Det här inlägget handlar om framtiden.  Speciellt när det gäller börsutveckling och aktiekurser. Men också lite om ränteutvecklingen. (igen…)

Det började med att jag läste en artikel i Money  om vad Warren Buffett tror om börsutveckling och framtiden. Här är texten, något förkortad och editerad….

”Warren Buffett’s Favorite Market Indicator Says Stocks Are in Trouble”

“Forget trying to run complicated calculations or read the stock market’s tea leaves.  Warren Buffett says  the “single best” way to tell if stocks are too expensive is to look at two simple numbers: the total value of all equities in the market and the total size of the economy. Then compare them.

When the value of all stocks is 80% or less than the size of the economy, “buying stocks is likely to work very well for you,” Buffett wrote in an article for Fortune back in 2001. But when total equity value exceeds the size of the economy and then some, it’s a sign that investors are getting too giddy — and greedy.

Today, Buffett’s favorite market indicator is flashing its biggest warning sign yet.

The value of all the equities in the Wilshire 5000 Total Market Full Cap Index (a proxy for the entire domestic market) stands at $26 trillion. That’s 135% of U.S. gross domestic product (GDP), according to figures tracked on a quarterly basis by the Federal Reserve Bank of St. Louis.

By this measure, stocks are frothier than they’ve ever been — even in the months leading up to the 2000 dot-com crash or the global financial panic that began in 2007.

The record for U.S. stock market capitalization to GNP, based on quarterly economic data, was achieved in the first quarter of 2000, when the market was 136% of the size of the U.S. economy — based on data gathered by the St. Louis Fed. Today, that figure is about 134%. The long-term historic average is less than 74%.

Those high market valuations may be precisely why Buffett’s investment company (Berkshire Hathaway)  is sitting on a record $100 billion of cash on hand. (The company as a whole is valued at $449 billion).

Buffett is on record as saying he actually hates cash, because “cash is going to become worth less over time. But good businesses are going to become worth more over time,” he says.

Yet what Buffett hates more is overpaying for his investments. So the fact that he is willing to hold so much of his company’s assets in cash is a testament to how few bargains he sees in this market. And that would confirm what Buffett’s favorite market indicator is now signaling.”

Vad kan vi lära oss här?

Det mesta är egentligen ganska självklart. För det första… Om priset på alla aktier är högre än värdet på alla företag så är (de flesta…!!) aktier övervärderade. Det vill säga, priset på aktier är för högt i relation till bolagens långsiktiga värde.

För det andra… Den långsiktiga värdeutvecklingen på sparat kapital, även med ränta, är alltid lägre än det långsiktiga värdetutvecklingen på (de flesta…!!)aktier, dvs börsindex.  Det vill säga, den “riskfria räntan” är alltid långsiktigt lägre än värdeutvecklingen på alla aktier som har en riskpremie.

Det är därför som banksparande (även med hög ränta..) alltid ger en sämre långsiktig värdeutveckling än börsen (aktieindex). Det är alltid smartare att ha investeringskapital och långsiktigt sparande på börsen (självklart i rätt typ av bolag… :-)).

Så om om WB har nästan 25% av hela aktieportföljens värde (Berkshire Hathaway) i fritt investeringskapital så finns det antagligen en mycket god anledning till detta. Oberoende av hur man ser på finansanalys och nationalekonomi …. 🙂.

Hur ser det ut i Sverige?

En färsk rapport och statistik för aktieförmögenheten från SCB för första halvåret 2017 säger att “Den totala svenska aktieförmögenheten ligger på rekordnivåer”. Så här skriver SCB…

“Aktieförmögenheten, värdet av de noterade bolagen på svensk marknadsplats ökade med 578 miljarder kronor under första halvåret 2017 och uppgick till 7 057 miljarder vid utgången av juni. Stockholmsbörsen gick enligt Affärsvärldens generalindex upp 7,8 procent under samma period.”

Det som är viktigt här är att “Aktieförmögenhet” inte mäts i “värde” utan i priser. Det är naturligtvis priset (aktiekurserna..!!) på alla aktier som är 7.057 miljarder !! Det är lätt att blanda ihop pris och värde även för kompetenta institutioner som SCB…. 🙂

“Price is what you pay, Value is what you get” Warren Buffettt

Senaste info om BNP (GNP)  får vi också från SCB. Den senaste beräkningen gäller för helåret 2016. Så här skriver SCB…

“2016 uppgick Sveriges BNP till 4 379 miljarder kronor. Det är en ökning med 4,7 procent jämfört med året innan – eller med 3,3 procent om man räknar båda åren i samma prisläge, fasta priser. När man räknar med fasta priser tar man bort den del av uppgången som beror på att priserna stigit. “

Så hur ser det ut i Sverige, hösten 2017? Priset på svenska aktier är idag 161% av svensk BNP.

Även om Sverige är ett litet land med många stora globala företag (där all produktion och värdeskapande inte ingår i Sveriges BNP, men priset på aktierna räknas på den svenska börsen (“marknadsplatser”)), så är 161% en mycket hög siffra.

Det är värre här än i USA (134%) så även I Sverige är börsen kraftigt övervärderad. Vi kan nog räkna med en kraftig börsnedgång  även för den svenska börsen (OMXS) någon gång i framtiden. (se nedan..)

Ränteutvecklingen?

