som redan finns i bokhyllan och nyläsning av en helt ny bok. Alla tre böckerna är både bra och lärorika, och det är alltid nyttigt med omläsning och repetition, även om man som Besser redan ”kan allt om investeringar”   🙂

En nybörjarmanual…

Vi börjar med den första boken som mest är en ren nybörjarmanual som ger en bra överblick och som enkelt beskriver vad som behöver göras för att ” lyckas med investeringar

Det är en tunn, liten bok som heter ”Så blir du miljonär i hängmattan” från 2017 på bara 91 sidor, skriven av Per ”PH” Börjesson, som också är grundare och VD för investmentbolaget Spiltan.

Disclosure: Jag skall redan från början säga att jag har alla tidigare böcker av PH Börjesson i bokhyllan och att ”PH” är den som mest inspirerat Besser att bli en bättre investerare. Det skall också nämnas att jag känner ”PH” personligen sen studietiden och tidigare även jobbat ihop med honom under några år.

Inte desto mindre är det här en mycket bra liten bok som på ett strukturerat sätt går igenom alla de fällor och fallgropar som kan förstöra privatekonomin för vanliga svenskar under resten av livet.

Redan i förordet så får man flera kloka ord. ”Bygg upp egna kunskap om sparande så att du kan fatta egna kloka beslut” (sid 6). Det är också Bessers målsättning med den här bloggen även om en del av mina inlägg kanske är lite omständligare än i boken. Grunderna är enkla, det behövs inga komplexa och omständliga finansanalyser. ”Köp aktier i bra bolag och behåll dem över tiden, svårare är det inte” säger Besser.

Även på nästa sida får man ytterligare ett gott råd. ”Fatta ett beslut och håll sedan fast vid det år efter år” (sid 7). Ett citat från Warren Buffett uttrycker det så här: “You only have to do a very few things right in your life so long as you don’t do too many things wrong.”

Besser som är en ren utdelningsinvesterare uttrycker det som ”Bättre att vara proaktiv idag än att vara reaktiv imorgon”. Det som behövs är en enkel analys (spara i egna aktier…) och lite tålamod (vänta på växande utdelningar…).

Boken rekommenderas varmt av Besser och den finns att köpa på bokus.com eller adlibris.com för bara 57 kronor. Det är väl använda pengar, speciellt för yngre personer som har hela livet framför sig med finansiella investeringar. Köp den gärna (som födelsedagspresent…) åt någon som behöver ”kloka ord och goda råd”, men även ”en gammal räv” som Besser behöver en repetition emellanåt..  🙂 . Det blir 5 stjärnor av 5 möjliga.

En kassiker…

Nästa bok ur bokhyllan är en klassiker som jag inte läst på många år. Den handlar delvis om en annan tid som inte längre finns, men det finns alltid något att lära även här. Boken heter ”One up on Wall Street” skriven av Peter Lynch (PL) redan år 1989. Underrubriken är ”How to use what you already know to make money in the market”.

Den här boken var en riktig bestseller på sin tid och Peter Lynch var en känd fondförvaltare och författare som lyckades otroligt bra med ”active stock picking” i sin aktiefond Fidelity Magellan Fund.

Boken är mer av en bra och heltäckand bok om aktieinvesteringar, men också en givande biografi och beskrivning av investeringar i andra tider. Peter Lynch har många viktiga lärdomar, goda råd och kloka ord som gäller än idag.

Det första rådet är att inte ha en övertro på siffror.  Se verkligheten som den är och lita mer på ”bevisade värden” när det gäller bolag och aktier. Självklart gäller det att ha både kunskap och erfarenhet för att kunna göra så, men det är något man kan skaffa sig om man bara är medveten om möjligheterna.

Men ”verkligheten” är inte ”tips på framtida förhoppningsbolag” som som man kan läsa i bloggar, på sociala media eller i annonser. De  är bara allt från önsketänkande till aktiebedrägerier. Lita aldrig på ”aktietips” från andra och köp aldrig okända aktier i förhoppningsbolag. Ett gott råd från Besser…. 🙂

Även ”högre finansiell utbildning” blir mest en tankefälla där formler och kalkylblad leder till överdriven självsäkerhet där det till slut leder till sämre resultat baserat på felaktiga beslut och felaktiga förutsättningar. Eller som Besser brukar uttrycka det ”intelligens kan aldrig ersätta erfarenhet”…. 🙂

Disclosure: Besser är något så ovanligt som en analytisk civ.ing. med finansanalys som huvudinriktning och studier i investeringsteori på högre universitetsnivå. Som tur är har jag aldrig använt de analyserna eller de teorierna i mina privata investeringar eller i jobbrelaterade arbetsuppgifter, men jag har lyckats ganska bra i livet ändå….. 🙂

Det som Peter Lynch tydligt observerar är ”den stora skillnaden mellan teori och praktik”. Det han visar är att aktier och börsutvecklingen som kan analyseras i teorin ändå inte kan förutsägas i praktiken. En ganska avgörande observation enligt Besser… 🙂

Det PL mest förespråkar i boken är ”stock picking” baserat på främst konsumentbolags och marknadsutveckling som man kan observera i sin lokala närmiljö. Om ett bolag är framgångsrikt i en stad eller en stat i USA så kan bolaget lätt använda ”advantage of scale” både för affärsutveckling, marknadsutveckling, företagsekonomi och lönsamhet. (Typ att köpa aktier i McDonalds på 1960- talet när hamburgarna bara fanns i Kalifornien. Det hade räckt om de bara växt inom USA, för att vara en bra investering….)

I slutet av 1980-talet fanns det cirka 8.000 börsnoterade aktier på NYSE och Nasdaq börserna i New York, men det fanns också cirka 10.000 aktier som handlades på lokala kapital marknader, sk ”OTC  Markets” (OTC, Over The Counter).

Det var en annan tid och en annan marknad. Det fanns inget internet och all aktieinformation fanns i några få, udda TV program eller i enstaka tidningar (WSJ) och tidskrifter som alla koncentrerade sig på de stora börsbolagen på de etablerade börserna i New York.

Om ett litet OTC bolag då var framgångsrikt i en stat (typ McDonalds i Kalifornien…) så fanns det ytterligare 49 stater med 250 miljoner potentiella kunder som alla levde i en relativt homogen marknad. Det var miljontals hushåll med ganska lika privatekonomi, alla pratade samma språk, hade samma grundinställning, läste samma annonser, såg samma TV program och hade samma livsstil. (Och som alla gillade samma typ av hamburgare och snabbmat…..)

USA (liksom Sverige…) var ett framgångsrikt, positivt och relativt homogent samhälle i slutet av 1980-talet.

För innovativa bolag med framgångsrika affärsmodeller gick det snabbt att expandera över hela USA och därmed mångdubbla omsättning och vinster. Självklart följde aktiekurserna efter när bolaget börsnoterades på NYSE eller Nasdaq. Många lokala konsumentbolag kunde lätt 10 till 20 dubblade aktiekursen på bara några år när man expanderade över hela USA.

Hur ser det ut idag?

Idag har de flesta fondförvaltare smart SW, algoritmbaserade datorprogram och numera även AI för att scanna årsredovisning)ar, resultaträkningar och balansräkningar. Som vi numera vet (??) är det omöjligt att vinna över en dator när det gäller att gå igenom stora mängder siffror och hitta ”hidden gems” bland både små och stora bolag. Här är en anledning till att Besser aldrig tittar i årsredovisningar och aldrig analyserar några siffror i varken resultat- eller balansräkningar. Det finns numera massor av datorprogram (och finansanalytiker…) som gör allt det mycket bättre än Besser….. 🙂 .

(Skall man välja aktier till sin aktieportfölj får man leta bland andra parametrar. Besser investerar (som ni vet ??) bara i bolag som är ”stora, stabila och lönsamma och som dessutom har en stark balansräkning och långsiktiga huvudägare”.)

Det Peter Lynch beskriver är en helt annan tid och andra möjligheter, men boken har ändå ett gediget värde och det finns mycket att lära här. (Googla gärna Peter Lynch för mer info….)

Boken finns att köpa på bokus.com och på adlibris.com för 176 kr (häftad, upplaga 2000). Det är väl använda pengar den borde vara en standardläsning för seriösa aktieinvesterare. Betyg 5 av 5 möjliga. (Besser har boken i originalupplaga (USA), tryckt 1990 och den är på 312 sidor)

En favoritförfattare….

Den tredje boken är helt ny och är från en av Bessers absoluta favoritförfattare. Boken heter ”The Psychology of Money” av Morgan Housel och kom ut i oktober 2020. Det är egentligen en samling av 19 korta historier i ”Behaviour Finance” om hur de flesta människor tänker och handlar när det gäller pengar, sparande och investeringar.

Underrubriken är ”Timeless Lessons on Wealth, Greed and Happiness” och det är just den psykologiska sidan av finansiella investeringar som Morgan Housel (MH) alltid har skrivit om.

MH är från början en ekonomijournalist som startade sin karriär på Wall Street Journal (WSJ) och som sen under många år skrev artiklar för Motley Fool. Numera är han sen hösten 2016 partner i ett mindre riskkapitalbolag och skriver inte längre några publika artiklar i media.

MH är främst känd för att säga grundläggande, och ibland obekväma, sanningar, främst om finansindustrin. Lite som Besser försöker göra, och jag har just Morgan Housel som en av mina läromästare sen många år. Jag har också skrivit om honom i mina inlägg. Senast den 24 maj 2019 där det blev en repris på hans ”Iron Rules of Money”, läs gärna den en gång till…. 🙂

Här kommer ännu ett av de Basics som även Besser skriver om, men som alltid kan sägas bättre av Morgan Housel. ”Doing well in money isn´t nescessarily about what you know. It´s about how you behave. And behaviour is hard to teach, even to really smart people”

Det här är grunden till det som Besser också brukar skriva…. ”Erfarenhet och tålamod är alltid bättre än komplexa finansanalyser.”   🙂

Boken finns att köpa på både bokus.com och adlibris.com för 154.- (häftad, på engelska) eller översatt till svenska för 189.- (”Pengars psykologi”, häftad). Besser rekommenderar originalutgåvan på engelska. Då blir det både kunskap, bra underhållning och en lektion i engelska på en och samma gång…. J. Betyg 5 av 5 möjliga.

Skagen Fonder, ett oslagbart bottenrekord?

Lite Off Topic, Besser har länge varit mycket skeptisk till det norska försäkringsbolaget Storebrand. Senast så skrev jag om bolaget i ett inlägg den 2 oktober 2020, läs gärna det inlägget för mer info.

 Storebrand är ett försäkringsbolag som genom uppköp och omorganisation av andra finans- och försäkringsbolag, typ SPP, Vardia och senast Skagen Fonder, förstört både rykte och värde på alla nivåer i de köpta bolagen.

Ett exempel är Skagen Fonder som under början av 2000-talet var ett växande och framgångsrikt fondbolag med flera högkvalitativa aktiefonder.  Nu går utvecklingen åt andra hållet, och idag finns bara riktigt dåliga och underpresterande aktiefonder kvar.

I senaste redovisningen för december 2020 så har 5 av 6 (kvarvarande….) fonder sämre utveckling än sina index. Det gäller både under senaste helåret (2020) och under de senaste fem åren. Det betyder att sen 2015, då Storebrand tog över bolaget och aktiefonderna med i många fall ersattes med nya och egna fondförvaltare så har de sex fonderna förlorat 9 gånger av 12 möjliga utfall mot sina respektive index. Ganska fantastiskt tycker Besser….

Under åren 2015 till 2020 så har Skagen Fonder också tappat kunder och fondkapital från 178 miljarder 31/12 2015 till (senaste uppgift för….) halvåret 2020 på 54.5 miljarder den 31/6 2020. Det betyder minus 69 % på bara 4.5 år eller att det nu finns mindre än 1/3 kvar av fondkapitalet jämfört med 31/12 2015. Ganska fantastiskt tycker Besser igen….

Slursats

De ovan recenserade 3 böckerna är ganska olika men fortfarande bra läsning beroende på vad man letar efter. Just mer (relevant….) kunskap är ”alltid bra att ha”. Att (o)regelbundet läsa några fler böcker är också en investering, det som Besser brukar kalla ”en investering i kunskap…”

Det fantastiska är att man också kan få erfarenhet genom att läsa böcker. Det finns massor med fällor och fallgropar att undvika om man bara läser rätt böcker.

Eller som John C. Bogle (1929 – 2019) uttryckte det….”Learn every day, but especially from the experiences of others. It´s cheaper”.

Besser

Besser gillar pedagogiska exempel som ni kanske märkt (??) och han gillar också det som kan betecknas som basics när det gäller aktier och investeringar. Nu blir det en historia om en fiktiv men pedagogisk resa där man kanske kan lära sig något även om aktieinvesteringar….

Det finns en anledning till att basics är så viktigt i de här sammanhanget. För just aktieinvesteringar finns det så många fällor och fallgropar att hamna i om man inte har de mest grundläggande delarna klart för sig redan från början. Och det har inget att göra med intelligens, teoretisk kunskap eller finansanalys på universitetsnivå. Tvärt om så är teoretiska kunskaper, smarta tankar, komplexa lösningar och ett överdrivet självförtroende en mycket farlig kombination när det gäller just ”aktier och investeringar”.

Om man inte gör rätt från början blir det svårt att få det rätt på slutet” som Besser brukar säga… 🙂

Ni som redan har ”grundkursen” klart för er och som inte behöver en till pedagogisk lektion av Besser kan hoppa direkt till slutet där det blir ett exempel ur verkligheten…. 🙂

Önsketänkande…

Då är det lätt hänt att man börjar handla med aktier för att med önsketänkande och fantasier snabbt bli rik på aktier med stora och snabba aktieklipp. Det är också de klassiska Greed & Fear som främst påverkar oerfarna aktieinvesterare. Har man fått ett oväntat (??) eller eget sparat kapital över så är det många som har önskedrömmar om enkla vinster med okända bolag och aktier. Det som i stället behövs är grundläggande analys (basics), sunt förnuft (kloka tankar) och helst också kunskap och erfarenhet (kontakt med verkligheten).

En fiktiv men pedagogisk resa…

Det finns många sätt att handla med aktier. De två dominerande möjligheterna för all handel är dels att kortsiktigt spekulera i aktier eller att långsiktigt investera i aktier. Om vi ställer de här alternativen mot varandra och gör om det hela till en fiktiv historia, en resa mot framgång och rikedom, så kan vi också se det som en resa med två olika bilar (metoder…) från start (börja med inköp av aktier...) till slutmål (en större aktieportfölj…).

Resan börjar i Stockholm (startpunkt med ett första inköp av aktier…) och skall gå via E4:an (mera handel med aktier…) till Sundsvall (slutmålet, där en gedigen aktieportfölj och en ordentlig förmögenhet i aktier väntar….). De två tävlande bilarna är en nästan ny Porsche Cayenne (stor, stark, snabb och mycket smart…) och en halvrisig, femton år gammal Volvo V70 (trött, trist och tråkig, helt utan finesser…).

Porschen körs av en ung finansanalytiker som spekulerar i aktier. Volvon körs av en mer erfaren aktiesparare som investerar i aktier.

Det enda som förarna vet är att man så snabbt som möjligt skall nå slutmålet (förmögenheten i Sundsvall…) och att man skall köra dit via E4:an (handla med aktier…).

Tävlingen börjar en lördag morgon när det inte är så mycket trafik ute och startar från Sveaplan (vid Wennergren Center…) i Stockholm där det är en kort och rak väg ut mot Norrtull där E4:an börjar.

Porschen är snabbast iväg. Det blir en rivstart och vid Norrtull så är det skyltat mot E4. Ett snabbt filbyte till vänsterfilen så är man ute på motorvägen vid Essingeleden och det går snabbt undan i en bra bit över hastighetsgränsen. Vår unga finansanalytiker knappar in Helsingborg på GPS:en, han vet själv bäst vart han ska. Det skymtar förbi massor av skyltar som anger städer längs E4:an, så det är bara att hålla ögonen öppna och vänta på att även Sundsvall snart skall dyka upp på någon vägskylt framöver.

Volvon är lite långsammare i starten. Men när den kommer till Norrtull så finns det två skyltar mot E4. En av skyltarna har ett ”N” bakom E4. Det blir ett filbyte till högerfilen och så är man ute på motorvägen genom Solna och Sollentuna. Det går ganska långsamt för att vara E4, det är låga hastigheter inom tätbebyggda förorter och Volvon kör defensivt och håller hastighetsgränserna.

Hur gick det för Porschen?

När Porschen efter en dryg halvtimme når Södertälje så har det fortfarande inte synts någon skylt mot ”Sundsvall”. Bäst att dämpa hastigheten och håll bättre koll på skyltarna. När även Nyköping passerats lite senare utan en skymt av skylt till Sundsvall, så är det bäst att stanna på närmaste P-plats och kolla på den fysiska kartan.

Först då, när han kollar kartan, så inser vår unga och smarta finansanalytiker, att trots att han hela tiden åkt just E4:an (handlat med aktier….) så har färden gått åt fel håll. Det är ingen katastrof. Det är bara att vända om och åka E4 tillbaka till Stockholm igen eller att svänga av på småvägarna från Nyköping mot Strängnäs, Enköping och Uppsala för att åter komma ut på E4 norrut. Det som förlorats är tid (ganska onödig tid….) och sträcka (sparkapital….) men kanske kan även en snabb Porsche Cayenne komma fram till Sundsvall (aktieportföljen….) om man väljer rätt väg (investeringar…) och inte blir tagen av polisen för fortkörning (aktiebedrägeri….).

Tyvärr är det inte alla Porscheförare som stannar på en P-plats och tar fram kartan eller ens har en fysisk karta med sig. De flesta fortsätter längs E4.an ända ner till Helsingborg (förlust av allt sparkapital….) och många förstår inte heller vad som händer på vägen neråt.

Om man är expert på finansanalys, intelligentare och smartare än alla andra och har fantastiska och komplexa Excel kalkyler så borde man självklart också tjäna mer pengar på aktier än alla andra, eller hur?  Tyvärr är det inte så för alla finansexperter men det är positivt för oss andra aktieinvesterare…. 🙂

Hur gick det för Volvon?

När Volvon efter en halvtimme var ute ut Stockholmsförorterna så kunde även den fortsätta köra E4:an norrut i bra fart. Det blev en enkel och behaglig resa fram till Sundsvall på en jämn och fin motorväg, Med en defensiv körning (riskbegränsningar….) och genom att hålla hastighetsgränserna (inga aktieförluster….) så blev det en resa helt utan problem. Det tog några timmar att ta sig till Sundsvall (en stor och stabil aktieportfölj…)  men även en resa med en halvrisig gammal Volvo V70 kan bli framgångsrik om man bara vet hur man skall köra och vart man skall köra den…. 🙂

Disklosure…..

