Nu är det drygt 10 månader sen det blev ett inlägg om Förhoppningar AB (”En dyster historia….” den 26 november 2021) och nu blir det en uppföljning efter ytterligare ett turbulent år där Besser går igenom senaste Årsredovisningen (för 2021) och senaste Kvartalsrapporten (för Q2, 2022).

Bakgrund…..

En av Bessers goda vänner (Johan, och några andra personer som Besser känner….) har investerat delar av sitt sparkapital i Förhoppningar AB, dvs ett ”litet tillväxtbolag” på First North Growth Market. Besser är bara en passiv åskådare till ett dramat som spelas upp under åren 2020, 2021 och 2022 och gör i det här inlägget en enkel analys av bolaget.

Förhoppningar AB har gjort en klassisk ”förhoppningsresa” sen bolagets IPO i december 2019. Det blev stor medieexponering, med ordentlig kursuppgång på börsen från januari 2020 och därefter under våren och hösten 2020. Det blir också flera ”riktade optionsemissioner” till externa investerare till allt högre aktiekurser under 2020. Allt ser hyfsat bra ut fram till våren 2021 men sen börjar nedförsbacken…… (Läs mer på förra inlägget från 26/11 2021….)

Årsredovisningen för 2021…

Den nya årsredovisningen för 2021 var lika proffsig som tidigare år. Besser var i förra inlägget något förvånad av den höga kvalitén på tidigare årsredovisningar, allt från upplägg och redovisnings principer till utformning och lay out.

Nu visar det sig att Förhoppningar AB inte gjort sin egen årsredovisning de senaste 5 åren utan använt en konsult under alla år. Det visar också att en snygg och proffsig årsredovisning inte betyder att bolaget är välskött och att verksamheten i sig är proffsig. Något att fundera över…. 🙂

Men en snygg och säljande årsredovisning imponerar på marknaden och nya investerare, något som vi såg i förra inlägget.

De första informationen från 2021 får vi redan på sidan 2 där ser vi att Nettoomsättningen för 2021 var 1 tkr (133 tkr för 2020). Ja, det blev en försäljning (omsättning…) på hela 1.000 kronor (!!!) för helåret. Ganska fantastiskt, men det kommer mer…

Vidare ser vi att Resultat efter skatt för 2021 blev minus drygt 45 miljoner (minus drygt 20 miljoner för 2020). Det betyder en fördubbling av förlusterna på bara ett år. Ganska fantastiskt igen….

Men, det finns en anledning till minus 45 miljoner. Det gamla teknikplattformen finns fortfarande kvar men under hösten 2021 beslutar nya VDn att man skall skriva av drygt 19 miljoner av tidigare utvecklad (och bokförd….)  programvara. Den nedskrivningen är inkluderad i årets minusresultat på drygt 45 miljoner, så den ”verkliga förlusten” för 2021 blev ”bara” drygt 26 miljoner.

Det vi också ser är att Kassaflöde på löpande verksamhet för 2021 ligger på minus drygt 21 miljoner och att Likvida medel den sista december 2021 ligger på 29 miljoner, ner från 57 miljoner året innan. Det betyder också att bolagets kassa har förlorat 28 miljoner under 2021.

Mer blandad info….

Fortsätter man att läsa Årsredovisningen så ser man att bolaget under hösten 2021 gjorde  en ”översyn” av (den gamla och omoderna…) teknikplattformen. Besser gissar att den översynen inte spelar någon roll. Plattformen är ursprungligen från 2014 och då hjälper inga teknikkonsulter i värden som gör en ”översyn”. Det blev en finansiell avskrivning på 19 miljoner men teknikplattformen behålls trots att utvecklingen har sprungit ifrån Förhoppningar AB och deras produkter sen länge. Ganska dystert…

Att utveckla en ny teknikplattform skulle kosta mycket mer och dessutom ta lång tid. Det är varken kapital eller tid som Förhoppningar AB har idag. (se mer längre ner….)

Under hösten 2021 blev det en ordentlig turbulens i bolaget med avhoppade styrelsemedlemmar och sparkad VD. Den nya VDn försöker med ”lägre kostnader och högre fart” få igång verksamheten, men det går inte alls. Bolaget har en en stor fast kostnad med personal och kontorshyra men försäljningen och intäkter saknas och tar fortfarande inte fart.

Den stora nystarten…..

De två grupperna av ”externa investerare” som sen 2020 är största aktieägare tröttnade på kursutvecklingen och gamla VDn (Christer…), och börjar om med ny VD och ny styrelse från oktober 2021. Drygt hälften av alla anställda fick sparken (däribland Johan….).

Men att driva ett bolag (som ny VD ….) utan anställda är svårt eller nästan omöjligt. Bessers kompis Johan fick efter någon månad oväntat tillbaka jobbet när nya VD insåg att det inte fanns någon resurs eller kompetens kvar för varken administration, ekonomi eller marknadsföring. Johan var formellt uppsagd så det blev en ny anställning med nya bättre lönevillkor.

Det vi kan lära oss här är att en helt ny och oerfaren VD som kommer in på ett bolag och då fattar snabba men oövertänkta beslut inte är något positivt för bolaget. Om VD inte ens förstår vilka som jobbar med vad eller vilka resurser som redan finns på plats, hur skall man då vända utvecklingen?

Christer” som var VD och blev uppsagd av nya styrelsen med en ordentligt avgångsvederlag på 12 månadslöner (av en hyfsat stor VD lön…). Christer är en driftig och smidig person, så han hittar säkert något nytt jobb som VD eller konsult, och även andra uppsagda tekniker och utvecklare hittar säkert nya jobb.

Rent allmänt 2021….

Besser gör bedömningen att marknaden sprungit förbi Förhoppningar AB där hela produktportföljen är osäljbar och där den tänkta kundgruppen har andra och bättre alternativ att välja från.

Man skulle kunna säga att bolaget kostade cirka 26 miljoner på årsbasis 2021 och det finns bara 29 miljoner kvar i kassan. Även med kraftiga kostnadsreduceringar så lever antagligen inte Förhoppningar AB mer än ett eller två år till. Då spelar eventuella intäktsökningar inte heller någon roll och med sjunkande aktiekurs så blir det heller inte några nyemissioner som räddar bolaget.

Senaste Kvartalsrapporten Q2, 2022…

Men vi har lite färskare siffror från 30 juni 2022. Där ser vi att kostnaderna per kvartal minskar under Q1 och Q2. Kassaflödet är nere på minus 10.7 Mkr för första halvåret och Likvida medel ligger på drygt 18 Mkr. Det betyder att kassan skulle räcka fram till hösten 2023 med nuvarande avbränningar.

Antalet anställda är nu nere på 8 personer. Yes… här har vi ett börsbolag som består av totalt 8 personer (varav 3 anställda är VD (CEO), Finanschefen (CFO) och Utvecklingschefen (CDO)…..) Ganska fantastiskt tycker Besser….

Men det mest fantastiska är att Nettoomsättningen för första halvåret 2022 är 0 (noll…) tkr. Det finns ingen försäljning alls bara kostnader ”so far 2022”. Ganska dystert igen….

Enligt Besser är bolagets Business Case helt hopplöst. Produkterna och Teknikplattformen är överspelad sen flera år, Affärsmodellen är oövertänkt och den tänkta Kundgruppen är helt felvald. Det finns ingen Försäljning alls under 2022 och antagligen inte heller framöver. Det blir bara kostnader och inga intäkter även i framtiden. Tag varning….

Finansanalys….??

Man behöver inte vara speciellt duktig på finansanalys (som Besser är ???…. J ) för att förstå att Förhoppningar AB har stora problem både med både verksamhet och finanser.

Hur länge överlever Förhoppningar AB? Det vet inte Besser, men jag gissar att bolaget inte har lång tid kvar. Styrelsen kommer antagligen ha svårt att hitta några nya externa investerare och de flesta av de nuvarande aktieägarna har inte råd eller lust att fortsätta stoppa in nytt kapital i den här förlustverksamheten.

Aktiekursens utveckling….

Hur har då aktiekursen utvecklats sen bolaget kom på börsen? Förhoppningar AB gjorde sin IPO på börsen i december 2019 till (den relativa…) IPO kursen på 100 (dvs 100 %…)

(Besser avslöjar inte namnet eller den riktiga kursen för att inte ge dåliga vibbar hos de som köpt aktier i Förhoppningar AB. Besser hoppas (och tror ….) att den här bloggens läsare är smartare än så och inte köper aktier i ”små, oseriösa och olönsamma förhoppningsbolag”….)

Under börsuppgången 2020 toppade kursen vid 3 tillfällen på 260 %, 309 % och 359 %. Då var det glada dagar när börsen och aktiekursen bara gick uppåt. Det var också då de två ”externa investerargrupperna” (dvs två risklkapitalgrupper…) köpte in sig i bolaget.

År 2021 började kursen på 180 % och det blev en liten topp i mars på 196 % men sen gick det nedåt och 2021 slutade aktien på 84 % av IPO-kursen.

Under 2022 fortsätter kursen bara neråt i jämn takt. I dag (den 30 september 2022) så ligger kursen på 29 % (av IPO-kursen…) och aktien har backat med 66 % sen årsskiftet. Ganska fantastiskt tycker Besser…..

Men resan är inte slut än. Det finns fortfarande kapital kvar för att köra bolaget i botten. Besser gissar att aktien kommer att gå ner ännu mer under 2023. När allt kapital är slut och inga aktieägare vill fortsätta med inbetalningar till nyemissioner så blir det en tyst och stilla konkurs.

Ni kommer antagligen inte att få läsa om den i några media. Det blir som vanligt när de flesta mindre ”förhoppningsbolag” som försvinner från börsen. Det är bara aktieägarna och de anställda som får känna av verkligheten när bolaget läggs ner och verksamheten upphör..

Vilka är aktieägarna 2022….?

Hur ser aktieägandet ut 1 januari 2022? Bland de tio största aktieägarna har det inte hänt så mycket sen förra året. ”Christer” (nu fd. VD….) har fortfarande cirka 6.0 % av aktierna och ”Johan” har kvar sina 1.2 % av aktierna, men det finns ett till känt namn på listan nämligen ”Hugo” med 1.7 % av aktierna.

Besser känner även Hugo väl efter att ha jobbat ihop med honom och Johan under flera år. Hugo är en lite (mycket…. ???) udda person med ”felaktig självuppfattning” och ”ostrukturerat beteende”. Han är i grunden gymnasieingenjör som jobbat sig upp (till sin inkompetensnivå….) och som sen inte platsar i normala jobbmiljöer. Han blev uppsagd från ”Det stora IT företaget” (där även Christer, Johan och Besser jobbat….) och han har haft svårt att hitta vettiga jobb sen dess.

Men Hugo ärvde en hyfsat stor aktieportfölj som gav nya möjligheter till investeringar i fantastiska framtidsbolag. År 2020 sålde han några av storbolagen i aktieportföljen och satsade bl.a. i Förhoppningar AB under börsuppgången efter ”tips” från Johan. Hugo har också sålt av några få aktier under 2021 men Besser gissar att han med dagens aktiekurs har förlorat cirka 2 miljoner under de senaste två åren bara på det här bolaget. Ingen bra utveckling och än har vi inte sett slutet……. Ganska dystert tycker Besser. Tag varning !!!

Den 1 januari 2022 hade Förhoppningar AB cirka 2.100 aktieägare, varav 1.300 på Avanza och 200 på Nordnet. Hur har dessa aktieägare tänkt och resonerat? Vilken granskning och bolagsanalys har de aktieägarna gjort? På de frågorna har Besser som omväxling inga svar….  🙂

Aktieägande i Styrelse och Ledningsgrupp…..?

Hur är det med framtidstron och aktieägandet bland bolagets styrelse och företagsledning? ”Well, not so good”, som Besser brukar säga….  J

Styrelsen har fem styrelseledamöter inklusive ordföranden. Styrelseordförande har 0 (noll…) aktier i bolaget. Av de fyra övriga så har tre styrelseledamöter 0 (noll…) aktier i bolaget och en ledamot har 0.5 promille (0.0005….) av antalet aktier. Men självklart har alla ett hyfsat bra styrelsearvode….

Ledningsgruppen består av tre personer, VD (CEO), Finanschefen (CFO) och Utvecklingschefen (CDO). Alla har 0 (noll…) aktier i bolaget. Aktieutvecklingen betyder inte något alls för deras privatekonomi, men alla har naturligtvis ordentligt höga löner som man skall ha i ett börsnoterat aktiebolag.

En inte helt ovanlig situation men något att fundera över för aktieägarna tycker Besser….

Senaste nytt….

Det kom en pressrelease för några dagar sen där ”Förhoppningar AB” meddelar att man planerar att köpa ett annat bolag (”Förhoppningar 2” …..) för att starta om hela verksamheten med en ny plattform från det inköpta bolaget. Köpet förutsätter beslut på en kommande extra bolagsstämma men bara ägare till 18 % av antalet aktier har hitintills åtagit sig att rösta för transaktionen. Vi får väl se hur det går….

 ”Förhoppningar 2” är ett danskt företag (!!) i samma bransch med samma typ av produkt och med 4 anställda (!!) som har en ”grundplattform” från 2010 (!!).  Bolaget har fler användare och har också (begränsade……) intäkter men har fortfarande bara de 4 grundarna från 2010 som enda anställda. Inte ett speciell framgångsrikt bolag tycker Besser. Något att fundera på….

”Förhoppningar 2” kommer att betalas med en apportemission som ger en utspädning på 50 % för befintliga aktieägare. Nyheten gav en liten kursuppgång och VD meddelade (i en ny pressrelease….) att han köpt 0.28 % av ”Förhoppningar AB” aktier till en kurs som blev 29 % av IPO kursen.

Besser bedömer att hela inköpet var en bra bit under en halv månadslön för VD. Inte speciellt mycket för en press release….  🙂

Men att VD köper aktier (och gör en pressrelease…) betyder inte att han också kan sälja av dem några dagar senare. (Men då blir det antagligen ingen pressrelease….  🙂 )

Det återstår att se hur framtiden blir för det nya bolaget, Besser är fortfarande skeptisk… (dagens understatement…!!)

Den här typen av positiva nyheter från pressreleaser spelar mindre roll för bolagets långsiktiga och fortsatta utveckling. Det är grundförutsättningen med kostnader och intäkter som måste stämma. Eller som Besser skrev redan för 10 år sen (i ett inlägg den 28 augusti 2012….. )

”Det är bättre att investera i stora, välskötta och lönsamma bolag än i små, misskötta och olönsamma bolag”…….  Något att fundera över även 2022…….. 🙂

Slumpens urval….

Några bloggläsare kanske tror att Förhoppningar AB är ett udda och speciellt utvalt bolag på börsen men så är det inte alls. Bessers intresse för bolaget är helt slumpartad och beror endast på att Bessers kompis Johan började jobba där under 2019.

Det var först hösten 2021 som Besser närmare började undersöka hur verksamhet och finanser såg ut för Förhoppningar AB och då gjorde en ordentlig analys av bolaget. (se inlägg 26 nov 2021…)

Det som är så fantastiskt är att många andra (nästan alla….!!!) ”mindre tillväxtbolag” på börslistorna ser ut på samma sätt och har samma problem som Förhoppningar AB. Här är också anledningen till att Besser inte offrar tid och resurser på att analysera (eller investera i ….!!) den typen av bolag. Det lönar sig helt enkelt inte. Tag varning….

Att växa med lönsamhet….

Alla småbolag är inte misskötta, oseriösa eller rena bluffar. Det finns massor av små, välskötta och lönsamma bolag i Sverige, men de bolagen finns inte på börslistorna. Det går alldeles utmärkt att driva och expandera verksamheten med flit och regelbundna vinster om man gör rätt från början.

Då är det ofta familjebolag som växer med lönsamhet i lagom takt och som inte behöver sälja ut delar av bolaget genom att ta in externt kapital från nya och okända aktieägare. Som bonus behöver man inte heller vara ett börsnoterat bolag med mer administration och allt annat som det innebär. Skulle man ändå vilja växa lite snabbare så kan lönsamma och välskötta bolag alltid få lån från bankerna. Då behåller man både aktier och ledningen av bolaget inom familjen eller den inre ägarkretsen.

Små onoterade familjebolag kan också växa och bli stora onoterade bolag. Två typexempel är Bonnierkoncernen och IKEA. Det går alltså inte att köpa aktier i IKEA. Varför då?? Något att fundera över….. 🙂

Slutsats….

Det ser inte så bra ut för Förhoppningar AB framöver. Men det är inte ett unikt ”case”, framför allt inte under 2022. Här kommer lite enkel ”finansanalys” från Besser…. 🙂

Det finns så många fler bolag på småbörserna som har samma utveckling av både verksamhet, lönsamhet och aktiekurser….. ”Det är den grundläggande relationen mellan kostnader och intäkter som är avgörande för ett företags långsiktiga utveckling” som Besser brukar säga…. 🙂

De klassiska förhoppningsbolagen har alla samma problem…… ”Stora och fasta kostnader idag men små och osäkra intäkter i morgon”. Ingen bra kombo enligt Besser….

Det är inte bara aktieägare som lever på förhoppningar. Även inom företagen, i bolagens styrelser och ledningsgrupper är det många som inte förstår….. ”Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”.

Där har ni några kloka ord från Besser som gäller för både företag och privatpersoner. Något att också fundera över tycker Besser….. 🙂

Besser

Det var ett begrepp från mina studier i investerings och finansieringsteori  som jag återsåg nu när börsen börjar gå neråt. Det handlar om ett ”Minsky Moment”…..

