Jag är lite (eller mycket..?) annorlunda som värdeinvesterare. Det här inlägget blir kanske som att svära i (värdeinvesterar- ) kyrkan?  Det finns många som tycker helt annorlunda. Vi får väl se hur mycket protester det blir den här gången…  🙂

Den första skillnaden är hur jag ser på värdet i en aktieinvestering. Vad är värde? Hur beräknar man det framtida värdet på en aktie?

Det är frågor som man kan ha flera åsikter om och min syn är att det inte går att få fram det framtida värdet genom vanlig finansanalys. Det spelar ingen roll hur duktig man är på att analysera resultatrapporter och årsredovisningar.  Balans och resultaträkningarna säger inget om aktiers “riktiga värde”  och inte heller något om aktiers framtida värde.

Det finns alltid andra och viktigare parametrar för att bedömma och förutsäga framtiden. Finansanalys är otroligt överskattad, både när det gäller att bedömma aktiers värde idag och aktiers värde i  framtiden.

Aktiers (och bolags..) värde är mer beroende av historik, ägare, styrelse och företagsledning. Med det synsättet blir också balansräkningen och skuldsättningen mycket viktigare än senaste resultaträkningen. Viktigast är dock långsiktighet, integritet och ärlighet hos alla som är involverade i bolaget, från anställda till ledning, styrelse och ägare. “Familjebolag” med lång och stabil lönsamhet ,och med långsiktiga huvudägare är mina favoriter.

Mål & Medel?

Men det är en annan fråga som är minst lika viktig. Varför investerar man i aktier? Vad vill man uppnå?

För mig är svaret detsamma som för några (få..?) andra värdebloggare. Jag vill ha utdelningar från aktier (i absoluta tal !!) som en kompleterande intäkt till min vanliga inkomst.

Men om utdelningar är målet, vad är då medel. Hur får man utdelningar? Det enkla svaret är att köpa aktier som ger utdelningar.

Om vi fortsätter med de fundamentala frågorna så blir det några delfrågor.  1) Utdelning per aktie?, (både I relativa och absoluta tal) och 2) Framtida utveckling av utdelningar? Men det finns en tredje, lite annorlunda fråga, och den är 3) Investeringskapital för inköp av aktier?

De två första frågorna finns det många bloggare som skriver om så där finns det massor med info och synpunkter. Själv vill jag ha en (eller flera…!!) portfölj(er) med minst tio bolag som alla är stora, stabila och lönsamma. Bolagen skall ha en lång historik med lönsamhet och värdeökning, stabila utdelningar och långsiktiga huvudägare.  Det är en riskbegränsad, passiv och defensiv strategi som inte kräver speciellt mycket  verksamhet, resurser eller tid.

Jag vill egentligen bara “sitta under korkeken och lukta på blommorna….” medan aktieutdelningarna  kommer in på kontot varje år.

Money has no memory !

Den tredje frågan om investeringskapital är lite intressantare. Om jag nu vill ha (mitt mål..) en kompleterande intäkt i absolut  värde så är det bara att köpa rätt antal aktier (mitt medel..) och sen vänta på utdelningarna varje år. Svårare är det inte.

När man väl gjort investeringen, dvs köpt aktierna, så kommer aktiernas fortsatta utveckling, avkastning och utdelningar att vara helt oberoende av inköpspriset. Ganska självklart.

Ett exempel

Ett enkelt exempel är att se på en vanlig aktie, nämligen H&M B. Den ger en utdelning på 9.75 per aktie (även i år..) om man är registrerad  aktieägare hos H&M den 10 maj 2017. Om mitt mål är att våren 2017 få 10.000 kr i utdelning från H&M så behöver jag då äga minst 1.026 st aktier.

När jag väl har köpt aktierna så blir både utdelningar och kursutveckling  framtiden helt oberoende av inköpskursen.  Om jag inte redan har några aktier i H&M så måste de inköpas innan utdelningarna. Det som då fortfarande är osäkert är om (det planerade…) investeringskapitalet räcker för inköp av 1.026 aktier.

Det är nu man inser investeringskapitalets betydelse.  Med ett större tillgängligt investeringskapital kan man själv bestämma  om, när, var eller hur jag vill köpa aktierna (mitt medel..) för att få en utdelning (mitt mål..) på 10.000 kronor.  Antingen köper man nu direkt till dagens kurs och får en “garanterad” utdelning våren 2017, eller så väntar man och chansar på att få en ännu lägre kurs för att därmed få en högre YOC (Yield On Cost). (YOC är visserligen ett viktigt relativt värde, men utdelningar i absoluta tal är viktigare… 🙂  ). Men om kursen går upp så spelar det ingen större roll. Då kan man fortfarande köpa alla aktierna om man har ett “tillräkligt investeringskapital”. “Money has no memory” gäller fortfarande.

“Det är bättre med ett större investeringskapital än ett mindre” ….tycker Besser

Eller så väljer man en annan aktie med en annan utdelning. Det är delvis en psykologisk faktor, men verkligheten är att med ett “tillräkligt investeringskapital” så har man frihet att själv styra sina investeringar både mot sina mål och som medel. Det är en större psykologisk skillnad än man kan tro.

“Cash is king” gäller även för aktieinvesteringar.

Vad är viktigt?

Vad är det viktigaste med dina aktieinvesteringar? Hur stor absolut avkastning vill du ha varje år? Är det bättre att få större absoluta utbetalningar med en större arbetsinsats och större risktagning? Det är ganska fundamentala frågor som varje aktieinvesterare bör ställa sig. Hur mycket (realiserad och absolut) extra inkomst (avkastning..) vill du har varje år?