Besser har aldrig ägt eller kört varken Volvo eller Porsche så det finns ingen likhet där, men Besser har kört flera andra bra bilar under årens lopp. Bessers aktieinvesteringar liknar mest Volvo V70, även om körstilen inte alltid varit vårdad och defensiv, hastighetsgränserna har ibland mest varit rekommendationer. ”Besser kör som en Stockholmare” som någon han känner brukar säga… 🙂

Dock har Besser under många år (ganska frekvent….) kört E4:an både norrut och söderut från Stockholm. (Där Besser bor, faktiskt nära både Sveaplan och Norrtull). Att välja rätt körfil vid Norrtull är (och har alltid varit…) den viktiga starten på varje bilresa som Besser gjort under åren.

Besser har heller inga preferenser för varken Sundsvall eller Helsingborg, båda är trevliga städer som Besser besökt många gånger. Riktningarna resorna skall mest ses symboliskt, norrut är strävan uppåt för att bli bättre och söderut är nedförsbacken för det mesta. Jmf ”The stock market is heading south again”….

Vad kan vi lära oss?

Som vanlig kan man lära sig att långsiktig framgång med aktier inte är beroende av intelligens eller smartness (Besser är inte heller speciellt intelligent men ganska analytisk…), utan mer en fråga om grundläggande analys och sunt förnuft samt lite ödmjukhet och mycket tålamod…. 🙂

Det är aldrig försent att stanna upp och analysera situationen om de tänkta resultaten uteblir. Men det kräver att man har ödmjukhet att förstå sina egna fel och brister och kanske krävs det också både kunskap och erfarenhet för att göra rätt analys av problemet. Även om man valt fel väg från början så kan man alltid stanna upp, vända om och fortsätta tillbaka på rätt väg.

När det gäller handel med aktier så finns det som vanligt många uttalanden från Warren Buffett som kan citeras. Här kommer ett till…. ”The stock market is a device for transferring money from the impatient to the patient.”

En sen kommentar…

Besser fick för några veckor sen en kommentar från ”MS” på ett drygt ett år gammalt inlägg, ”Nyemissioner, igen…” från den 29 november 2019. Inlägget handlade mest om aktiebedrägerier och det ökända bolaget Xzero AB. (Läs gärna det inlägget en gång till….. J ).

Kommentaren från ”MS” var: ”Ingen som försökt stämma bolaget? Läste detta först nu idag – och “vaknade upp”. (har själv en aktiepost i Xzero och har undrat varför aldrig börsintroduktionen kommer)”

Hur kommer det sig att MS ens kommer på tanken att köpa aktier i ett bolag som Xzero AB? Det vet vi självklart inte, men Besser gissar att det är en av två möjligheter.

Om MS är en yngre person så är det antagligen en kombination av ”otålighet, girighet och önsketänkande” eller om MS är en äldre person så är det en kombination av ”godtrogenhet, förhoppningar och önsketänkande”. Båda kombinationerna är ganska vanliga men också riktigt farliga när det gäller ”inköp av aktier”.

Om Besser som vanligt skall ge några goda råd (…. 🙂 ) så är det att yngre aktieinvesterare måste lära sig att ha mer tålamod och att äldre aktieinvesterare måste bli mer skeptiska och inte skall tro på allt som står i media eller i annonser.

Men för både yngre och äldre aktieinvesterare gäller att önsketänkande är något som man alltid bör undvika när det gäller aktier och investeringar…..  (Dagens understatement…. 🙂 )

Slutsats…

Den här fiktiva historien blir ett ganska enkelt exempel på skillnaden mellan att spekulera och att investera i aktier. I teorin kan man bli framgångsrik med alla former av handel, men i verkligheten är det svårt att bli långsiktigt framgångsrik med att spekulera i aktier

Det är inte intelligens och smartness som avgör hur väl du lyckas med dina aktieinvesteringar. Det är just den grundläggande analysen och sunt förnuft som alltid behövs för att lyckas med aktier.

Det är heller inte hur stor och snabb bil du har som avgör när och hur du når slutmålet på din resa, oberoende vart du är på väg. Att komma fram helskinnad utan olyckor är alltid viktigast för alla bilresor…. 🙂

Som vanligt gäller det att alltid förstå ”den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”. Speciellt när det gäller aktier och investeringar….. 🙂

Besser

Det blir som vanligt bara en kortare avstämning för aktie och investeringsåret 2020. Dels rent generellt för börsåret och dels hur det gått för Bessers egna aktieinvesteringar.

Allmänt börsåret 2020

Det första vi konstaterar är att 2020 var ett mycket annorlunda år, både för aktieinvesterare och börsutvecklingen.

Speciellt annorlunda blev det för alla utdelningsinvesterare (som Besser…) som såg de förväntade aktieutdelningarna (och även planerade intäkter…) drastiskt minska när Corona-pandemin gjorde att många (de flesta…) av börsbolagen slopade sina utdelningar. Några klarade sig kanske bättre än Besser, som bara fick ut 28 % av de utdelningar som jag räknat med.

För utdelningsinvesterare som återinvesterar sina utdelningar blev det dubbla problem när de uteblivna utdelningarna inte heller kunde användas till inköp med fördelaktiga aktiekurser vid dippen i mars /april. (Besser har alltid ett extra investeringskapital som kan användas vid den här typen av speciella tillfällen, något som jag skrivit om tidigare.)

Men även värdetillväxtinvesterare och reavinstinvesterare hade det lite svårare under 2020. En drygt 11 år lång börsuppgång fick ett avbrott i mitten av februari 2020. Under de senaste 11 åren har det varit ganska lätt att se aktievärden öka och göra reavinster, börskurserna har hela tiden gått relativt jämt uppåt och har man bara valt vettiga bolag (stora, stabila och lönsamma…) så har värdetillväxt och reavinsterna nästan kommit av sig själva. Jag gissar att många av dagens aktieinvesterare inte ens har varit med om en börsnedgång, så då blev det en obehaglig överraskning när börskurserna plötsligt gick ner och de enkla reavinsterna uteblev.

Även om man helt undviker förhoppningsbolag (små, osäkra och olönsamma…) så blev det mycket svårare att fixa reavinster i en oväntad börsnedgång. Risken är dessutom stor att många drabbades av panik och sålde av även bra aktier när börskurserna bara gick neråt under en dryg månad i mars 2020.

OMXS börsen startade 1/1 2020 på 680,81 och gick upp till nytt ATH på 732,67 onsdag den 19/2. Sen kom ”Coronadippen” där OMXS nådde årets bottennivå på 478,95 måndag den 23/3. Börsen (OMXSPI…) tappade alltså 30 % från 1/1 2020 och 35 % från ATH 19/2 2020. Det blev en ganska ordentlig (men tillfällig…) börsnedgång.

Under sommaren, hösten och vintern så gick börsen långsamt uppåt igen och under hösten så nådde OMXS på nytt ATH vid flera tillfällen. Första nya ATH var måndag 5 oktober då OMXS slutade på 735.21 och därefter så blev det löpande flera ATH fram till slutet av året. Även under mellandagarna blev det flera ATH. Måndagen 28/12 slutade OMXS på 768.63 (nytt ATH) och även tisdag 29/12 slutade med nytt ATH på 774.15. Årets högsta OMXS värde kom klockan 11 den 29/12 med 777.08. Börsåret 2020 avslutades den 30 december med OMXS på 768.38 som blir årets slutvärde.

Det betyder en uppgång på 12.9 % från 1/1 och en uppgång med 60 % från ”Coronadippen” den 23/2. Det betyder också att 2020 totalt sett blev ett mycket bra börsår för alla som behöll sina aktier under året och även för de som som köpte fler aktier i bra bolag under nedgången i mars och under våren.

För de som sålde sina aktier i mitten av februari (19/2) och sen köpte tillbaka allt en månad senare i mitten av mars (23/3) så har aktieåret 2020 varit extra lyckat. Men hur många gjorde det? Hur många kunde rätt pricka in både två distinkta sälj och köp tillfällen? Hur många var det som hade extra kapital för fler inköp i mars och under våren? Hur många var det istället som sålde i mars och sen började köpa igen under hösten?

Besser har inga svar eller siffror på de frågorna men jag gissar fler aktiesparare förlorade på börsnedgången än de få som hade extra kapital och som lyckades köpa rätt aktier vid rätt tillfälle.

Det är lätt att förlora sitt sparkapital på aktier om man inte tänker sig för” som Besser brukar säga… 🙂

Framtiden?

Hur går det för OMXS i framtiden? Det blir bara gissningar och Besser har gissat fel många gånger de senaste åren. Vi har nu haft en drygt 12 år lång börsuppgång sen oktober 2008 då OMXS låg på 176,5. Det är en helt fantastisk uppgång så här långt även om det varit några ”hack i kurvan” (2011, 2015 och 2020).

De flesta bedömare tror att alla börser kommer att fortsätta uppåt så länge som de globala räntorna är låga och så länge centralbankerna trycker ut allt mer kapital på den globala marknaden. Det tror även Besser, men det kommer också att bli fler tillfälliga nedgångar. Som det nu ser ut kommer vi att ha låga globala räntor ytterligare 3 år fram till 2024. Då blir aktier och risk bara ännu mer attraktiva, främst på grund av psykologi som FOMO och TINA.

Redan första börsdagen 2021, måndag den 4/1 fick vi två nya ATH på OMXS. Dels dagsvärde på 780,96 runt kl. 15 och dels slutvärde EOD på 775,29. Igår (torsdag 7januari 2021) fick vi också nya ATH. OMXS nådde högsta värde på 788,25 runt kl. 9.30 och dagen slutade på 786,92. Var kommer detta att sluta?

Besser fortsätter att regelbundet köpa mer aktier, men jag kommer också att ha ett substantiellt kapital redo när det blir tillfälliga eller större börsdippar. Vi får se hur det går, framtiden är mer osäker än någonsin… 🙂

Bara för info….

Det blir också några mindre förändringar för OMXS under 2021. Besser håller mest koll på Large Cap och där är det 5 aktier som lämnar och 6 nya aktier som kommer in (från den 4 januari 2021). Totalt finns det nu 137 aktier på OMXS LC. (OBS!  Antalet bolag på LC är lägre än antalet aktier, 27 bolag har 2, 3 eller 4 (!!) aktier noterade på Large Cap….). På MC finns det 146 aktier och på SC finns det 103 aktier, totalt blir det 386 noterade aktier (men färre bolag….) på OMXS under 2021.

Bessers aktieår 2020

Hur har det gått för Besser? Som vanligt delar jag upp mina aktieinvesteringar i en Resultaträkning och en Balansräkning, helt enligt grundläggande företagsekonomi.

Besser rekommenderar att man även privat använder redovisning och begrepp från företagsekonomin. Man får en bättre översikt av hela sin privatekonomi och även över sina aktieinvesteringar. Det behövs inga avancerade och komplexa finanskalkyler, bara en logisk struktur, en tydlig redovisning och vanligt sunt förnuft. Enkelt är effektivt” som Besser också brukar säga… 🙂

Resultaträkningen

Årets resultat behöver inte redovisas i allt för många detaljer. Man väljer själv hur bra koll man vill ha på både sin privatekonomi och sina aktieinvesteringar. Här kommer några delar av årets resultaträkning för Bessers aktieinvesteringar 2020….

Finansiering… Jag ökade mitt passiva investeringskapital med 226 tkr. Det mesta av finansieringen är regelbundet sparande, lite skatteåterbäring och några övriga oplanerade inkomster. (Besser har höga inkomster och lever ett mycket bekvämt liv, men har inga skulder (inga lån, inga räntor och inga amorteringar….). Då blir det ganska mycket över i slutet av månaden.) Utdelningarna, som har återinvesteras, ingår inte i mitt passiva investeringskapital.

Investeringar….. Jag har köpt 16.075 aktier i 16 bolag vid 48 inköp under året. Några av inköpen är regelbundna inköp varje kvartal, men det blev också flera extra inköp under börsdippen i mars / april och även under våren / sommaren. Alla inköpta aktier är noterade på OMXS LC.

Intäkter…. Det blev bara 36 tkr i utdelningar och en YOC på runt 1.5 % under året. Jag räknar med att både utdelningar och YOC kommer tillbaka till mer normala nivåer under 2021.

Kostnader….. Det har blivit ISK skatt på 10.380 kr och courtage på 1.147 kr. Ett ganska hyfsat resultat i relation till mina totala aktieinvesteringar, men inte godkänt i relation till årets intäkter och investeringar som jag ser det.

Balansräkningen

Bessers balansräkning är som vanligt mycket enkel. Normal finns det Tillgångar, Eget Kapital och Skulder i en balansräkning, men Besser har inga Skulder i sina aktieinvesteringar, så då blir Tillgångarna lika stora som (balanserar mot…) Eget Kapital.

Värdet på mina Tillgångar (dvs mina aktier… och därmed också på Eget Kapital…) är i sin tur baserat på tillfälliga aktiekurser på avstämningsdagen (den 31 december 2020…). Det är bara ett teoretiskt, tillfälligt och fiktivt värde som inte betyder speciellt mycket om man är en långsiktig utdelningsinvesterare som Besser.

Det som däremot är viktigt, är att bygga upp en stor, bred och riskbegränsad aktieportfölj, som dessutom ökar i storlek för varje år. Enklast gör man det med regelbundna aktieinvesteringar (varje kvartal…) i stora, stabila och lönsamma bolag. Det är så Besser gör, det blir en ren ”Buy&Hold” strategi. Man skulle också kunna säga att jag bara samlar på aktier….. 🙂

Vid avstämningen 2020 har jag nu 36.125 aktier, ganska ojämt fördelade på 20 bolag som alla finns på OMXS LC. Vilka bolag jag har är inte så viktigt, huvudsaken är att de (normalt…) ger en hyfsad utdelning och att alla är stora, stabila och lönsamma. En ganska enkel och effektiv investeringsstrategi, tycker Besser… 🙂

Planering, Finansiering, Exekvering

Det som är lite annorlunda med Bessers investeringsstrategi är att jag planerar mina aktieinvesteringar innan finansieringen är klar och exekveringen är genomförd.

Grunden till den här enkla strategin är den vanliga ”3P” (Planning, Preparation and Performance).

Planning betyder att jag redan från början Planerar vilka bolag och antal aktier som jag vill ha i mina aktieportföljer.

Preparation innebär att jag förbereder mig med en färdig  Finansiering av mina framtida aktieinvesteringar genom regelbundet sparande och återinvestering av aktieutdelningar.

Performance betyder att jag gör en Exekvering med regelbundna inköp av aktier varje kvartal men även oregelbundna inköp under året när ”bra bolag blir billiga”.

Mina tre planerade aktieportföljer kommer (någon gång i framtiden…) att innehålla 107.000 aktier ganska ojämnt fördelade på 45 olika bolag där alla utom 3 finns på OMXS LC (3 finns på OMXS MC) Än har jag bara klarat av en tredjedel så det kommer att ta många år innan jag är ”helt färdig med mina aktieinvesteringar”.

Riskbalansering

Grunden till att planera sin aktieportfölj (eller aktieportföljer…) redan från början är att få en riskbalansering bland både enskilda bolag och branscher. Av de 45 planerade bolagen är jag redan nu är fullinvesterad i 11 bolag med 29.725 aktier och därmed kommer jag inte att investera mer i just de bolagen.

Någon kanske tycker att Besser bara följer index med hela 45 olika bolag i portföljerna, men så är det inte alls. Det finns 346 bolag på OMXS börsen och även om Besser har många av de större bolagen i sina portföljer så undviker jag helt osäkra (och oseriösa….) bolag som Fingerprint, Oscar Properties och Eniro och även hela branscher där jag saknar kunskap och erfarenhet, som Råvaror, Läkemedel, Spel & Media, Tjänstebolag och Forskningsbolag. (Besser investerar bara i branscher och bolag där han har kunskap och erfarenhet, ganska självklart tycker Besser….)

Avkastning

Dessutom vill jag bara ha aktieutdelningar som avkastning på mina aktier och då behöver jag inte bry mig om varken värdeökning eller reavinster från mina aktier. Självklart ökar också utdelningarna varje år (utom 2020…) när det varje år finns fler bolag och fler aktier i mina 3 aktieportföljer. Här är också en av orsakerna till att jag inte har några aktiva aktiefonder eller indexfonder. Med aktiefonder får man inga utdelningar, men måste ofta betala höga avgifter och man får inte heller välja aktier och bolag själv. Inget som passar en utdelningsinvesterare som Besser…. 🙂

Slutsats

Börsåret 2020 var ett annorlunda år med många inställda aktieutdelningar, men för seriösa och långsiktiga utdelningsinvesterare så spelar resultatet för ett enskilt börsår inte så stor roll.

Eller som Besser brukar säga…. ”En svag resultaträkning betyder ingenting men en stark balansräkning är alltid bra att ha”…. 🙂

Vi vet inte hur börsåret 2021 kommer att utvecklas men det spelar heller ingen roll. Är man bara förberdd med rätt finansiering så finns det alltid bra tillfällen att ta vara på med nya inköp, antingen de är planerade regelbundna inköp eller tillfälliga möjligheter till inköp av ”bra bolag till bra priser”.

Besser kommer att fortsätta köpa flera aktier i flera bolag även under 2021 men antagligen inte så många aktier som under 2020. Vi får se hur det går, det blir som vanligt en första halvårsavstämning i början av juli.

Besser

Jag har tidigare gått igenom investeringsprocessen (som jag ser den…) i detalj (inlägg 15 nov 2019) , men nu blir det en utvikning av ämnet (dvs investeringar i aktier…) med en mer psykologisk inriktning.

Det fantastiska med investeringsprocessen är att den också gäller för all handel med och alla inköp av aktier, även för att spekulera med aktier. Det är i princip samma delar i en process som man alltid måste utföra för att över huvud taget kunna handla med aktier. Processen är i princip inte heller en investeringsstrategi utan ”en taktisk tillämpning av övergripande strategiska principer”.

Men som vi lärt oss av Besser (??) så är verkligheten mycket viktigare än alla fina teorier när det gäller aktier och investeringar….  🙂

En snabb repetition…

Den grundläggande processen kallas 3P, ”Planning, Preparation, Performance.” En enkel och beprövad metod som kan användas till det mesta. Besser har använt den här processen i många år för sina aktieinvesteringar.

Vill man översätta den till svenska och mer finansiella termer så blir det ”Planering, Finansiering, Exekvering”. Det låter lite finare men beskriver samma process som ovan.

Ett annat sätt att med praktiska handlingar uttrycka det hela är ”Urval, Kapital, Inköp”. De tre är de verkliga, praktiska och handgripliga delarna som behövs för att t.ex.  handla med aktier.

Vill man se en filosofisk kedja av händelser så blir processen ”Vilja, Kunna, Genomföra”. Det blir mer en kedja av lagom djupsinniga tankar. Det är många som har viljan men få som har förutsättningar att kunna och ännu färre som verkligen genomför de tankar som man från början tänkt sig.