Vad är ett Minsky Moment? Kan man lära sig något som aktieinvesterare av detta? Det blir som vanligt genomgång, analys och en lektion av Besser(wisser…)…. 🙂

Investopedia…

Så här beskriver investopedia.com vad ett ”Minsky Moment” är…

“Minsky Moment refers to a period of time when a market fails or falls into crisis after an extended bullish period with highly inflated market speculation and unsustainable growth. A Minsky Moment is based on the idea that periods of bullish speculation, if they last long enough, will eventually lead to crisis and the longer speculation occurs the worse the crisis will be. This crisis is named after Hyman Minsky, an economist and professor famous for arguing the inherent instability of markets, especially bull markets. He felt that long bull markets only ended in large collapses.”

Det är just den situationen vi har just nu när börsen (OMXS) börjar sin nerförsbacke efter mer än 13 långa år av uppgång från botten, hösten 2008 (OMXSPI på 176,54 den 17 november 2008) till ATH i början av 2022 (OMXSPI på 1.045,27 (EOD) tisdag den 4 januari 2022).

Bakgrund….

Vi har alltså haft en ovanligt lång börsuppgång både i Sverige och i övriga värden. Delvis beroende av att de flesta Centralbanker (FED, ECB och även svenska Riksbanken) eldat på konjunkturen med låga räntor och stora inköp av statsobligationer.

I Sverige har det varit extremt, där Riksbanken har haft minusränta i mer än 4 år (sen 18 februari 2015 fram till 19 december 2019) och sen 2015 även gjort gigantiska inköp av statsobligationer med momentana innehav på drygt 400 miljarder. Det är nästan hälften av Sveriges statsskuld. Penningflödet i den svenska ekonomin har ökat ordentligt och det har, förutom räntesänkningarna, också varit en förstärkning till börsuppgången.

När Riksbanken sen avslutade experimentet med minusränta och den 19 december 2019 och valde att äntligen höja reporäntan till 0.00 % så var det slutet på en unik situation i svensk ekonomisk historia. Riksbanken lät sen också nollräntan vara kvar under drygt två år fram till 4 maj 2022.

Men riksbankschefen Stefan Ingves kom redan 2020 med en varning till svenska hushåll. ”Det är upp till var och en att bestämma sig för vilka risker man vill ha. Att föreställa sig nollränta i evigheten stämmer inte i historien”

Nu under 2022 börjar Styrräntan (fd Reporäntan….) att öka och det fortsätter antagligen så under de kommande åren. Det betyder ökande kostnader för många svenska familjer och företag.

Tillgångsbubblor….

De låga räntenivåerna har lett till flera ”tillgångsbubblor” där allt fler svenskar har lånat allt mer kapital för köp av bostäder (bostadsbubbla) och lagt allt mer av sitt sparade (och lånade…??) kapital på börsen (aktiebubbla). Det betyder också att allt fler nya och osäkra förhoppningsbolag har etablerats och i många fall även börsnoterats (bolagsbubbla)

Men bubblor brukar alltid kollapsa, antingen spricker de med en smäll eller så pyser det ut. Ofta går det först långsamt och sen allt snabbare vad tiden lider. Det blir ganska obehagligt hur det än går….

Den största och vanligaste anledningen till att tillgångsbubblor alltid faller ihop (spricker eller pyser ut…) är hög skuldsättning och orealistiska, ohållbara tillgångsvärden. Just den situation vi har haft de senaste åren på börsen ( med höga aktiekurser och många förhoppningsbolag….) och bostadsmarknaden (med allt högre bostadspriser….)

Instabilitet och kedjebrev….

Den ”instabilitetshypotes” som Hyman Minsky varnar för är under uppgångsfasen främst baserad på en ”kedjebrevsprincip” som går ut på att sälja vidare tillgångar (t.ex bostäder och aktier) till allt högre priser och därmed allt högre vinster för säljare. Det finns allt fler som vill hänga med i uppgången och det blir allt mer riksfulla affärer. FOMO (Fear Of Missing Out) är det som gäller för uppgången.

När nedgången väl börjar så är det alltid de senaste och de minst kunniga investerarna som blir sittande med Svarte Petter.

I Sverige har vi bara under de senaste åren 2020 och 2021 fått över 500.000 nya och oerfarna aktieägare på börsen. Något att fundera över….

Ett exempel….

Det är när börsen börjar gå neråt som vi kan få ett ”Minsky Moment”. Så här beskriver investopedia en tänkbar utveckling…

“For a hypothetical example consider an investor who borrows funds to invest while the market is in an upswing. If the market drops slightly, leveraged assets might not cover the debts taken to acquire them. Soon after lenders start calling in their loans. Speculative assets are hard to sell, so investors start selling less speculative ones to take care of the loans being called in. The sale of these investments causes an overall decline in the market. At this point, the market is in a Minsky Moment. The demand for liquidity might even force the country’s central bank to intervene.”

Hur ser det ut i Sverige….?

Även om vi kanske inte har en lånebaserad börstillväxt i Sverige så kommer vi att få se samma sak här hemma. Orsaken är att en stor del av svenskars sparade och fria kapital är placerat i aktier och aktiefonder.

Totalt finns 9.300 miljarder placerade i aktier på svenska börser (Q2, 2022), där 3.600 miljarder ligger i utländska pensionsfonder, 2.700 miljarder ligger i svenska finansiella bolag (dvs fondbolag, banker mm) och hushållen direktäger aktier för cirka 1.100 miljarder.

När det gäller OMXS så har fondbolagen cirka 90 % och hushållen cirka 75 % av värdet på sina börsnoterade aktier på OMXS LC (LargeCap). LC omfattar bara drygt 100 bolag, så dessa cirka 100 bolag står för större delen av värdet för både utländskt pensionssparande och svenskt fondsparande.

(Generellt kan man säga att av totala aktievärdet så ligger cirka 85 % på OMXS LC och 60 % ligger på OMXS30, bara för info….)

Vidare har de svenska hushållen nu (Q2, 2022)  över 5.000 miljarder i lån och av hushållens lån är 82 % bostadslån. Den allmänna skuldkvoten ligger idag på över 188 % av inkomsten, vilket är bland de högsta i värden. Ganska fantastiskt….

Fondandelsägare…….

Vilka svenskar är det som investerar i aktiefonder? Antagligen är det till 99 % personer som inte anser sig ha lust, tid eller egen kompetens att investera i aktier och därmed överlåter aktieinvesteringarna till aktiva aktiefonder (dvs ”professionella fondförvaltare”…..) eller indexfonder

Men om man inte kan något om aktier och investeringar och saknar kunskap och erfarenhet, så blir man också mer påverkad av media och av hur börsen går kortsiktigt. Om börsen går ner under några veckor (eller månader….) så vill många fondsparare inte längre ”sitta still i båten” utan tar det säkra före det osäkra och säljer av (delar eller allt…) i sina aktiefonder.

Fondförvaltare….

Vilka är de svenska fondförvaltarna? Det är ett relativt litet antal personer som hanterar dessa 2.700 fondmiljarder, det som är merparten av många svenskars sparade kapital. Det som utmärker dessa fondförvaltare är att det för det första inte är deras egna pengar de hanterar (anställda med beroendeställning…) och för det andra att de alla agerar mest på samma sätt (samma utbildning och bakgrund…).

De är visserligen i teorin konkurrenter men ingår i en liten grupp personer som alla känner varandra och egentligen handlar likadant. Ibland byter de arbetsgivare men det är ingen större skillnad på de svenska finansbolagen. Det blir mest som ”Följa John”…

Det här gäller i huvudsak även för alla fondförvaltare av utländska pensionsfonder. Där har man ingen direktkontakt med den svenska börsen och reagerar (och handlar….) mest på info och uppgifter om macroutvecklingen.

En fondförvaltare kan bestämma vilka aktier han vill köpa eller sälja, men inte när eller hur mycket. Det är fortfarande fondandelsägarna som avgör fondens in- och utflöden av kapital (och fondens totala storlek och utveckling….) vilket därmed påverkar både köp och säljvolymer.

(Typexempel här är Skagen Fonder som förlorade 69 % av fondkapitalet på bara 4.5 år när Storebrand tog över deras sex aktiefonder som började misskötas och gå neråt från 2016….. se även inlägg ”Tre böcker igen….” från 5 feb 2021)

När allt fler ”vanliga svenskar” blir oroliga av nyheter i media och att börskurserna sjunker, så vill många sälja av sina aktiefonder. Vi vet inte hur utfall blir för helår 2022 men första halvåret så börjar det med ordentliga uttag.

(Det blev ett uttag av 33,2 miljarder ur svenska aktiefonder och uttag av 4,6 miljarder för blandfonder under första halvåret 2022 enligt Fondbolagens förening.)

Vilka aktier säljs….?

För indexfonder så måste förvaltaren sälja av helt enligt viktningen i index. Då blir det ännu mer övervikt på de större bolagen.  Ett typexempel är Avanza Zero som följer OMXS30, där fondförvaltaren måste sälja av viktade delar av de 30 största bolagen oberoende av utvecklingen på enskilda bolag.

För aktiva aktiefonder har man som fondförvaltare (och även som privat aktieinvesterare…) i princip två möjligheter. Att sälja av ”stora och stabila bolag” som ligger på plus eller att sälja av ”förhoppningsbolag” som ligger på minus eller lika. I det ena fallet får man 100 % garanterad vinst och i det andra fallet får man 100 % garanterad förlust eller lika.

Vad tror ni händer? De flesta fondförvaltare säljer av aktierna som ligger på plus och hoppas att kursen för de andra aktierna skall vända och att det blir vinst även på dem framöver. Det är trots allt aktier som fondförvaltaren själv har valt och köpt in. Att sälja av förhoppningsaktier med förlust, speciellt de bolag som man själv analyserat, valt och tror på, är inte bra för varken egot eller karriären… 🙂

Allt det här driver ner kurserna över hela börsen. Även ”stora, stabila och lönsamma” bolag drabbas brett av försäljning och minskande efterfrågan. Men det blir fortfarande inga realiserade förluster för aktiefonderna. Som vi såg finns bara det bara runt 100 bolag på OMXS LC och det blir de stora bolagen som får ta största smällen

(En aktiv aktiefond måste enligt EU (UCITS…) teoretiskt innehålla minst 21 bolag och även en koncentrerad aktiefond innehåller minst 35 till 40 bolag. De flesta aktiva aktiefonderna innehåller runt 100 till 125 bolag i snitt.)

Fortsättningen….

Många fondandel ägare (och aktiesparare…) kommer att fortsätta sälja av andelar (och aktier..) när börsen fortsätter neråt. Till slut kommer det en tidpunkt när även förlustaktierna måste säljas. Det är då det verkliga raset börjar och nerförsbacken blir brantare. Det blir en ryckig nergång under en lång tid med någon vecka uppåt på börsen som följs av flera veckor neråt. För varje nedgång vill allt fler fondandels ägare (och aktieägare..) hoppa av, och varje nedgång blir lite djupare.

När det blir en negativ spiral neråt och ”nästan alla” vill sälja av aktier och fondandelar, så får vi även här i Sverige ett ”Minsky Moment”.

Vad händer sen?

Börsnedgången tar minst ett år och ofta längre innan botten nås, och sen blir det som vanligt en lång uppgång. Kanske blir nästa uppgång inte 13 år som senast, men det bör nog bli närmare 7 till 9 år om man ser till statistiken.

Har man investeringskapital och tålamod så borde det bli bra tider framöver…  ( i år / om något år / om några år…) …. för de aktieinvesterare som är lite mer långsiktiga… 🙂

Slutsats

Börsen går alltid i cykler och en börsuppgång följs alltid av en börsnedgång. Hur långa och hur stora varje börscykel är vet vi inte, så då får man gissa istället… 🙂

En påbörjad börsnedgång blir ofta brantare när ett ”Minsky Moment” inträffar. Det blir både psykologiska och skuldmässiga orsaker som orsakar börsnedgången. Besser gissar att det händer under slutet av 2022 eller början av 2023. Vi får väl se hur det går….

Senaste ATH för OMXSPI var 4 januari 2022. Vi har sen dess fått en nedgång på drygt 28 %, men vi har antagligen inte sett börsbotten än. En börsnedgång tar minst ett år och ofta längre än så.

Vi vet inte när börsen bottnar den här gången, men tålamod och investeringskapital är det som alltid behövs för att klara en börsnedgång och ett ”Minsky Moment”. Något att fundera över…..

Besser

Besser gillar att ”analysera, förklara och föreläsa” (efter ett helt liv med marknadsföring och försäljning inom IT, Data och Telecom….) som ni säkert märkt i många av bloggens inlägg…. 🙂

Räkneexempel…

Ett bra sätt att förklara vad som kan hända är att med pedagogiska räkneexempel (säljande….) visa kunder vad som händer vid vissa aktiviteter. (Dvs ”hur era vinster ökar om ni köper våra fantastiska produkter”……)

Det gäller både positivt och negativt. Nu är ämnet något som Besser varnat för sen länge, nämligen ”Negative leverage”. Det som krävs är bara vanlig grundläggande matematik, men det är kanske svårt att förstå vad som händer i praktiken om man inte sätter siffror på ett räkneexempel.

Hävstång och Belåning….

I det här fallet så gäller det ”Negative leverage” vilket kanske kan  översättas med ”Negativ hävstång” eller ”Negativ belåning”. Det handlar mest om vad som kan hända om man belånar sina aktier och sin aktieportfölj för att få snabbare värdeökning.

Att kunna belåna aktier är ett ganska nytt fenomen för ”vanliga aktiesparare”. Självklart har alla banker givit den möjligheten till enskilda kunder med egen förmögenhet hos bankernas ”Private Banking” avdelningar, med sen några år tillbaka så ger t.ex Avanza den möjligheten till alla sina kunder. Det gäller för deras 500.000 nybörjare och småsparare (bara de senaste 2 åren….) som ofta saknar insikt, kunskap och erfarenhet.

Är det inte en bra och demokratisk tjänst att erbjuda belåning till alla aktiesparare? Besser tycker nog inte det. Tyvärr är det bristande riskbedömning och matematikkunskaper (och naturligtvis en stor portion girighet….) som gör att många småsparare inte ens inser vad som kan hända med belånade aktier.

Börsuppgången 2020 och 2021…

För den senaste två årens börsuppgång så gick börsen (OMXSPI…) upp från 681 (den 1 januari 2020) till 1.037 (den 30 december 2021). Det blir en uppgång på hela 52 % under bara 2 år. En uppgång som inte var långsiktigt hållbar enligt Besser.

Under de här två åren tillkom det också drygt 500.000 nya och oerfarna ”aktiesparare” där de allra flesta egentligen bara var ”aktiespekulerare” som ville få stora och snabba värdeökningar på de aktier som inköptes under de här åren.

Självklart var det också TINA (There Is No Alternative) och FOMO (Fear Of Missing Out) som inverkade på beslutet att gå in på börsen under åren när vi fortfarande hade låga räntor och ”priset på pengar” var obetydligt eller nästan gratis. (Jmf gärna med ”Superlånet” från Avanza….)

Det var också många som nappade på ”Avanzas erbjudande” att låna mer pengar för att få uppsida och hävstång på den små och tidiga aktieinköpen. Det var självklart och lönsamt när börsen bara gick upp (och det hade börsen gjort i drygt 11 år fram till januari 2020, dvs sen oktober 2008….)

Ett räkneexempel….

Vi gör ett helt realistiskt räkneexempel med ett fiktivt bolag (Abcd AB…) och en fiktiv aktie (Abcd…) som kunde köpas på OMXS LC (Large Cap) för inköpskursen 100 kr per aktie. Om man under några år sparat ihop ett investeringskapital på 100.000 kr så kunde man då köpa in 1.000 aktier i Abcd AB.

Var man kund (t.ex. ”Kalle”…) hos Avanza (som fick 500.000 nya kunder under de här åren….) så var belåningsvärdet på de flesta större bolag runt 80 %.  Det betyder att Kalle kunde låna 80.000 kr för att köpa 800 extra aktier och då har Kalle plötsligt 1.800 aktier som var värda 180.000 kronor. Ganska fantastiskt, eller hur?

När börsen och aktiekurserna gick upp så var det möjligt att fortsätta låna och köpa ännu fler aktier. Under de två åren 2020 och 2021 var det bara glada dagar på börsen för alla som ”sparade i aktier”. Men under 2022 började börsen gå neråt och vid halvårsskiftet var börsen ner runt 30 %.

När bankens säkerhetskrav på 30 % började närma sig med aktiekursen på 70 kr, så får Kalle ett ”Margin call” där banken antingen ville ha extra kapital eller så säljer man av alla 1.800 aktier till kursen 70 kr, dvs totalt 126.000 kr. Kalle som handlar aktier på den privatekonomiska marginalen har inget extra kapital och då kan banken sälja alla aktier för 126.000 kronor

Men Kalle har lånat 80.000 kr och det kapitalet vill nu banken ha tillbaka. Av de 126.000 som aktierna såldes för får Kalle behålla 46.000 kr. För bara en kort tid sedan hade Kalle 100.000 kronor investerade i aktier och nu är det mindre än hälften (bara 46.000 kr….) som finns kvar.

Det blir en förlust på 54 % trots att aktiekursen ”bara” gått ner 30 %. Kalle har alltså förlorat dygt hälften av sitt sparkapital trots att han investerade i Abcd AB, ett ”stort, stabilt och lönsamt bolag” på OMXS LC. Något att fundera på…..

Det vi lär oss här….