Vad är tillräckligt?

Hur mycket avkastning räcker och är tillräckligt? Om man vill ha ut mer avkastning netto varje år så är det bara att gå in med ett store investeringskapital. Svårare är det inte. Den svåra frågan är istället hur mycket som är tillräckligt? När har du nått dina mål? Finns det ett (realistiskt…) mål överhuvudtaget?

(Om man vill läsa mer om finansbranchen och allmäna tankar om vad som är “tillräckligt” så rekomenderar jag  “Enough” av John C. Bogle. En fantastiskt bra bok om finansbranschen och dess brister. Den finns t.ex. på adlibris.com/se för 206.- inbunden och 130.- häftad)

Grundfrågan är fortfarande vad som är mål och vad som är medel. Är det avkastningen eller aktieinvesteringarna som är viktigast?

Andra parametrar att beakta är 1) Tid?, (Hur länge vill du vänta på avkastningen?) 2) Risk? (Hur stora risker vill du ta med avkastningen?) 3) Resurser? (Hur mycket jobb vill du lägga ner för att få avkastningen?) och 4) Kostnader? (Hur stora kostnader och skatter får du för avkastningen?)

Fler filosofiska och strategiska frågor

Det finns fler filosofiska frågor när det gäller aktieinvesteringar. Alla aktiesparare har inte samma svar, men det är nyttigt att tänka över frågorna och hur man bör svara på eller förhålla sig till några strategiska frågor.

När, var och hur skall man hantera sina investeringar. Här är några fler fundmentala och filosofiska frågor som varje aktieinvesterare bör fundera på

Risk & Reward..  Det finns inget bevisat samband mellan risk och reward. Tyvärr är det dock ofta ett missförstånd att “high risk” automatiskt ger “high reward” . Många vill gärna ha “high reward” men då får man (ofta..) också “high risk”. Men “High risk is low probability for success”, vilket betyder att det med “High Risk” kanske inte blir någon “Reward” överhuvudtaget. Något att tänka på.

Investing & Speculation..  Vad är skillnaden, och hur vet man vad som är vad? Det finns många definitioner men för mig är en investering;  1) Långsiktig, 2) Riskbegränsad och 3) Förutsägbar. Att spekulera (i aktier..) är just motsatsen. Inget fel i det, spekulationer kan vara framgångsrika men det är svårare än man tror. Den ultimata spekulationen är att köpa lotter med 1)dragning direkt, 2) stor risk att förlora hela insattsen och 3) omöjligt att förutsäga resultatet. (Kan jämföras med att köpa viss typ av aktier..  🙂  )

Price & Performance…  Det finns inget bevisat samband mellan price och “performance” när det gäller aktieinvesteringar? Men det gäller bara Teoretiskt. Praktiskt kan man som tumregel säga att aktier med ett “högt” pris (typ Lundbergs, MSAB,  AAK och Fenix Outdoor) är bättre bolag och har bättre “performance” än aktier med ett “lågt” pris (typ Eniro, Anoto och Nordic Mines). Även utan teoretiska bevis undviker jag aktier med “lågt pris”  och köper jag hellre aktier  med “högt pris”.

Relativa & Absoluta tal….   Vad är viktigast, att få en avkastning på 100 % eller en avkastning på 100 tusen? Något att tänka på. För mig är alltid absoluta tal viktigast. Man kan inte leva på procent utan bara på verkligt och realiserat kapital. Riktiga pengar i handen är bättre än relativa  vinster.

Fiktiva & Realiserade vinster…  Har man gjort en “vinst” om man inte har pengarna i handen?  Det är inget fel på fiktiva vinster om de är långsiktiga, men har man “otur” så kan fiktiva vinster också till slut bli realiserade förluster. Det gäller att veta både vilka aktier som köps och varför de köps.

Teori & Praktik….  Vad gäller här, egentligen? Både teori och praktik behövs för aktier och  investeringar, men teori är ofta överskattat och praktik är ofta underskattat. Till slut är det dock verkligheten som blir avgörande. Det är resultatet i praktiken och inte teoretiska beräkningar som avgör utfallet på dina aktieinvesteringar.

Kunskap & Erfarenhet….  Vad behövs för aktieinvesteringar? Båda är naturligtvis viktiga, men jag tycker nog att erfarenhet är lite viktgare. Det gäller kanske inte för alla typer av investeringar och för alla investerare? Det är delvis också en fråga om självkännedom. Självklart behövs både kunskap och erfarenhet för att långsiktigt lyckas med aktier och investeringar.

Får man tycka så här om man är “värdebloggare” och  vill vara med i “värdegänget”? Har Besser verkligen helt fel? Ytterligare en svår fråga….  🙂

Slutsats

Det blir ganska enkelt att se hur mina egna preferenser är med ovanstående resonemang….

För mig är Avkastning (mål) viktigare än Aktier (medel). Jag undviker Risk, även om det (kanske..??) kan bli mindre Reward.

För mig är Investeringar viktigast. Jag Spekulerar aldrig med aktier även om jag ibland köper lotter. Jag köper gärna aktier med högt Price. Jag tror att den typen av bolag har bättre  långsiktig Performance.

Jag vill ha min avkastning som Absoluta och Realiserade vinster. Pengar i handen är bättre än teoretiska vinster. Jag tycker att Praktik och Erfarenhet lite viktigare än Teori och Kunskap även om det behövs mycket  av alla fyra delarna när det gäller aktieinvesteringar.