Ovanstående är tyvärr en ganska vanlig situation här i Sverige, oberoende av vilka investeringar, önskningar eller tankar det gäller. ”Man kan ha många önskningar och synpunkter om framtiden men det gäller att förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” som Besser brukar säga…. 🙂

Ett annat sätt att se på ”Vilja, Kunna, Genomföra” är det klassiska ”mycket snack och lite verkstad” som i grunden också handlar om ”önsketänkande och verklighet”. Något att fundera på…. 🙂

Skillnaden…

Det som Besser alltid framhåller är skillnaden mellan teori och praktik. Just den filosofiska kedjan med aktieinvesteringar ger en bra illustration av den skillnaden. Så här ser det ut i många fall….

Att vilja investera i aktier är enkelt. Speciellt om man är ung, intelligent och smartare än alla andra. Det är bara att köpa billiga aktier i små, okända bolag och sen sälja aktierna dyrt när bolaget blir globalt, stort och framgångsrikt, typ Tesla och Google. Hur svårt kan det vara?

Att kunna investera i aktier är inte heller svårt. Man startar med ett litet investeringskapital som man enkelt fördubblar många gånger om med några smarta, stora och snabba reavinster. Då blir man snabbt rik och kan göra ännu större och ännu fler smarta aktieaffärer. Ganska självklart eller hur?

Att genomföra investeringar i aktier kan alla göra. Det finns massor av bolag i finansbranschen som vill hjälpa alla svenskar att bli riktigt duktiga aktieinvesterare. Du får många smarta tips och det behövs bara en dator eller en app i mobilen så kan man enkelt köpa (och kanske sälja…??) nya aktier på några sekunder. Det har aldrig varit enklare att investera i aktier!

Besser tycker som vanligt tvärt om. Det är lätt att tro på teoretisk kunskap om man saknar praktisk erfarenhet, men det krävs är både kunskap och erfarenhet för att få långsiktiga resultat i verkligheten. Lite ödmjukhet och mycket tålamod är bra även för aktieinvesteringar…. 🙂

Rent allmänt…

Skillnaden mellan önsketänkande och verklighet gäller tyvärr även det mesta i samhället, oberoende av  vad våra politiker tycker, tänker och säger. Därför blir det så viktigt att själv veta vad man vill, att skaffa sig egna förutsättningar för att både kunna och att verkligen genomföra det som man vill få ut av livet.

Samhället och politiker i allmänhet tar ett allt mindre ansvar för den allmänna utvecklingen. Du kan inte lita på att det är någon annan som fixar det du vill uppnå. Ekonomisk frihet och finansiellt oberoende kommer bara att bli allt viktigare framöver. Men fortfarande måste man själv kunna skilja på vad som är önsketänkande och vad som kan bli verklighet…..

Begränsningar….

När de gäller vanliga privata aktiesparare som handlar med noterade aktier, dvs köper och säljer aktier via en bank eller aktiemäklare på någon svensk aktiebörs (eller registrerad marknadsplats…) så finns det några få men viktiga begränsningar….

För det första är det svårt att få kredit till inköp av aktier. Visst, man kan belåna sina aktier, men det kräver att man har en gedigen aktieportfölj med belåningsbara och värdefulla aktier. Den stora skillnaden mot andra kommersiella varor och tjänster är att aktier normalt inte kan köpas på kredit eller med kreditkort. För att köpa aktier så krävs ett kapital vilket inte alla har eller enkelt kan skaffa fram. Det krävs ett visst mått av planering (sparande…) för att få ihop ett kapital att handla aktier för, oberoende av om det är en kortsiktig spekulation eller en långsiktig investering.

För det andra så är aktier mer beroende av psykologiska fällor och fallgropar än andra varor och tjänster. Handel med aktier styrs ofta av ”Greed and Fear” och följer inte alltid logiska tankebanor. Ofta fastnar man i psykologiska fällor där man köper aktier i förhoppningsbolag för att få snabba reavinster (Greed) eller för att inte missa de chanser som ”alla andra” pratar och skriver om (FOMO). Det finns tyvärr inte mycket annat än fonder och aktier att välja på i dagens lågräntemiljö (TINA).

När det gäller att sälja aktier så drabbas många panik (Fear) när börsen får en tillfällig nedgång och säljer av alla aktier. Att handla med aktier styrs till stor del av psykologiska faktorer för många aktiesparare.

För det tredje så styrs den svenska börsen till 75 % av personer (fondförvaltare…) som själva, personligen inte äger aktier på börsen. (Alla fondförvaltare äv vanliga anställda som får lön (och bonus…??) av sin arbetsgivare. Om aktiefonden förlorar för mycket jämfört med marknaden kan man som fondförvaltare förlora både bonus och anställning….)

Det är både utländska pensionsfonder (40 % av värdet) och svenska aktiefonder (35 % av värdet). Det betyder att ett litet antal fondförvaltare och indexfonder styr aktiemarknaden och börskurserna. Då blir det stora svängningar när fondförvaltare (pensionsfonder och aktiva aktiefonder…) och passiva privatsparare (indexfonder…) följer samma makroimpulser (i media..). Det blir allt mer av ”följa John” på börsen. Aktiemarknaden drabbas allt mer av tillfälliga svängningar som förstärks av kortsiktigt tänkande.

Det betyder att det ofta finns bra inköpstillfällen för långsiktiga aktieinvesterare under förutsättning att man då har ett investeringskapital redo.

(Typexempel är Stefan Persson i H&M som från våren 2018 till slutet av 2020 köpte H&M aktier för drygt 17.6 miljarder. Större delen av det kapitalet kommer från hans tidigare aktieutdelningar i H&M)

Cash is (still…) King…

Ibland läser man reportage i media om hur allmänheten skall hantera sitt långsiktiga sparande. Det blir mest förnumstiga påpekanden från journalister om att man bör ha ett buffertsparande och att omvikta och risksprida sina sparade tillgångar på flera typer av fonder. Tanken är att ett eget kapital inte behövs och inte heller är en bra placering. Någon journalist uttryckte det som att ”Cash är inte kung längre”.

Besser tycker som vanligt tvärt om. Långsiktiga tillgångar oberoende av om det är aktier, fonder, obligationer eller något annat är inte en statiskt enhet som skall optimeras med omdisponeringar. Självklart skall man över tiden utöka sina långsiktiga tillgångar genom att regelbundet köpa fler aktier (eller fondandelar eller….). Det är just regelbundet sparande som skapar det egna kapital som behövs för att både öka storleken på tillgångarna och riskbegränsa med fler tillgångar.

Utan kapital, inga nya inköp” skulle man kunna säga. Det är just inköp av fler aktier (eller fondandelar eller…..) som är viktigast för den långsiktiga värdeökningen.

Det blir en fråga om ”omdisponering ” kontra ”utökning” där Besser alltid rekommenderar inköp av ”flera aktier i flera bolag” som ett bättre sätt att öka riskspridningen jämfört med att statiskt  omvikta tillgångarna.

Lite filosofi…

Ett annat och mer filosofiskt sätt att se det hela på är ”Utan resurser, inga resultat”. Oberoende av vilka långsiktiga mål man har så krävs det resurser för att skapa resultat. Självklart finns det inga garantier för att det blir några resultat alls, oberoende av om det är kortsiktigt eller långsiktigt, men det krävs alltid resurser (mest finansiella eller intellektuella….) för att du skall kunna nå dina långsiktiga mål.

Några viktiga resurser för att kunna få ett bra liv och nå långsiktiga mål är ”Finansiella resurser”, ”Intellektuella resurser” och ”Fysiska resurser

Det blir allt viktigare att ha Finansiella resurser och en välskött privatekonomi för att kunna göra rätt val i dagens samhälle . Men det blir ännu viktigare i framtiden. Det kommer att behövas både eget kapital och egna initiativ för att få ut det mesta av livet.

Men det räcker inte med en stark privatekonomi. Det som också krävs är Intellektuella resurser, t.ex. kunskap, erfarenhet och kompetens för att kunna göra rätt val när möjligheterna och förutsättningarna väl finns på plats. För att nå de flesta långsiktiga mål så krävs det också tålamod. Att uppnå långsiktiga och stabila resultat är i många fall svårare än man tror.

Självklart krävs det också Fysiska resurser, dvs att man sköter sin hälsa och sin kropp så att man leva det fria och rörliga liv som man planerar för. Planera långsiktigt även för din fysiska hälsa med rätt mix av mat, aktiviteter, motion, sömn och återhämtning. Om man inte har hälsan spelar resten inte så stor roll.

Lite psykologi…

När det gäller noterade aktier på börsen är att det numera både enkelt och lätt att handla med aktier. Det är bara några knapptryckningar på datorn som behövs. Man kan handla med aktier när som helst (hela dygnet…), från var som helst (hela världen..) och hur som helst (telefon, dator eller mobil).

Men det är fortfarande en stor skillnad mellan att sälja aktier och att köpa aktier…..

Att sälja aktier och handla med aktier är enkelt. Det behövs bara en tanke och en knapptryckning så har man sålt av några (eller alla…??) av sina aktier. Det krävs ingen möda eller besvär och det kan göras när, var och hur som helst. Då blir det lätt att handla på impulser och fatta oövertänkta beslut.

Den lilla aktieportfölj som många privatsparare med möda och under lång tid samlat på sig kan lätt säljas av på några få sekunder. Om rädslan kommer smygande i en börsnedgång (Fear…) så är det lätt hänt att man blir pessimist och säljer av allt just när börsen är på botten.

Det som behövs för en långsiktig investerare är att man redan från början planerar för att börsen kan gå ner (även om man inte vet när det händer…), och då istället har möjlighet att köpa fler aktier billigt (med ett extra investeringskapital….) när alla andra vill sälja.

Att köpa aktier och behålla dem är mycket svårare. Det krävs ett ordentligt investeringskapital och dessutom en kontinuerlig påfyllning (regelbundet sparande….) av investeringskapitalet för att både kunna köpa nya aktier och dessutom spara ihop ett extra kapital för speciella tillfällen när det blir ”bra pris på bra aktier”.

Det krävs både eftertanke, stor möda, disciplin och lång tid innan man har sparat ihop ett lagom stort investeringskapital till att börja med. Det krävs också impulskontroll för att följa egna planer och tankar och inte påverkas av negativa nyheter i media eller rykten på webben. Sen krävs det tålamod för att behålla aktierna när börsen gör en tillfällig dipp (som nu under våren 2020…).

Har man däremot ett extra investeringskapital så är tillfälliga dippar i börsutvecklingen bara ”ett bra tillfälle att köpa bra aktier till bra priser” som Besser brukar säga.

Strukturera & Dokumentera…

Det som också krävs i en gedigen investeringsprocess är att alla investeringarna struktureras (i en aktieportfölj…) och att alla inköpen dokumenteras (löpande…). Just för långsiktiga investeringar är det så viktigt att redan från början få en vettig struktur och att allt redan från början finns sammanställt och dokumenterat. ”Om man inte vet vad som hänt tidigare, blir det svårare att gissa vad som händer i framtiden” som Besser också brukar säga…..

Slutsats

Man bör alltid tänka igenom de grundläggande processerna innan man börjar med investeringar i aktier. Oberoende om det är praktiska handlingar (Urval, Kapital, Inköp) eller mer filosofiska funderingar (Vilja, Kunna, Genomföra).

När kan man säga att man är en riktig aktieinvesterare? Svaret är när man verkligen äger och har aktier i en egen aktieportfölj. Det krävs inte många aktier men det krävs att aktierna finns där och att de också ligger kvar i aktieportföljen under lång tid framöver. Först då kan man verkligen med gott samvete säga att man ”investerar i aktier”.

Men tyvärr skall man inte gå ut med den informationen offentligt till vänner och bekanta. Intresse för aktier och investeringar är något som bara skapar avundsjuka och negativa kommentarer. Då är det bättre att i en mindre (men intresserad, kunnig och kompetent…!!)  anonym grupp av aktieinvesterare läsa, kommentera eller skriva bloggar om investeringar och aktier. Något som också Besser gör… 🙂

Med det här inlägget blir det en liten paus till början av januari nästa år. Då återkommer Besser med en enkel avstämning av börsåret 2020, både rent allmänt och för egen del.

Till dess önskar Besser alla bloggläsare en God Jul och ett Gott Nytt År

Besser

Som ni vet (??) är Besser alltid intresserad av skatter (se förra inlägget… J ) och jag har mina aktier på ett ISK konto i SEB. Då måste man självklart också hålla koll på när och hur skatten på ISK utvecklas och förändras.

Allmänt om ISK…

Det fantastiska med ISK skatten är att det är en skattemässig asymmetri. Det finns inte så många skatter av den typen i Sverige och det kan bli några oväntade konsekvenser om man inte tänker sig för. Både positiva och negativa… 🙂

ISK skatten är en ren schablonskatt som är helt oberoende av den avkastning som genereras på ISK kontot och också oberoende av vilka finansiella tillgångar som finns på kontot.

Skatten är baserad på ett kapitalunderlag som beräknas 4 gånger om året och som då ger en schablonintäkt som i sin tur är baserad på statslåneräntan (slr) den 30 november året innan beskattningsåret. (Det blir 2019 års statslåneränta för beskattningsår 2020 som lämnas in till deklaration våren 2021… 🙂 ) Schablonintäkten är förtryckt i deklarationen och beskattas med en skattesats på 30 %. Men ISK skatten är också en av få skatter som inte är en källskatt och den kan bli en överraskning (restskatt…?) när man får det förtryckta deklarationsunderlaget i början av 2021. Du måste själv betala in ISK skatten, det är inget som bankerna eller någon annan gör åt dig….

 ISK skatten beräknas alltså på ett kapitalunderlag, en schablonintäkt som förändras löpande under beskattningsåret och en skattesats som även den förändrats under åren sen ISK infördes 2012. Mer om det nedan…

Ny ISK skatt 2021..

Som vi såg ovan så bestäms ISK skatten för 2021 redan den 30 november 2020, eller mer exakt, den gällande statslåneräntan (slr) sista fredagen i november. I år så är det just idag (fredag den 27 november) och nu ligger slr på minus 0.10 % med ett årsmedelvärde på minus 0.07 % så här långt.

Statslåneräntan är tänkt att motsvara en bottennivå för riskfritt sparande och skall därmed också vara en grundnivå för skatteberäkningen på ISK kontot. Men med lägsta värde för tilläggsbelopp (1.00 %) och med en lägsta räntenivå (0.25 %) så blir schablonintäkten 1.25 % även för 2021.

Skatten för 2021 blir därmed en schablonintäkt på 1.25 % x skattesats på 30 % = 0.375 % på det genomsnittliga kapitalunderlaget för år 2021.

En ganska komplex skattemodell tycker Besser, men det är bäst att anpassa sig till verkligheten och lägga upp en skattemall för 2021 redan från början. Annars kan det bli svårt att överblicka skatteutvecklingen för aktieportföljerna och vi vill inte ha några överraskningar till deklarationen för 2021, eller hur… 🙂

Tröskeleffekter….

ISK skatten har inga fasta skatteskalor och kapitalunderlaget måste beräknas om på nytt 4 gånger under varje beskattningsår. Därför blir det svårt att planera och budgetera för ISK skatten 2021. Enklast är att göra ett överslag av det genomsnittliga aktievärdet (kapitalunderlaget…) för 2021 och sen multiplicera med 0.375 %. Det blir 375 kr för varje 100.000 kr i aktieportföljens snittvärde.

Men kapitalunderlaget beräknas på ingående värde för varje kvartal (Q1, Q2 etc) och då måste man också göra en ”Q5 beräkning” för att få fram aktieportföljens värde (kapitalunderlag….) i slutet av året (dvs år 2021…). Det ”Q5 värdet” blir sen ingående kapitalunderlag för Q1, 2022. Något att tänka på, se även några pedagogiska exempel nedan…

Lite skattehistorik…

Det som är speciellt med ISK skatten är att den är så starkt och direkt beroende av räntenivån i samhället. När vi de senaste drygt sex åren haft en global låg-, noll- och minus-räntemiljö (framför allt i Sverige….) så har även ISK skatten blivit mycket lägre än vad våra politiker trodde eller förutsåg när den nya ISK kontot beslutades i riksdagen hösten 2011.

Första året med ISK konto och alternativ ISK skatt (jämfört med vanlig kapitalskatt på 30 %…) var 2012. Det var många tankar och synpunkter i massmedia, i sociala media och i bloggar under hösten 2011 om hur ISK passade för investeringar och aktier. De flesta investerare och bloggare var positiva till ISK och Besser var också bland de allra första som redan den 2 januari 2012 öppnade ett ISK konto i SEB, och då överförde alla mina aktier från aktiedepå till ISK konto.

Som vi skrev ovan så blev ISK skatten alldeles för låg (??) när räntenivåerna började sjunka runt 2015. Det blev en sänkning av skattesatsen med 57 % från 2014 till 2015. Vi har sen dess fått 2 skattehöjningar av ISK skatten. Svenska politiker har inte kunnat motstå frestelsen att höja skatten när utfallet (räntenivån…) inte blev som de tänkt, men när räntorna om några år ökar igen så blir det antagligen ingen skattesänkning. (En kvalificerad gissning från Besser…. 🙂 )

Den första skattehöjningen gjordes 2016 där vi fick tilläggsbelopp på 0.75 % och en lägsta räntenivå på 0.50 % vilket gav en minsta schablonintäkt på 1.25 %. Den andra skattehöjningen gjordes 2018 då tilläggsbeloppet höjdes till 1.00 % och lägsta räntenivå på 0.50 % avskaffades.  Dock behåller man en lägsta schablonintäkt på 1.25 % vilket innebär att en ny (informell….) lägsta räntenivå på 0.25 % införs.

Vi har sen 2018 dagens skattenivå på minst 1.25 % i schablonintäkt, vilket betyder att lägsta skattenivå hamnar på 0.375 %. Den skattenivån har vi haft i två år (2017 och 2020) och den får vi nu även för 2021. Vi får väl se hur länge den nivån håller. Skatter kan alltid ändras och nästan alltid är det fråga om skattehöjningar. Bäst att vara mentalt förberedd….. 🙂

Under de senaste tio åren (sen 2012…) har vi haft följande skattenivå (på genomsnittligt kapitalunderlag…) för ISK skatten:

2012: 0.495 % / 2013: 0.447 % / 2014: 0.627 % / 2015: 0.270 % / 2016: 0.420 % / 2017: 0.375 % / 2018: 0.447 % / 2019: 0.453 % / 2020: 0.375 % / 2021: 0.375 %

Det är relativt stora skatteskillnader mellan åren. Från 0.627 % (2014) till 0.270 % (2015) blev en sänkning med 57 % och 0.420 % året därpå (2016) blev en höjning med 56 %. Vi kan antagligen se liknande skattehöjningar om några år när räntenivån går upp….