Det spelar ingen roll om du investerar i ett stort, stabilt och lönsamt bolag, typ Kinnevik eller något annat defensivt bolag på Lage Cap, med belåning och Negative leverage så blir det stora förluster när kursen går ner oberoende vilka aktier man köper. Det är aktiekurserna och belåningen som avgör risken. Har man köpt sina aktier till höga och övervärderade aktiekurser när börsen är på topp under 2020 och 2021 så går det bara ännu snabbare att förlora sitt sparkapital.

Just därför bör man bara investera långsiktigt och bara  med kapital ”som kan undvaras” när man investerar på börsen. Besser rekommenderar att man aldrig belånar sina aktier. Det blir bara ytterligare en (stor…!!) riskfaktor (dvs Finansrisken…..)

Det man också kan lära sig här är att även om börsen fortsätter uppåt under lång tid (drygt 13 år från oktober 2008 till december 2021…) så blir det förr eller senare en ordentlig börsnedgång.

Ett till exempel….

Det som är så fantastiskt är hur snabbt man kan bli av med sitt investeringskapital med Negative leverage. Om vi tar exemplet ovan och ändrar bara lite på siffrorna så ser man hur hårt det slår….

Om ”Kalle” i stället hade spekulerat i några av förhoppningsbolagen på småbörserna så blev kursnedgången ofta både större och snabbare. Har man då köpt förhoppningsbolag till höga och övervärderade aktiekurser under 2020 och 2021 så går det ännu snabbare att förlora sitt sparkapital under 2022.

Om Kalle får låna 75 % av egen insats på 100 tkr och aktiekursen är 10 kronor så köper han 17.500 aktier för 175.000 kronor. Om banken eller börsmäklaren (t.ex. Avanza…) då godkänner 50 % som ”maitenance margin level”, så får vi följande siffror om aktiekursen går ner med 50 %….

Kalle kan inte betala och banken säljer 17.500 aktier till aktiekursen 5 kronor och får in totalt 87.500 kr. Men Kalle har lånat 75.000 kr som banken behåller och då blir det bara 12.500 kronor kvar till Kalle. Det betyder en förlust av 87 % av insatt sparkapital på bara några månader för Kalles del. Något att fundera över….

Andra som lånar till aktier….

Det är inte bara vanliga aktiesparare som råkar ut för Negative leverage, även många av de nya tillväxtbolag som startats upp de senaste åren har eller kommer att drabbas av börsnedgången. Då gäller det alla, från VD och ledningsgrupp till vanliga anställda med personaloptioner. Vi ser redan i media att flera VD-ar i småbolag säljer av aktieinnehav i det egna bolaget som det rapporteras enligt Finansinspektionens (FI) insynsregister.

Ett exempel till….

De flesta VD-ar på små förhoppningsbolag har ingen egen förmögenhet att stoppa in i bolaget även om de naturligtvis tror på bolagets framtid. För ”mindre tillväxtbolag” som skall börsnoteras och göra en IPO så är det då vanligt att grundarna och styrelsen ordnar ett lån till VD i någon bank eller finansbolag så att VD kan köpa egna aktier i bolaget. Det blir en extra morot (men också en kraftig piska…) för VD att snabbt få upp aktiekursen i det nya bolaget.

Efter IPO blir resultatet i många fall kvartalsrapporter med udda redovisningstrix och upprepade positiva pressreleaser som gör att allt fler nya, förhoppningsfulla aktieägare strömmar till. Aktiekursen stiger och grundare och styrelsen kan sälja av sina aktier med bra vinster. Så var det planerat redan från början för flera av börsens förhoppningsbolag. Sen är det bara för dessa  ”smarta affärsmän” att börja om från början. Det finns alltid nya förhoppningsfulla VD-ar, optimistiska jobbsökande och giriga aktieägare där ute…..

Men efter att grundare och huvudägarna sålt av och aktiekursen och sen hela börsen börjar gå ner så sitter VD fortfarande kvar med sina belånade aktier som blir allt mindre värda.

”Banker och finansbolag bedriver ingen välgörenhet” som Besser brukar säga (dagens understatement…) och även här så finns det en ”margin level” där VDs aktier blir tvångsförsålda. Det blir kanske någon liten notis i Affärsvärden men inte mer. (Notera att Fi´s Insynsregister publicerar nya uppgifter om köp och sälj varje dag, vanliga media hänger inte med, inte ens affärspressen…)

Men VD har fortfarande ”en hyfsad VD-lön” så han sitter kvar och gör allt han kan för att behålla den lönen. Det gäller fortfarande att hålla börsen och aktieägarna på gott humör. Det blir en ström av pressreleaser med positiva nyheter och i kvartalsrapporterna är det mest positiva tongångar men det finns alltid några oväntade orsaker till att försäljning och vinster inte kommer igång enligt bolagets planer.

Så här kan det hålla på i flera år. VD får sin lön, styrelsen får sina arvoden och de anställda får behålla jobben. När det behövs mer kapital så blir det nyemissioner där aktieägarna får bidra till bolagets ”fantastiska framtidsplaner” men i verkligheten blir det bara de vanliga kostnaderna för löpande verksamhet som betalas ut.

Det slutar mest med att bolaget blir en ”zombieaktie” där nästan  ingen handel sker. Några få kvarvarande aktieägare är alla optimister och kanske ”tror på framtiden” men ingen vill sälja aktier med förlust och inga nya aktieägare vill köpa in sig i bolaget som gör stora och upprepade förluster.

Efter några fler nyemissioner brukar det bli konkurs. Men inte heller den får plats i vanliga affärsmedia. Det enda som syns är regelbunden konkursstatistik från SCB med antal bolag, men där nämner man inga namn på enskilda bolag.

Det blir bara de kvarvarande aktieägarna som grämer sig över sitt förlorade sparkapital och den förlusten är inget som man går ut med till släkt och vänner eller på sociala media. De flesta småbolag som går i konkurs dör i tystnad och stillhet….. Ett ganska dystert scenario tycker Besser….

Ett till lite udda exempel på belåning…

Det finns några exempel på ”belåning” där det inte gäller vanliga räntor och amorteringar. Besser tar bankernas och finansbranschens aktiefonder som exempel. Notera att exemplet gäller både aktiva aktiefonder, indexfonder och blandfonder, dvs alla fonder som innehåller aktier.

Aktiefonder är en av finansbranschens bästa inkomstkällor och alla, från ”fondförvaltare” till ”aktieanalytiker” och ”fondadministratörer” är välbetalda med höga löner och regelbundna bonus. Men aktiefonden äger inte aktierna, det gör ”fondandelsägarna” som betalat in kapital till fonderna. Fonden (med fondförvaltare…) har bara ”lånat” kapital från fondandelsägarna för att kunna investera (eller spekulera…..) i aktier.

Man kan därmed säga att fondförvaltaren använder lånat kapital för att investera i fondens (”belånade”…) aktier. Det betyder att om (när…) fonden underpresterar eller när börsen går kraftigt neråt (som 2022…) eller någon annan orsak till oro (som hög inflation, höga räntor, arbetslöshet, allmän panik, etc.…), så vill många fondandelsägare sälja av sina fondandelar och ta tillbaka sitt investerade kapital.

Det betyder att fonden (fondförvaltaren….) måste sälja av aktier även om fondförvaltaren själv vill behålla dem. Självklart kan han då välja vilka aktier han då vill sälja.

För aktiva aktiefonder består valet i huvudsak av två möjliga typer av bolag, antingen ”små tillväxtbolag” som fondförvaltaren själv har analyserat och valt ut eller ”stora indexbolag” som alltid finns i alla fonder. De flesta fondförvaltare väljer att behålla sina egna favoriter, dvs de ”små tillväxtbolag” som de själva letat upp och hoppas på för framtiden och väljer att sälja av fondens ”stora indexbolag”. För indexfonder (som mest baseras på OMXS30….) så blir det självklart bara de 30 största indexbolagen som säljs av helt enligt indexfördelning.

Det betyder att många ”stora indexbolag” (dvs ”stora, stabila och lönsamma bolag”….) kommer ut på marknaden när kapital i aktiefonder viker neråt. Det är då som ”bra bolag blir billiga” och det ger bra möjligheter för privata aktieinvesterare med eget investeringskapital. Som vi såg i ett tidigare inlägg så hanteras 75 % av aktievärdet på OMXS av svenska och utländska aktiefonder. Något att fundera över tycker Besser….

Inför valet 2022….

Samhällets utveckling kommer framöver att bli osäker och orolig för många (kanske de flesta….) svenskar. Då gäller det att göra ”rätt val” för att undvika många av livets onödiga besvikelser. Men att göra rätt val kommer att kosta på för privatekonomin. Därför kommer det tyvärr att behövas extra inkomster från ett privat och långsiktigt aktiesparande, typ ”utdelningsinvesteringar”….. 🙂

Det gäller att alltid göra rätt val. Att välja var du skall bo, välja var, vad och hur du jobbar, välja vad du gör på fritiden och framför allt välja vilka vänner och umgänge du har. Det finns inga politiker som kan eller kommer att fixa ”samhällets problem”. Sverige blir framöver allt mer ett land med allt större problem där man får ta ett eget ansvar och betala för sig, även för det som tidigare var allmänna sociala funktioner. Om du vill ha ett bra liv i framtiden får du fixa det själv. Tag varning….

Slutsats…

 Det vi kan lära här är att belåning kan vara farligare än man tror. Det behövs så lite för att man skall sitta på fel sida av hävstången. Besser tycker att man av ”principiella skäl” aldrig skall belåna sina aktier även om det är möjligt och erbjuds (av t.ex. Avanza….).

”Man skall aldrig göra allt som man kan göra” som Besser brukar säga…. 🙂 eller….

”Det gäller att förstå det stora skillnaden mellan möjlighet och kapitalrisk”. Det är samma sak som som ni känner igen som en annan av Bessers favoriter…

”Det gäller att förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet

Det är inte bara aktieägare som kan förlora på belåning som vi ser ovan. Alla som lånar riskerar att  förlora delar av sitt insatta kapital om man inte tänker sig för. Det gäller även bostadslån….

Det man alltid skall hålla koll på är ”kapitalbuffert” och ”belåningsgrad”. Om man lånar till en långsiktig investering (t.ex. till boendet…) så gör det inget om priserna går ner, för så länge man betalar ränta och amorteringar (dvs har en kapitalbuffert….) och inte heller har för stora lån (dvs har en  vettig belåningsgrad… ). Då behöver man inte oroa sig för sina investeringar eller sitt boende. Något att också fundera på tycker Besser….

Besser

Välkomna åter till en ny termin med många föreläsningar, analyser och förklaringar av Besser…. J Höstens första analys blir begreppet Backtracking….

När man säger ”Backtracking” så är det många aktieinvesterare som fnyser och tycker att det är oseriöst. Besser (wisser….) tycker som vanligt tvärt om… 🙂

Vad är Backtracking…?

De flesta aktieinvesterare som hör uttrycket Backtracking tänker mest på Önsketänkande och vilka aktier man kunde (skulle…) ha köpt om man visste hur aktiekurserna utvecklades lite senare. Det är i huvudsak aktier i tillväxtbolag eller ”förhoppningsbolag” med önskad  ”stor och snabb värdeökning” som man då tänker på.

Om man visste att kursen skulle gå upp (t.ex. vid positiva nyheter eller pressreleaser…) , så hade man köpt aktier tidigare och om man visste att aktiekursen skulle falla brant (t.ex. vid negativa kvartalsrapporter eller nyemissioner….) så hade man sålt av aktier mycket tidigare. Det blir bara fria fantasier och önsketänkande, och sånt gör inte ”seriösa aktieinvesterare” eller hur… 🙂

En annan förklaring av Backtracking finns också inom TA (Teknisk Analys) där man går tillbaka i tiden för att ”test new buy points”. Det mesta med TA är lite hokus pokus och Besser har aldrig förstått hur det fungerar. Men det beror antagligen på att TA förutsätter att man handlar kortsiktigt med aktier och genom olika kursrörelser försöker förutsäga aktiekursernas utveckling de närmaste dagarna eller närmaste veckan för att då ”köpa billigt och sälja dyrt”, dvs kortsiktig spekulation. Där har Besser varken kunskap eller intresse..

Bessers syn på Backtracking….

Det viktiga med Backtracking är att man kan lära sig något av det som hänt tidigare, både med börsen och för enskilda aktier, men det gäller inte för dagar, veckor eller månader. Det är i stället långsiktiga förändringar där man kan se trender och mönster. Det är egentligen mest långsiktig börs- och aktiehistorik som man bör ha koll på.

Det som är viktigt, är att se på tidigare aktiekurser under det senaste 2 åren (eller varför inte de 3 eller 4 senaste åren….) och att jämföra enskilda aktiekurser med både börsutvecklingen och bolagets verksamhet och lönsamhet.

Två enkla frågor….

I princip handlar det om att svara på två enkla frågor. Vad har hänt? och Varför hände det?

Svaren kan vara både svåra att få tag på och ta lång tid att analysera, men det är också de svaren som påverkar (avgör….) investeringarnas resultat och utfall. Det gäller inte bara för analysen av aktieinvesteraingar utan det mesta här i livet. Det gäller att förstå, analysera och lära sig av det som hänt tidigare. Kan också kallas ”erfarenhet”….. 🙂

 ”När det gäller aktieinvesteringar så är erfarenhet viktigare än intelligens”  som Besser brukar säga….  🙂  (Besser har som ni vet (??) ”en begränsad intellektuell kapacitet”….)

Ett exempel…

Ett verkligt exempel från Bessers aktieportföljer är EQT, ett bolag som finns planerad i en av Bessers tre aktieportföljer. De inköpen började redan våren 2020 med inköp av 250 aktier (med GAV 110 kr, den 2/4 2020) men sen blev det stopp på inköpen.

Det har inte blivit några fler inköp under de senaste drygt två åren. Totalt ingår bara 500 EQT i den planerade aktieportföljen, så Besser behöver bara köpa ytterligare 250 aktier för att bli fullinvesterad i EQT.

Vad har hänt?

EQT börsnoterades på OMXS Large Cap som en IPO den 24 september 2019 till kursen 67 kr. Det var en mycket lyckad IPO (delvis beroende på en stark uppbackning av Investor AB….) och aktien klättrade sen uppåt hela tiden. Redan den 3 januari 2020 så var kursen över 110 kr och kursen ”toppade” på 159 kr den 3 mars 2020. Det är mer än en fördubbling och blir en uppgång med 137 %  på fem månader…!!

Men även ett lyckat och framgångsrikt bolag som EQT drogs med i börsnedgången vid ”Coronadippen” i mars 2020. Aktiekursen var nere på 89 kr den 19 mars 2020. Det blir en nedgång med 44 % på bara två veckor.

Men aktiekursen fortsatte uppåt under 2020 och 2021, framför allt under börshösten 2021. Aktien blev kraftigt övervärderad och toppade på fantastiska 544 kr den 22 november 2021. Det blir en helt fantastisk uppgång på 511 % under 1 år och 8 månader sen ”Coronadippen” i mars 2020.

Varför hände det?

Under hela 2020 och 2021 var börsen på uppgång, speciellt ”tillväxtaktier” var populära och många (nya….?) aktieinvesterare ville vara med på den kursutvecklingen. Det blev en större efterfrågan än tillgång på EQT aktier och därmed också en alldeles för stor skillnad mellan aktiekursen och bolagets värde. På toppen, under hösten 2021 handlades EQT till P/E tal på runt 60, ett ganska fantastiskt värde för ”ett vanligt börsbolag på OMXS Large Cap”.

Vad är rätt aktiekurs?

Om vi räknar med ett P/E värde på runt 20 (som enligt Besser är ett mer rimligt och helt OK värden för ett tillväxtbolag som EQT…) och en vinst på 9.29 per aktie, (enligt Avanza…)  så borde aktiekursen för 2022 ligga runt 185 kronor per aktie. Kan vara ett riktmärke att ha koll på….

Under första halvan av 2022 så fick vi en börsnedgång som (enligt Besser…) borde ha kommit flera år tidigare. Kursen på alla aktier gick ner och speciellt på ”tillväxtaktier”. EQT har hitintills kommit ner till en kurs på 271 kr den 19 aug 2022. (Minus 45 % sen 1 jan 2022 (493 kr))

Vad blir Bessers nästa inköpskurs för EQT? Det vet vi inte men Besser gissar att han nästa gång köper på kurser runt 180 till 190 kronor och att Besser då blir fullinvesterad i EQT (med 500 aktier…) under 2023. Vi får väl se hur det går….

Ett till exempel…

Även Kinnevik är en aktie som finns i två av Bessers aktieportföljer med totalt 4.500 planerade aktier, men det finns bara 600 aktier inköpta (alla under 2022 med GAV på 164 kr). Hur kommer det sig?

På börstoppen under hösten 2021 var det många ”tillväxtbolag” som var kraftigt övervärderade, även stora bolag på OMXS Large Cap, där Kinnevik och EQT var två tydliga exempel. Kinnevik, med många osäkra förhoppningsbolag i sin onoterad portfölj handlades under 2021 ovanligt nog med kraftig substanspremie trots höga och orealistiska värderingar på Kinneviks onoterade innehav.

Vad har hänt?

Kinneviks kursutveckling är också ganska typisk för de här åren. Om vi börjar för tre år sen (2019…) så startade året den 2 jan214 kr. Kursen nådde 275 kr den 3 maj 2019 och höll sig kvar under större delen av 2019 fram till 271 kr den 4 nov. Sen en blev det en dipp till 212 kr den 14 november 2019. Det blir en nedgång med 21 % på 10 dagar

År 2020 började med en kurs på 233 kr, men även Kinnevik drabbades av ”Coronadippen” 2020, där aktiekursen bottnade på 140 kr den 12 mars 2020. Det blir en nedgång på 40 % på lite drygt 2 månader. Sen följde en fantastisk uppgång under drygt ett år till 470 kr den 22 april 2021. En uppgång med 235 % på mindre än 1 år och 2 månader.