Besser

Det här är den andra delen från ”techCEO” om de mest grundläggande delarna av investeringar som jag skrev om i förra inlägget. Det här inlägget handlar om ”Tiden”

“Tiden i markanaden är viktig…”  skrev “Aktienovisen” i en kommentar till mitt inlägg om “Avstämning 2016”.

Men det betyder i praktiken att “Tiden i marknaden är inte bara viktig. Tiden är kanske det allra viktigaste för en långsiktig investerare”. Något som jag också lärt mig av egen erfarenhet… 🙂

Här kommer andra inlägget från ”techCEO” om ”Tiden”. Läs och lär…!

A Retail Stock Investor: Time is on Your Side

For a change, my fight from Chicago left on time, actually in a hurry due to an impending snow storm. I have been to O’Hare many times in the past but have never seen this urgency by the flight crew to take off. I love it as it gets me home in time! Well it reminds me about another thing I love, the return on my stock portfolio. Don’t we all like it? No wonder CNBC is such a profitable channel. However, sometimes I wonder if it is the real return that satisfies a common investor or the excitement to pick a successful stock to beat the market [read fellow investors].

I first got interested in stocks when I was a sophomore at IIT. The dot-com bubble had markets in a secular bull run and I was cultivating ambitions to get rich, quickly. After devouring most of the top-selling stock analysis books, and regularly reading “The Economic Times”, I started thinking of myself as a stock market expert. I didn’t have any money to invest but I was advising people on stocks. Thanks to the booming market, many of my predictions came true, further strengthening my confidence as a stock picker. I didn’t even wait for my first paycheck to start investing and some early successes further led me down that path. The dot-com crash was the first real blow to my portfolio and confidence. I lost 70% of my investment in a few weeks. In next eight years, I endured three stock market booms, two crashes, and two failed attempts at creating investment management companies with some very smart people in the trade. Not that I have done and seen everything but I believe I have gained slightly more exposure to stock market investing than a typical retail investor. I learned some lessons the hard way but I am glad I learned them early.

This blog is not about rules of investing, although I can probably write a thesis on my experience in this subject. My objective is to highlight two key points, which I believe every common investor should know while investing in stocks. First, a common investor has no advantage in the market except for being patient. By the time CNBC runs a story, smart money has already acted on it. Experts outdo retail investors on research, access to information and trading tools by a wide margin. However, everything is not lost for retail investors. Time is on our side and it is a big advantage. Not having to report returns every day, week, month and quarter is a great advantage that no professional investor has in the market. The mantra is to buy good companies when they are selling cheap and sit on it. Trust me that is the only way for us minnows to make money in the market. Second, don’t fall for multi-bagger or trading stories. I know for sure, if someone can consistently make money in the stock market, I will probably see his picture in Forbes before meeting him in person. Look around, even the savviest investors couldn’t make money forever. Warren Buffett is an exception but even he had his down years, albeit I will make a case that he made money by following a common investor’s  “buy and hold” strategy. So next time you hear somebody consistently beating the market by trading or flipping stocks – acknowledge, congratulate and carry on with your boring buy and hold strategy.

The stewardess has already told me thrice to shut down my computer so I will end my post here. Finally my rocky plane ride is coming to an end. Unfortunately a rocky stock market is here to stay but there is a hope for all of us to make stable returns.  Buy cheap, hold for long and sell for profit. Make some money folks!

(IIT: Illinois Institute of Technology)

Som jag skrev i förra inlägget så blev det bara några få blogginlägg av ”techCEO” under våren 2011, men de här två repriserna tål att läsas om av fler aktieinvesterare.

Lite filosofi om tiden…

Det finns många tankar om tiden. På jobbet har man ofta ont om tid med allt som måste bli klart innan man kan gå hem. Men nästa dag finns det trots det ännu fler nya uppgifter som måste bli gjorda innan man kan gå hem. Ibland verkar det som att man aldrig kommer ur ekorrhjulet på jobbet. Sen finns det alltid massor att göra hemma också. Hur får man tid till allt?

Då är det dags att också tänka lite på den egna tiden. Hur får man mer tid till sig själv? Besser har några kloka ord även här..  🙂

”Egen tid är inget du får. Tid är något man tar. Av den korta stund du har kvar”  Besser

Vad som gäller för oss alla är just att lyfta blicken och se lite längre än dagens problem och bekymmer. Stanna upp och fundera några minuter. Vad är verkligen viktigt här i livet? Bland de bästa man kan göra här i livet är att investera lite mer tid i ”kärlek, vänskap och hälsa”.

Det finns också flera kloka ord om tid och aktier och investeringar. En favorit är …

”Time is the friend of the wonderful company, the enemy of the mediocre”  Warren Buffett

(Ni kan fundera på vad det blir att byta ut ”company”  mot ”relation”, ”habit” eller ”health”…)

Slutsats..

Tiden är en av (aktie)investeringars  absolut viktigaste parametrar. Både tiden i marknaden och hur du planerar och använder tiden du har kvar här i livet.

Tålamod är därmed en egenskap som man måste utveckla och träna på. Inte lätt alla gånger, men det är bara att försöka igen om man misslyckas. Förhoppningsvis blir man bättre med mer erfarenhet.

Stanna upp och fundera. Vad vill du uppnå när det t.ex. gäller ”kärlek, vänskap och hälsa”. Det krävs både tid och resurser för att få resultat även där. ”Carpe Diem” gäller fortfarande.