Det ser kanske ut att var låga skattenivåer, men den relativa skatten på avkastning kan bli mycket högre. Någon som vi ser mer av nedan…..

Några pedagogiska exempel….

Besser gillar att visa vad som händer verkligheten med några pedagogiska exempel. Det är speciellt viktigt för just aktieinvesteringar där önsketänkande är mycket vanligt förekommande.… 🙂

Det blir några typexempel på skatt och avkastning för finansiella tillgångar på ett ISK konto.

Förutsättningarna är: att värdet av finansiella tillgångar på ISK kontot är 100.000 kr i början av året, inga insättningar under året, att ISK skatten är 0.375 % och alla beräkningar och affärer räknas på sista dagen i kvartalet. Kapitalunderlag och avkastning beräknas 4 gånger per år. Det blir genomgång av tre typer av avkastning på aktier (värdeökning, reavinster och aktieutdelningar). Det blir också tre exempel med aktiefonder, räntefonder och sparkonto på ISK.

Totalt blir det sex pedagogiska exempel på olika finansiella tillgångar med avkastning….

Värdeökning på aktier… Vi räknar med normal 8 % värdeökningstakt i en Värdeökningsportfölj med några blandade stabila aktier och ett chansbolag (15 % av portföljen) som krydda i en aktieportföljen. Tyvärr går chansbolaget inte så bra (typ SAS….) och värdet halveras under Q4.

Genomsnittligt kapitalunderlag blir 101.012 kr, skatten blir 379 kr och portföljvärdet vid årets slut blir 99.966 kr dvs en värdeminskning med 34 kr. Det blir en skatt för hela Värdeökningsportföljen på 379 kr trots att värdet minskade under året. Det visar också att en enda aktie (en krydda…) som bara är 15 % av portföljen kan förstöra årets avkastning om man ”har otur”.

”En krydda i portföljen kan förstöra portföljvärdet för hela året” som Besser påpekat tidigare….

Men värdeökningen är en fiktiv avkastning (till skillnad mot reavinster och utdelningar som är realiserad avkastning…) som lätt kan förloras nästa år om börsen går ner. Dock måste ISK skatten alltid betalas varje år med realiserat kapital och riktiga pengar. Något att tänka på…

Reavinster på aktier…. Vi räknar med 3 förhoppningsbolag i en mindre Reavinstportfölj utan värdeökning, men där alla 3 aktierna säljs av med bra vinster i slutet av Q2. Aktievärdet är likafördelat (1/3-del) och aktierna säljs med 20 %, 15 % och 10 % vinst i Q2.  Alla vinster återinvesteras i 3 nya förhoppningsbolag där ett bolag (typ Oscar Prop…..) inte går så bra och tappar 33 % av värdet i Q3, och åter 33 % i Q4.

Genomsnittligt kapitalunderlag blir 104.306 kr, skatten blir 391 kr och portföljvärdet vid årets slut blir 90.864 kr, dvs en värdeminskning på 9.136 kr. Det blir en skatt på 391 kr även när värdet på portföljen minskar med över 9.000 kr för helåret. Trots att det blev 3 bra reavinster på totalt 15.000 kr (15 %…) i Q2 och bara 1 av totalt 6 bolag tappar i värde, blir det en ordentlig förlust för reavinstportföljen.

Att göra göra upprepade reavinster är svårt, framför allt stora och snabba reavinster (typ 20, 15 eller 10 % på 6 månader…), och det blir alltid något förhoppningsbolag (typ 1 bolag av 6 möjliga…) eller flera småbolag (mycket vanligare…) som misslyckas.

Det är lätt att planera för snabba reavinster men svårare att genomföra dem i verkligheten” som Besser brukar säga….. 🙂

Aktieutdelningar från aktier….. Vi räknar på stabila utdelningsaktier i en Utdelningsportfölj med 4 % värdeökningstakt under året och utdelningar på 4 % av årets ingående värde utbetalade i Q2, som då återinvesteras. Även här går det sämre i slutet av året och det blir 0 % värdeökning under Q4.

Genomsnittligt kapitalunderlag blir 103.780 kr, skatten blir 387 kr och portföljvärdet vid årets slut är 106.050 kr, en ökning med 6.050 kr. Det ger en relativ skatt på 6.4 %. Det blir en helt annan avkastning och skattenivå, och den är också helt realistisk. En normal utdelningsportfölj ger runt 4 % i avkastning och cirka 10 % i relativ skatt. Det blir en tredjedel av den vanliga kapitalskatten på 30 %.

En ganska hyfsad skattenivå för en riskbegränsad avkastning” säger Besser…. 🙂

Aktiv Aktiefond…. Vi räknar på en Aktiv Aktiefond som ger 8 % brutto värdeökning för året men höga avgifter tar 2.5 % så värdeökningen blir bara 5.5 % över året. Inga inköp eller insättningar görs under året, men även här räknar vi med 0 % värdeökning i Q4. Alla (aktie-) fonder har också en egen fondskatt på 0.12 % på ingående värde som räknas med i den totala skatten

Genomsnittligt kapitalunderlag blir 102.082 kr, skatten blir 120 kr (fondskatt) + 383 kr (ISK skatt), totalt 503 kr, och värdet på fondandelarna är 104.182 kr vid årets slut. Det blir en värdeökning på 4.182 kr och en relativ skatt på 12 %. Ett helt OK resultat men det förutsätter att fonden fortsätter att utvecklas bra även i framtiden. Vilket tyvärr inte alla aktiefonder gör….

Räntefonder….. Man kan även ha Räntefonder på ett ISK konto, men det är ingen bra idé. Skatten tar det mesta av avkastningen. Vi räknar med 2.0 % brutto i värdeökning och med en avgift på 0.5 %. Det blir netto 1.5 % under året. Även här tillkommer den extra fondskatten på ingående värde.

Genomsnittligt kapitalunderlag blir 100.564 kr, skatten blir 120 kr + 377 kr (ISK), totalt 497 kr och värdet på fondandelarna vid årets slut är 101.508 kr, en värdeökning med 1.508 kr. Det blir en relativ skatt på 33 % för helåret.

Den här räntefonden kan nog betraktas som en högräntefond, som därmed har högre risker än vanliga lågräntefonder. I tider av nollränta på bankkonto och fortfarande med minusränta på statslåneräntan (slr ligger idag på minus 0.07 % i årsmedelvärde för 2020….) så kan man nog räkna med 1.5 % brutto på de flesta räntefonder. Det blir den relativa skatten ännu högre.

Med 1 % ränta netto i Räntefonden blir avkastningen 1.004 kr, ISK-skatten 376 kr och den  totala skatten 496 kr. Det blir en relativ skatt på 49 % för helåret. Något att tänka på….

Sparkonto…. Det finns många som även har sitt investeringskapital på ett ISK konto, dvs ett konto för sparande och som kapitalkonto. Vi räknar med noll insättningar under året och att ingående kapital är lika med utgående kapitalvärde. Med en sparränta på 0 % som vi har i dagens banker blir det, som Besser brukar säga, ”en garanterad negativ avkastning” på ISK kontot. Det blir bara skatter och ingen avkastning och inga intäkter. Inkomsträntan blir 0.00 % (noll…), värdet i slutet av året är fortfarande 100.000 kr.

Genomsnittligt kapitalunderlag blir också 100.000 kr, skatten blir 375 kr och avkastningen på ISK kontot är noll kronor. Det blir bara skatt och ingen avkastning.

Det vi ser är att ISK konto inte bör användas till alla typer av investeringar eller sparande. Om man inte har en hyfsad avkastning på sina finansiella tillgångar så bör man inte ha dem på ett ISK konto. Det gäller att tänka till ordentligt innan man börjar med finansiella investeringar. Eller som Besser brukar säga… ”Investigate before you invest”….

Kapitalunderlag…??

För lite större värden på olika finansiella tillgångar (se ovan…) t.ex. aktieportföljer, är det bara att räkna upp kapitalunderlaget med lämplig multipel. För ett ingångsvärde på en miljon så blir det en uppräkning med faktor 10 och då börjar skatten bli kännbar. För Besser blir det ett något större värde att räkna med och den skatten blir substantiell. Tyvärr inget vi kan göra något åt… 🙂

Slutsats

ISK konto är i princip ett bra konto för aktieinvesteringar, men det kräver också att avkastningen är positiv, helst realiserad och dessutom en bra bit högre än schablonskatten. Något att tänka på….

ISK skatten är ganska komplex i teorin när det gäller beräkningar av årets skattenivå men enkel att använda i praktiken för många aktieinvesterare. Skatten för 2021 blir 0.375 % på det genomsnittliga värdet på ISK kontot under året. En ganska enkel tumregel…

Om den realiserade avkastningen bara blir 3,75 % på genomsnittligt värde (för 2021…) så blir den relativa skatten 10 % att jämföra med vanlig klapitalskatt på 30 %. Något som borde kunna uppnås för de flesta seriösa utdelningsinvesterare…. 🙂

Kanske med undantag för just ”Coronaåret” 2020, då många aktieutdelningar ställdes in, men Besser gissar att vi får tillbaka normala utdelningar igen för 2021 och framåt. Självklart ger inte alla bolag utdelningar men har man bara ”stora, stabila och lönsamma” bolag i sin aktieportfölj så ser framtiden ljus ut för de flesta utdelningsinvesterare…. 🙂

Besser

Besser gillar skatter (….??) eller ska vi säga kunskap om skatter…. :-). Det har blivit flera inlägg om skatter under åren, men nu var det en annan bloggare (Fermentum vitae…) som också skrev om skatter så det blev en inspiration även för Besser.

Några kanske har läst det här förut, men nu blir det en sammanfattning, en uppdatering och en repetition, och det är aldrig fel. Speciellt när det gäller ett så viktigt ämne som skatter…. 🙂

Skattestruktur…??

Det mest fantastiska är att det inte finns någon officiell och översiktlig information om den totala skattestrukturen (och skattetrycket….) i Sverige. På skatteverket.se så finns massor av info, men bara om inkomstskatter för löntagare eller företagare. Alla andra skatter finns spridda på olika ställen och utan struktur eller sammanhang. Den här sammanställning är dock i huvudsak baserad på officiell information från skatteverket.se.

Skatterna i Sverige delas upp i fem olika slag av skatter. Det är skatt på tre inkomstslag samt skatt på konsumtion och punktskatter på insatsvaror.

Skatt på anställning och tjänst… Inkomst av tjänst är vanlig lön eller arvoden från anställning som utbetalas regelbundet, t.ex lön varje månad eller som engångsbelopp, typ arvode, ersättningar och bonus. Skatten gäller också för pensioner, oberoende av om det är allmän pension, tjänstepension eller privat pension.

Skatten periodiseras på kalenderår och bestäms både geografiskt och av inkomstslag med flera skattetabeller (kommuner…) och sex skattekolumner (inkomstslag…). Just periodiseringen kan ge intressanta skatteeffekter, s.k. skattemässiga asymmetrier, som jag skrivit om tidigare. Även arbetsgivaravgiften på 31,42 % kan räknas in här. Det är en ofta okänd och dold skatt på arbetsinkomster som inte syns på lönebeskedet.

Skatt på inkomst av företagande och näringsverksamhet… Skatt på näringsverksamhet är beroende av både typ av näringsverksamhet och omfattning av verksamheten. Skatten har många specialregler för företagare, t.ex. 3:12 reglerna för fåmansbolag, och är i övrigt mycket komplex med många möjligheter till avdrag från inkomsten av företagande. Det är en mycket omfattande skattelagstiftning så det blir alltså ingen genomgång av företagsbeskattningen i det här inlägget.

Näringsverksamhet som bedrivs av juridisk person t.ex. aktiebolag eller handelsbolag beskattas alltid som näringsverksamhet. Verksamhet som bedrivs av fysisk person skall uppfylla tre villkor för att räknas som näringsverksamhet. Villkoren är att näringsverksamheten har självständighet, har vinstsyfte och bedrivs med varaktighet.

Skatt på inkomst av kapital och avkastning…. Till skillnad från skatt på anställning och företagande som är progressiva skatter med många tröskeleffekter, så är skatten på avkastning från kapital proportionerlig mot inkomsten från första kronan helt utan begränsningar för storlek på inkomst eller över tid. Det fantastiska är att vanlig kapitalskatt på 30 % gäller utan tidsbegränsning och för all form av lös och fast egendom oberoende av om du ägt den i 5 minuter eller i 50 år. Inkomster och utgifter får kvittas mot varandra inom samma beskattningsslag och nettot blir föremål för beskattning.

Det finns två undantag (skattemässiga asymmetrier igen…). En är ISK skatten, som är en schablonskatt på ett kapitalunderlag som beräknas 4 gånger per år, och den andra är skatt på fonder och kapitalförsäkringar, som tas ut på värdet av andelarna vid beskattningsårets början.

Skatt på konsumtion av varor och tjänster… Konsumtion av varor och tjänster beskattas med både mervärdesskatt (moms) och i vissa fall även med punktskatter. Mervärdesskatt (moms) betalas på både varor och tjänster och är ej avdragsgill för privatpersoner. För privatpersoner är alltså moms alltid inräknat i priset på varan eller tjänsten, och därmed kan även den räknas som en dold skatt. Moms utgår med 3 skattesatser: 25 %, generell skattesats, 12 %, livsmedel, hotell- och resturangtjänster och 6 %, dagstidningar, böcker och persontransport.

Skatt på insatsvaror och punktskatter….. Punktskatter är speciella konsumtionsskatter på särskilt utvalda varor och tjänster. Punktskatterna är tänkta att används för att styra konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning och är även de helt dolda skatter. Några vanliga punktskatter är extra punktskatt på: sprit, tobak, bensin, vägtrafik, energi och koldioxid. Punktskatter omfattar även tull och skatt på import av varor utanför EU.

Några nyare punktskatter är energiskatt, koldioxidskatt, kemikalieskatt, flygskatt och skatt på plastpåsar. Dessutom finns flera andra punktskatter som alkoholskatt, tobaksskatt, fordonsskatt, trängselskatt, importskatt, lotteriskatt och reklamskatt. Notera att moms alltid läggs ovanpå alla punktskatter, både varor och tjänster drabbas av moms, som även här är en dold skatt.

Ett enkelt skatteexempel…!!

En person med ”vanlig lön” (under 42.885 kr/mån för 2020…) vill köpa en ny TV för 5.990.- . Först måste han få ut 5.990.- efter skatt (på 32,28 % för 2020…) så då krävs det 7.923.- i lön och arbetsgivaren måste då betala ut 10.412.- efter arbetsgivaravgiften (på 31.42 % för 2020…).

Men av 5.990.- för TVn så är 1.200.- moms (20 % på utgående värde..) och 400.- kemikalieskatt (320.- (maxvärde) + moms…). Det betyder att TV-handlaren själv får ut 4.390.- för värdet på TVn som skall täcka inköp, frakt, löner, övriga kostnader och vinst.

För att köpa en TV som har värde 4.390.- så betalas ett pris på 5.990.- och det blir skatter på 6.012.- Den totala skatten är högre än värdet på produkten !! Det blir en skattenivå på drygt 136 % av varans värde. Ganska fantastiskt…..

Om en person med oskattad inkomst (bidrag eller svarta löner) köper en begagnad TV för 5.990.- (eller 4.390.-…) på blocket.se så blir det inga skatter alls. Då får köparen ta hem hela värdet (marknadsvärdet….) av TVn och säljaren får behålla hela beloppet (hela intäkten…) av försäljningen.

Det blir en ordentlig skillnad skattemässigt, när priset är lika med värdet och köpet sker med obeskattade inkomster så minskar skatten med drygt 6.000.- för ett enkelt TV köp. Ganska fantastiskt igen….

Lite skattehistorik….??

Några av de viktigaste och största skatterna är arbetsgivaravgiften (c:a 31 %), kommunalskatten (c:a 32 %) och moms (25 %). De skatterna betalas av alla anställda på alla inkomstnivåer och drabbar därmed alla svenskar som jobbar, även de flesta låginkomsttagare.

Kommunalskatten är också lite speciell för den varierar stort mellan Sveriges kommuner. För år 2020 varierar den från 29.18 % (Österåker) till 35.15 % (Dorotea). Det betyder att för en inkomst på typ 30.000.- i månaden så betalar man 21.600.-  mer i skatt (varje år….) om man bor i Dorotea jämfört med Österåker. Nästan 2.000 kr i extra skatt varje månad på en ”normal lön”. Något att tänka på…

 ”Det gäller att bo i rätt kommun med rätt kommunalskatt” som Besser brukar säga….

Att skattetrycket ökar varje år är någon som de flesta har känt av men kanske inte har tänkt närmare över. Många svenskar tror att vi alltid haft höga skatter i Sverige, men så är det inte. Det är de små stegens tyrrani som gör attt svenskarna inte gör skatterevolt, men det är ganska fantastiska skatteökningar som skett de senaste åren.

Här kommer lite skattehistorik….

Den medelkommunala skatten låg 1945 på 10,2 %, moms fanns inte alls. Andra värdskriget var slut, svensk industri fungerade utmärkt och det svenska folkhemmet började byggas upp.

Den medelkommunala skatten låg 1955 på 12,2 %, moms fanns inte alls. Svensk industri gick på högvarv, exporten, lönerna och levnadsstandarden ökade för varje år.

Den medelkommunala skatten låg 1965 på 17,2 %, moms (oms) låg på 6,4 %. Folkhemmet utvecklades vidare, det fanns jobb för alla och extrajobb lönade sig bra.

Den medelkommunala skatten låg 1980 på 29,1 %, moms låg på 23,5 %. Ganska fantastiskt, på bara 15 år så nästan fördubblades kommunalskatten och momsen nästan fyrdubblades.

Sverige var fortfarande ett framgångsrikt land men skatten och marginaleffekterna blev helt otroliga. Marginalskatten för vanliga löner var 82 % och för lite högre löner upp mot 87%. Men alla förmåner var skattefria och alla avdrag var 100 % avdragbara mot lönen. Det lönade sig fantastiskt bra med fri tjänstebil, fria reseförmåner, fria traktamenten och subventionerade luncher. Även höga skulder och lån på boende eller finansiella investeringar lönade sig bra när räntan var 100 % avdragsgill och Inflationen tog hand om amorteringarna. Men alla fick inte skattefria förmåner och alla fick inte låna till bostaden eller något annat. Det var (mycket…) svårare att få lån till bostadsköp när alla banker hade tuffa kreditrestriktioner mot (!!) utlåning. De som kunde utnyttja möjligheterna blev vinnare på de höga skatterna.

Den medelkommunala skatten låg 1990 på 31,2 %, moms låg på 24,2 %. Tio år senare var inflationen fortfarande rekordhög och framför allt bostäder ökade kraftigt i värde samtidigt som inflationen fortfarande tog ut skulderna. Folkhemmet faller sönder med för höga skatter när några få blev vinnare och många (alla andra…) blev förlorare.