Efter en negativ kvartalsrapport för Q1, 2021 så rasar kursen till 270 kr den 13 maj 2021. En nedgång på 42 % på mindre än en månad. Aktiekursen för ett stort och stabilt bolag på OMXS Large Cap tappade alltså 200 kr per aktie på några få dagar. Något att fundera över….

Men även den här gången repade sig kursen under hösten 2021, och den 16 november 2021 låg aktiekursen på 374 kr.

Varför hände det?

Det är samma story som för EQT, ”tillväxtbolag” med många onoterade innehav värderades för (eventuellt…) framtida vinster när börsen efter 13 år av uppgång (!!) fortfarande var överoptimistisk och övervärderad. Alla onoterade bolag blir inte stora och lönsamma, det gäller även för Kinneviks onoterade innehav….

Vad är rätt aktiekurs?

Om vi räknar med att Kinnevik borde ha en substansrabatt på runt 20 % (vilket Besser tycker är ett rimligt och helt OK värde…) och med ett substansvärde på 218 kr per aktie (end Q2…) så borde aktiekursen för 2022 ligga runt 175  kronor per aktie. Även det ett riktmärke att hålla koll på….

Kinnevik drabbades hårt av börsnedgången under första delen av 2022. Aktiekursen började gå neråt ganska ordentligt under Q2 och nådde 177 kr den 19 aug 2022. (Minus 45 % sen 1 jan 2022 (323 kr))

Vad blir Bessers nästa inköpskurs för Kinnevik? Det blir en gissning igen, antagligen runt 175 kronor och det blir allt större inköp i framtiden. Men det kommer att ta många år att få ihop 4.500 aktier till bra aktiekurser. Vi får väl se hur det går…. 🙂

En helt annan tid….

Det kan också var bra att ha koll riktigt långt bakåt i tiden. Den 4 januari 2022 när OMXSPI låg på ATH fanns 1.025 noterade bolag på börsen och den totala aktievärdet på OMXS var 280 % av Sveriges BNP.

 I början av år 1975 så fanns totalt 103 noterade bolag på börsen och det totala aktievärdet var mindre än 10 % av Sveriges BNP. (Allt enligt en artikel i Ekonomisk Debatt, (nr 2 2022) av Magnus Henrekson…..)

Han skriver också att 1975 så gällde att… ” P/E-talet för företag som Electrolux och Ericsson var ca tre”. Det var en helt annan tid när privat aktieägande var något mycket få svenskar ägnade sig åt.

Om man funderar lite så inser man att något fantastiskt har hänt de senaste 45 åren när börsens värde går från 10 % till 280 % av BNP. Frågan är om dagens situation är ”hållbar” i längden….???

Man kan konstatera att de (få…) aktieinvesterare som då köpte aktier ( med rätt urval och rätt inköpspris….) hade helt andra möjligheter än dagens aktiesparare. Men….

 ”Att investera i aktier är alltid en långsiktig process” som Besser brukar säga…. 🙂

Man kan också säga Grattis till de som redan för 45 år sedan köpte aktier i stora, stabila och lönsamma bolag. Även det något att fundera över…. 🙂

Värdeökning vs Inköpspris

Price is what you pay. Value is what you get” Warren Buffett (favorit i repris….!!)

Man måste skilja på värdeökning av aktieportföljen (som många aktieinvesterare vill ha, dock ej Besser…) och aktiekurser för enskilda bolag dvs inköpspris på aktier. Besser är inte ens en ”nettoköpare” ( eftersom det inte blir några försäljningar alls…) utan en aktieinvesterare som bara köper fler aktier i allt fler bolag .

För Besser blir det inga omdisponeringar. Mina tre aktieportföljer är redan från början planerade med aktier och antal. Då blir inte heller tillfälliga portföljvärden (dvs ”värdeökning”….) intressanta.

Det enda som Besser letar efter är aktier som ingår i mina aktieportföljer och som har ”ett rimligt värderat inköpspris”. Självklart finns det också bolag där maxantalet aktier i portföljerna redan har uppnåtts. (Det finns idag 10 aktier där jag är fullinvesterad) och då blir det inga fler inköp av just de aktierna.

 Hur går det med Bessers inköp av EQT och Kinnevik under resten av 2022? Det blir mer info i början av 2023 i avstämningen för börsåret 2022….

Slutsats…

”Backtracking är bland det smartaste man kan göra” tycker Besser.

Det betyder att man kan lära sig av det som hänt tidigare, både börsutveckling och aktiekurser för enskilda bolag. Men det kräver naturligtvis också att man kan analysera den kunskap och erfarenhet som man får från Backtracking. Enklast skulle man kunna översätta ”Backtracking” med ”Erfarenhet”…. 🙂

Det som också är viktigt för ”lönsamma aktieinvesteringar” är att man har ”rätt inköpspris”.  Men att köpa aktier till rätt inköpspris är svårt, både att veta vad som verkligen är ”rätt pris” och dels att inte ryckas med av känslor och impulser och köpa ”rätt aktier till fel inköpspris” när ”alla andra” (FOMO…) fortsätter att köpa allt fler övervärderade aktier till allt högre priser.

Backtracking är varken önsketänkande eller TA hokus pokus utan något där man kan lära sig från tidigare börs- och aktieutveckling. Då blir både kunskap och erfarenhet från tidigare aktiekurser något som hjälper till att begränsa inköpen och bestämma ”rätt pris” även i en uppåtgående börs som under 2020 och 2021.

Med de här slutsatserna tycker Besser att han verkligen visat att just ”Backtracking” är något som alla ”seriösa aktieinvesterare” borde göra.

”Aktieinvesteringar är inte Rocket Science. Köp rätt aktier till rätt pris. Svårare än så är det inte.” som Besser också brukar säga.….. 🙂

Besser

Det blir som vanligt en kort avstämning varje halvår, dels av mina egna aktieinvesteringar och dels hur börsen som helhet utvecklat sig de senaste 6 månaderna.

Det blir också några tillbakablickar från förra avstämningen (för helåret 2021, se inlägg den 7 jan 2022…) Hade Besser rätt i sina ”goda råd” och ”gissningar om framtiden”??  Vi får väl se nedan…..

Bessers aktieinvesteringar….

Det blir en enkel uppdelning på Resultaträkning och Balansräkning. Besser fokuserar mest på hur mina aktieinvesteringarna hanteras och utvecklas, dvs Planning, Preparation, Performance (eller Planering, Finansiering och Exekvering på ”finanssvenska”…. 🙂  )

Resultaträkningen…

Planering…. Mina tre sen tidigare planerade aktieportföljer är stabila och det har inte förändrats.

Finansiering… Med regelbundet sparande varje månad och övriga oplanerade intäkter så har passivt investeringskapital ökat med 129 tkr (varav drygt 40 tkr är skatteåterbäring* …..). Det finns även ett större  aktivt investeringskapital utanför aktieportföljerna till löpande investeringar.

Exekvering….  Investeringar görs med regelbundna inköp i början av varje kvartal med aktivt investeringskapital, där aktieportföljerna har ökat med 2.266 aktier i 13 bolag. Det finns också möjlighet till extra inköp när det blir bra tillfälle och det blev inköp av 1.680 aktier i 4 bolag under första halvåret 2022.

Avkastning….. Som realiserad avkastning räknas bara aktieutdelningar och det har blivit 196 tkr som också återinvesteras. Det kapitalet har under Q2 använts till inköp av 1.329 aktier i 10 bolag.

Resultat….. Totalt har de tre aktieportföljerna ökat med 5.275 aktier i 19 olika bolag (några bolag är överlappande….) under första halvåret 2022. Alla bolag är som vanligt ”stora, stabila och lönsamma” och ger bra aktieutdelningar.

(* Bara för info, Besser har bra koll på svenska skatter och där gäller…. ”If it looks like a duck, walks like duck and talks like duck, then it´s probably a duck”. Det finns många som inte förstår det här och då kan man hoppa över ovanstående stycke. För er andra kommer ett skattetips från Besser… ”Find the duck…!!”)

Balansräkningen….

Det finns inga Skulder (eller Investeringskapital…!!) i Balansräkningen så alla Tillgångar (dvs aktier i 3 påbörjade aktieportföljer…) balanseras mot Eget Kapital. Totalt fanns 30 juni 49.545 aktier fördelade på 32 bolag där 11 bolag redan är fullinvesterade.

Lat och bekväm….!!

Besser är som ni vet (??) både lat och bekväm och vill inte ha onödigt jobb eller onödiga bekymmer. Det återspeglar sig också i mina aktieinvesteringar.

När det gäller avkastning på aktier så finns det i princip bara tre möjligheter. Antingen får man avkastning i form av 1) värdeökning, eller 2) reavinster eller 3) aktieutdelningar.

Besser är en utpräglad utdelningsinvesterare och behöver därmed 1) aldrig bry sig om (eller oroa sig för…) värdet på aktieportföljer eller enskilda aktiekurser och 2) behöver heller aldrig vara aktiv med att ”välja och sälja” några aktier (dvs inga omdisponeringar.…). Ganska lätt, enkelt och bekvämt tycker Besser…. 🙂

Passiv avkastning…!!

När det gäller 3) aktieutdelningar så bestäms de helt av respektive bolags årsstämma (efter rekommendation från styrelsen…) och där har Besser varken inflytande eller påverkan. Då behöver jag inte hellar bekymra mig om utdelningarna på mina aktier, de bestäms och utbetalas ändå helt utan min inverkan.

Mitt jobb och mitt ansvar är bara att fylla på mina tre aktieportföljer med nya aktier. That´s it, Besser tar inte ansvar för något annat än inköp av nya aktier till mina tre aktieportföljer.

Eller som Besser brukar säga… ”Jag behöver aldrig bekymra mig om mina aktier, dom sköter sig bra alldeles själva” …. 🙂

Det gäller också i praktiken, resultatet för första halvåret talar för sig själv.  Även i år blir det en bra bit över 200 tkr i utdelningar rakt in på ISK-kontot utan att jag behöver lyfta ett finger.

Avkastningen på mina aktier är helt oberoende av vad jag själv tycker, tänker eller tror, och också helt oberoende av vad jag som aktieinvesterare gör eller inte gör. Det lönar sig ganska bra att vara passiv, lat och bekväm tycker Besser…. 🙂

Vilja, Kunna, Göra…..

Besser är kanske passiv när det gäller avkastning på aktier men aktiv i många andra sammanhang. Det som blir tydligt här i livet (dvs ”ute i verkligheten”…..) är den stora skillnaden mellan att ”vilja, kunna och göra”.

När det gäller de flesta verksamheter i samhället så finns det många som har synpunkter och tyckande och vill göra massor av olika saker, men det mesta blir bara snack. ( Det gäller även för aktier och andra investeringar i bloggar och på sociala media… 🙂 )

Det som krävs är att man verkligen kan göra det som man också vill göra. Men då krävs det resurser, det gäller t.ex. finansiella resurser (investeringskapital….) och intellektuella resurser (tålamod….). Om man saknar resurser så blir det mesta fortfarande bara tro, tyckande och tomt snack.

Det viktigaste är att det verkligen händer något, att göra det som man både vill och kan göra. Först då blir det något som inte bara är tyckande, tänkande och löst snack, utan också praktiska resultat.

Tyvärr är det för många människor och i många sammanhang bara ”Mycket snack och liten verkstad”. Eller som Besser brukar uttrycka det….  ”Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”. Något att fundera på tycker Besser…. 🙂

Man skulle också kunna uttrycka det så här…. ”Besser vet vad han vill ha, skaffar det som behövs och gör det som krävs.” Lätt i teorin, svårare i praktiken. Även det något att fundera över…

(För Besser är ”Vilja, Kunna, Göra”samma sak som ”Planning, Preparation , Performance” eller ”Planering, Finansiering, Exekvering”…  )

Börsens utveckling….

Det har varit ett turbulent halvår på börsen det första halvåret. Redan den den 4 januari nådde OMXSPI ATH med 1.045,27 (EOD). Men redan i januari började också oron för ökad inflation och stigande räntor sprida sig.

Börsen började gå neråt och det blev inte bättre av Putins invasion och kriget i Ukraina i slutet av februari. Kanske trodde både Putin och andra att det skulle bli ett kort krig, men när Ukraina försvarade sig tappert så blev det hitintills ett utdraget krig utan vinnare.

I mars hade vi också ett utbrott av Covid-19 Omikron i Kina med nedstängning av flera storstäder. Det blev problem med logistikkedjor och råvaror, inflation och räntor ökade globalt, och allt fortsatte under våren.

Under april började FED och andra centralbanker höja räntorna och svenska Riksbanken höjde i maj räntan över 0.0 % för första gången på nästan 8 år. Det blir antagligen början på en trend av global stagflation. Priser, räntor och levnadskostnaderna ökar, men med allt fler uppsägningar i allt fler bolag, från små förhoppningsbolag till större techbolag, så minskar antalet välbetalda jobb.

’Det blir färre ”verkliga jobb” men fler och större konkurrens om ”servicejobb”.  De jobb som finns kvar blir lågbetalda jobb i servicesektorn (allt från taxi och budservice till café, restaurang och hotell-branschen…). Men framöver blir det allt färre ”vanliga svenskar” som har råd och kan betala för dessa servicejobb.

Ingen bra kombo, varken för börsen eller svenska samhället. Det ser ganska dystert ut för samhällsutvecklingen de närmaste åren…..

Börsutvecklingen…..!!

Hur mycket har börsen gått ner? Sen årets början med OMXSPI på 1.037 (den 1 januari….) så ligger börsen nu efter 6 månader på 734 (den 30 juni….). Det betyder en nedgång på 29.2 % så här långt.

Hur utvecklas börsen resten av året? Det vet vi inte men Besser gissar att fortsätter att gå ner även under andra halvan av 2022 och att nedgången blir runt 50 % i slutet av året från senaste ATH. Det kommer med analys och värden för hela börsåret i avstämningen för helåret 2022 (i början av 2023…). Kan bli intressant….

Bessers ”goda råd”……

Redan i årets första inlägg så skrev Besser följande…  ”Sälj inte i panik” (men behåll aktier i bra bolag som är stora, stabila och lönsamma….) och ”Belåna aldrig aktieportföljen” (men ha ett extra investeringskapital redo när bra aktier blir billiga…..) ”.

Två goda råd som fungerat bra under första halvåret 2022. Besser gissar att de här goda råden även gäller för resten av 2022…..  J  (och antagligen också för 2023. Något att fundera på…..)

Behåll bra aktier…

Besser behåller alltid alla aktier (Buy&Hold….) och säljer aldrig några eftersom alla aktier finns i bolag som är ”stora, stabila och lönsamma”. Varför skulle jag vilja sälja av aktier som varje år (utom kanske 2020….) ger ökande avkastning och allt större utdelningar ?

Besser fick 196 tkr i utdelningar under våren som återinvesterats (Compounding….) förutom de regelbundna (och ev. extra…) investeringarna som görs varje kvartal.

Att ha ett extra investeringskapital för inköp när börsen går ner (Contrarian….) är alltid fördelaktigt, som t.ex. under Q2, 2022 (och även andra halvan av 2022….??) Ganska självklart tycker Besser….

Besser har redan från början planerat (Planning…) sina aktieinvesteringar med en strategi baserad på Buy&Hold, Compounding och Contrarian. Inte speciellt svårt att förstå teoretiskt och lätt att genomföra i praktiken….. 🙂

Belåna inte aktieportföljen…

Besser belånar aldrig aktieportföljen, det blir bara en extra investeringsrisk som ger ett stort negativt utfall vid varje börsnedgång. Besser uttrycker det enklast som…. ”Det är bättre att ha ett eget investeringskapital än att belåna aktier när man vill investera på börsen ….

(Sooo very basic… men ändå är det många ”aktieinvesterare” som inte förstår ovanstående. ”Negative leverage” och ”Margin calls” kan snabbt förstöra värdet på vilken aktieportfölj som helst….Googla om ni behöver mer info och Tag varning !!)

Bessers gissningar…..

I samma inlägg (från 7 januari…) så skrev Besser också…. ” Hur blir börsens nedgång? (när den väl inträffar….)? Det vet vi inte men Besser gissar att den (till en början….) blir både stor och snabb. Kanske 35 % på 4 veckor som 2020? Eller kanske ”bara” 35 % på 4 månader under 2022?”

”Det spelar ingen roll, det viktiga är att vara både mentalt och finansiellt förberedd”

(Resultatet blev en nedgång med drygt 29 % på 6 månader, så här långt (…!!) för 2022….)

Det vi lär av ovanstående är att Besser sen länge är ”mentalt och finansiellt förberedd” på börsens svängningar. Det blir ganska självklart med utökade inköp när börsen går ner (som Q2, 2022…) om man är en långsiktig aktieinvesterare och har tillgång till ”extra investeringskapital”. Men det gäller också åt andra hållet, när hela börsen är övervärderad (typ hela 2020 och 2021….) så är det extra viktigt att undvika inköp av ”övervärderade” aktier (dvs ”fel pris på rätt aktier”…..) även om Besser fortsätter med regelbundna inköp varje kvartal.