Besser

Som ni säkert märkt är jag mycket förtjust i de mer fundamentala delarna av (aktie)investeringar.  För mig är det just grunderna för hur man får framgång med investeringar det som är viktigast. Hur gör man i praktiken?

Svenskarnas privatekonomi

Det var ett inlägg av PerPenning om svenskarna och deras privatekonomi. Många svenska sparar inte alls och har heller ingen buffert eller långsiktigt pensionssparande. Självklart kan man säga att vi har en allmän inkomstpension och många har också tjänstepension, men den dystra sanningen är att många av de som mest skulle behöva spara är de som inte sparar alls. (Se även mitt inlägg om Framtiden och pensionen, 27 maj 2016).

Min kommentar till PerPenning blev..

” På frågan hur det kommer sig att många med hög lön saknar sparande och buffert finns det många givande svar i en gammal investeringsklassiker i bokhyllan.

“The Millionaire Next Door” från 1996 är både lättläst och tankeväckande. Det är inte en teoretisk investeringsbok utan en genomgripande och praktisk undersökning av orsakerna till ekonomisk framgång. Kan sammanfattas med arbeta, spara och investera, i den ordningen..   🙂

Vill man veta mer om svenskarnas privatekonomi så kan jag rekomendera “Radhusproletärer och Ombudskapitalister” från 2007 av fil.dr. Dick Kling. Det är 10 år sen den skrevs men tyvärr har situationen inte förändrats speciellt mycket fram till idag 2017. Klyftan har bara ökat mellan de som har en “välskött privatekonomi” och de som “lever på marginalen”. Den klyftan kommer antagligen att fortsätta växa under de kommande 10 åren. Man får själv välja vilken sida man vill vara på.

Hur gör man?

Hur gör man får att få en “välskött privatekonomi”? Det är ganska enkelt. Det behövs bara tre steg:

1) Arbeta flitigt 2) Spara regelbundet och 3) Investera klokt. Svårare är det inte. Det går långsamt, men det går också framåt “inch by inch”. Det gäller bara att ha tålamod och uthållighet.Och det är aldrig försent att börja tänka på framtiden.

En repris..

Jag läste för flera år sen ett bra inlägg om just detta I en amerikansk blogg. Det var så bra skrivet att jag tog en kopia. Här är en bra läsövning, från “techCEO” skriven i mars 2011…

“Build Wealth: Make, Save, Invest

There couldn’t have been a better start to Saturday morning than reading Warren Buffet’s 2010 annual letter to shareholders. Although my wife doesn’t endorse this as a perfect start or she might actually hate it because I dropped all the weekend chores for it. However, now that I have resumed the chores by taking my car for a wash, I have some time to reflect on Buffet’s letter and write this blog. As always there is plenty of wisdom in his letter but there is one thing that stood out for me – financial prudence and his grandfather’s letter about savings.

 I grew up in a culture of spending. Rich people show off their money by lavishly spending while middle class try to keep pace mostly through borrowing or mortgaging their future earnings and property.

The rule is, if you can’t spend, you can’t get into the elite circle. Fortunately or maybe not, I grew up in a well-to-do family that deeply endorsed this culture. I grew up thinking spending on luxury is the way of life. It was only in my under-grad school that I started thinking about money and how to become rich. I was a Curious George looking for a formula for success. As weird as it may sound, but I got my first life-changing advice about money from a stranger on a train. He told me that it is not spending but savings and investments that make you rich. According to him the rule of thumb should be;  a bachelor should save 75%, married couple 50%, and couple with kids 25% of their income. The second step is to invest it prudently to grow your asset base. First time in my life, I learned about the other side of the equation­-savings! Thanks to that man, I got interested in stocks, property and other investments and was keen to start working to make, save and invest money.

Buffet epitomizes the conventional wisdom of the man I met on the train. He is a testament that one can become the richest man and build one of the most prosperous companies in the world through simple financial prudence. However, I am surprised by how many smart people still don’t get it. No wonder in my hometown, many folks still see only the spending side of the equation and continue to get trapped in debt. If only they could meet the man on the train or read Buffet’s letter. Well, I don’t know the whereabouts of that man but you all can read Buffet’s letter here! “

(Ett tips: gå till sidan 26 och 27 i ovan”Buffett´s letter” och skriv ut det “Memo” som finns där. Kloka ord om “reputation” and “bad news” som är värda att sparas på pränt och läsas om igen.)

Även jag gillar Warren Buffetts tankar om investeringar och har nog läst de flesta böcker som skrivits om dem. Välj valfri bok och läs den. Man lär sig alltid något, och kunskap är en av grunderna för framgångsrika investeringar. (Även om det inte räcker med “kunskap”, något som  lärt oss av “erfarenhet”, som också är ytterligare en grundförutsättning… 🙂

Sen kanske man inte behöver så fantastiska sparkvoter som ovan. Jag skulle nog säga att 35%, 25% resp. 15% är mer realistiska värden för långsiktigt sparande. Det räcker gott om man börjar I tid och håller på i många år.

Det blir ytterligare ett reprisinlägg från “techCEO” som beskriver varför tiden är så viktig för långsiktiga investeringar, The Basics, part 2. Ganska självklart egentligen, men bra beskrivet av “techCEO”. (Som numera har slutat blogga. Han skrev tyvärr bara några få inlägg under 2011… )

Informationsflöde

Det som tyvärr hänt de senaste åren är att flödet av skräpinformation, främst från sociala media, hela tiden ökar. Det betyder att många av de “gamla sanningarna” som ovan aldrig når ut till stora delar av befolkningen. Det blir allt svårare att skilja på vad som är viktig information och vad som bara är mediabrus. Åter en bra orsak att skaffa egen kunskap och erfarenhet för att kunna göra egna och medvetna livsval baserat på information som verkligen betyder något.