Sen händer en hel del under 1990-talet och framåt. Det blev lite som en nystart för skatter i Sverige efter skattereformen 1990. Kreditrestriktionerna slopades och marginalskatterna sänktes, men det höga totala skattetrycket fortsatte med många år av värdens högsta skattetryck. Något som vi  har haft kvar sen dess. Med ökande rationaliseringar och höga löne- och skattenivåer blir det allt färre ”vanliga jobb” kvar i Sverige. Den senaste drygt 5 åren med minusränta har inte heller hjälpt vanliga (yngre….) svenskars vardag när bostäder bara blir dyrare och skulder, konsumtionslån och klyftorna ökar i samhället. Åter är det några få (mest äldre…) som blir vinnare och många (mest yngre…)  som blir förlorare.

Den medelkommunala skatten ligger 2020 på 32,28 %, moms ligger på 25,0 %. Det har gått 30 år sen 1990 och vi har nu ett helt nytt samhälle där många saknar jobb, lever på bidrag och bor i  ”utsatta områden”. Det blir ökade klyftor, ökad kriminalitet och ökad otrygghet för alla svenskar.

För att betala för den här nya samhällsutvecklingen kommer skatterna att behöva höjas ordentligt framöver, mest för alla som fortfarande har ett jobb, oberoende av om de är låginkomsttagare, medelinkomsttagare eller höginkomsttagare. Det blir både nya skatter och höjda skatter. Främst är det de dolda skatterna som kommer att höjas och nya skatter skapas, ofta under beteckningen ”miljöskatter” eller ”miljöavgifter”.

Hur blir skatterna i framtiden…. ??

Den medelkommunala skatten kommer 2030 att ligga på 38,50 % och moms på 28,0 %. (En gissning från Besser…. ) Inte bara de dolda punktskatterna (”miljöskatterna…”) kommer att öka. Även kommunalskatter och moms kommer att höjas för att betala för bidrag och vård i det tudelade samhälle som växer fram i Sverige. Det blir ett tuffare samhälle för alla ”vanliga svenskar” som går till jobbet varje dag oberoende av lönenivå. Det är bäst att förbereda sig mentalt redan nu…..

Lafflerkurvan….??

De flesta vet kanske att Lafflerkurvan beskriver en funktion som visar total skatteintäkt jämfört med skattenivå för arbetsinkomster. Ganska enkelt beskrivet så ökar de totala skatteintäkterna upp till en viss skattenivå för att sen sjunka när skatterna ökar. I Sverige har vi redan passerat maxvärdet på kurvan och att vi nu äntligen tog bort värnskatten (på 5%) för beskattningsåret 2020 (dvs minskar högsta marginalskatten med 5 % från 57 % till 52 %) är ett tecken på det. En minskad marginalskatt leder till högre total skatteintäkt. Alla svenskar tjänar på att höginkomsttagare både blir fler, jobbar mer och stannar kvar i Sverige. Då blir det mer skatteintäkter att dela på för oss alla.

Men skatter påverkar inte bara arbetsinkomster. Alla lättrörliga skattebaser påverkas.

Spritskatten är ett typexempel. Redan idag har Systembolaget en marknadsandel under 40 % på alla spritdrycker, trots att det är ett monopolbolag. Det mesta av den sprit som vi dricker idag är alltså inte köpt på eller beskattad av Systembolaget.

Vad skulle hända om politikerna tredubblade skatten på sprit? En flaska whisky skulle kosta runt 600 kr på Systemet och ännu fler svenskar skulle köpa tax free, smuggla, köpa svart eller bränna själva. Det skulle bli ännu färre som köpte whisky på Systemet och totalt sett skulle det bara bli ännu lägre totala skatteintäkter från spritförsäljningen och Systembolaget.

Det finns en Lafflerkurva för alla skatter. Om skatterna blir för höga så minskar den totala skatteintäkten. Men vi har alla individuella Lafflerkurvor för både jobbskatter och alla andra skatter, så det finns inga exakta siffror att gå efter. (Jämför t.ex. TV köpet ovan….)

Vi har redan gått förbi toppen av Lafflerkurvan för många punktskatter där det finns alternativa inköpsmöjligheter. Det gäller främst tobak, sprit, vin och öl. Det är därför det finns så många färjor och dagskryssningar med tax free försäljning från Sverige.

Hur miljösmart är den trafiken? Här är en av många höga skatter som inte är bra för varken miljön, konsumenterna eller samhället. Det gäller också för den symbolpolitik med många opportunistiska ”miljöavgifter” och miljöskatter” som mest är negativa för både miljön eller skatteintäkterna.

Skattebegränsningar…!!

Det finns några fundamentala skatteprinciper och begränsningar som man kanske inte tänker på. Framför allt inte våra politiker som höjer skatter och skapar nya skatter. Det blir både begränsningar och undantag som gör att många av skatterna ofta blir helt meningslösa. Det är som vanligt den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet som även gäller för skatter…. 🙂

Några skattebegränsningarna är…

Svenska skatter gäller bara i Sverige…. Ganska självklart. Allt du kan köpa utanför Sverige har ingen svensk moms eller svenska punktskatter. Det gäller allt från tax free sprit till köp av ny segelbåt i Tyskland (bavariayachts.com). Om den nya segelbåten kostar 800 tkr så slipper du svensk moms på 160.000.- (20 %), en ganska bra förtjänst för att själv segla hem båten från Tyskland.

Det gäller också om du jobbar utomlands i minst 6 månader (sexmånadersregeln…) oberoende av om det är svensk eller utländsk arbetsgivare. Då betalar du ingen svensk inkomstskatt och ofta är också lönenivån och arbetsvillkoren bättre, så det lönar sig dubbelt. Att ta ett halvårsvikariat som läkare eller sjuksköterska i Norge eller i varmare länder lönar sig fantastiskt bra. Eller att jobba på oljeplattform eller som skidlärare i Alperna eller… (Hur bra är det för Sverige och det svenska samhället att svenska läkare och sjuksköterskor jobbar och flyttar till Norge….?)

Svenska skatter gäller bara för svenskar…. Ganska självklart igen så gäller många skatter bara för skatteregistrerade svenskar. Typexempel här är alla hantverkare som renoverar lägenheter, villor och sommarstugor runt Stockholm, Göteborg och i Skåne. Det är skickliga yrkesmän från de baltiska staterna, Ryssland, Polen eller nu senast till och från Ukraina, som erbjuder bra och billiga jobb till vanliga svenskar (privatpersoner….) som vill renovera sin bostad. De här hantverkarna betalar inga arbetsgivaravgifter (31 %) eller kommunalskatt (32 %) och då blir timkostnad och totalpris något helt annat… :-). (Det går utmärkt att få ROT avdrag som privatperson även på den här typen av renoveringsjobb om man bara vet hur man gör….)

Det mesta som de här hantverkarna behöver i Sverige tar man med sig från hemlandet och då blir det nästan inga svenska skatter alls att betala. Ingen svensk moms att betala, det blir ingen svensk fordonsskatt på utlandsregistrerade bilar, och ingen alkoholskatt eller moms på alla spritflaskor (och allt annat….) som varje gång följer med i bilen till Sverige….. 🙂

Det här gäller även för företag, typexempel här är transporter och åkerier. Åker man regelbundet E4 mellan Helsingborg och Uppsala så ser man massor av utländska långtradare. Många lastbilar är från Rumänien eller Bulgarien som kör transporter på uppdrag av svenska företag. De här lastbilschaffisarna har låga löner och betalar varken arbetsgivaravgifter eller kommunalskatt. De betalar inte heller in någon moms i Sverige. Inga inköp av varor, allt som behövs för körningen är redan köpt i hemlandet och inga inköp av tjänster, de sover över i hytten om det behövs.

Utan höga skatter och med låga löner blir det helt andra priser på transporter och åkerier även för svenska företagskunder. De som förlorar mest är vanliga svenska åkerier med svenska lastbilschaufförer. Åkerierna förlorar kunder och chaufförerna förlorar jobben. För höga skatter blir inte lönsamt för någon i Sverige, inte ens för svenska företag med avdragsmöjligheter.

Svenska skatter gäller bara för det som kan registreras…. I realiteten är det bara varor och tjänster som är centralt registrerade hos myndigheter eller hos skatteverket, där man kan vara säker på att få in skatterna. Typexempel är delningsekonomin mellan privatpersoner. Det gäller uthyrning av allt från bostäder (airbnb.se) till privatbilar (snappcar.se). Där blir det inga skatter alls, inga löneskatter, inga kapitalskatter och ingen moms när affärer mellan privatpersoner inte kan registreras på samma sätt som för företag. Samma sak gäller för alla utländska hantverkare som inte finns registrerade i Sverige och som därmed inte betalar svenska skatter. Och det gäller också för nästan all ”lös egendom” som är oregistrerad, oberoende av om det är segelbåtar, konst, smycken, guld eller något annat.

Det finns många sätt att undvika onödiga skatter och ändå få bra kvalite på både varor och tjänster för privatpersoner. Den stora skillnaden skattemässigt mot företag är att vanliga utgifter inte är avdragsgilla för privatpersoner. Att våra politiker införde ROT avdrag för privatpersoner för några år sen är en konsekvens av det här problemet, men jag tror inte att det hjälper.

Med allt fler som lever på kriminalitet och bidrag så behövs hela tiden högre skatter som betalas av alla vanliga svenskar som går till jobbet varje dag. Men när skatterna blir alldeles för höga så försöker allt fler personer att undvika de här skatterna med både lagliga och olagliga metoder.

Det vi ser här är att Lafflerkurvan fortfarande gäller. Om skatterna blir allt för höga så letar både privatpersoner och företag efter billigare lösningar och då blir det lägre eller inga skatteinkomster alls för skatteverket och svenska politiker.

Internationella skatter…..??

Självklart finns det skatter även i andra länder men de är ofta lägre och annorlunda utformade. Det finns också en liten ”skatteassymetri” även här…. :-).

Sen Sverige gick med i EU (1995) så gäller nu allt mer av EU regler och EU lagar. Det gäller allt från hur svenska gurkor skall se ut till ursprungsbeteckningar för Kalix löjrom, men det fantastiska är att det inte finns några EU-skatter. Alla länder i EU utformar sina egna skatter helt på egen hand.

Men vi har fortfarande de fyra grundläggande friheterna. Inom EU har vi fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. Det betyder att allt fler länder inom EU numera konkurrerar om skatteintäkter från både privatpersoner och företag.

Ett exempel är Portugal som nu ger inflyttade pensionärer full skattefrihet i 10 år för alla tjänstepensioner och privata pensioner. Det är numera många svenska pensionärer som flyttar till  Portugal i stället för till Spanien som tidigare var det vanliga alternativet. Men även Spanien, Thailand och Florida är andra alternativ för svenska pensionärer som har bättre klimat, hög levnadsstandard med lägre skatter och levnadsomkostnader.

Att många svenskar (typ företagare, höginkomstagare….) alltid kommer att fortsätta betala höga skatter i Sverige, är inte något som svenska politiker kan räkna med. Det finns allt fler alternativ, både för privatpersoner och företag, och det blir större konkurrens om skatterna inom EU. Det kommer inte att löna sig varken för svenska politiker eller det svenska samhället att höja alla skatter….

Slutsats

Svenska skatter är höga, mycket snåriga och ofta dolda. Den totala skattestrukturen finns inte ens redovisad på skatteverkets hemsida. Varför är det så? Är det för att politikerna (och skatteverket….) inte vill att vi svenskar skall se hur mycket vi verkligen betalar i skatt?

Ett enkelt skatteexempel visar hur mycket vi betalar i skatt bara för att köpa en enkel TV. Det finns massor av andra varor (och tjänster….) som har ännu större skattekilar. Att känna till, förstå och undvika onödiga skatter blir bara allt viktigare i Sverige

Trots att vi har ett av värdens högsta skattetryck så kommer våra politiker att försöka höja både vanliga skatter och införa nya (och dolda….) punktskatter. De kommer alla att heta ”avgifter” eller något med ”miljö” men verkligheten är att det bara kommer att bli ett allt högre skattetryck i Sverige.

Det är därför det blir allt viktigare att ha kunskap om just skatter för att undvika de ”onödiga skatterna” i framtiden. Den ”individuella Lafflerkurvan” på tjänster och varor kommer att vara avgörande. Det lönar sig t.ex. att göra saker själv (måla om fönstren…), utnyttja ROT avdrag för större renoveringar (billiga utländska hantverkare….) och undvika höga punktskatter (köpa whisky tax free….). Besser gör också allt det här……. 🙂

Besser

Det här inlägget är bara delvis en fråga om investeringar. Investeringar skall vara långsiktiga, riskbegränsade och förutsägbara enligt Besser, men även andra beslut bör göras med de tre förutsättningarna i minnet. Det blir en fråga om vilka möjligheter man har att agera när det gäller olika situationer i livet. Det är också en principiell fråga om hur man vill leva sitt liv. Kanske är det främst framtiden och samhällsutvecklingen som man då måste ha bra koll på… 🙂

Change or Adapt…

När det gäller samhällsutvecklingen så har vi under de senaste åren sett flera förändringar som inte är positiva. Det är allt från grov kriminalitet med gäng skjutningar till en känsla av allmän otrygghet i samhället. Är man inte nöjd med den utvecklingen och vill förändra sin egen situation så har man i princip två möjligheter.

Antingen försöker man Förändra (Change..) utvecklingen eller så Anpassar man sig  (Adapt…) till utvecklingen. Det är principiellt en mycket stor skillnad.

Att förändra utvecklingen kräver en kollektiv insats, det är inte någon man kan göra själv. Ett sätt att få förändring är att väcka opinion och påverka andra människor i samhället för att därmed försöka få till en förändring. Det är det som politiker gör (eller borde göra…) främst genom att nå ut via massmedia. Men därmed blir också media som tidningar, TV och radio allt mer politiserade när fakta minskar och innehållet mest blir åsikter som förs fram av politiker (eller journalister med en dold agenda….!!). Media blir allt mer en megafon för de ideer och åsikter som är populära just nu, den så kallade ”åsiktskorridoren”.

Att anpassa sig till utvecklingen är något helt annat. Det kräver bara ett individuellt ansvar som inte är beroende av andra personer eller politiska beslut. Visst kan det ofta vara svårt att anpassa sig  på kort sikt men det viktiga är att principiellt tänka den tanken redan från början. Det blir viktigare att kunna förutsäga (gissa…) hur utvecklingen blir framöver och redan idag ta de steg som behövs för att inte drabbas av negativa förändringar i framtiden.

Men även för ”förändringar i framtiden” så gäller ”den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” som Besser skrivit om tidigare. Besser rekommenderar som alltid verkligheten… 🙂

Besser rekommenderar alltså en anpassning till samhällsutvecklingen. För det så krävs det både resurser (främst finansiella och intellektuella resurser….) och en förmåga att bedöma (förutsäga…) hur samhället kommer att utveckla sig i framtiden.

Vi kommer inte att få tillbaka det samhälle vi en gång hade i ”folkhemmet.” Framtiden blir ett allt mer segregerat samhälle där främst bostad och närområdet blir viktigast. Det gäller helt enkelt att välja var och hur du vill bo, att välja rätt område, rätt grannar och vilka du umgås med. Det gäller också i vilken skola dina barn går, vilken vård och omsorg du kan få och hur den offentliga miljön ser ut där du bor.

De utsatta områdena” med kriminalitet och oreda kommer att bli allt fler och de kommer att breda ut sig. Det gäller både landet, städer och stadsdelar. Redan idag finns det inte bara förorter utan hela städer som man helst bör undvika. (Typ Malmö, Södertälje och Örebro) Anpassningen till den utvecklingen är att redan idag planera för var du vill leva och bo imorgon.

Men för att kunna välja bostad och livsstil så krävs det resurser, främst kanske finansiella resurser (kapital…) men också kunskap och erfarenhet, som behövs för att bedöma situationen och göra rätt val.

Besser rekommenderar att man redan idag tar sig en ordentlig funderare på hur man vill ha det i framtiden och vad som krävs för att nå dit.

Eller som Besser brukar säga, ”När det gäller framtiden (och samhällsutvecklingen…) är det bättre att vara proaktiv idag än reaktiv i morgon.”

Exit, Voice and Loyalty…

Även här är frågan hur man hanterar missnöje i både den mindre skalan i företag och i samhället i stort. Det har under de senaste åren forskats allt mer, inom både företagsekonomi, organisationsteori och marknadsföring men också inom samhällsvetenskap, på hur människor reagerar på missnöje och försämringar.

Den grundläggande forskningen gjordes av professor A. Hirschman redan i slutet på 1960-talet och 1970 publicerade han sina rön i boken ”Exit, Voice and Loyalty – Response to decline in firms, organisations and states”. En klassiker som också finns i Bessers bokhylla.

När det gäller samhällsutvecklingen så kan ”Exit” på svenska också beskrivas som ”Plan B”. Fredrik Bergström gav 2007 ut boken ”Plan B – den dolda jakten på välfärd”. Så här beskriver han sin syn på ”Exit”…

För mig är exit att man så att säga lämnar systemet på ett eller annat sätt. Plan B är en annan benämning som vi har använt oss av för begreppet exit. Att acceptera systemet fullt ut och följa det är plan A. Men om man känner att plan A inte är ett realistiskt, eller ett tillräckligt bra alternativ så utnyttjar man plan B – som går ut på att kringgå systemet.”

Det Fredrik Bergström menar är att om människor anser att möjligheten att följa lagar och regler i samhället är dyra och kostsamma (t.ex höga skatter eller krångliga regler…) så kan man antingen välja ”Exit” (att kringgå systemen), ”Voice” (att bilda opinion mot systemet) eller ”Loyality” (som är plan A, att man helt enkelt är lojal mot systemet).

I boken Plan B analyseras begreppet Exit från välfärden utifrån tre perspektiv: Anpassning, Flykt eller Fusk.

Anpassning (Adapt igen….) är att människor helt enkelt anpassar sig till verkligheten. Bergström ger som exempel att när den offentligt finansierade sjukvården inte levererar vad som förväntas, så anpassar man sig  till systemet genom att utnyttja privata kontakter man har med läkare eller teckna privata sjukförsäkringar för att få bättre och snabbare vård.

Flykt i välfärden är enligt Bergström, att om man får långa väntetider i Sverige, t.ex. för sin cancer-operation, så köper man en snabbare vård genom privata företag och blir opererad i någon av de baltiska staterna eller annan plats i EU. Det finns redan idag gott om annonser i media för den här typen av privat sjukvård. Även mer avancerad tandvård är både bättre och billigare i t.ex Estland. Det lönar sig bra att ta en kort resa dit om man har rätt kontakter.