Det man självklart aldrig skall göra är att köpa ”fel aktier”, oberoende av vilket pris man betalar….. 🙂

Slutsats…

Det blev som vanligt mycket snack om ”Planning, Preparation, Performance” men det kan inte hjälpas när Bessers hantering och utveckling av aktieportföljerna är baserad på den filosofin…. 🙂

Generellt kan man säga att första halvåret 2022 mest blev som jag gissade redan i januari, både för mina egna resultat och för börsutvecklingen.

Det ser dock ut att bli ännu större problem i framtiden, främst stagflationen och allt vad som den medför för samhället (och börsen…). Börsen kommer antagligen att fortsätta neråt och det som då är viktigt (och som Besser också alltid brukar framhålla….) är att…. ”Det gäller att vara både mentalt och finansiellt förberedd för framtiden”

Ha en bra sommar…..

Den här bloggen tar nu sommarlov och återkommer i slutet av augusti 2022. Besser önskar alla bloggläsare en bra sommar. Använd gärna lite av den tiden till att fundera på de mer fundamentala och grundläggande delarna av aktier och aktieinvesteringar. Eller läs några bra investeringsböcker (sommarens läsläxa….). Det kommer att löna sig för framtiden… 🙂

Besser

Den senaste tiden har börsen (OMXS) börjat gå neråt. Är det början på en större börsnedgång eller bara en tillfällighet? Det vet vi inte, men man kan alltid gissa, som Besser brukar säga…. 🙂

Besser gillar att ha koll på börscykler och nu är det åter dags för en uppdatering av de senaste årens börsutveckling.

De senaste börstopparna…

Den senaste börstoppen (ATH, All Time High) var i januari 2022, med OMXS på 1.045,27, slutkurs tisdag den 4 januari 2022 (EOD, End Of Day) .

Men vi har också haft några tidigare ATH de senaste åren. Det beror naturligtvis på hur man ser på värde och tid, men här kommer några börsvärden från de senaste åren. Vi börjar i januari 2015 när vi för första gången fick nollränta i Sverige, alla kunde låna investeringskapital, räntan var låg och börsutvecklingen tog ordentlig fart.

Men börsen blev både volatil och övervärderad…..

Börsen gick upp till 565 (ATH) den 27 april 2015 och ner till 445 den 27 juni 2016. Det blir en nedgång på drygt 21 % på lite över ett år.

Men börsen fortsatte uppåt och når första gången över 600 den 3 nov 2017, och toppar på 618 (ATH) den 29 aug 2018. Sen går börsen ner igen till 515 den 27 dec 2018. Det blir en nedgång på drygt 16 % på bara 4 månader.

Börsen fortsätter åter stadigt upp och når första gång över 700 den 17 jan 2020. Det blir en topp på 729 (ATH) den 17 feb 2020 , men sen det blir en ordentlig nedgång (”Coronadippen”…) och börsen når 479 den 23 mars 2020. Det blir en fantastisk nedgång på drygt 34 % på bara 4 veckor.

År 2021 börjar på 768 den 1 jan och sen fortsätter det snabbt uppåt. Börsen når första gången över 800 den 20 jan 2021, sen över 900 den 9 april 2021 och sen över 1.000 den 5 aug 2021.  Börsen  2021 slutar på 1.037 den 30 december. Börsåret 2021 blir helt fantastiskt med en uppgång på 269 indexsteg eller 35 % från årets början

Även 2022 börjar bra och börsen når 1.045 (ATH) den 4 jan 2022. Men sen börjar börsen gå ganska ordentligt neråt.

Senaste värdet på OMXSPI (EOD) är den 23 juni 2022 med 735 (minus 30 %). Kanske ett trist börsvärde för många bloggläsare och värdeinvesterare men börsen har fortfarande inte kommit ner till (ATH-) nivån för 17 januari 2020. Något att fundera över….

Frågan blir då…. Har nedförsbacken bara börjat…?? Svaret på den frågan är enligt Besser: Ja…..!!

Aktiekurser som fort går upp brukar också komma ner snabbt” som Besser säger om aktier och börsen. Det gäller inte för alla aktier, men för många fler aktier och fler bolag än man kan tro. Ett annat gammalt börsordspråk lyder ”Börsen tar trapporna upp men hissen ner”. Stämmer det även för 2022…??

Frågan är alltså hur långt ner börsen går och hur lång tid det tar? Det vet vi inte men här kommer några gissningar….

Gissningar…. ??

Här gäller det att först förstå de fundamentala delarna av aktieinvesteringar igen. ”Alla kan gissa, men några är bättre på att gissa är andra” som Besser brukar säga….. J . Det gäller alltså att göra ett urval av (alla…) de som gissar om börsens framtid, och det urvalet blir kanske lite svårare.

Att lita på finanskändisar som uttalar sig i media är inget som Besser rekommenderar. Där har alla en dold agenda och alla är anställda i finansbranschen med höga löner, arvoden och bonusar i diverse fondbolag och banker. Alla finanskändisar har också en arbetsgivare som de måste ta hänsyn till. Gissningar och prognoser från finansbranschen är absolut inte opartiska. Något att fundera över tycker Besser….

Större nedgång……??

Besser är bara en vanlig investeringsbloggare, men med kunskap och erfarenhet, och han är helt oberoende i relation till finansbranschen. Här kommer Bessers gissningar….

Om vi ser historiskt så brukar börsen gå ner runt 50 % vid varje större börsnedgång (minus 51 % från juli 1990, minus 69 % från mars år 2000 och minus 59 % från juli år 2007) och även den här gången borde det bli liknade siffror.

Det går också allt snabbare. Det syns både på utvecklingen från 2015 ovan (från drygt 1 år (2016) till 4 månader (2018) och 4 veckor (2020)) men också för de större börsnedgångarna (2 år 3 mån från juli 1990, 2 år 8 mån från mars 2000 och 1 år 4 mån från juli 2007).

Det blir nog mindre än ett år den här gången, kanske bara 9 till 12 månader från januari 2022. Eller så blir det ”bara 30 %” den här gången också? Vi får väl se…

Vad påverkar börsen….??

Även det här är en fundamental fråga där det gäller att förstå hur börsen fungerar. Det har inget med hur enskilda bolag presterar (dvs resultat) eller vad som sker i omvärlden (dvs macro) även om de flesta ”finansexperter” tror så.

Det som är avgörande för börsens utveckling är hur nuvarande och presumtiva (direkta och indirekta….) aktieägare (och deras representanter….!!) agerar. Det är de personer som köper och säljer aktierna som påverkar kurs- och börsutvecklingen. Ganska självklart tycker Besser…. 🙂

Först i steg två kan man bedöma hur dessa ”aktieägare” agerar (på interna och externa händelser….) och hur det påverkar aktiekursen för enskilda bolag eller för börsen som helhet.

Det är alltså kunskap om vilka som är aktieägare och sen hur de agerar (och reagerar…) som är viktigast för att kunna bedöma börsutvecklingen. Ganska självklart tycker Besser igen…..

Vilka är börsens aktieägare….??

Besser har bra koll på OMXS börsens aktieägare, och har också skrivit inlägg om det sen många år. Senaste uppdateringen är från april – maj 2022 för aktieägandet enligt SCB, Euroclear och Avanza.

Kortfattat kan man dela upp börsens aktieägare och deras strategier i följande kategorier…

1 Långsiktiga privata ägare av familjebolag. Typfall här är kusinerna Wallenberg (Investor m.fl.), Fredrik Lundberg (Lundbergs m.fl.) och Stefan Persson (H&M) med familjer. De här aktieägarna har stora privata förmögenheter och säljer aldrig några aktier men köper gärna fler aktier när det blir bra tillfälle och när det kommer utdelningar. Den här typen av privata aktieägare representerar cirka 6 % av börsvärdet.

2 Investmentbolag och juridiska personer. Det här är främst investmentbolag och familjebolag på börsen. Alla typfall (finansfamiljer…) ovan har också ägande på börsen via ”egna investmentbolag”. Även de här investmentbolagen är långsiktiga aktieägare och representerar cirka 15 % av börsvärdet.

3 Vanliga svenska aktieinvesterare. Det här är alla vanliga svenska privatpersoner som sparar och investerar i egna aktier (varav Besser är en….). Den här gruppen kan delas upp i 2 undergrupper.

3a Långsiktiga aktieinvesterare som behåller sina aktier och/eller regelbundet nettoköper fler aktier. Kan kallas för ”Old School” och de representerar cirka 3 % av börsvärdet.

3b Kortsiktiga aktiespekulanter som köper aktier för för att göra snabba klipp. Det har tillkommit mer än 500.000 nya aktieägare de senaste två åren och många köper mest mindre förhoppningsbolag men några köper också bolag på OMXS (både LC, MC och SC…..). Kan nog kallas för ”Rookies” och de representerar cirka 1 % av börsvärdet.

4 Fondförvaltare av svenska aktiefonder och indexfonder. Det fantastiska är att så många svenskar sparar i olika typer av aktiefonder, både rena aktiefonder, pensionsfonder, blandfonder och indexfonder. Men de fondförvaltare som hanterar aktierna är bara vanliga anställda som inte själva äger några aktier. Kan mest ses som ”Kvartalsoptimerare” utan långsiktig planering eller eget ansvar för de bolag som ingår i fonderna. De fondförvaltarna representerar cirka 35 % av börsvärdet.

5 Utländska fondförvaltare av aktiefonder och pensionsfonder. Det är mest olika amerikanska och europeiska pensionsfonder som förvaltas med strikta regler via globala kapitalförvaltare. Även här saknas personligt ägande och de här aktiefonderna är ännu kortsiktigare än de svenska. De kan mest ses som ”Riskminimerare” och representerar cirka 40 % av börsvärdet.

Totalt blir det alltså 100 % av börsvärdet fördelat på 10 % för privatpersoner, 15 % på investmentbolag, 35 % på svenska fondförvaltare och 40 % på utländska fondförvaltare.

Aktier & Börsvärde….?

Den andra viktiga frågan är hur värdet av alla aktier på börsen fördelar sig. Det är självklart en dynamisk förändring över tid men som tumregel kan man säga följande….

60 % av börsvärdet finns på OMXS30 och 85 % av börsvärdet finns på OMXS LC när 100 % av börsvärdet täcks av OMXS(PI).

(De flesta svenska indexfonder har bara exponering mot OMXS30 och följer därmed inte börsen till mer än 60 % av det totala aktievärdet för OMXS. Det är också den stora skillnaden mellan två vanliga börsindex. OMXS30 täcker 60 % och OMXSPI täcker 100 % av börsvärdet. Något att fundera över……)

Vi ser att cirka 75 % av totala aktievärdet på börsen representeras av ett fåtal (cirka 500 personer…) fondförvaltare som inte äger några egna aktier och inte bryr sig om bolagen långsiktiga utveckling. Det är många inom finansbranschen som främst drivs av kortsiktigt tänkande och bara får sin ersättning från höga löner och bonus. Ganska fantastiskt tycker Besser…..

Besser som aktieinvesterare….

Det betyder att cirka 65 % av totala aktievärdet på OMXS LC hanteras av ovanstående typ av fondförvaltare.. De är då också ”konkurrenter” till Besser (och alla andra privata aktieinvesterare…) om inköp av aktier i stora bolag på börsen (dvs Large Cap…). Men det gäller bara under börsuppgång, när aktiekurserna drivs upp allt högre av resursstarka fondförvaltare som köper allt fler aktier där många bolag och aktier blir övervärderade

I en börsnedgång så försöker samma fondförvaltare sälja så snabbt som möjligt för att begränsa ”förlusterna”. Men där är Besser inte längre en ”konkurrent” för Besser säljer aldrig några aktier (Buy&Hold…), inte ens i nedgång. I stället blir Besser bara en ”åskådare” som planerar för framtida aktieköp när aktiekurserna når ”rätt nivå”.

Det är alltså kortsiktiga fondförvaltare utan ansvar för bolagens framtida utveckling som står för 65 % av totala börsvärdet (och även för aktiekurserna…..) för alla ”Stora, Stabila och Lönsamma” bolag (dvs bolag på OMXS LC….) på börsen. Ganska fantastiskt tycker Besser igen….

Vad händer i nedförsbacken….?

När börsen går neråt så blir de flesta fondförvaltarna nervösa. Några reagerar snabbt och säljer av redan från början men allt eftersom börsen fortsätter neråt så blir det allt fler fondförvaltare som vill rädda vinsten från 2020 och 2021, och inte sitta med ”Svarte Petter” när börsen fortsätter neråt. Det blir lätt ”ett självspelande piano” och en negativ spiral mot börsbotten.

När nedgången väl börjat så blir det ”förlustaversionen” som tar överhanden. Allt fler aktieinvesterare blir ännu mer nervösa och allt färre vågar vänta på positiva signaler från börsen eller från macro. Även många av de som köpt aktier med lånat kapital tvingas nu sälja av sina aktier.

Notera att även indexfonder tappar stort när även ”vanliga svenskar” som har indexfonder blir nevösa av medias rapporter och vill ta ut sitt sparande även från de aktiefonderna. Japp, det är lätt att förlora sparkapital även på indexfonder, även om många ”ägare av fondandelar i indexfonder” inte inser den risken. Tag varning….!!

Grundläggande matematik….

Besser gillar pedagogiska räkneexempel och här kommer en mycket enkel beräkning för just ”börsutvecklingen

Om börsen (OMXSPI…) går upp från 500 (den 29/1 2015…) till 1.000 (den 4/8 2021….) så har börsen gått upp 100 %. Men om börsen går ner från 1.000 (den 13/1 2022….) till 500 (den 2x/12 2022 ???) så har börsen bara gått ner 50 %.

Ganska fantastiskt eller hur…. 🙂 . Något att fundera över…… 🙂

Besser tycker att man alltid skall vara lite försiktig och inte lita för mycket på relativa tal. Eller som Besser brukar säga… ”Relativa och fiktiva tal betalar inga räkningar”….  (Det gör däremot Absoluta och reella tal…. 🙂 )

Slutsats….

Första frågan var ”Har nedförsbacken bara börjat?” och svaret på den frågan är enligt Besser Ja, men vi vet inte hur lång eller hur brant nedförsbacken blir.

Vi har redan gått ner 30 % sen senaste ATH så frågan är om det ”bara blir minus 30 %” eller om det blir en större nedgång som de senaste tre stora börsnedgångarna.

 Besser gissar att nedgången fortsätter under hela 2022 och att OMXS får en nedgång med cirka 50 % (från senaste ATH…..) i slutet av året. Det är bara en gissning, så framtiden får visa utfallet…. 🙂

Om det nu är så att Besser gissar rätt så det smart att ha ett extra investeringskapital redo för den närmaste framtiden. Något att fundera på….. (se även blogginlägg om Halvårsavstämningen den 8 juni….)

(Självklart blir det en analys av börsutvecklingen för hela 2022 i Bessers avstämning januari 2023 för helåret 2022….)

Nästa inlägg kommer den 8 juli och det blir som vanligt en avstämning för första halvåret 2022. Det blir också sista inlägget inför Bessers ”sommarlov”. Något att se fram emot, både inlägg och sommarlov…… Även där kan man kanske lära sig något….. 🙂

Besser

Det här inlägget är lite annorlunda. Det blir en ”besiktning” av en specifik men ganska vanlig typ av aktieportfölj, nämligen en aktieportfölj som fokuserar på  ”värdeökningsinvesteringar”. Det är också en aktieportfölj som är totalt annorlunda mot Bessers ”utdelningsinvesteringar”. Det blir lite som att jämföra äpplen och päron men något kan man kanske också lära sig av andra ”investeringsmodeller”. Så frågan blir då, vad kan vi lära oss här?

Som referensportfölj (och besiktningsportfölj…) väljer vi en aktieportfölj från en av Sveriges skickligaste och mest kompetenta aktieanalytiker, nämligen Peter Benson (PB). PB är också är en av Sveriges bästa ekonomi- och aktie-journalister, och även chefredaktör på Affärsvärden. En affärstidning som enligt Besser är Sveriges outstanding bästa affärs- och aktiemagasin.

(”Affärsvärlden har 25 år i rad utsetts till bästa affärsmagasin i en undersökning bland börs-VD:ar, finanschefer, IR-chefer och aktieproffs.” allt enligt Affärsvärdens hemsida…).

Besser gissar att den här portföljens upplägg är ganska vanlig bland de aktieinvesterare som vill få avkastning på sina aktier i form av värdeökning och reavinster.  Som ni vet så gäller det inte för Besser som bara (till 100 %....) fokuserar på aktieutdelningar som (realiserad….) avkastning.

Peter Bensons aktieportfölj….

Grunden till texten är en mycket rak och avslöjande artikel från maj 2022 i afv.se, där Peter Benson (PB) i detalj går igenom sin egen aktieportfölj och gör en egen ”besiktning” av hela portföljen. Besser som har en helt annan syn på aktier och investeringar, kommenterar valda delar av PBs synpunkter….

Så här börjar PB om besiktning av sin portfölj….

PB: ”En viktig del av investeringskonsten är att metodiskt gå igenom både sin befintliga portfölj och de investeringar man sneglar på att göra härnäst”

Det här gäller inte alls för Besser. Jag vet redan från början vilka aktier jag vill ha i mina aktieportföljer (Planning….)  och jag vill bara ha aktier i bolag som är ”Stora, Stabila och Lönsamma”. För Besser gäller bara avkastning i form av aktieutdelningar och där har jag gjort ett urval av bolag och antal aktier som jag vill ha i mina aktieportföljer redan från början.

PB:De senaste åren har jag haft en avmätt och lite loj inställning till börsen. Aktieandelen i den egna portföljen har varit krympande och jag har inte hittat så många bra nya innehav.”