Slutsats

En “välskött privatekonomi” är alltid bra att ha, inte bara nu men kanske ännu mer i framtiden. Vi vet inte vad som händer framöver. Högkonjungtur och låga räntor kommer inte att gälla för evigt. Bäst att vara beredd på allt…. 🙂

“Make, Save, Invest” är I teorin en enkel metod, men det kräver också att man i grunden förstår hur den fungerar. Annars är det lätt att tappa tråden och lägga av. Det krävs också tålamod och långsiktighet.

“Kunskap” är alltid viktigt för (aktie)investeringar, men “erfarenhet” är nästan ännu viktigare. Det fantastiska är att när det gäller investeringar så kan man få del av andras erfarenheter genom att läsa några bra böcker. Visst är det bra med egna erfarenheter, med de stora tabbarna skall man låta andra göra. Läs och lär!!

Besser

Nu i januari var jag som vanligt på Skagens nyårskonferens 2017 i Stockholm. Det är alltid många bra talare och presentationer att lysna på. Delvis mycket om framtiden i makroekonomiska utsikter men också en allmän redovisning av året som gått och naturligtvis hur investeringarna i Skagens fonder  utvecklats.

De bästa presentationerna brukar vara av Skagens egna fondförvaltare, som ofta är både duktiga investerare och presentatörer. Men den verkligt stora behållningen är att Skagen delar ut ett kompendium med alla presentationer och slides. Det är verkligen fantastiskt att kunna gå igenom alla presentationer en gång till när man kommer hem och i detalj studera presentationsunderlagen.

För mig är dessa konferenskompendier också bra referenser för att gå tillbaka till om man skulle vilja kolla upp något.

Hur Skagen köper aktier..

Skagen har en egen men mycket klok strategi för att välja bolag att investera i. Den har dock nackdelen av att kräva stora resurser (många fondförvaltare), stor kunskap (i både finansanalys  och företagsvärdering) och stor erfarenhet (många år med bra track record). Det är bara att konstatera att mycket få personer som klarar av allt detta.  Inte Besser heller…. 🙂

Det är den stora skillnaden mellan proffesionella fondförvaltare (som verkligen är skickliga och kompetenta) och glada amatörer (som gärna tror att de är smartare och kunnigare än alla andra på marknaden. Men alla fondförvalatare är inte ”skickliga och kompetenta” och det finns också några (få..) amatörer (bloggare..) som är både duktiga, skickliga och kompetenta när det gäller aktievärdering och finansanalys.

De tre hörnstenarna för Skagens värdebaserade investeringsstrategi är  i teorin ganska enkla med de kräver som sagt kunskap, erfarenhet, kompetens och resurser  som mycket få aktieinvesterare har. Här är de 3 typer av bolag som Skagen letar bland…

  • Undervärderade bolag. Bolag med fundamentala värden som inte återspeglas i aktiekursen. Det kan också vara bolag som hamnat i skuggan av den branch de tillhör.
  • Underanalyserade bolag. Bolag som följs av få analytiker eller inte alls. Kan också vara bolag som är felanalyserade eller missförstådda.
  • Impopulära bolag. Bolag som av olika anledningar har dåligt rykte eller där informationen är svår att få tag på. Kan också vara bolag i en impopulär branch eller region.

(Som sagts, alla fondförvaltare är inte ”skickliga och kompetenta” vilket är ganska självklart. Tyvärr gäller det inte heller för de allra flesta (av storbankernas..) fondförvaltare. Många är varken skickliga eller kompetenta och följer mest index till höga avgifter. Den typen av aktiefonder bör man naturligtvis undvika. )

Jag har lite kapital investerat i Skagens fonder men det mesta använder jag till mina egna aktieportföljer. Det är utdelningarna jag vill komma åt.. 🙂

Hur Besser köper aktier…

”Det är bara idioter som tror att alla kan lyckas med aktieinvesteringar oberoende av investeringsstrategi och risknivå” som jag brukar säga. Det gäller även en del bloggare som hittar ”fantastiska bolag” och som då tror att de säkert skall göra ”snabba klipp”. Det som gäller är självkännedom och att anpassa både strategi och risknivå efter sina egna begränsningar. Man kan lyckas med aktier ändå, även om man inte är en stjärna på finansanalys, har obegränsat med tid och resurser eller många års erfarenhet med fantastiska ”track record” att luta sig mot. Men då krävs det istället tålamod och investeringskapital.

Tre enkla steg…

Jag använder egentligen en enkel men strukturerad metodik. Det är inte samma strategi som Skagen, men jag har inte heller den kompetensen och de resurserna. Mina steg att investera i aktier är att svara på tre enkla frågor… 1)Vilka aktier?  2) Hur många aktier? och 3) Till vilket pris? Ganska enkelt.

  • Vilka aktier?

Som jag skrivit förut så köper jag bara aktier i ”Stora, stabila och lönsamma bolag med kompetent ledning och styrelse. Det skall också finnas långsiktiga huvudägare”.  Jag har också ett krav att aktierna skall ge regelbundna (och stabila?) utdelningar men det blir nästan självklart att den här typen av bolag har en lång historia av (stabila och oftast stigande) utdelningar.