Flykt betyder inte att man kringgår lagen , men att man utnyttjar alla möjligheter och kryphål som finns. Flykt blir också vanligare och enklare när svenskarna blir allt mer mobila. Kunskap och info finns i överflöd på webben och att både resa och investera utomlands blir allt lättare. Att kunna flytta, både för personer och för kapital är två av grundstenarna i EU.

Fusk sker huvudsakligen när det blir extremt lönsamt att bryta mot lagar och regler. När skatterna växer och skattekilarna mellan skattade och obeskattade inkomster är höga (upp mot 62 %) så blir det ännu mer lönsamt att köpa svarta tjänster. Det finns idag både hela branscher och landsdelar där svartjobb är utbrett. Att som privatperson (utan avdragsrätt…) köpa svarta tjänster eller ta emot betalning utan kvitto är i många sammanhang både accepterat och vanligt.

Fusk är naturligtvis fel, men som samhället har utvecklats så tvingar samhället (politiker…) medborgarna att hitta egna lösningar och ta egna initiativ. När politiker (med höga löner och många förmåner…) inte har respekt för vanliga medborgares problem, så tvingas övriga svenskar till andra ”exitlösningar”. När ”alla andra” också ”fuskar”, så minskar lojaliteten mot samhället och systemet.

Tyvärr är det dit vi är på väg anser Besser. Politikerna kommer inte att fixa samhällets problem och lojaliteten med samhället minskar. Det kommer att bli allt tydligare och större skillnader i framtidens samhälle, och då gäller det att redan idag välja vilken del av samhället man vill leva och bo i ….

Supply and Demand…

Den  här delen gränsar också lite till företagsekonomin där ”Utbud och Efterfrågan” är de klassiska parametrarna för prisbedömningar. Enligt prismodellen så uppstår ett jämviktsläge där priset bestäms när kvantiteten på utbud och efterfrågan når jämvikt på marknaden.

Men utbud och efterfrågan har också en påverkan av hur marknaden utvecklas, oberoende av vilken typ av marknad och storlek på marknaden. Även samhällsutvecklingen (och de priser och kostnader som finns där…) kan sägas vara beroende av ”Utbud och Efterfrågan”.

Samhällsutvecklingen…

Rent principiellt kan man då se 3 olika psykologiska faktorer som påverkar både priser och samhällsutveckling. De är ”önskan, möjlighet och tvång”. Det är lite som det jag tidigare skrivit om, den stora skillnaden mellan ”att vilja, att kunna och att genomföra”. Det blir ofta också den stora skillnaden mellan teori (att vilja…) och verklighet (att genomföra…) som Besser också skrivit om.

Bostadsmarknaden…

Om vi som exempel på samhällsutvecklingen tar bostadsmarknaden så kommer det, som vi har sett ovan, att bli en ökande efterfrågan på säker och trygg livsstil och möjligheten att välja ett bra boende och en bra närmiljö. Det är i grunden en önskan från allt fler om ett bättre liv i framtiden. Så hur blir då utbudet?

Den klassiska lösningen för politiker är att exploatera nya områden och bygga nya bostäder. Men nya bostäder på nya områden är inte alltid detsamma som trygga (osäkerhet….), säkra (begränsad infrastruktur…) och bra (mest fuskbyggen…) bostäder.

Det kommer även i framtiden bara att finnas ett begränsat antal trygga, säkra och bra bostadsområden. Kanske inte ens i varje stad eller på varje ort. Det kommer alltid att finnas en önskan att bo bra och säkert och det kommer alltid att finnas en efterfrågan på på den typen av bostäder och bostadsområden.

Men alla städer, stadsdelar och småorter kommer inte att kvala in. Det kommer tyvärr att finnas allt fler orter och städer som man helst bör undvika helt och hållet. Det gäller att ha koll på läget…

Så hur blir det då med möjligheten att välja ”en bra bostad i ett bra område”? Här kommer några individuella begränsningar in i bilden. För att få en bra bostad så krävs det numera att man kan köpa den, oberoende av om det är en lägenhet, ett radhus eller en villa. Då krävs det också eget kapital (kontantinsats) och lånemöjlighet (lånelöfte). Finansiella resurser blir allt viktigare….

För att få ett vettigt bostadslån så kräver bankerna numera ganska tuffa villkor på inkomst av tjänst (och fast anställning….). Visst kan man få bostadslån från andra finansbolag men då blir räntorna högre och privatekonomin sämre. Inget som Besser rekommenderar….

Det blir alltid färre som har möjligheten än viljan. Då måste man planera redan från början för att också ha en realistisk möjlighet till ett eget val av bostad och bostadsområde.

Det som är lite speciellt med bostadsmarknaden är att det också finns vissa delar av tvång med i spelet. Det är främst skilsmässor (en bostad skall bli två bostäder), utökning i familjen (liten bostad skall bli större bostad), att orken tryter när man blir äldre (från större villa till mindre lägenhet) eller dödsfall (dödsboet säljer bostaden oberoende av storlek).

Tyvärr så är bostadsmarknaden så hårt reglerad och beskattad att det inte finns en fungerande marknad med vanliga hyreslägenheter. Antingen så har man låga hyror i äldre hyresfastigheter eller så blir hyrorna mycket höga i de nyproducerade hyreslägenheterna. Det driver fram en svart marknad av hyreskontrakt, främst i storstäderna. Då är köpta BRF lägenheter med låga hyror och bra områden att bo och leva i ett bättre val, även om priserna är höga. Självklart är också radhus eller villa andra alternativ men även de har höga priser i bra områden.

 Perfekt konkurrens…

För att Supply and Demand skall fungera så krävs det perfekt konkurrens och det finns inte i dagens svenska bostadsmarknad som är starkt begränsad av olika skatter, lagar och regler. Det betyder också att det blir en konstgjord prisnivå på attraktiva bostäder främst i storstäderna.

Besser gissar att de här reglerna kommer att hålla isig och bli ännu striktare i framtiden. Det kommer inte att bli lättare att hitta en bra bostad i framtiden. Det gäller också för nybyggda bostäder som mest är byggfusk med dålig kvalitet till höga priser. Gå inte i den fällan….!!

Att vänta på den optimala bostaden kommer inte att lyckas. Det blir allt färre ”bra bostäder” när kriminalitet och osäkerhet fortsätter att breda ut sig.  Då kommer även ”vanliga bostadsområden” att bli allt mer utsatta för rån, inbrott och otrygghet.

I Stockholm syns det tydligt att äldre och etablerade villaområden som ligger geografiskt nära utsatta förorter drabbas allt mer. När kriminaliteten breder ut sig så är det de närmaste områdena som drabbas först. Det blir allt viktigare även med ett rent geografiskt avstånd till ”utsatta områden”.

Besser rekommenderar att man gör sin hemläxa först. Vilka städer, orter och förorter skall man helt undvika? Var finns det bra bostadsområden i andra städer och orter? Vilken prisnivå ligger bra bostäder på i de här städerna, orterna eller områdena? Vad har jag / vi råd att betala, både för inköp och månadskostnad?

Sen bör man köpa en så bra bostad man kan redan nu. Då kan du / ni köpa en bättre senare. Tyvärr kanske du / ni blir tvungna att flytta till en annan stad eller ort. Antingen på grund av otrygghet eller finansiella begränsningar, det spelar ingen roll, ett bra boende blir allt viktigare i framtiden, och kanske också viktigare än ett bra jobb. Det är bättre att hitta ett nytt jobb där man trivs även om lönen inte är på topp än att bo kvar i ett område med otrygghet och växande kriminalitet. Kanske är pendling en lösning?

Slutsats

När det gäller framtiden så finns det många förhållningssätt. Att ignorera framtiden är inte speciellt smart, och att lågprioritera framtiden för att högprioritera nutiden (”vi har så stressigt och mycket att tänka på just nu”…) är inte heller något som Besser rekommenderar….

Som vanligt är det ”Planning, Preparation and Performance” som gäller, men framtiden står inte still, det blir en iterativ process.

Planning är att kunna göra rätt bedömningar (eller kanske gissningar….) om framtiden. Det är den första och viktigaste delen.

”Preparation” blir i det här fallet också en del av ”Planning” där både ökade kunskaper och ökade finansiella resurser blir input till ny planering.

”Performance” blir också en del av den pågående processen. Det gäller att kontinuerligt anpassa sig, men det kräver att man gjort hemläxan först och också har möjligheten till förändring. Då är det bäst  att börja redan idag…. 🙂

Det som också inses är att det är svårt att på egen hand förändra samhällsutveckling, men lättare att anpassa sig (och planera för…) med individuella lösningar. Det betyder inte att man skall sakna ett engagemang för samhället i stort (mycket viktigt tycker Besser…) men att man planerar för verkligheten och inte för ett önsketänkande.

Besser

Besser gillar både kunskap och erfarenhet när det gäller det mesta men speciellt när det gäller aktier och investeringar. Mer kunskap (och ibland även mer erfarenhet…) får man genom att läsa fler böcker. Besser läser (ganska oregelbundet….) allt fler nya investeringsböcker, och försöker att läsa minst en ”investeringsbok” per kvartal.

Nu har det blivit tre nya böcker som jag läst under våren och sommaren som egentligen borde ha recenserats redan då, men nu är det dags till hösten i stället. Vi kör direkt med första boken….

”Finanskrascher, Från kapitalismens födelse till Lehman Brothers” av Lars Magnusson

Lars Magnusson (LM) är professor i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet och även ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin. Han har skrivit flera läroböcker för universitetsutbildningen i företagsekonomi och man kan nog hävda att han är en av Sveriges ledande forskare och auktoritet i ekonomisk historia.

Boken som kom ut 2018, är inbunden, tryckt i Falun och omfattar 244 sidor text. Jag köpte den på bokrean för 89.- . Boken innehåller ett urval av kortare men bra beskrivningar av ”finanskrascher” fram till den senaste runt 2008 till 2009.

Tyvärr är boken inte så bra som den skulle kunna ha varit. Ganska naturligt är det en bok med ”populärkulturens perspektiv” som LM själv framhåller redan i början av boken, men det saknas något. Det är svårt att ställa om från akademisk stringens och korrekthet till något som skall passa alla nivåer av läsare. Som det står på baksidestexten, ”en allmän ekonomihistorisk skildring utan svår fackterminologi”. Men det finns naturligtvis massor av noter (288 st) och en gedigen litteraturförteckning. Kanske borde mer hårda fakta och fler ”facktermer” varit med i boken.  Boken är annars bra och mycket lättläst (populärkultur…), men för Besser var den dock lite av en besvikelse. (Besser är medveten om att han nog har lite större krav än många andra…. 🙂

Det som också saknades var mer handfasta slutsatser om hur och varför de olika finanskrascher uppstår. Det LM gör är att ha teoretiska resonemang om olika orsaker men det blir bara akademiska slutsatser som att ”man inte med säkerhet kan veta” vad som låg bakom varje finansbubbla. Även med ”90 % säkerhet” så vet man rent akademiskt inte vad som hänt 100 %. Som läsare får man dra sina egna slutsatser, vilket kanske är helt OK, men det hade varit kul att veta vad LM tyckte

Men man kan inte klaga på innehåll och omfattning. Boken tar upp alla de klassiska finanskrascherna från ”Tulpanhysterin” i Amsterdam år 1636 till Lehman Brothers konkurs i New York i september 2008, och den ger också en bra beskrivning av kapitalismens födelse i Genua på 1200-talet.

Det blir ett tiotal bra beskrivningar av de senaste 500 årens mest uppmärksammade finanskrascher och dessutom några mycket bra men akademiska resonemang om kapitalism (Vad är kapitalism ?) samt  finanskrascher och bubblor (Hur uppstår de? Kan de undvikas?).

Skall man köpa boken? Absolut! Allt som allt, en bra och sammanfattande bok om det aktuella ämnet ”Finanskrascher”. Betyg 4 av 5 från Besser som rekommenderar boken som ett standardverk i bokhyllan. Kan numera tyvärr bara köpas som pocket, pris 59.- på både bokus.com och adlibris.com. En fantastisk investering för 59 kronor tycker Besser…. 🙂

“The Money Game” av Adam Smith

Det här är en bok som jag för något år sen fick tips om från en bloggläsare, och det är en riktig klassiker skriven av pseudonymen ”Adam Smith” redan 1967. Självklart är det inte den riktiga Adam Smith (1723 – 1790)  som har skrivit boken men hans idéer och teorier har påverkat författaren, som i verkligheten heter George J.W. Goodman, (GG).  GG är något så ovanligt som både högutbildad (universitetsstudier i både Oxford (UK) och Harvard (USA)) och en mycket framgångsrik journalist och författare. ”The Money Game” låg på NYT Bestseller List under nästan ett helt år när den kom ut våren 1968.

Boken finns att köpa som pocket med senaste tryckningen från 1976. Den innehåller 253 sidor med liten text och finns på t.ex. adlibris.com för 177.- kronor.

“This is a modern classic” (Paul A Samuelson, Nobelpristagare 1970) och “The best book there is about the stock market and all that goes with it” (The New York Times Book Review) är två uttalanden om boken.

Det är en lite speciell bok. Den är skriven med mycket humor och liknar lite ”Where Are the Customers´ Yachts?” (1940). Warren Buffett (WB) ansåg att GG var den näst bäste författaren nånsin att beskriva hur aktieinvesteringar på Wall street fungerar. (Bäst ansåg WB att Fred Schwed var med just Where Are the Customers´ Yachts?, en bok som Besser naturligtvis också har i bokhyllan och varmt rekommenderar.) Båda böckerna kan läsas som ren underhållning men kräver nog också gedigen kunskap om, och intresse för finansiell historia och Wall Street.

När boken först kom ut 1968 så var  det under 1960-talet en helt annan tid för investeringar. USA hade hämtat sig från senaste Koreakriget, industrin gick på högvarv och framtidstron var stark, men det var också stora och kraftiga börscykler redan då. Allt fler privatpersoner började investera i aktier på Wall Street. De flesta (då som nu….) satsade sina sparpengar på ”snabba klipp i framgångsrika företag”. Men aktieinvesteringar kräver också kunskap, erfarenhet och självkännedom. Boken är mest känd för citatet ”If you don´t know who you are, the stock market is an expensive place to find out”.

Skall man köpa boken? Den är överkurs och kanske inte för alla. Den här boken kräver både kunskap och koncentration, skriven med mycket liten text och med udda aktie- och investeringsreferenser. Men är man bara medveten om de problemen så rekommenderas den varmt av Besser. Boken får betyg 5 av 5 möjliga av Besser.

”Familjedynastier – Så blev Sverige rikt” av Hans Sjögren

Hans Sjögren (HS) är professor i ekonomisk historia vid Linköpings Universitet. Boken som är inbunden, kom ut 2017 och är tryckt i Lettland. Jag köpte den våren 2020 och det är fortfarande första upplagan och första tryckningen. Uppenbarligen inte en ”storsäljare”.

Det finns inget uttalande om boken från någon annan författare, någon annan akademiker eller kollega. (Det är försåtligt…). Boken behandlar ett urval av nordiska (!!) familjedynastier och ”hur de vuxit fram i samspel med det övriga samhället”

Den här boken är antagligen den sämsta ”investeringsbok” som jag läst på många år. Det är ett hopkok av socialt skvaller och akademiska betraktelser som är helt ostrukturerade. Boken saknar det mesta av både djuplodande personkunskap och den analys som kanske skulle kunna ge bättre kunskap och förståelse för några av Sveriges främsta företag som också råkar vara ”familjeföretag”.

Bokens upplägg är ett antal frågeställningar om ”familjedynastier”, branscher och företagsutveckling som blandas med vanligt skvaller om de olika familjerna. Det blir en helt osammanhängande struktur där varje kapitel saknar både analys och slutsatser. Samma kommentarer och meningar återkommer i flera av kapitlen. För mig verkar det som en samling föreläsningsanteckningar som samlats på hög och sen presenterats som en bok. Boken finns på bokus.com och adlibris.com och kostar 209.- kronor.

Skall man köpa boken? Absolut inte tycker Besser. Det är slöseri med både tid och pengar. Besser gillar företag med ”starka huvudägare” och har mest den typen av bolag i sina aktieportföljer. Det betyder också att jag kanske har mer kunskap om just de här familjeföretagen än de flesta andra investerare, så jag är nog också svårare att övertyga. Betyg 0 av 5 möjliga av Besser.

Slutsats

Som aktieinvesterare bör man ständigt sträva efter att öka sin kunskap och sina erfarenheter. Ett bra sätt är att (regelbundet….) läsa fler böcker om företag, aktier och investeringar. Att lägga några kronor på en ny bok varje kvartal är en av de bästa investeringar man kan göra.

Alla böcker är inte bra och alla böcker passar tyvärr inte för alla. Det spelar ingen roll. Hitta din grundnivå, läs fler böcker och öka sen din kunskap och erfarenhet över tiden. Du blir en bättre aktieinvesterare. Läs & Lär som Besser brukar säga.

Jag avslutar med ett bra citat… ”Learn every day, but especially from the experiences of others. It´s cheaper” John C. Bogle, (1929 – 2019).

John C. Bogle var ”Founder of The Vanguard Group”, och startade värdens första (och en av värdens största….) indexfond. Han var också författare till flera bra investeringsböcker. (Googla…) Besser har naturligtvis många av böckerna i bokhyllan…. 🙂 . (Även de kommer kanske att recenseras framöver….)

Besser

Det här blir ytterligare ett inlägg som gör en analys och genomgång av en grundläggande fråga när det gäller aktier och investeringar. Hur ser Aktiehandel på svenska börser ut?

Besser har tidigare i år gått igenom hur Aktieägandet i Sverige ser ut med statistik från Euroclear och SBC (28 feb 2020 och 13 mars 2020), men nu är det verklig Aktiehandel under första halvåret 2020 som skall analyseras…

Aktiehandel?

Det finns inte så mycket officiell info om aktiehandel, de flesta banker ser den informationen som konfidentiell och intern. Men tidningen Affärsvärden sammanställer regelbundet information om ”Aktiv Privat aktiehandel” där privatspararnas aktiehandel redovisas. Det är bara tre banker som ger ut information om den typen av  aktiehandel nämligen Avanza, Nordnet och Skandiabanken. Jag gissar att ”De Tre Aktieaktiva bankerna” är de banker som har flest kunder med aktiv aktiehandel bland privatsparare.

Naturligtvis har även ”De Fyra Storbankerna” (SEB, SHB, Swedbank och Nordea) också kunder som handlar med aktier, men den informationen kommer inte ut i media. Jag gissar även att deras privatkunder har en lite annorlunda profil och jag bedömer den handeln som ”Passiv Privat aktiehandel”.

Lite info kan man dock få om man analyserar siffror i årsredovisningen och kvartalsrapporterna, men det blir ändå många gissningar för att få fram jämförbara siffror. Mer om det längre ner.