Varför har det blivit så här? En viktig orsak till (allt för..) höga priser på aktier är den extremt låga räntan som vi haft de senaste åren. När räntor och obligationer inte ger tillräkligt bra avkastning så flyttar allt mer investeringskapital över till börsen, efterfrågan stiger och aktiekurserna (priset..!!) går därmed upp. (Värdet på aktier kanske också går upp över tiden, men det är helt annan sak… 🙂)

Den viktigaste styrräntan är statslåneräntan (slr) som hanteras av Riksgälden. Så här beskrivs slr av Riksgälden…

“Statslåneräntan består av den genomsnittliga marknadsräntan på statsobligationer med en återstående löptid på minst fem år. Den ska avspegla den riskfria långa marknadsräntan.”

Om vi ser på den genomsnittliga statslåneräntan (slr) för de senaste 10 åren (från 2007) så få vi följande serie (i %):  4.14 / 3.87 / 3.11 /2.77 / 2.57 / 1.52 / 2.01 / 1.62 / 0.58 / 0.34 (2016). För 2017 så är snittvärdet nu (9/11) 0.52%.

Den genomsnittliga “riskfria långa marknadsräntan” har de senaste 3 åren legat runt 0.50 %. Under tiden januari 2015 till november 2017 så har maxvärde varit 1.05 (jan 2016) och minvärde – 0.10 (aug 2016).

Vi har under de senaste 3 åren haft minusränta på slr vid 8 tillfällen. Då får man betala för att låna ut kapital till statsobligationer. Inte så konstigt att börsindex (OMXSPI) pendlat kring ATH sen början av 2015, med ett nytt ATH i veckan på 601.

Men slr ligger normalt på 4 till 6 %. Om vi ser på 5-års intervaller från 2007 och bakåt (20 år), så får vi följande snittvärden:  4.14% (2007), 5.15% (2002), 6.65% (1997), 10.03% (1992) och 11.67% (1987). Vi kommer kanske inte att få tillbaka värden runt 10%, som fram till 1990, men det blir nog värden på mellan 4 till 6 % om några år. Då kommer börsen att se helt annorlunda ut.

Bolåneräntan?

Märk att slr är den “riskfria marknadsräntan”. Det betyder att bankerna vill ha minst 2 % extra för sina utlåningsräntor, även för bolåneräntorna. Räkna med bolåneräntor på 6 till 8 % när vi kommer upp in normala lägen. Hur mycket investeringskapital finns då kvar för de flesta svenskar att spara och köpa aktier och fonder för??

Redan idag har bankerna högre krav på nya bolånekunder. Enligt en artikel i SvD den 2/11 så har 6 av de 8 största bolånebankerna infört skuldkvottak på mellan 5,5 till 5,0 gånger den årliga bruttoinkomsten. Alla 8 bankerna kräver också redan idag att bolånetagarna klarar kalkylräntor på mellan 8 % (Nordea) till 6% (Danske Bank). De övriga bankern a kräver kalkylräntor på 7,00 till 7,75%.

Då blir det snarare försäljningar av fonder och aktier över hela linjen för att klara de nya boendekostnaderna. Ytterligare en anledning till att börsen och aktiekurserna kommer att sjunka.

Börsutvecklingen?

Vi kommer alltid att ha börscykler. En börscykel är normalt 7 till 9 år, det är bara storlek och tid som varierar. Om vi ser på den senate börscykeln och räknar på maxvärden (ATH) för OMXSPI så är det nu mer än 10 år mellan senaste ATH (juli 2007/427/ till nov 2017/601/). Den här gången blev det en mycket långdragen börscykel. Men det har också hänt förut.

Det blir alltid en nedgång från ATH. De 3 senaste nedgångarna (räknat på OMXSPI) har varit kraftiga. Vid “Fastighetskrisen” runt 1990 så gick börsen ner 51 % (till okt 1992, under 2 år o 3 mån). Vid “IT bubblan” runt 2000 så var det lite värre, då gick börsen ner 69 % (till okt 2002, under 2 år o 7 mån). Vid senaste “Finanskrisen” runt 2007 så gick börsen ner 59 % (till okt 2008, under 1 år o 3 mån).

Hur blir det den här gången? Med konstgjort låga räntor (och även minusräntor..!!) så är lever börscykeln idag på “konstgjord andning”. Det kommer att bli en kraftig nedgång även den här gången. Hur mycket och när vet vi inte, men man kan alltid gissa.

Min gissning är minst 50% fram till oktober 2018 eller oktober 2019? (Det verkar som att börsen ofta når botten på hösten. Frågan är bara vilket år? Det tar cirka 1,5 till 2,5 år att nå botten, se ovan.)

Slutsats

Oberoende av hur man ser på nationalekonomi och börsutveckling så finns det mycket att lära av de som har både kunskap och erfarenhet. Att lyssna på Warren Buffett brukar löna sig i längden.

Allt går inte att bevisa rent teoretiskt. Det finns många teorier och tyckande inom nationalekonomi som inte stämmer med verkligheten. Det är därför som verkligheten (erfarenhet) alltid är bättre än teorier (kunskap). Det bästa är naturligtvis en hälsosam kombination av både kunskap och erfarenhet… 🙂

Även hemma i Sverige kommer det antagligen att löna sig att ha ett hyfsat investeringskapital redo “när bra aktier blir billiga”. Vi vet inte när det händer, men det spelar ingen roll. Det kommer alltid att krävas tillgängligt investeringskapital för att kunna göra bra affärer, speciellt när det gäller aktieinvesteringar. Det är när alla andra vill sälja som “Cash is King”.

Besser