Känslan för framtiden är dock helt annorlunda. Nu vill jag kunna öka aktieandelen rejält. Kanske i närtid men mer sannolikt längre fram om värderingarna kommit ner ytterligare.”

Här blir det lite (men bara lite….) mer som Besser tänker. Jag gör regelbundna investeringar i början av varje kvartal (Performance…) men undviker naturligtvis inköp av alla övervärderade aktier, speciell ”de senaste åren”. Dessutom gör jag oregelbundna inköp när det blir ”bra pris på bra aktier” och det har hänt några gånger de senaste åren. Men mina aktieportföljer ökar alltid med fler aktier för varje kvartal…!!

När det gäller (den närmaste…..) framtiden så håller Besser helt med PB. Vi har bara sett början av börsnedgången och Besser gissar att de flesta aktiekurser kommer att halveras från börstoppen (ATH…) i januari 2022. Då blir det flera tillfällen till både ”regelbundna och oregelbundna inköp” av aktier.

Onoterade aktier….??

PB: ” Nästan halva min portfölj, 49%, består idag av onoterade innehav. Det känns nu som en alldeles för stor andel. Det finns dock förklaringar till att det blivit så här.”

”En oförmåga att säga nej till duktiga entreprenörer. Det känslomässiga beteendet har lett till cirka 30 onoterade investeringar de senaste 20 åren.”

Några innehav har vuxit och blivit extra värdefulla”. ”….AFV-innehavet ensamt (står….) för drygt 20% av hela portföljen.”

PB beskriver en vanlig situation för många aktieinvesterare. Det är både nyfikenhet (på nya ”fantastiska bolag”.….) och girighet ( på ”många, snabba och stora värdeökningar”….) som gäller när huvudfokus är värdeökning och reavinster.

Besser är inte nyfiken (på ”nya fantastiska bolag”….) och vill inte ha någon värdeökning. De flesta onoterade bolag är mest bara bedrägerier, skräp och rena fantasier enligt Besser. Onoterade aktier ger dessutom en inlåsningseffekt där man inte kan komma loss ur investeringen vid t.ex nyemissioner, kursras eller konkurser. Något att fundera över tycker Besser…

PB är en mycket duktig och skicklig aktieanalytiker (både kunnig och erfaren….) och han har lyckats bra med ett bolag (AFV….), men som vi ser vidare är det svårt även för PB att lyckas med onoterade aktier i ”nya fantastiska bolag” .

PB: ” Av runt 30 onoterade innehav så har drygt hälften sålts eller skrivits ner till noll. Här har vi en supersuccé, ett par fina framgångar och ett par mediokra exits. Och ett flertal fiaskon.”

” Slutsats: Jag måste bli mer restriktiv med onoterade investeringar. Tills vidare råder köpstopp om det inte är något exceptionellt.”

Här ser vi att även PB kan lära sig av sina misstag….. J  Men att en av Sveriges främsta aktieanalytiker ändå säljer av och skriver ner värdet till noll på mer än hälften av alla onoterade innehav är ganska anmärkningsvärt tycker Besser.

Hur går det då för alla andra (”vanliga”…..) aktieinvesterare med onoterade aktier? Hur kommer de bolagen och de onoterade aktierna att utvecklas de närmaste åren? Ganska tuffa frågor för många aktieinvesterare…..

Obligationer….??

PB:De senaste åren har jag investerat allt mer pengar i företagsobligationer. Nu har jag en portfölj med ett tiotal innehav”.

Räntan spänner från 3% till 12% så det finns en del risk i portföljen. Men bortsett från ett ryskt stolpskott 2008 har jag aldrig haft några förluster.”

Slutsats: Nya obligationsinvesteringar kommer bara på fråga om det är antingen exceptionell risk/reward eller korta löptider.”

Besser kan inget om obligationer och äger därför inga (företags- eller statliga ….) obligationer alls. Varför skall man krångla till det i onödan med nya investeringsobjekt  tycker Besser. Även här visar PB på hur svårt det är att bedöma ”Risk / Reward”, inte bara för (onoterade och noterade….!!) aktier utan också för obligationer.

Börsen….??

PB:Idag har jag bara 21% på börsen varav knappt hälften i fonder. Främst Swedbank Small Cap Emerging Markets som ger en välbehövlig riskspridning bort från svensk ekonomi

Jag har alltså bara chockerande låga 12% av portföljen i rena börsaktier. Diagrammet nedan visar fördelningen.”

Ganska fantastiskt och oväntat tycker Besser. PB beskriver det som ”riskspridning”, men den här typen av aktiefonder är bland det mest riskfyllda man kan ”investera” i (dvs spekulation i stora och snabba värdeökningar….).

PB har alltså en aktiefond i Swedbank som med höga löpande avgifter som köper aktier i små och osäkra bolag, långt borta från Sverige,  i länder utan etablerad legal struktur (dvs mest korrumperade länder utan klara lagar och regler…  tänk Ryssland och Kina….). Det här blir bara ren spekulation i ”Risk & Greed”.

(Det är den klassiska missuppfattningen att ”High risk” alltid ger ”High reward”. Så är det självklart inte, det finns inget faktiskt samband mellan ”risk” och ”reward”….)

PBs fördelning av ”rena börsaktier” är även de aktierna mest i ”små, osäkra och olönsamma” bolag. Mycket förvånade tycker Besser. Självklart ger den typen av bolag inga aktieutdelningar och minst fem av bolagen i portföljen ligger på en större ”värdeminskning” i dagsläget.

Kassa….??

PB: Andelen kassa uppgår till 14%. Jag är oftast väldigt nöjd med att ha en hög andel kassa men det har känts som ett misstag efter börsbottnarna 1998, 2002 och 2009. Där borde jag verkligen ha spänt bågen mer.”

Slutsats: Tvinga mig själv att minska kassan ner mot 0% om börsen både är i panik och riktigt lågt värderad.”

Här är det åter lite mer som Besser tänker.  Även Besser har ett ”väl tilltaget aktivt investeringskapital” även om jag inte räknar kapital (Preparation….) till mina aktieportföljer. Det gäller att skilja på ”mål & medel” tycker Besser….. 🙂

Det är svårt att bedöma hur mycket man bör investera när börsen går ner och frågan är alltid… När når börsen botten?? Besser har tidigare försökt förutsäga börsutvecklingen och misslyckats flera gånger.

Det Besser har lärt sig av erfarenhet är att ”köpa bra aktier till bra priser” när det blir tillfällen, men att ändå alltid ha ett (större….) extra kapital redo för framtiden. Att minska ”aktivt investeringskapital” till noll kommer aldrig att hända för Besser.

Det kommer alltid att finnas nya möjligheter på börsen och Besser kommer alltid att ha ett extra investeringskapital när de möjligheterna dyker upp …. 🙂

Bevakningslistan….??

PB:Det här är den svåraste men kanske mest intressanta delen. Vad ska man köpa? Här är några tankar.”

Peter Benson funderar lite runt att han är ”kluven om högriskbolag” och att han sneglar på  ”nedpressade vinstmaskiner” men också att det finns bolag som har ”turbulens med bra pilot”.

Den gemensamma nämnaren för alla bolag ovan är att det spekuleras i vilka bolag och aktier som kan ge (stora och snabba…..??) framtida vinster när PB funderar och analyserar runt flera småbolag som kan ta plats på ”bevakningslistan”

Men som Besser brukar säga…”Det är svårt att välja ut ”framtidens vinnare” bland alla ”fantastiska småbolag” även för duktiga och skickliga aktieanalytiker”. (dagens understatement….)

Besser är också hyfsat duktig på aktie- och finansanalys (i teorin…) men skulle aldrig låta enskilda aktieanalyser styra mina aktieinvesteringar (i praktiken…) och speciellt inte i  fantastiska förhoppningsbolag (små, osäkra och olönsamma bolag…)….

Eller som Besser brukar säga…. ”Det som fortfarande gäller är den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet…”  J 

Kan också sägas som ….”Den stora skillnaden mellan teori och praktik….

Eller…. “In theory there is no difference between theory and practice – in practice there is” Yogi Berra (favorit i repris…)

Avslutning…!!

Det fantastiska är att PB avslutar besiktningen av sin aktieportfölj med  följande uttalanden….

PB:I både börskrasch och vändning brukar ju storbolag vara bättre

Jag har dock svårt att hitta traditionella storbolag som uppfyller mina högt ställda krav på insynsägande. Det är svaghet jag måste jobba med

Summan av hela besiktningen blir att när börsen går ner och och når botten så är ”storbolag”  (dvs bolag som är stora, stabila och lönsamma…??) bättre investeringar än ”småbolag” (dvs ”nya, små, osäkra och olönsamma förhoppningsbolag”….).

Att PB ändå inte väljer storbolag beror på att PB som aktieägare inte har full insyn i ”traditionella storbolags” verksamhet och styrning. ”Dålig insyn” stämmer för många stora börsbolag men inte för alla. ”Det gäller självklart att göra rätt urval även bland storbolagen”, som Besser brukar säga.

(Två av Bessers investeringskriteria är ”långsiktiga huvudägare” och ”en stark balansräkning”….)

Men inte heller Besser har någon insyn i hur enskilda bolag i Besser aktieportföljer styrs. Det är inte min sak att bekymra mig om bolagens verksamhet och jag har inget inflytande över bolagens styrning.

Mitt jobb och ansvar är bara att ta hand om mina egna aktieutdelningar. Jag har inget ansvar eller bekymmer över styrelse, ledning eller verksamhet i ”mina bolag”. Ganska skönt tycker Besser…. 🙂

Den dystra sanningen är att den insynen som PB vill ha inte heller finns för de flesta (nästan alla…??) småbolag, där grundare, styrelse, VD och ledningsgruppen bara försöker bevaka sina löner, förmåner och årliga bonusar med fantasifulla pressreleaser, nya prospekts och upprepade nyemissioner. I den typen av bolag finns ingen insyn alls och det är alltid aktieägarna som betalar notan för bolagets löpande verksamhet (och ”planerade expansion till nya marknader”.…). Tag varning….

Besiktning, Avstämning, Redovisning, Uppföljning…..

Den publika Besiktning som PB gör av sin aktieportfölj är imponerande tycker Besser, självklart bör man som aktieinvesterare regelbundet göra någon form av Besiktning, Avstämning, Redovisning eller Uppföljning av aktieportföljens resultat och status.

För Besser är all form av dokumentation viktig, både av aktieportföljens löpande verksamheten och regelbunden uppföljning. Det är främst den egna dokumentationen som man kan lära sig mycket av. (t.ex misstag och felbeslut….)

Som ni vet (??) gör Besser en avstämning varje halvår av sina aktieportföljer, men det är mer av en traditionell (Halv-) Årsredovisning med både Resultaträkning och Balansräkning.

Det spelar ingen roll vad man kallar uppföljningen, det viktiga är att den genomförs och dokumenteras, och att man självklart lär sig något av resultatet… 🙂

Besser kan redan nu avslöja att nästa (Halv-) Årsredovisning kommer att publiceras som ett blogginlägg fredag den 1 juli. Då får vi se hur det gick för Besser första halvåret 2022. Och kanske också jämföra aktieportföljerna i Bessers ”utdelningsinvesteringar” med Peter Bensons ”värdeökningsinvesteringar”. Kan bli intressant….. 🙂

Slutsats…

Kanske är det så att om man är både smart och kunnig i aktieanalys (som PB verkligen är…!!) så vill man också testa gränserna för hur bra man kan bli i ämnet. Då går man ut mot gränserna där ”aktieanalysen i teorin också styr aktieurvalet i praktiken”. Det blir kanske självklart så när man har djupa och breda teoretiska kunskaper och ett gott självförtroende.

Men det är också en fälla som många yngre ”aktieinvesterare” går i. Om man som ung och självsäker aktiesparare tycker att man är kunnigare, smartare och intelligentare än alla andra så är man självklart också en bättre investerare än alla andra, eller hur? Med ett stort självförtroende så blir det komplexa och teoretiska finans- och aktieanalyser som visar vägen till en fantastisk framtid för några få utvalda små förhoppningsbolag. Ett vanligt fenomen, också bland många aktiebloggare….

Det Besser har lärt sig i praktiken, är att det är svårt att med teoretisk analys bedöma framtiden för börsen (dvs börsutvecklingen…) men att med finansanalys kunna förutsäga framtiden för enskilda småbolag och förhoppningsbolag är helt enkelt omöjligt. Inte ens Peter Benson klarar av det. Tag varning….

Besser är ändå imponerad av att Peter Benson ställer upp med sin privata aktieportfölj och delar med sig av sin ”besiktning”.  Den självkritik och självinsikt som också kommer fram är verkligen beundransvärd och antagligen ett resultat av både gott självförtroende, djup kunskap och breda erfarenheter.

Besser önskar Peter Benson verkligen all lycka till i framtiden och hoppas det går bra för honom, även om Besser har en helt annan syn på aktieinvesteringar.

Besser

Besser brukar med oregelbundna mellanrum läsa några bra böcker om investeringar och börsutveckling. Det har blivit många böcker under årens lopp och jag försöker läsa minst en bra investeringsbok varje kvartal.

Kunskap om investeringar är något som Besser alltid rekommenderar. Att läsa bra böcker ger mer kunskap (om man läser ”rätt” böcker…) och alla har tid att läsa en bok per kvartal oberoende av hur hektiskt liv man lever eller hur mycket annat man måste göra i vardagslivet. ”Läs & Lär hela livet” som Besser brukar säga…. 🙂

Två bra böcker…

Det blev två bra men korta böcker det senaste halvåret, en klassiker från 1955 och en ny bok från 2021. Vi börjar med den äldsta…

” The Great Crash 1929” by John Kenneth Galbraith.

Boken är ett nytryck från 2021 av en klassiker som givits ut i flera upplagor sen 1955. Den är på 171 sidor och finns (som häftad…) att köpa på t.ex bokus.com för endast 108 kronor.

Vad kan Besser säga generellt om författaren och boken.…?

J.K. Galbraith (1908 – 2006, han blev 98 år….) var professor i ekonomi vid Harvard och en av 1900 talets mest inflytelserika ekonomer. Han var också rådgivare till fyra amerikanska presidenter (Dem) från Franklin D Roosevelt och Harry S Truman till John F Kennedy och Lyndon B Johnson.

Galbraith skrev boken 1954 på ett privat uppdrag och som ekonomiprofessor lade han ner mycket tid på forskning och fakta under skrivprocessen. Resultatet blev en bok som är en blandning av akademisk avhandling och ren underhållning. Boken är dock ganska svår att ta sig igenom trots det korta formatet.

Det är avancerad engelska med många special- och fackuttryck och det blir många referenser till både personer och händelser inom amerikansk ekonomisk historia under första halvan av 1900-talet. Är man inte mycket duktig på engelska och har bra koll på USAs ekonomiska historia så blir det jobbigt. Besser är hyfsat OK på bägge delarna och klarar sig ändå bara halvbra, men godkänt… 🙂

Besser inser att den här boken inte är för alla bloggläsare så här kommer sammanfattningen. Den börjar med en enkel och fundamental fråga….

Vad orsakade börskraschen 1929… ?

Det korta svaret är belåning och hävstång, och kanske också ”Greed and Fear”. Ända fram till 1933 och 1934 så fanns inga federala regler och inga begränsningar för bankernas utlåning i USA. Det fanns över 100 olika banker bara i New York som alla konkurrerade med varandra på finansmarknaderna på Wall Street (New York börsen…) om just allt mer utlåning, både till privatpersoner och företag. Det kan nämnas att SEC (Securities and Exchange Commission) bildades 1934 och det var först då som federal bankgaranti infördes i USA.

(När det gäller USA under 1920- och 1930-talen så var nästan alla banker lokala företag vilket gjorde bankerna sårbara även för mindre marknadsstörningar. Under bara de första 6 månaderna 1929 så gick 326 banker i konkurs i USA och många privatkunder förlorade då alla sina insättningar. Ganska fantastiskt sett med dagens ögon…..)

Insättningar på banken var alltid en chansning och det gällde att banken kunde leverera både avkastning och kapital, vilket alltså inte alla banker klarade av.

Men utlåningen gick inte bara till privatpersoner och företag, det fanns inga federala begränsningar och även aktiefonder hade fri tillgång till utlåning från bankerna. Det blev hög belåning och hävstång även där.

Det glada 1920-talet….

Efter en större börsnedgång 1921 så började riskaptiten öka igen under 1922 och hög belåning var det som gällde hela vägen fram till börskraschen 1929.

Privatpersoner utan eget kapital och ofta med låg lön, lånade kapital i bankerna, som investerades i aktier och bolag. Många bolag saknade stabil verksamhet och lönsamhet (”tillväxtbolag”….) som därför också lånade mer kapital av bankerna för att kunna driva verksamheten och öka aktiekapitalet. Flera bolag gjorde också upprepade nyemissioner för att ta in mer kapital till drift och expansion. Självklart lånade bankerna ut kapital även till nyemissionerna.

Resultatet blev att allt fler amerikaner (alla, även lägre tjänstemän och arbetare…) köpte allt mer aktier, (i högt belånade bolag…) och nya inköp med lånat kapital ökade skulderna.

Det fantastiska var att också aktiefonderna kunde låna kapital i bankerna för att med hävstång köpa fler aktier. Därmed ökade även fondernas värde och allt fler (och kanske mer försiktiga…) investerare. köpte fondandelar i ”framgångsrika” aktiefonder. Självklart även de med lånade pengar från bankerna.