Även om jag nog har en (relativt!) hyfsad kunskap och erfarenhet av finansanalys så är det inte något jag använder för mitt urval av aktier. Jag går mest på min egen personbedömning av både ledning, styrelse och huvudägare. Självklart kan man göra felbedömningar, med oftast är duktiga, kompetenta och ärliga mäniskor också bra på att driva bolag. Speciellt om det också finns en lång historik av framgång att luta sig mot. Jag gillar långsiktiga familjebolag och gärna också investmentbolag med bra ”track record”.

  • Hur många aktier?

Hur många aktier man skall köpa beror främst på investeringskapitalets storlek och eget val av risknivå. Om man köper 10, 100 eller 1.000 aktier per bolag är bara beroende på hur mycket investeringskapital som finns. Det är aldrig fel att börja med några få aktier. Det viktiga är att man verkligen börjar investera ,för att någon gång i framtiden få en större avkastning, helst i form av utdelningar.

Risknivån beror mest på antalet bolag som inköpen sprids på. En ”normal” aktieportfölj bör ha cirka 15 bolag representerade. Inköpen behöver inte heller vara jämt fördelade, man kan ha lite olika viktning beroende på hur man ser på varje enskilt bolag. Då behöver man inte heller ”vikta om” sin portfölj med jämna mellanrum. Det är bara att köpa lite mer nya aktier för att justera risknivån. Annars kan man alltid starta en ny aktieportfölj från början. Själv har jag nu sex planerade och aktiva portföljer med mellan 10 till 20 bolag i varje där jag nu småningom börjar fylla på med inköpta aktier. Flera  portföljer överlappar varandra och jag har investeringskapital att täcka upp mer än 85% av planerade inköp. (Totalt 35 bolag och 47.000 aktier, men 45% av bolagen står för 75% av aktierna och 85% av värdet)

  • Vilket pris?

När man valt både bolag och antal aktier så är det bara priser och aktiekurserna som skall stämma. Det kräver både tålamod och kunskap, men det fantastiska är att det är en så stor volatilitet på börsen bara under ett år. Enligt Skagen (Nyårskonferensen igen..) så var den genomsnittliga skillnaden mellan botten och topp för S&P 500 under 2016 hela 58%. Om vi tittar på mitt favoritindex OMXSPI under 2016 (som var ett ganska ”normalt” år..) så var skillnaden mellan botten och topp  bara 24% (435.2 till 539,5)

Jag brukar också göra en ”reality check” för att se hur utfallet var för två av mina favoritbolag, H&M och Lundbergs. För H&M B var skillnaden under 2016 20% (253.4 till 303,9) och för Lundbergs 38% (425,7 till 589,0). Det visar att även två  på sitt sätt olika men bra bolag, ett lättrörligt konsumentbolag och ett stabilt investmentbolag, också påverkas av börsens allmäna volatilitet.

I teorin kan man alltså köpa nästan alla aktier med minst 25% rabatt om man bara väntar till rätt tillfälle under ett år. Om man väntar mer än ett år så kan det bli uppåt 50% rabatt från toppriset.

Vilket också visas av att OMXSPI sjönk med 54% (från augusti 1989), 69% (från mars 2000) och 59% (från juli 2007) vid de tre senaste börscyklerna. Hur det går den här börscykeln vet vi inte, men man kan alltid gissa…. :-)

Jag har redan börjat köpa mindre aktieposter med köpvärda aktiekurser eftersom jag vill vara med på hela nedförsbacken. Vi hade ATH i april 2015 och ”snart” kommer vi antagligen att få en nedgång och en ny börscykel. De stora inköpen kommer först när börscykeln kommer ner mot botten och man kan köpa ”bra aktier till låga kurser”. Min trigger ligger på att börsindex OMXSPI skall komma ner på mycket lägre nivåer.

Slutsats…

De flesta fondförvaltare är  riskaverta och följer mest index. Det finns naturligtvis några få ”skickliga och kompetenta” fondförvaltare också, men de tar bra betalt för sina tjänster.

Problemet med aktiefonder är att de inte ger ett realiserat och regelbundet kapitalflöde i form av ”skattefri” (ISK) avkastning. Vill man uppnå en enkel och realiserad avkastning så krävs det utdelningar från stabila utdelningsaktier på ett ISK konto.

Hur man gör inköp (och handel med ..) av aktier varierar naturligtvis bland alla aktieinvesterare. Men vill man göra det enkelt för sig så är det bara att planera enligt ”Bessers metod”. Jag ger inga garantier, men köper du ”rätt aktier i rätt antal och till rätt pris” så blir det en bra avkastning i framtiden, både i relativa och absoluta tal… 🙂

Besser

Dags att göra avstämning för helåret 2016. Det har inte hänt så mycket för min del och jag gör bara avstämningar varje halvår, så det blir lite allmäna data och funderingar i fyra delar.

  1. Avstämning 2016

Under 2016 har jag börjat köpa lite aktier igen. En av mina triggers var att påbörja inköp ett år efter ATH på OMXSPI, om jag hittade köpvärda aktier. I april 2016 var det ett år sen ATH, och tanken var att göra ett (mindre) inköp varje kvartal. Jag hade dock kvar några mindre poster aktier, så jag började inte om helt från början med mina nyinvesteringar.

Jag beskrev det i en kommentar på till inlägget om Jesse Livermore…  som svar till  ”Egon”

“Jag har 100% av “befintligt kapital” på räntekonto i nischbank som väntar på börsnedgången.
För “nytt kapital” så försöker jag köpa för 75 till 100 % varje kvartal, men det har inte alltid lyckats.