Besser är sedan länge kund i både SEB och SHB och har ganska bra koll på deras verksamhet. De flesta av storbankernas privata aktiekunder har relativt stora aktieportföljer uppbyggda under lång tid, eller till och med ärvda från tidigare generationer. Jag gissar att storbankernas kunder främst är medelålders eller pensionärer som har traditionella aktieportföljer med svenska storbolagsaktier. Då blir aktieutdelningar mest som en extra inkomst eller ett komplement till pensionen.

Självklart finns det också ”Några Mindre Fullsortimentbanker” som konkurrerar med storbankerna, främst mot nischade marknadssegment, och som också har aktieägande kunder. Typiska banker här är Danske Bank, DNB, Ålandsbanken och några fristående Sparbanker. Även de här bankerna har antagligen en liknande kundstruktur på sina aktiesparare som storbankerna.

En mer aktiv aktiehandel är Aktiefonders aktiehandel som görs av fondförvaltare av aktiefonder. Det finns 3 typer av aktiefonder, Aktiva aktiefonder, Blandfonder och Indexfonder. All fondtyper genererar goda inkomster till bankerna. Fondförvaltare av aktiva fonder gör ofta flera affärer (köp & sälj) varje dag. I några fall omsätter man upp till 100 % av fondkapitalet varje år.

Även indexfonder genererar stor aktiehandel. Visserligen har fonderna oftast en buffert på 1 till 2 % av fondens kapital, men när aktiefonden (indexfond eller aktiv fond) ökar eller minskar sitt kapital (fondandelsägare som tar ut eller lägger in kapital) så måste fondförvaltaren köpa eller sälja några av fondens aktier. Bankernas egna fonder är oftast bankens mest lönsamma kunderna när det gäller courtage och handel med aktier.

Ett relativt nytt inslag av aktiehandel är Robothandel. Den korrekta benämningen är HFT (High Frequency Trading) där några bolag har specialiserat sig på handel med datorer och beslutsalgoritmer. Det är en mycket lönsam handel om man har rätt programvara och fysiskt ligger nära OMXS börsen. Den här typen av handel syns inte i media och och är mest hemlighetsfull när det gäller övrig info så det finns inte mycket att skriva om.

Men det finns också aktier med ”Obefintlig aktiehandel”. Det är många (oerfarna…) ”aktiesparare” som köper aktier i onoterade bolag efter rekommendationer från oseriösa bloggar, på rykten i sociala media eller på reklam och stora annonser i affärspress och dagstidningar. Besser har skrivit om det här tidigare men det blir även en kortare genomgång nedan.

Det blir alltså en genomgång av 5 typer av aktiehandel: Aktiv och Passiv Privat aktiehandel, Aktiefonders aktiehandel, Robothandel och Obefintlig aktiehandel

Aktieportföljer?

Ganska naturligt så har yngre aktiesparare oftast en mindre aktieportfölj än äldre. Det tar lång tid att spara ihop ett investeringskapital och det är inte så lätt att välja investeringsstrategi och aktier heller…. J. Då är det lätt hänt att man vill snabba upp aktieportföljens utveckling genom att ta lite större risker med små förhoppningsbolag för att få en hävstång på värdeökningen. Det finns många aktieforum och bloggare som säljer in okända bolag som skall bli riktiga börsraketer. Det är lätt att ryckas med om man inte har kunskap och erfarenhet, som Besser skrivit om tidigare.

Det finns också många svenskar som bara äger aktier i ett enda bolag. Enligt Euroclear rapporten för 2019 (28 feb 2020) så är det drygt 834.000 svenskar som bara har aktier i ett bolag i sin ”aktieportfölj”.

Det kan vara allt från yngre personer som köpt aktier i de start up bolag där man just fått jobb, till många äldre pensionärer som lurades att köpa aktier i Telias nyemission runt år 2000. Att bara ha aktier i ett bolag är inget som Besser rekommenderar. Den typen av inköp saknar en genomtänkt investeringsstrategi och har dessutom större risk.

Alla vanliga aktiesparare i ”den äldre generationen” som började köpa aktier redan på 1970-talet har idag för det mesta skapat ganska fantastiska aktieportföljer som under de senaste 50 åren vuxit med både värdetillväxt och aktieutdelningar. Det är den typen av aktieägare som vi ser på de större bolagens årsstämmor där man mest träffas och umgås socialt, man får något att äta och dricka, lyssnar på VD´s anförande och sen räknar hem årets aktieutdelningar. Det spelar ingen större roll vilka svenska storbolag man köpte på 1960-talet. Nästa alla aktier har utvecklats helt fantastiskt. (Enklast ser man det på hur börsindex utvecklats sen t.ex 1970. Gå gärna in och kolla…. )

”Med rätt aktier i portföljen blir det en behaglig tillvaro att vara långsiktig aktieägare i Sverige” som Besser brukar säga…. 🙂

Gissningar?

Det är svårt att jämföra siffror från olika typer av källor och media, så Besser blir tvungen att göra några gissningar. Det kan bli som att jämföra äpplen och päron, så nu är ni varnade. ”Alla värden är inte exakta men trenderna syns tydligt ändå” säger Besser…. :-). Här kommer genomgången av 5 typer av aktiehandel….

Aktiv Privat aktiehandel…

När det gäller aktiehandel på De Tre Aktieaktiva bankerna så finns det mer info. Besser följer och dokumenterar det mesta inom ”aktier och investeringar”.

Det vi ser under hösten 2019 och första halvåret av 2020 är att aktiv handel med med aktier har ökat ordentligt, speciellt för Avanza. Jag väljer info från handel det senaste halvåret och från senaste kvartalsrapporten från Avanza för Q2, 2020.

Avanzas kunder gjorde under Q2, 2020, 9.2 miljoner courtageaffärer med 278.000 MSEK i omsättning och det genererade ett courtagenetto på 260 MSEK. En enkel beräkning ger 30.200 kr i snitt per courtageaffär och 28.25 i snitt courtage. Avanza har också några fonder så jag gissar att 95 % av allt courtage kommer från aktieaffärer.

Vi ser också att Avanza i slutet av juni hade 1.115.000 kunder där 99.8 % (1.113.000 kunder) var privatpersoner. Avanza´s marknadsandel på OMXS och First North var 17.5 % när det gäller antal avslut men bara 8.4 % när det gäller omsättning. Det betyder att Avanza´s kunders aktieaffärer är mindre än hälften av börsens genomsnittliga aktieaffärer.

Enligt senaste rapporten från Affärsvärden så har vi följande marknadsandelar för aktiv privat aktiehandel i slutet av Q2, 2020: Avanza 73 %, Nordnet 25 % och Skandiabanken 2 %. Det betyder att det totalt finns cirka 1.525.000 Aktiva privatsparare i ”De Tre Aktieaktiva bankerna” där kanske 90 % av kunderna handlar med aktier.

Avanzas aktiesparare…

Enligt Q2-rapporten kan det också nämnas att Aktiva Privatsparare totalt gjorde 317.000 affärer per dag under juni 2020, en ökning med 120 % jämfört med juni 2019. Därav hade Avanza 233.000 affärer (73.5 %) och ökande sin marknadsandel med 4.5 % jämfört med juni 2019 (69.0 %).

Avanzas VD Rikard Josefson uttrycker det så här i en intervju… ”Covid-19 har gjort att folk tagit tag i sitt sparande”. Vidare säger han… ”Folk har känt mycket otrygghet kring sitt jobb och privatekonomi, och många har också haft tid att ta tag i sitt sparande när man suttit hemma mycket.”

En slutsats från Rikard blir…”Många inser nu därför att man i dagens Sverige måste ta ansvar för sitt eget sparande, och så kommer det fortsätta vara”. Besser håller helt med och kunde inte ha sagt det bättre själv…. 🙂

Passiv Privat aktiehandel…

Om vi tar SEB som typexempel på aktiehandel i en storbank så finns det få officiella siffror så det blir många gissningar. Jag väljer även här info från senaste kvartalsrapporten från SEB för Q2, 2020.

Vi ser i Not 3, ”Provisionsnetto” i resultaträkningen att intäkter från ”Värdepappershandel och derivat” var 491 MSEK för Q2.

Går man vidare till ”Provisionsintäkter per segment” så var intäkten från ”Företag & Privatkunder” bara 92 MSEK av 491 MSEK. (Med Företag menas små och medelstora företag) Om vi gissar att 10 % av värdepappershandeln är från Företag (små och medelstora) så är därmed 90 % av provisionen från Privatkunder.

Men SEB´s privatkunder handlar också mycket med fonder och fondandelar. Jag gissar att bara 50 % av provisionen kommer från aktieaffärer. Då får vi för SEB, Q2 lite drygt 41 MSEK i aktiecourtage från privatkunder. Totalt fick SEB intäkter från provisionsnetto på 4.364 MSEK, så aktiecourtage från privatpersoner blev mindre än 1 %  av provisionsnetto under Q2. Ganska fantastiskt….!

Som jag skrev i förra inlägget så gjorde Besser 13 affärer (aktieinköp…) med 7.500 aktier på SEB under Q2 och bidrog därmed med 372 kr till SEB´s aktiecourtage. Det blir ett ganska tydligt exempel på hur lite SEB´s privatkunder betyder för bankens intäkter från aktiecourtage.

Senaste nytt…

Senaste nytt är att SEB sen 22 september 2020 sänkt sitt minsta fasta courtage till 1.- kr och fortfarande har 0.09 % i rörlig kostnad. Det betyder att SEB nu tar upp konkurrensen med Avanza och de andra ”Aktieaktiva bankerna”. Avanza har idag 0.25 % i rörlig kostnad för sin courtageklass ”Mini” så Avanza är nu nästan 3 gånger dyrare än SEB. Ganska fantastiskt tycker Besser…. Vi får se hur det går för SEB och deras aktiehandel i fortsättningen.

Bankernas aktiesparare…

Det vi ser från SEB och de andra bankerna, både ”Storbankerna” och ”Mindre Fullsortimentbanker”, är att bankernas traditionella kunder mest är långsiktiga aktieägare, ofta med stora aktieportföljer men mer passiva när det gäller aktiehandel. Inga traditionella banker gör heller reklam för sin aktiehandel. (Kanske blir SEB nu ett undantag med sitt sänkta courtage…?)

För privatkunders långsiktiga sparande hänvisar bankerna alltid till sina egna (ofta dyra och dåliga…) aktiefonder som är mycket mer lönsamma. Bankerna får då in både regelbundna och höga fondavgifter, regelbundet (internt…) courtage från fondernas aktiehandel och courtage för inköp och handel med fondandelar. Inte konstigt att bankernas egna aktiefonder genererar en stor del av vinsterna till banken och aktieägarna.

Det är skillnad på att vara kund eller aktieägare i banken”… som Besser brukar säga… 🙂

Aktiefonders aktiehandel….

Finansbranschen och alla banker har ett antal aktiva aktiefonder som man hårdsäljer till sina kunder. Det är smarta fondförvaltare som väljer ut de aktier som skall slå börsindex. Problemet är att aktiva aktiefonder inte får prestera märkbart sämre än index, för när det börjar synas så förlorar man snabbt sina kunder.

Allt det här betyder att de flesta fondförvaltare skuggar index med mest aktier i de största bolagen och de flesta aktiva aktiefonderna är i verkligheten dolda indexfonder.

Ett typexempel…

Ett exempel på underpresterande aktiefonder är fondbolaget Skagen Fonder som under de senaste åren sen toppen 2013 förlorat en drygt två tredjedelar av sitt förvaltade kapital när deras aktiva aktiefonder började missa index. Från 172 miljarder på toppen i slutet av 2012 till 83 miljarder i slutet av 2016, det blir minus drygt 50 % på 4 år. Mer än hälften av fondkapitalet (kunderna…) försvann på bara 4 år. Ganska fantastiskt tycker Besser…

Det slutade inte där och det blev inte bättre efter försäljningen av Skagen Fonder i oktober 2017 till norska försäkringsbolaget Storebrand. Många anställda i Skagen blev uppsagda, utbytta eller sa upp sig själva och Storebrand tog själv hand om Skagens räntefonder. Det har bara fortsatt att gå utför för Skagen Fonder sen dess. Enligt senaste halvårsrapporten för H1, 2020 så har Skagen numera bara drygt 54 miljarder i förvaltat kapital i sina sex aktiva aktiefonder. Då har man sen 2017  förlorat ytterligare 35 % av kapitalet och kunderna. Ganska fantastiskt igen….

Notera också att det var Storebrand som tog hand om skandalbolaget Insr (fd Vardia) försäkringsportfölj i augusti 2020. (se inlägg 18 sept 2020).

Vid senaste månadsredovisningen den 31 augusti 2020 så hade 5 av Skagens kvarvarande 6 aktiva aktiefonder underpresterat mot index både hittills i år (5 st) och de senaste 5 åren (4 st). Ganska fantastiskt tycker Besser.…

Skagen kommer antagligen att fortsätta tappa kunder och förvaltat kapital de kommande åren. En dyster framtid för det som en gång var ett stort och framgångsrikt fondbolag, men som nu har en oseriös och inkompetent ledning och ägare. (Besser sålde alla sina Skagenfonder redan i april 2014…)

På senare år har indexfonder blivit allt mer populära. Fondavgifterna är lägre (eller noll i t.ex Avanza Zero) och det blir en enkelt sätt för många privatpersoner att spara i aktier. Men finansiellt ointresserade och oerfarna personer (??) är också känsligare för negativa nyheter i vanliga media eller rykten i sociala media och paniksäljer då sina fondandelar när börsen har gått ner som mest. ”Det är enkelt att förlora sitt sparkapital även med indexfonder” som Besser brukar säga… 🙂

Robothandel….

De senaste åren har robothandel formligen exploderat även på Stockholmsbörsen OMXS. Redan för flera år sedan var den amerikanska tradingfirman Getco (med HFT trading..) börsens största aktör där man under vissa dagar handlade för 4,5 miljoner i minuten. Numera har robothandlare mellan 25  till 50 % av börsens affärer. Det betyder också att OMXS börsens ägare Nasdaq gärna försvarar all form av HTF trading då den genererar bra vinster för börsen. OMXS- börsen ägs av Nasdaq som bara är ett vanligt kommersiellt bolag som alltid vill göra större vinster, glöm inte det… (Det är därför det inte heller finns någon kvalitetskontroll för nya skräpbolag som gör IPOs på småbörserna…)

Obefintlig aktiehandel….

Det finns också aktier som inte har någon handel alls. Det gäller för alla onoterade småbolag som emitterar nya aktier till blåögda, godtrogna och lättlurade aktiesparare som tror på önsketänkande med fantastiska möjligheter i framtiden.

Den största faran med onoterade aktier är att man inte kan bli av med dem. Har man en gång köpt onoterade aktier så är i stort sett hela kapitalet förlorat. Man får aldrig tillbaka pengarna för det finns ingen marknad och ingen handel. Inte nog med att hela insatsen redan har förlorats,  har man otur (??) blir bara fler nyemissioner som under åren kräver allt mer insatt kapital. Besser rekommenderar att man undviker den fällan. ”Don´t throw good money after bad” är ytterligare ett gott råd från Besser…. 🙂

Om vi analyserar begreppet ”aktiehandel” så krävs det dels en marknad där köpare och säljare kan mötas med handel. Det krävs också att det verkligen finns köpare om man som aktieägare skall kunna sälja sina aktier. Men krävs det ingen marknad för att ett bolag skall kunna sälja sina aktier!

Små och oseriösa förhoppningsbolag kan lätt sälja sina onoterade ”nya aktier” ändå. Det gör man enkelt till lättlurade aktiespekulanter genom att direktsälja aktier i upprepade nyemissioner med reklam i bloggar, på sociala media och i stora annonser för ”fantastiska bolag med unika produkter”. Något som Besser skrivit om tidigare. Tag varning…

Slutsats

Det vi ser när det gäller allmän aktiehandel är att det i princip finns fem typer av aktiehandel och att det blir två typer av privata aktiesparare. För seriösa och långsiktiga aktiesparare gäller det att redan från början väja rätt aktiesparande och rätt aktiehandel.

Läser man Bessers blogg får man kunskap och analys av aktier och aktiehandeln som hjälper dig att göra rätt val… 🙂

Besser

När vi fortfarande är inne på analyser så är investeringar i (och handel med….) aktier alltid kopplade till kostnader, även för de aktiemäklare som gör reklam för” gratis aktiehandel”. Besser är alltid intresserad av kostnader och nu blir det en analys och genomgång av kostnader som drabbar investeringar i aktier.

Det som förvånar är att många ”aktiva aktiespekulerare” (dvs aktiv trading….) inte har bättre koll på sina kostnader. Dels gör man frekventa reaförluster och dels blir kostnaderna i relation till inköp, försäljning och handel relativt stora. Det gäller även för mindre reavinster. Det kommer några exempel nedan.

Kostnader?

Det finns flera typer av kostnader, men Besser försöker alltid minimera sina totala kostnader för aktieinvesteringar. Den största kostnadsslagen är normalt courtage på aktieköp och skatter på avkastning och aktievärde.

Principiellt kan man också dela upp kostnader på två typer aktierelaterade aktiviteter. Det blir kostnader för Handel med aktier och för Avkastning från aktier. Vi tar dem i den ordningen…

Handel med aktier…

När det gäller handel med och inköp av aktier via banker eller aktiemäklare så finns det 3 typer av kostnader: avgifter, courtage och skatter. Normalt kan man också handla och förvara sina aktier på 2 typer av aktiekonto: aktiedepå eller ISK konto.

Avgifter

Om vi börjar med avgifter för en vanlig aktiedepå så tar banker ut avgifter för att tillhandahålla aktiedepåer. Många tror kanske att bankens aktiedepå alltid är gratis men så är det inte. Vad alla banker numera gör är att sätta avgiften till noll kronor, men en aktiedepå har alltid en avgift även om den är noll kronor.

När det gäller bankernas ISK konton så är kontot alltid helt gratis och avgiftsfritt enligt svensk lag (mest beroende på skattelagstiftningen…) och avgifter får alltså inte förekomma. Det är en viss skillnad….

Courtage

Courtage är den kostnad vi betalar till banken för att genomföra handel, inköp och försäljning av aktier på olika börser eller genom oreglerad handel. Kostnaden är vanligen beräknad på aktieslag, omsättning eller kundgrupp. Det oväntade är kanske hur mycket den här kostnaden skiljer mellan olika banker som vi ser i några exempel nedan.

Skatt

Det fantastiska är att alla banktjänster är momsbefriade i Sverige. Vi har skatter och moms på nästan alla varor och tjänster men det finns (hitintills…) inga skatter (moms…) på aktierelaterade avgifter eller courtage. Vi får se hur länge det varar… 🙂

Avkastning från aktier…

I princip finns det 3 typer av avkastning på aktier, reavinster, aktieutdelningar och värdeökning. Även här finns det kostnader i form av avgifter och skatter att ta hänsyn till.