Mot slutet av 1920-talet så blev även enskilda aktiefonder egna spekulationsobjekt där större aktiefonder med lånat kapital köpte andelar i mindre aktiefonder som i sin tur var belånade för inköp av aktier i belånade bolag. Lite som dagens ”fond i fond” eller börshandlade aktiefonder fast med hög belåning i alla led.

Det blev en lång kedja av spekulation där alla delar var högt belånade, från privatpersoner till aktiefonder, men där många underliggande tillväxtbolag ofta hade liten verksamhet och ofta saknade lönsamhet.

Bankerna var de som gjorde bra vinster på utlåningen, och vinsterna ökade för varje år. Räntorna kunde också höjas allt mer, för det fanns alltid fler privatpersoner, företag eller fonder som ville låna mer kapital. Bankerna såg inte heller några större risker med lånen, de underliggande aktiekurserna ökade hela tiden och börsen gick bara uppåt år efter år. Inga problem syntes heller för bankerna.

Det blev en masspsykos där allt fler vanliga amerikaner ville spekulera och göra snabba och enkla vinster på börsen. FOMO (Fear Of Missing Out…) fanns redan då i USA, lite som svenska börsen de senaste åren fast i mycket större skala.

The Crash of 1929…

Det som triggade börskraschen var att några banker såg sina risker som för lite stora och började kräva tillbaka enstaka mindre lån. När några aktieägare inte kunde betala lånen så började bankerna att sälja av de aktier som fanns i pant för lånen.

Det började ganska försiktigt med några få och små banker, men när ryktet spred sig, och när det dessutom skrevs om bankernas aktieförsäljningar i tidningarna så blev allt fler aktieägare oroliga.

Då var det inte bara privatpersoner utan även bolagschefer och fondförvaltare som självklart ville rädda sina vinster genom att sälja av aktier och fondandelar. Det blev en negativ spiral under resten av 1929. Många av de som sålde tidigt med vinst, gick sen in på börsen igen till ännu lägre kurser, men säljtrycket var för stort och börsen fortsatte bara neråt. Även de som gjorde vinster i början fick förluster mot slutet. Något att fundera på….

Det som var speciellt med den stora börskraschen 1929 var att börsnedgången fortsatte under flera år. Även om några få solida och lönsamma bolag bara halverade aktiekursen de första månaderna så fortsatte aktiekurserna neråt ytterligare i nästan två år. Säljtrycket var för stort, alla ville sälja aktier i börsens nedförsbacke.

Alla börsbolag påverkades, även de lönsamma, mest solida och stabila bolagen förlorade från 1930 cirka 60 till 75 % av (det halverade….) aktievärdet fram till hösten 2031. Något att fundera på tycker Besser….

Värst blev det för aktiefonderna som var belånade i flera led. För att försöka behålla andelsvärdet så måste man sälja av de aktier som gick att sälja, ofta de bästa och mest stabila bolagen, och därmed så blev det en kursnedgång även för dem. Alla aktier och alla bolag påverkades av börsnedgången 1929….

Dagens svenska aktiefonder…

Vi kan jämföra med dagens populära indexfonder. Om det blir ”börsproblem” och allt fler fondandelsägare vill ta ut sina pengar från fonderna, så måste fondförvaltare sälja av alla aktier som ingår i index. Oftast är svenska indexfonder baserade på OMXS30, som innehåller aktier i 30 bolag på börsen som alla är ”stora, stabila och lönsamma”.

Även aktiva aktiefonder måste sälja av aktier om fondägarna vill ta ut sitt kapital, men aktiva fondförvaltare har då flera aktier att välja på. Men det spelar ingen roll, några aktier måste säljas av för att få in kapital och då blir det ofta aktier med större värde (typ stora, stabila och lönsamma bolag..) som säljs av för att få in kapital.

Aktiefonderna 1929 i USA..…

De flesta belånade aktiefonder gick i konkurs och fondandelarna blev värdelösa, men de stackare som köpt andelar med lånat kapital hade fortfarande kvar skulderna till banken. Att många amerikaner var i den situationen var också en av anledningarna till den stora depressionen i USA som varade under större delen av 1930-talet.

Det blev många dystra och svåra år även för övriga värden. Depression och svårigheter fortsatte under hela 1930-talet och andra världskriget tog slut först 1945. De drygt 15 svåra åren mellan 1929 och 1945 präglade både tankar och handlingar för en hel generation över hela världen….

När man väl tagit sig igenom boken så är den bra och underhållande, och skriven med mycket humor. Det blev flera skratt än man kunde vänt sig. Eller som en tidning skrev om boken…” Economic writings are seldom notable for their entertainment value, but this book is.

En till bra bok…

Den andra boken är ny från 2021 (även den ganska tunn, bara 154 sidor…) och heter….

” 120 år av misstag & felbeslut” av Lars-Erik Bränfeldt, Ronald Fagerfjäll och Hans-Olov Öberg.

Det här är en jubileumsbok från tidningen Affärsvärden som fyllde just 120 år förra året. För att markera jubileet ville tidningen göra något annorlunda. Det blev inte en hyllningsbok om tidningens framgångar men en översikt av misstag och felbeslut som gjorts i svenskt näringsliv och börshistoria från 1901 och framåt.

(Disclosure: Besser är hängiven läsare av Affärsvärden sen länge och tycker att den tidningen ofta har det bästa materialet och de bästa artiklarna…. Bara som info…)

Generellt så är den här boken raka motsatsen till den förra. Den är skriven av tre duktiga och erfarna ekonomijournalister på enkel och lättläst svenska. Inga förkunskaper krävs och inga komplexa resonemang ingår. Det är bara att läsa boken med nöje rakt igenom och lära sig av andras misstag och felbeslut. På köpet blir det en lättsam lektion i svensk ekonomisk historia.

Boken, som är inbunden, kan köpas på både bokus.com och adlibris.com för 347 kronor.

Innehållet…?

Resan börjar redan 1901 när tidningen Affärsvärden startas upp av en stiftelse med så prominenta grundare som Marcus Wallenberg Sr. År 1901 var även året då Stockholm fick sin första reglerade aktiebörs, det som senare skulle bli Stockholmsbörsen, OMXS och Nasdaq Stockholm.

Boken är kronologiskt uppbyggd där i stort set varje decennium får ett eget kapitel. Under 12 kapitel får vi följa inte bara de många och stora misstag och felbeslut som svenska affärsmän och svenskt näringsliv gjort under 120 år, men framför allt kan vi även i år 2022, lära oss något av historien sen börsen och aktiehandel började 1901.

Det som också blir tydligt är hur väl spridd svensk industri och handel var över hela landet. Även här i Sverige blev de lokala bankerna viktigare och allt fler. Till slut fanns de 80 lokala banker spridda i Sverige och Stockholm var långt ifrån dominerande. Omsättningsmässigt låg Stockholms Enskilda (SEB….) på 3:e plats och Stockholms Handelsbank (SHB…) på 9:e plats bland landets banker.

Och även i Sverige tog bankerna utländska obligationslån där både dåtidens ”SEB” och ”SHB” lät över hälften av det kapitalet gå till utlåning för aktieinköp och aktiespekulation. Ganska fantastiskt sett med dagens ögon… 🙂

Det finns ingen anledning att gå igenom boken och dess 12 kapitel i det här inlägget men som sammanfattning så skriver författarna i förordet att de lanserar en ny energiprincip för näringslivet… ”Mänsklig dumhet kan inte förintas – den övergår bara i annan dumhet”. Kloka ord tycker Besser…. 🙂

På bokens baksida avslutar man texten med följande mening… ” Den som inte lär av historien är dömd att upprepa den brukar det heta. Läs och lär! ” Besser kunde inte ha sagt det bättre själv… 🙂

Vad kan vi lära 2022….?

Det enkla svaret är kanske ”Den som är satt i skuld är inte fri” och det gäller inte bara egna lån utan också dolda skulder i de tillgångar som man investerat i t.ex högt belånade bolag och BRF föreningar.

Eller som Besser brukar säga ”Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”. Det gäller även för aktieinvesteringar där 2020 och 2021 var önsketänkande men där 2022 blir mer av verklighet. Och än har vi inte sett slutet av 2022. Något att fundera på tycker Besser….

Slutsats…

Det framgår väl ganska tydligt vad Besser tycker de två böckerna. En är svårläst men billig och en är lättläst men dyr. Man får själv välja vilken eller vilka man vill läsa.

Den första är bra, lärorik och underhållande men svår att ta sig igenom och kanske inget för de flesta av bloggens läsare. Den andra är också bra, lärorik och underhållande men mycket lättläst och mer tankeväckande när det gäller just den svenska börshistorien.

Slutsatsen blir att man regelbundet bör läsa ”investeringsböcker” om vill lära sig mer om alla de ”misstag & felbeslut” som man lätt kan göra på börsen.

Det gäller all typ av handel med aktier. Till exempel aktiespekulation vs aktieinvestering, det är en stor skillnad och det gäller att veta vad som är vad. Även det är något att fundera över tycker Besser….. 🙂

Besser

Det här är den tredje och avslutande inlägget om ”Aktieägandet i Sverige”. Avanza har inte varit med tidigare i aktieägarstatistiken men nu har Avanza så många privata aktieägare att det finns en anledning att analysera och granska även dem.

Avanzas aktieägare…

Dock finns det några saker att hålla i minnet när det gäller siffror och statistik från Avanza.

För det första så har Avanza många aktieägare som bara har utländska aktier och de kan inte jämföras med statistik från SCB och Euroclear som bara täcker ”1.033 noterade svenska aktier på svenska aktiebörser” eller ”1.668 noterade och onoterade svenska bolag anslutna till Euroclear”

Det andra som är tydligt är att Avanza inte representerar alla privata svenska aktiesparare. Från tidigare info (från Affärsvärden…) vet vi att Avanza har cirka 75 % av nätmäklarnas antal av aktiehandel (de övriga är Nordnet cirka 24 % och Skandia cirka 1 till 2 %) men vi vet inte hur stora varje affär är för respektive nätmäklare.

Besser har gjort några stickprov under årens gång och det är förvånande hur många verkligen små aktieaffärer som görs av nätmäklarnas kunder. För många ”aktiesparare” gäller det att göra många små och snabba klipp för att någon gång i framtiden blir ”rik på aktier”. De som tjänar mest på det här är naturligtvis nätmäklarna som får in courtage på varje affär oberoende om den är stor eller liten, eller om det blir vinst eller förlust.

Dessutom är nätmäklarna inte ensamma om privatpersoners aktiehandel. En stor andel av aktiehandeln (och  privat aktieägande…) utgörs av ”De fyra storbankerna” och även ”De övriga småbankerna”. Hur stor andel vet inte Besser men gissar att minst 25 % av all aktiehandel för privatpersoner (räknat på omsättningsvolym…) görs via banker och inte av nätmäklare.

Avanzas aktieägande kunder…

Så här skriver ”Nicklas från Avanza” i ett inlägg den 25 mars om Avanzas kunder…

Aktiesparande är en svensk folksport som lockar över 2 miljoner personer. Tack vare det tilltagande intresset för börsen de senaste åren har vi passerat milstolpen om en miljon aktieägande kunder.

Nicklas fortsätter vidare…

Intresset för börsen har ökat stadigt de senaste åren och har lockat över 2 miljoner privatpersoner som nu direktäger aktier för över 1 000 miljarder kronor. Vi märker naturligtvis av det kraftigt ökade intresset för börsen och har nu närmare 1,1 miljoner aktieägande kunder som tillsammans äger aktier för över 500 miljarder kronor.”

Värdet på Stockholmsbörsen uppgår idag till 12 409 miljarder kronor fördelat på 406 olika aktier. Utöver det finns även Nordic Growth Market och ett flertal handelsplattformar. Totalt sett har vi en bra bit över 1 000 aktier att välja på i Sverige, ett finansiellt smörgåsbord med andra ord.”

Vad ser vi här….?

Till att börja med så stämmer siffrorna ovan inte helt med vad vi såg från SCB och Euroclear.

SCB skrev att värdet av ” svenska börsnoterade aktier på svensk marknadsplats…uppgick till 13 482 miljarder kronor” den 31 december 2021, och att ” Inom hushållssektorn fanns det närmare 1,2 miljoner aktieägare per sista december 2021”

Enligt Euroclear så uppgick ”det totala marknadsvärdet av aktier på börsen vid utgången av 2021” till 12.3 biljoner och det fanns det drygt 2.2 miljoner ” svenska privata aktieägare” (se förra inlägget för mer info…)

Det Avanza antagligen menar är att OMXS (”Stockholmsbörsen”…) med LC, MC och SC bara har 406 olika aktier (men färre bolag…) och att värdet den 25 mars (??) då var 12.409 miljarder.

Även om vi har ”ett finansiellt smörgåsbord” av aktier att välja mellan som Nicklas skriver, så är det extremt stora skillnader i kvalitet på börsens bolag och aktier. Det finns bara några få formella krav för att ett bolag skall bli börsnoterat, och speciellt på smålistorna är många bolag mest bara skräp.

Eller som Besser bruka säga..”Det finns många aktier att välja på men alla aktieköp blir inte bra aktieinvesteringar”. (Dagens understatement och något att fundera på tycker Besser…. 🙂  )

Avanzas kunders aktieinnehav….??

Nicklas beskriver Avanzas kunder….

”Den genomsnittlige aktieägande kunden hos oss är en 39-årig man som bor i Stockholm.” och ”Portföljen består främst av svenska aktier men de senaste åren har amerikanska aktier tagit en allt större plats, följt av norska aktier.”

”Sparkapitalet uppgår till 504 644 kronor per kund i snitt och 55 864 kronor i median. Samtidigt uppgår det löpande månadssparandet till 2 510 kronor.”

Ovanstående låter ganska betryggande tycker Besser, men det finns några saker som inte skrivs rakt ut och som man bör ha koll på….

För det första så är medelvärde ett mycket trubbigt värde som vi såg tidigare. Med 504.6 tkr som medelvärde och ett medianvärde55.8 tkr så har vi mycket stora skillnader inom Avanzas aktieägare. Om vi gissar att medelvärde för den lägre hälften ligger på 50 tkr (av max 55.8 tkr…) så blir medelvärdet för den övre hälften cirka 960 tkr eller nästan en miljon i aktievärde.

Det är en fantastisk skillnad mellan att ha en aktieportfölj på 50 tkr eller en på 960 tkr. Något att fundera på…. 🙂

Antal aktier ….??

När det gäller antal aktier i aktieportföljerna skriver Nicklas….

”Det genomsnittliga antalet aktier i portföljen är 8,3 stycken och det är främst stora bolag som lockar. Närmare 4 av 10 innehav har ett marknadsvärde överstigande 100 miljarder kronor* och den genomsnittliga direktavkastningen uppgår till närmare 2 procent. Ifjol mottog våra aktieägande kunder tillsammans närmare 8 miljarder kronor i utdelning, alltså 22 miljoner kronor per dag i snitt.”

(*Gränserna för börsvärde på OMXS är: LC –  över 1 miljard Euro, MC – mellan 150 miljoner och 1 miljard Euro och SC – under 150 miljoner Euro. Listorna justeras två gånger per år.)

Även det här ser bra ut tycker Besser, men det finns också här några saker som man kanske bör fundera över….

Om direktavkastningen inte ens uppgår till 2 % så finns det antagligen många aktier i portföljerna som inte ger några utdelningar över huvud taget. Och om 4 av 10 innehav ligger bland de allra största bolagen på OMXS LC (Large Cap) så är 60 % av alla aktier i andra ”halvstora bolag” (mellan 100 och 10 miljarder kronor, mellanstora (MC) eller mindre bolag (SC). Besser gissar att minst 10 % av aktierna är små förhoppningsbolag (utanför OMXS…) utan lönsamhet eller aktieutdelningar.

Även med antal aktier i portföljerna är det den stora skillnader mellan ”Medelvärde vs Medianvärde”.  Medelvärdet är 8,3 aktier i aktieportföljerna, men Nicklas skriver vidare…

Nästan var femte kund har minst 12 aktier i portföljen och bland dessa kunder är det genomsnittliga antalet aktier i portföljen faktiskt hela 25,3 stycken. Om vi unnar oss att spana in de kunder som har minst 10 miljoner kronor i aktieinnehav så ökar siffran ännu mer. Då har sju av tio kunder minst 12 innehav och snittsiffran är smått otroliga 42,7 innehav i snitt.”

Nicklas visar också ett diagram över Avanzas kunders portföljstorlekar och där ser man att drygt 60 % har 6 aktier eller färre och drygt 80 % har 12 aktier eller färre i sina aktieportföljer.

Medianvärdet (50 %…) för alla Avanzas kunder ligger på drygt 4 aktier i aktieportföljen och det är bara hälften av  Medelvärdet på 8.3 aktier. Det blir inte speciellt stor riskspridning i många av Avanzas aktieportföljer, vilket Nicklas också konstaterar.

Värde och aktier…

Därmed ser vi att Avanza har över 500.000 kunder som har ett portföljvärde på 55 tkr eller mindre som är fördelade på 4 aktier eller färre. Inte så imponerande tycker Besser, men å andra sidan Har Avanza också många kunder som långsiktigt byggt upp sina aktieportföljer under många år. Stort grattis till dem!!!

(Besser är inte en av Avanzas aktieinvesterarna (trots att Besser också är kund hos Avanza…) för Besser har sina aktieportföljer hos SEB, som Besser tycker är både bättre och billigare. )

Vilka aktier finns i portföljerna….??

Nicklas går igenom aktieinnehaven för Avanzsa kunder på både längden och tvären men det är en detalj som sticker ut enligt Besser. Så här skriver Nicklas…

”… om vi istället tittar på vilka aktier våra kunder investerat högst mediankapital i och där antal ägare uppgår till minst 10 000 stycken så ser vi en helt annan bild. Då är varannan aktie utländsk.”