Det är svårt att hitta köpvärda aktier till dagens kurser. Det viktiga är att man är mentalt förberedd för köp av mindre aktieposter varje kvartal.”

Under 2016 har jag köpt följande aktier till mina 6 portföljer:  Ratos (1000 / 1:an / 38.25), Ericsson (500 / övriga /  43.95), Sandvik (300 / 2:an / 85.00), H&M (100 / 2:an / 255.00). Det har bara blivit fyra  inköp helåret 2016 och det blir antagligen inte så många fler under 2017.

Av “nytt kapital” har jag under 2016 använt 111 tusen till aktieinköp och det har blivit 148 tusen i inflöde (“sparande”) till “befintligt kapital”.

Investeringsstrategi..

Jag är ”något annorlunda” än vanliga värdeinvesterare. Som aktieinvesterare är jag (numera…) mest intresserad av  utdelningar. Mina investeringar är också baserade på begränsad ansträngning, aktivitet och risktagning. Inga reavinster,  inga finansanalyser , ingen handel (köp o sälj) och inga chansningar med aktier. Jag är egentligen både lat och bekväm (säger de som känner mig… :-)). Det fantastiska är att det går alldeles utmärkt att kombinera med passiva aktieinvesteringar.

För framtiden (nästa börscykel…) behåller jag alla aktier och kommer att använda större delen av utdelningarna till mina framtida levnadsomkostnader. Det kommer antagligen inte att vara några större ekonomiska begränsningar. Men det betyder bara att det liv jag vill leva framöver inte är beroende av mina extra  kapitalinkomster.

Det är inte livet idag heller beroende av . Jag har alltid haft högre intäkter än kostnader, trots ganska tuffa periodiseringar och avskrivningar av mina utgifter. Det är naturligtvis också grunden för dagens ekonomiska situation. Jag har redan idag ett mycket bekvämt och bra liv och en ”välskött privatekonomi” med regelbundet sparande. Mina aktieinvesteringar är bara en (lönsam..) hobby.

Eller annorlunda uttryckt. Jag har alltid haft ett regelbundet sparande och totalt sett har jag investerat  det sparkapitalet på ett bra och lönsamt sätt.

  1. Nya ISK-skatten 2017

Jag har alltid haft en bra koll på skatter (och ISK) men skrev inget om nya ISK skatten i december förra året. Så här blev det för 2017.

Vi får en ny skattenivå på ISK från 2017. Grunden för skatten 2017 är statslåneräntan (slr) den 30 november 2016, och den var 0.27%. Den genomsnittliga räntan 2016 var 0.34%. Skatten är numera (sen skatteåret 2016) baserad på ett tillägg på 0.75% till gällande statslåneränta, dock med minst 0.50% grundränta på slr. Underlaget blir alltså 0.50% + 0.75% = 1.25% för ISK skatten 2017.

Det betyder att den nya skatten för 2017 blir 1.25% x 30% = 0.375% på helårsbas.

Som jämförelse kan nämnas att skatten för 2016 var 0.420% på helårsbas. Det betyder en liten men dock skattesäkning på 0.045%, det vill säga mindre än en halv promille. Procentuellt är det dock en skattesänkning på drygt 10% !. Inget att bry sig om egentligen, men inte heller något som har framkommit i media.

Men skatten kommer att öka ordentligt när marknadsräntorna går upp om några år. Då måste man bli lite mer uppmärksam på konsekvenserna. Historiskt har underlaget för  ISK skatten varierat mellan 0.90% (2015) och 1.40% (2016). Det blev en skattehöjning på över 55% !!

Vi kommer inte att få ett lägre skattetryck I framtiden, och det kommer alltid att vara populärt bland politiker att höja skatten, speciellt på kapital och avkastning. Ett typexempel är den nya underlagsberäkningen för ISK som infördes 2015 för att räntenivån (slr) just då var extremt låg. Men när räntan går upp så kommer man att behålla den nya beräkningsmodellen och då blir det ordentliga skattehöjningar framöver.

När marknadsräntorna går upp följer skattesatsen automatiskt efter. För en statslåneränta (slr) på 1% så blir skatteunderlaget 1.75% och för slr på 2% blir skatteunderlaget 2.75%. Det kommer inte att dröja länge innan slr når 2% och då får vi en skattehöjning på 120% jämfört med idag. !!

Alternativ skatt….

Den vanliga kapitalskatten på inkomst av kapital är 30% på alla former av realiserad avkastning. Det betyder att om man har en vanlig depå med fonder eller aktier så blir det 30% skatt på alla utdelningar och reavinster, men inte på orealiserad värdeökning.

(För en vanlig aktiedepå behöver man inte betala skatt på värdeökningen om man låter aktierna ligga och bara tar ut utdelningarna. Något att tänka på för långsiktiga utdelningsinvesterare. När ISK skatten går upp får man göra nya kalkyler.)

När blir det då lönsamt att ha sina aktier (eller fonder) på ISK konto under 2017? En enkel kalkyl visar att break even går vid 1.25% årlig avkastning. För mig som fokuserar på utdelningar betyder det att jag måste ha minst 1.25% direktavkastning 2017 för att ISK kontot skall löna sig.

Men det betyder också att allt kapital på ISK som ger minder än 1.25% avkastning blir en ren förlustaffär. Det gäller t.ex. aktiefonder med höga avgifter, räntefonder med låg avkastning och vanligt sparkapital med nollränta.