Avgifter

I teorin finns det även avgifter på avkastningen på aktier. Banker och aktiemäklare skulle kunna ha avkastningsbaserade avgifter, typ avgift för värdeökning på aktiedepå, men hitintills har konkurrensen mellan bankerna gjort att den typen av avgifter inte förekommer.

(Att ha egna aktier i en aktiedepå eller ett ISK konto kan också jämföras med att äga fondandelar i aktiefonder där banken varje år tar ut en fondavgift baserat värdet av fondandelarna oberoende av om fondandelarna ligger i en bankdepå eller på ett ISK konto. Något att tänka på….. )

Skatter

När det gäller skatter på avkastning från aktier finns det i huvudsak två typer av skatt.

 Dels kapitalskatt 30 % på realiserad avkastning från aktiedepåer. Fördelen är att man bara betalar skatt på realiserad avkastning (reavinster eller utdelningar) men då blir det också relativt hög skatt. (30 % kapitalskatt som kan jämföras med cirka 33 % i vanlig kommunalskatt för lägre arbetsinkomster eller pensioner.)

Värdeökningen på aktier i en aktiedepå är obeskattad så länge den inte realiseras. Ofta blir det dock en psyklogisk inlåsningseffekt om man haft aktierna länge och värdeökningen är väsentlig del av aktievärdet. Det svider att betala skatt på nästan hela försäljningsvärdet (20 % av försäljningspriset  blir omkostnadsbelopp och 80 % räknas som vinst enligt schablonmetoden…) när man vill ta hem vinsten. Då är det lätt hänt att man låter aktierna stå kvar i depån. Något att tänka på…

Det andra alternativet är ISK skatt. Det är en enklare schablonskatt på aktiers värde och även på värdeökning. Den stora fördelen är att både reavinster och utdelningar (men inte värdeökning….) är helt skattefria inom ett ISK konto. Skatten baseras på ett kapitalunderlag (värdet av aktier, fonder och kapital) och en schablonintäkt som varierar varje år baserat på statslåneräntan (slr) den 30 november året innan. För 2020 är skatten 0.375 % på genomsnittligt kapitalunderlag under året.

Nackdelen med ISK konto är att det även blir skatt på eget investeringskapital, lågavkastande räntefonder och reaförluster. För att ett ISK konto skall löna sig bör man ha relativt regelbunden, stabil och hög avkastning på sina aktier. Det betyder att ISK konto i princip bara passar för utdelningsinvesterare med utdelningsaktier och hyfsade aktieutdelningar. (Räntefonder bör man ha i vanlig bankdepå och eget investeringskapital på räntekonto med IG.)

En annan lite speciell situation med ISK skatten är att den inte dras automatiskt av banken. ISK skatten är inte en källskatt (som nästan alla andra skatter är numera….) och det är därmed lätt att glömma att betala in den. Resultatet blir att skatten ofta kommer som en överraskning på slutdeklarationen och då också kan orsaka onödig restskatt. Tag varning…

Förmögenhetsskatt?

Men schablonskatten kan också ses som en förmögenhetsskatt då den är helt oberoende av realiserad avkastning från aktier, fondandelar eller andra värdepapper på kontot. Det är en ren skatt på värdet på aktierna och annat som ligger på kontot. Även värdeökningen på aktier leder till högre skatt utan att den värdeökningen har realiserats.

Trots det är ISK konto oftast fördelaktigare för de flesta utdelningsinvesterare. För Besser ligger (i normala fall…) den totala ISK-skatten runt 10 % av realiserad avkastning (aktieutdelningar…) jämfört med 30 % vanlig kapitalskatt, så för Besser lönar sig ISK konto ganska bra…

Kostnader, några exempel…

Om vi ser på kostnader för ”Handel med aktier” så är det som sagt stora skillnader, både på Absoluta kostnader som bankavgifter (courtage…) och på Relativa kostnader i förhållande till värde på aktier som handlas.

Det blir några exempel på kostnader för två vanliga typer av aktiehandel dels ”Reavinstspekulerare” (Trading, Spekulerar i aktier…) och dels ”Utdelningsinvesterare” (Buy&Hold, Investerar i aktier…).

”Reavinstspekulerare” (Trading…)

För ”privatsparares aktiehandel” så redovisas i media bara tre banker, Avanza, Nordnet och Skandiabanken. Avanza är klart störst med cirka 73 % av antalet affärer per dag för de 3 bankerna, så jag väljer därmed Avanza som exempel på Absoluta och Relativa kostnader för Reavinstspekulerare.

Absoluta kostnader…

Avanza har idag fem olika courtageklasser för OMXS börsen där man numera kan välja fritt vilken vilken courtageklass man vill använda. Jag gissar att cirka 75 % av alla Avanzakunder använder ”Mini” för handel med aktier. Dels för att den är billigast för belopp upp till 15.600 kr och dels för att lägsta fasta courtage är 1 krona för affärer upp till 400 kronor. Det rörliga courtaget blir därefter 0.25 %  på alla affärer över 400 kr.

Det kan låta billigt men för en affär på 15.000 kr så blir courtaget 37.50 för varje ”omdisponering” som man gör. Med en liknande affär i veckan under 40 veckor, blir det totalt 1.500 kronor om året för en portfölj på 15 tkr. Det är 10 % av portföljvärdet per år bara i rena courtagekostnader.

För de tre andra courtageklasserna är lägsta fasta resp. rörliga courtage följande. Small: 39 kr resp 0.15 % över 26 tkr, Medium: 69 kr resp 0.069 % över 100 tkr och Fast Pris: 99 kr resp 0.00 % över 145 tkr.

Gör man en affär (under 145 tkr…) varannan vecka (20 veckor) med Fast Pris så blir totalkostnaden 1.980 kr per år vilket blir som lägst 1,36 % av kapitalet.

Avanza har också ett dyrare courtage för handel på småbörser och inofficiella listor. Rörligt courtage är 0.25 % för Start och Mini med lägsta fasta courtage på 19 kr för Start och 39 kr för Small. På Spotlight är lägsta courtage 59 kr och på Inofficiella listan 119 kr även för mindre inköp.

En av anledningarna till Avanza´s goda lönsamhet är att varje kund i snitt genererar en inkomst på cirka 1.000 kr per år bara i courtage på vanliga aktieaffärer. Avanza har idag cirka 1.150.000 kunder, då blir det en bra lönsamhet för Avanza när alla kunder skall ”fånga fallande knivar”, ”köpa fantastiska framtidsbolag” eller ”göra smarta omdisponeringar”…

Relativa kostnader…

Det som också är fantastiskt är hur stora de relativa kostnaderna blir på varje affär när antalet aktier är litet och aktiekursen är låg. Med mindre affärer dvs få aktier (under 500 aktier) till låga kurser (runt 1 krona) så blir kostnaderna onödigt stora.

För Reavinstspekulerare och trading finns det många aktier att välja på och jag väljer 4 vanliga förhoppningsbolag som handlas frekvent på Avanza som exempel på Relativa kostnader. Det är alltså resultatet av den handel som sker under en timme (11.00 till 12.00) en helt vanlig handelsdag på OMXS SM (Small Cap) i september 2020.

Jag går igenom aktieaffärerna i 3 delar; totalt antalet affärer, antalet affärer upp till 500 aktier och affärer från 501 till 1.000 aktier. Det blir också redovisning av antalet aktieägare i Avanza, bolagets börsvärde och aktiekurserna under den observerade timmen mellan 11.00 till 12.00. Flera av bolagen har jag skrivit om tidigare, se t.ex. inlägg den 14 feb 2020.

Fyra vanliga förhoppningsbolag….

Första aktien är Eniro där Avanza har 8.600 aktieägare, börsvärdet är 94 MSEK och aktiekursen runt 1.42.

En typisk handelsdag i september 2020 så ser vi under en lunchtimme totalt 48 affärer varav 23 med max 500 aktier och 4 affärer på mellan 500 och 1.000 aktier. Det var därav 4 affärer under 100 aktier där av en affär var med 3 aktier och en med 7 aktier.

En annan aktie är Anoto som jag också skrev om vid samma tillfälle. Där har Avanza 7.700 aktieägare, börsvärdet är 173 MSEK och aktiekursen runt 1.00 kr.

Totalt gjordes 9 affärer varav 4 med max 500 aktier och 1 affär mellan 500 och 1.000 aktier. Därav en affär med 10 aktier och en affär med 50 aktier.

En tredje aktie är RNB där Avanza har 3.300 aktieägare, börsvärdet är 77 MSEK och aktiekursen runt 0.76 kr.

Totalt gjordes 6 affärer med 4 affärer under 500 aktier och 1 affär på mellan 500 till 1.000 aktier. 3 affärer var på mellan 2 till 16 aktier.

Det fjärde bolaget är Image Systems där det finns 2.000 aktieägare hos Avanza, börsvärdet är 94 MSEK och aktiekursen runt 1.05 kr

Där blev det totalt 5 affärer, varav alla 5 affärerna var under 300 aktier. Runt övriga lunchtiden var det även vanligt med affärer på 5 till 20 aktier.

De här fyra bolagen har alla funnits på börsen i minst 10 år och de är också några av de aktier som förlorat mest värde under det senaste deceniet från 2010 fram till 1 januari 2020.

Eniro förlorade 99.98 % av värdet, Anoto förlorade 96.53 %, RNB förlorade 99.6 % och Image System förlorade 99.78 % av aktievärdet. Ganska dystra siffror. Jag skrev mer om de här bolagen i ett inlägg från den 4 feb 2020. Läs gärna det inlägget igen…. 🙂

Bara på Avanza finns det idag 21.600 aktieägare i de här fyra bolagen, aktieägare som antagligen har haft de här aktierna under många år. Några försöker sälja och bli av med problemen men många är fortfarande optimister som köper allt fler aktier och hoppas på en ”turn around”.

Men som Warren säger… Turnarounds seldom turn”

Det vi ser är att de relativa kostnaderna för handel ligger så högt som 65 %. Med courtage på 1 kr för ”Mini” och affärer på så låga som 1.52 (Eniro: 3 x 1.42 = 4.26 (23 %) , Anoto: 10 x 1.00 =10.00 (10 %), RNB: 2 x 0.76 = 1.52 (65 %) , Image Sys: 5 x 1.05 = 5.25 (19 %)). Ganska fantastiska kostnader tycker Besser…

Fyra andra förhoppningsbolag…

Besser har också fler ”favoritexempel” när det gäller den långsiktiga aktieutvecklingen i andra förhoppningsbolag. Vi ser på kursutvecklingen i fyra av bolag de senaste åren.

Först tar vi Karolinska Development där Avanza har 3.600 aktieägare, börsvärdet är 473 MSEK och aktiekursen ligger nu runt 2.75 kr. Sen 2008 har bolaget tagit in 3 nyemissioner. I nov 2008 var kursen 60 kr, i mars 2011 var kursen 40 kr och i nov 2014 blev kursen 13 kr per nyemission.

De senaste åren har inte varit bättre. Kursen låg på 9.25 i juli 2018 och det senaste året så har kurserna gått ner till 4.00 i feb 2020, och till 2.75 nu i sept 2020. Ingen höjdaraktie direkt…

Nästa bolag är Oscar Properties med 6.000 aktieägare hos Avanza, börsvärdet är 120 MSEK och aktiekursen runt 0.63 kr. De senaste åren har aktiekursen bara gått snabbt utför. Från 65 kr (sept 2017) till dagens nivå runt 0.63 kr. Det blir en tapp med 99 % på bara 3 år. Tag varning…

Det tredje bolaget är Precise Biometrics. Där finns det fortfarande 9.500 aktieägare hos Avanza, börsvärdet är 461 MSEK och kursen är runt 1.25 kr. Det här bolaget är ett ”classic case” där kursen gått neråt under drygt 20 år. Allt hopp för bolaget är ute men aktiehandeln finns fortfarande kvar. Bolaget noterades redan i december 1999 på SIG listan (NGM börsen) till kursen 320 kr. Sen blev det 5 nyemissioner från 2011 till 2016 på sammanlagt runt 300 MSEK.

Bolaget är numera en ”Zombieaktie” och de senaste 3 åren har kursen pendlat, och några gånger varit nere runt 1 kr, men aldrig varit över 2 kr. En stor varning….

Det fjärde bolaget är Insr (f.d. Vardia) som var en stor snackis i bloggsfären för några år sen. ”Alla smarta aktieinvesterare med fantastiska finansanalyser och komplexa Excel-ark” tryckte på och rekommenderade aktien. Det var ett hårt köptryck bland alla ”värdebloggare”. Besser var en av få bloggare som hade en avvikande mening. (Vardia gjorde en IPO i april 2014)

 Idag finns det 659 aktieägare kvar på Avanza, börsvärdet är 75 MSEK och aktiekursen är runt 0.53 kr.

Den här aktien visar också hur snabbt det kan gå utför även för redan misslyckade förhoppningsbolag. Så sent som i oktober 2019 var kursen runt 8.10, sen rasade den till 3.20 i mars 2020, men det tog inte slut där. I juni 2020 låg kursen på 3.84, i början av augusti 2020 låg den på 2.36 och nu i september 2020 ligger den på 0.53. Det betyder en kursförlust på drygt 93 % på mindre än 1 år!!

Till saken hör att Insr hade 780 aktieägare hos Avanza i maj 2020 så drygt 120 besvikna aktieägare sålde alla sina aktier redan då på kurser runt 3.50. Kursen låg runt 2.50 i mitten av augusti 2020 när Insr sålde hela sin försäkringsportfölj till Storebrand. Bolaget blev därmed i princip blev helt värdelöst. Det finns fortfarande kvar 659 aktieägare bara på Avanza som nu sitter med ”Svarte Petter”. Tag varning….. (Mer info om Vardia / Insr finns i inlägg från 8 maj 2020)

Sammanfattningsvis så har jag valt några av de typiska bolag som varit mycket omdiskuterade de senaste åren, men det finns många fler misslyckade förhoppningsbolag och det kommer också att bli ännu många fler även i framtiden. Det fantastiska är också hur många aktieägare det finns i den här typen av bolag. Bara på Avanza finns det över 20.000 aktieägare i de här 4 bolagen, även om några stackare säkert har aktier 2 eller 3 av bolagen. Tag varning….

”Utdelningsinvesterare” (Buy&Hold…)

När det gäller mer traditionella aktiesparare och långsiktiga aktieägare med relativt stora aktieportföljer så är de ofta kunder hos de vanliga storbankerna (SEB, SHB, Swedbank, Nordea). Många av de här kunderna är också Utdelningsinvesterare som har aktieutdelningarna som extra inkomst och komplement till löner eller pensioner.

De flesta bankerna har på senare år av konkurrensskäl tvingats att sänka sina avgifter och courtage, och de har en liknande kostnadsstruktur tvärs igenom. Jag väljer SEB som jag har bra koll på för att jämföra både Absoluta och Relativa kostnader för en typisk Utdelningsinvesterare.

Det finns många aktieinvesterare av den typen på SEB och jag väljer mina egna investeringar som exempel. Det blev lite fler inköp än vanligt som Besser genomförde under ”Coronadippen” under Q2, 2020, men de ger en bra bild av hur låga kostnaderna kan bli för en långsiktig aktieinvesterare.

Absoluta kostnader….

SEB har gjort det enkelt för sig och har bara en courtageklass för näthandel med svenska och nordiska börsaktier. Courtaget ligger på 0.09 % med ett lägsta courtage per nota om 20 kr. Det betyder att på affärer över cirka 22.500 kr betalar man bara rörlig avgift på 0.09 %. Det är under en tusendel av investeringskapitalet vid vanliga större aktieinvesteringar (aktieinköp…). Ganska fantastiskt…!

Om vi jämför med siffror i exempel från Avanza så ser vi att SEBs courtage också är konkurrenskraftiga. För affärer på 15.000 kr så blir courtaget minibeloppet på 20 kr och det är cirka hälften av vad Avanza tar ut.

Om vi ser på rörliga avgifter så måste man på Avanza göra affärer på över 76.000 kr med Medium för att få lägre avgift än SEB (69 kr resp 0.09 %). Det betyder att varje aktieinköp måste göras för minst 76.000 kr för att Avanza skall vara billigare än SEB. Tyvärr gör Besser sällan så stora inköp. Men jag undrar hur många kunder det är på Avanza som handlar för minst 76.000 kr varje gång?

Relativa kostnader…

Besser gör alla sina aktieinköp via SEB. Det är flera orsaker. Dels har jag SEB som min huvudbank sen studietiden, dels tycker jag att SEB´s plattform för handel med aktier är lätt att förstå och enkel att hantera och dels är SEBs priser för aktiehandel (dvs courtaget…) hyfsat låga och mycket prisvärda.

Under Q2, 2020 (vid ”Coronadippen”….) gjorde Besser 13 affärer (inköp av aktier…) med 7.500 aktier och då betalat 372 kronor i courtage. I relativa värden blev mina courtage 0.0898 % av inköpta aktiers aktiekurs.

Det blir en kostnad på mindre än 1 promille för mina aktieinköp. Courtage är dessutom en engångskostnad för mig och en engångsintäkt för SEB, som därefter helt gratis hanterar, administrerar och informerar om Bessers aktier under alla år som de ligger kvar på mitt ISK-konto i SEB. Ganska fantastiskt….!!

Man kan nog säga att SEB´s goda lönsamhet inte är beroende på kunder som Besser…. 🙂

Onödiga kostnader?

Kanske skall man inte bry sig om kostnader alls när det gäller handel med aktier? Det viktigaste är naturligtvis utvecklingen och avkastningen från aktierna, eller hur? Men det gäller förstås att välja rätt aktier, vilket vi lärt oss ovan….. 🙂

Det vi ser är att kostnader ( för Reavinstspekulerare….) som regelbundet återkommer också är de inkomster (för banken…) som är grunden till bankernas (typ Avanza…) lönsamhet. Exemplen ovan visar också att kostnaden för ”handel med aktier” skiljer sig markant beroende på vilken typ av handel det är.

För Trading så kan det bli en regelbunden kostnad på upp mot 10 % av aktievärdet varje år och för Buy&Hold så blir det en engångskostnad på runt 0.1 % av aktievärdet som uppstår bara en gång när man köper aktierna.

Man får själv avgöra hur man hanterar sina ”aktierelaterade kostnader”, men Besser rekommenderar att man alltid undviker onödiga kostnader, avgifter och skatter….. 🙂

Slutsats

Man behöver inte vara lika noga med kostnader som Besser men någon gång ibland bör man se över sina kostnader, speciellt om de är ”regelbundet återkommande”.

Det hjälper också att analysera vilka kostnader som kan uppstå innan man börjar med någon aktivitet, oberoende av om det är aktieinvesteringar eller något annat.

Just onödiga kostnader är det som kan undvikas och som syns tydligast vid en mer grundläggande kostnadsanalys. All lägga några minuter på den analysen är ofta väl använd tid…..

Besser