Om vi ändrar urvalet och säger att antal ägare måste uppgå till minst 1 000 istället för 10 000 så är samtliga aktier amerikanska”.

För Besser låter det här ganska riskfyllt. Hur kan man ha koll på amerikanska bolag utan att behöva lita på andrahandsuppgifter i media. Besser gissar också att många av de här bolagen är volatila ”tech-bolag” som självklart kan gå upp men även gå ner när marknaden och beteenden förändras över tiden. (Typ Netflix och Spotify den senaste tiden, kolla senaste aktiekurserna på avanza.se…)

Slutsats…

Besser utdelar två stora pluspoäng till både Avanza och Nicklas. Först till Avanza som låter oss ”vanliga aktieinvesterare” få del av kundernas aktiestatistik och sen till Nicklas som presenterar siffror och fakta i stället för tyckande och åsikter. Här har både SCB och Euroclear något att lära… (se två tidigare inlägg…)

Även statistik från Avanza visar att det är stora skillnader för privata aktieportföljer i Sverige. Det blir självklart tydligt när Nicklas skriver att ”Aktiesparande är en svensk folksport”. Börsuppgången de senaste åren har gjort att allt fler svenskar börjat ”spara med aktier” utan att ha varken kunskap eller erfarenhet av investeringar och aktier. Besser gissar att det äventyret kommer att sluta dystert för många av de senaste årens ”aktiesparare”.

 ”Kunskap och erfarenhet är viktigt även för aktieinvesteringar” som Besser brukar säga. Något att fundera över…. 🙂

Besser

Det här inlägget om Euroclear rapporten är det andra i serien om aktieägandet 2021 som Besser går igenom och analyserar. (se SCB rapporten i förra inlägget…) Även Euroclear ger varje år ut en rapport och den har under åren också blivit allt sämre och mer PK med tyckande och åsikter men mindre fakta och slutsatser. Det har mest har handlat om ”orättvisa” könsfördelningar eller åldersfördelar för äldre aktieägare. Men i år var rapporten något bättre och mer heltäckande.

Euroclear rapporten för aktieägandet 2021 släpptes i år så sent som den 4 april 2022 och först efter att man fått TT-intervjun publicerad i dagstidningarna. Men rapporten var färdig redan i mitten av mars. Det vi ser här är att media styr allt mer av både när och vad som rapporteras i Sverige.

Euroclear i media…. 

Normalt brukar media inte bry sig om aktieägare, men de senaste åren har Euroclear vinklat pressreleaser för rapporten mot kvinnligt aktieägande, så även i år, så det blev det några artiklar i tidningar och dagspress. Främst var det en artikel från TT som togs in rakt av i SvD och andra dagstidningar, men det blev också två längre artiklar i Affärsvärden. Tyvärr fokuserade även de på svenska aktieägares kön och ålder. En ganska dyster mediautveckling tycker Besser.

Den som skiljde sig här var ”Nicklas på Avanza” som hade två kloka och vettiga inlägg om Euroclears rapport i sin aktieblogg. Analys och genomgång av Avanzas egen rapport om aktieägandet 2021 kommer i nästa inlägg.

Allmänt om rapporten…..

Årets rapport var något bättre än de senaste årens rapporter. År 2022 var det femte året sen Euroclear började med ett nytt format på sin statistikrapportering och då blev det naturligt att se på trender och data från de senaste fem åren.

Det blev en relativt kort rapport med text och diagram på 15 sidor där Besser går igenom valda delar som kan vara bra att ha koll på.

“Aktieägandet i Sverige 2021” dock bara enligt Euroclear…

Aktieägandet i Sverige 2021” som rubrik säger naturligtvis inte allt, det finns också många bolag utanför Euroclear som inte kommer med i rapporten. Främst är det alla småbolag och familjebolag som inte handlas på börs eller marknadsplats och rapporten omfattar inte heller de utländska aktier som allt fler svenskar numera äger.

Sammanfattningen….

Rapportens första sida är en sammanfattning med rubriken ”Aktieägandet 2021 – På en sida”  där fem diagram visar utvecklingen de senaste fem åren. Ganska fyndigt tycker Besser, det vi lär oss här är…

Att antalet unika aktieägare har ökat till drygt 2.7 miljoner, varav drygt 500 tusen tillkom de senaste 2 åren, och det totala marknadsvärdet var över 12.3 biljoner (dvs 12 tusen miljarder…), vilket var en ökning på drygt 40 % bara för 2021.

Antalet bolag i aktieportföljerna ligger i snitt på 5 bolag. Dessutom har andelen aktieägare som bara äger aktier i ett bolag gått ner från 45 % till drygt 37 % för 2021

Om vi ser på aktieägare i enskilda bolag de senaste fem åren så har Investor fått drygt 300.000 nya aktieägare och nummer 2 är Industrivärden med drygt 140.000 nya aktieägare. Två stora och stabila investmentbolag som även Besser har i sina aktieportföljer.

På den andra sidan så har Ericsson och Telia tappat cirka 40.000 aktieägare var. Båda aktierna är trypiska ”en aktie i portföljen” bolag och det är antagligen många äldre aktieägare som köpte Ericsson vid ”IT-bubblan” runt år 2000 och Telia vid börsnoteringen (IPO..) i juni 2000, som nu drygt 20 år senare börjar dö av.

Allt som allt en positiv utveckling med både fler antal aktieägare och högre aktievärden på börsen de senaste fem, och speciellt de två, senaste åren

Frågan är dock vad som är ”orsak och verkan”. När både FOMO och TINA gäller sen flera år så vill allt fler svenskar vara med och göra (snabba och enkla…??) vinster på börsen. Det blir en positiv spiral för både fler aktieägare och högre aktiekurser.

Frågan är vad som händer om (när…) börsen går ner? Nästa års rapport kan bli intressant att läsa, tror Besser….

Antal vs. Värde…..

Besser gör ett urval av rapportens övriga innehåll med några kommentarer som vanligt…

Rapporten täcker samtliga svenska bolag som är noterade på svensk börs eller marknadsplats, samt onoterade aktier som är anslutna till Euroclear, total utgör underlaget 1.668 bolag.

Självklart finns det fler än 1.668 bolag i Sverige, men Eurocler hanterar bara de största bolagen, och Euroclear har heller ingen koll på några utländska aktier, dvs bolag som många svenskar också äger.

2,7 miljoner unika aktieägare var registrerade hos Euroclear Sweden vid utgången av 2021” och

”Svenska privata aktieägare utgjorde den överlägset största andelen med 84,7 procent av det totala antalet unika aktieägare. Utländska ägare stod för 13,5 procent, medan svenska juridiska personer stod för 1,8 procent.”

Det betyder att det fanns drygt 2.2 miljoner svenskar (”svenska privata aktieägare”…) som ägde svenska aktier i slutet av 2021. Men enligt SCB så fanns det bara ”knappt 1.2 miljoner” aktieägare ”inom hushållssektorn” i Sverige.

Skillnaden är att SCB bara ser till 1.033 st börsnoterade svenska bolag. Men det är ganska fantastiskt att 635 bolag (1.668 – 1.033) skulle öka antalet aktieägare med 1 miljon. Bara den skillnaden visar att man bör ta både SCB och Euroclears siffror med en nypa salt…

”Utländska aktieägare stod för nästan 40 procent av det totala marknadsvärdet på de aktier som fanns noterade i Sverige. Svenska aktieägare (privatpersoner och juridiska personer) uppgick till drygt 60 procent.” (De faktiska värdena var 39.6 % respektive 60.4 %)

Det är samma värden som vi såg från SCB och ingen större nyhet. Det vi kan gissa även här är att många svenska privatpersoner har ganska låga totalvärden i sina aktieportföljer.

Euroclear visar också fördelning av både antal aktier och portföljvärde baserat på kön och ålder men det är inget som Besser är speciellt intresserad av. Det får man läsa om i andra media….. 🙂

Utländskt ägande….

Däremot är Besser mer intresserad av utländska aktieägare. Euroclear skriver…

Vid slutet av 2021 var 27,5 procent av det totala antalet aktier (ej antal ägare) registrerade på utländska ägare,” och ” Utländska ägare ägde aktier som motsvarade 39,6 procent av det totala marknadsvärdet

Det betyder att utländska aktieägares aktier i snitt var drygt 12 % dyrare (högre aktiekurs…) än alla andra aktieägares aktier. Något att fundera över, men det kommer mer…

Av de 10 bolag med flest aktieägare 2021 var Ericsson det bolag med störst andel av aktieinnehavet registrerat på utländska ägare, med 61,7 procent.”

Eurocler listar de 10 bolagen med störst andel utländska aktieägare och det blir några intressanta siffror. Högst upp är Ericsson med drygt 61 % och nummer nio är H&M med drygt 17 %, men sen är det ett stort hopp till nummer tio som är Volvo Cars med 3.8 %.

Det vi vet är att Volvo Cars bl.a. har kinesiskt ägande i form av kinesiska bolag, medan de övriga nio bolagen huvudsakligen har utländska pensionsfonder som aktieägare.

Från SCB vet vi att fördelningen av utländskt aktieägande i Sverige under 2021 var: USA o Kanada: 42 %, EU: 25 % och Europa exkl. EU: (UK, Norge och Schweiz) 21 %, dvs totalt 88 % av allt utländskt ägande. Besser gissar att de nio översta bolagen har just den har typen av utländska ägare.

Ett aktietips…

Besser ger aldrig några aktietips på enskilda bolag men nu blir det ett (två…) undantag….

För det första, Besser skulle aldrig köpa aktier i bolag där ryska eller kinesiska aktieägare (med  kontakter och beroende av ryska eller kinesiska staten…) har ett avgörande inflytande. Det gäller både ur moralisk och praktisk synvinkel. Besser vill inte handla med bolag som är associerade med diktaturer (China & Russia) och när sanktionerna väl kommer så blir aktierna inlåsta eller värdelösa vilket vi har sett i år med ”ryska aktier” och den ryska invasionen av Ukraina. Vad händer om Kina invaderar Taiwan…??

Köp inte aktier i Volvo Cars och köp inte aktier i ryska eller kinesiskt ägda bolag.

För det andra, Utländska pensionsstiftelser gör noggranna aktieanalyser och är ofta försiktiga och defensiva när det gäller urval av aktier till framtida pensioner. Då gäller bara ”stora, stabila och lönsamma bolag”, dvs samma typ av aktier som även Besser vill ha i sina portföljer.

Besser rekommenderar en aktieportfölj som är långsiktig, stabil och defensiv, och som (bl.a…..) innehåller de nio bolag som har högst utländskt ägande… (Ericsson, Kinnevik, Swedbank, Volvo, Telia, Investor, SEB, Industrivärden och H&M)

Besser kan avslöja att åtta av bolagen redan finns i Bessers aktieportföljer, några i hystat stora volymer. Självklart köper man bara aktier när det är vettiga aktiekurser. Det nionde bolaget (Kinnevik…) kommer att köpas först från Q3, 2022 när kursen kommit ner en bit.

Aktieägandet ur ett femårsperspektiv…

Den senare delen av rapporten gör en genomgång av de senaste fem åren. Här kommer några fler utdrag…

Under de senaste fem åren tillkom totalt sett 589 488 nya unika aktieägare. Av dessa tillkom hela 508 909 under 2020 och 2021” och  ”Sett till en femårsperiod har antalet nya aktieägare ökat med 28 procent

Åter så är det FOMO och TINA som gjort att allt fler svenskar (dvs över 500.000 svenskar…) under de senaste två åren börjat att handla (spekulera mer än investera…) på börsen. De aktieägare som snabbt kom in på börsen kommer också att lämna börsen om (när….) aktiekurserna börjar gå neråt. Besser gissar att vi kommer att se färre svenska aktieägare i slutet av 2022. Vi får väl se hur börsen går 2022, det blir som vanligt en redovisning i början av 2023.

För fem år sedan, vid utgången av 2016, uppgick det totala marknadsvärdet av aktier på börsen till 5,9 biljoner kronor. Vid utgången av 2021 var motsvarande marknadsvärde 12,3 biljoner, en ökning med 108 procent sett över fem år.

Japp, börsen har gått bra de senaste fem åren för de flesta privata aktieägare som var med redan då. Men som vi såg ovan så är det över 589 tusen av dagens aktieägare som inte var med redan 2017 och 508 tusen aktieägare var inte ens var med från 2020.

Självklart kommer det här att påverka även hur börsen utvecklas i närtid framöver, dvs 2022 och 2023. Något att fundera på tycker Besser…

Hur ser aktieportföljerna ut….?

” Vid slutet av 2021 ägde svenska aktieägare aktier i 5 bolag i genomsnitt, jämfört med 4,5 bolag året innan. Detta går att jämföra med för tio år sedan, då svenska aktieägare ägde aktier i genomsnitt 3 bolag.” och ” …andelen som endast äger aktier i ett bolag (fortsätter…) att minska. Vid utgången av 2020 var denna andel 41,8 procent, att jämföra med 39 procent år 2021.”

” ….andelen som äger aktier i endast ett bolag har minskat varje år sedan 2014. Åren dessförinnan låg motsvarande siffra relativt stadigt på cirka 49 procent.”

Besser gissar igen att det mest är äldre aktieägare med bara en aktie, typ Ericsson och Telia, som faller ifrån på naturlig väg och att de flesta ”vanliga aktieinvesterare” har en diversifierad aktieportfölj med flera bra aktier. (och antagligen även några ”mindre bra aktier”… (??) .. i portföljen. Besser har varnat för det här tidigare, vad det innebär kommer att visa sig i framtiden…. )

Euroclear går också igenom de bolag som har flest antal aktieägare i slutet av 2021. Listan börjar med Investor med drygt 480.000 aktieägare och slutar med Volvo Cars på plats tio med drygt 190.000 aktieägare.

Det fantastiska är att de tio bolagen på listan är samma tio bolag som hade störst andel utländska aktieägare men i en något annan ordning. Även utländska aktieägare (som bara representerar 13.5 % av alla aktieägare…) väljer samma bolag som har flest antal flest svenska privata aktieägare (84.7 %). Ganska fantastiskt tycker Besser….

Portföljvärde….?

Så här skriver Euroclear…” I genomsnitt var marknadsvärdet på svenska privatpersoners aktieinnehav knappt 543 000 kronor vid utgången av 2021.”

Det låter bra men kollar man SCB statistikdatabas för ” Hushållens ägande av aktier i noterade bolag på svensk marknadsplats fördelat efter inkomst.”  vid utgången av 2021 och ” Genomsnittlig portföljstorlek, kronor efter Förvärvsinkomst plus kapitalinkomst” så är medelvärdet (totalt för alla inkomstklasser…) drygt 1.196.000 kronor. En ganska stor skillnad mot Euroclear…

(SCB statistiken visar också hur ojämnt portföljvärdet är fördelat. För inkomstklass med inkomster på 1 miljon eller mer så är den genomsnittliga aktieportföljen värd drygt 9.284.000 kronor.)

Den enda förklaring som Besser kan tänka sig är att Euroclear räknar med drygt 2.290.000 ”svenska privata aktieägare” fördelade på 1.668 anslutna aktiebolag till Euroclear medan SCB skriver… ” Inom hushållssektorn fanns det närmare 1,2 miljoner aktieägare per sista december 2021” och att aktieägandet är fördelade på 1.033 bolag ”på svensk marknadsplats

Det blir lite som att jämföra äpplen och päron, men siffrorna från SCB stämmer bättre om man inser att Euroclear också inkluderar 635 ”onoterade bolag* ” som därmed enligt Euroclear, har ett lågt eller helt saknar marknadsvärde. Då blir resultatet självklart helt missvisande.

(*Formellt skriver Euroclear… ”Marknadsvärdet refererar till samtliga svenska aktiebolag vars aktier är noterade för handel på börs eller handelsplattform i Sverige där en slutkurs rapporterats per den 31 december 2021.”)

Vi kan också se vad SCB säger om aktievärde och medianportfölj Hushållssektorns aktieförmögenhet uppgick vid utgången av året till 1 622 miljarder kronor,” och ” Hushållens medianportfölj uppgick till 67 000 kronor vid utgången av perioden

Om vi summerar så blir det svårt att få ett grepp om ”svenska privatpersoners” värden på aktieportföljerna. Det är dock klart att det är stora skillnader i portföljvärden för privatpersoner, som inkluderar många äldre aktieinvesterare med hyfsat stora aktieportföljer, men också drygt 500.000 nya aktieägare som började aktiespara så sent som januari 2020 eller senare och som antagligen har ganska begränsade aktieinnehav.

Det är därför som medelvärden ofta ger en felaktig bild när utfallet är ojämnt fördelat och då ger medianvärdet ett mer rättvisande värde.

Slutsats…

Det som vi lär oss av Euroclear rapporten är att börsen gått upp de senaste åren (vilket vi redan visste..)  och att många nya aktieägare tillkommit de senaste två åren (vilket SCB inte håller med om…)

När det gäller privata aktieägares portföljvärde blir det lite svårare. Där är det (för…) stora skillnader mellan SCB och Euroclear, det blir som att jämföra äpplen och päron. Som man också säger…

“There are three kinds of lies: lies, damned lies, and statistics” eller som Besser brukar säga…. ”Ta all statistik med en eller två nypor salt”…..

Nästa inlägg är årets aktieägarstatistik från Avanza, som ger en kompletterande bild av svenska aktieägare och deras aktieportföljer. Något att se fram emot…??? 🙂

Besser