Som jag skrivit tidigare, att ha sitt likvida sparkapital på ISK konto med nollränta men med ISK skatt, ger en garanterad negativ avkastning! Då är det bättre med ett vanligt bankkonto med nollränta på storbankerna eller sparkonto med låg ränta på nischbankerna. Eller I korta räntefonder på vanligt depåkonto.

  1. Varför äga aktier ?

Den fundamentala frågan man skall ställa sig är varför man vill äga aktier. Det är olika svar för nästan alla aktieinvesterare, och mitt svar är kanske också (lite ?) annorlunda.

Jag vill äga aktier för att med aktieutdelningar kompletera mina övriga inkomster. Det betyder att jag inte är speciellt intresserad av t.ex finansanalys, värdeinvesteringar, reavinster eller aktiv analys av enskilda bolag. Jag vill inte köpa och sälja aktier, bara äga ett (stort…) antal aktier och sen ”sitta under korkeken och lukta på blommorna”.

Det betyder att jag mest är passiv, riskbegränsad, långsiktig och att jag kan beräkna min årliga avkastning med relativt stor sannolikhet. Utdelningar på enskilda bolag kan både öka och minska, men med en portfölj (eller flera..) med stabila utdelningsaktier så blir det en ganska säker avkastning varje år.

I och med att jag har ”ett väl tilltaget investeringskapital” så är det bara när och hur många aktier som skall köpas som är lite osäkert. Men jag gissar att det kommer en börsnedgång inom några (något?) år. Då blir det dags att köpa igen.

Ett av mina favoritcitat från Warren Buffett är det enkla… ”Load the gun”. Det gäller fortfarande. Vad betyder det egentligen? Att alltid ha ett lätt tillgängligt investeringskapital redo när det finns möjligheter till bra aktieinvesteringar. (”If you are hunting elephants, be patient and have a loaded gun…..”). Ganska enkelt.

  1. Att gå ur börsen för tidigt…

Jag fick några kommentarer att när jag skrev ett inlägg om Jesse Livermore. Så här skrev ”Egon”…

“Det skulle vara intressant med ett inlägg om hur du tänker nuförtiden kring det att du gick ur “för tidigt” och vad dina tankar är kring börsutvecklingen framöver.”

Jag svarade..

“Adopt a buy-and-hold strategy in a bull market and sell when it loses momentum. “  (Jesse Livermore) är lätt att säga men svårare att göra.

Det gäller att ha klara regler för hur man skall agera nästa gång…. (Det dröjer nog till 2020 innan nästa uppgång börjar, och toppen kanske inte kommer för än 2025 ??)”

När jag gick ur börsen på våren 2014 (efter alla utdelningar…) så motsvarade 2014 års utdelningar 9% av min totala reavinst. Det betyder att det tar cirka 10 år innan jag når break even, om man räknar med normala utdelningsökningar. Men då har jag också gått miste om värdeökningarna under de åren! För att gå på plus måste jag alltså någon gång under de 10 åren kunna återköpa alla aktierna till lägre GAV än vad jag hade. Det kommer kanske att bli svårt? Det krävs en ordentlig börsnedgång för att det skall hända, och vi vet inte när (och om..) den kommer.

Men det är ändå ingen katastrof, det blev en ordentligt stor reavinst! För framtiden kan det inte heller bli någon förlust, bara en utebliven (ännu större?) vinst om jag har fel i min strategi. Jag har kvar mitt investeringskapital och jag har ekonomisk frihet att göra vad jag vill med det kapitalet.

Fiktiva eller Realiserade vinster…

Det är den stora skillnaden mellan fiktiva och realiserade vinster som är intressant. Det är mest en fråga om psykologi och risktagning. Är det bättre med säker vinst nu än en framtid med kanske mindre vinst eller förlust? Men om börsen går upp så kanske det blir en ännu större (fiktiv) vinst.

Med facit i hand så gick börsen upp och nådde topp våren 2015. Då missade jag en fiktiv reavinst, men bara om jag verkligen hade sålt vid rätt tillfälle. När skall man realisera  en säker vinst och när skall man vänta på en större men osäker och fiktiv vinst? Det är alltid svårt att välja mellan fiktiva eller realiserade vinster…. J

Men om jag redan gjort en reavinst (2014) så måste jag återinvestera kapitalet en gång till med samma potentiella uppsida (låga GAV) för att göra ytterligare en lika bra reavinst. När och hur kan jag göra det? En fråga som är både teoretiskt och praktiskt intressant och dessutom helt avgörande för hur utvecklingen och avkastningen blir på framtida aktieinvesteringar.

“Att göra en reavinst är lätt, att göra två reavinster är svårare”  Besser

Som jag skrev ovan så kommer jag inte att “gå ur börsen” nästa gång. Det blir inga fler reavinster. Det spelar ingen roll om börsen går ner 50% eller mer.  Jag kommer bara att fortsätta den enkla vägen (??) att inte göra någonting alls. Det blir inga inköp och det blir inga försäljningar. Inga reavinster, men heller inga reaförluster! Det är en av fördelarna med “Buy & Hold” som ofta glöms bort

Det enda jag behöver göra är att ta emot mina utdelningar varje år. Mina utdelningar kommer kanske (??) att minska något, men det spelar ingen roll. Jag har inkomster (likviditet, kapitalflöde) och intäkter (avskrivning, periodisering) så att jag klarar mig bra ändå.

Det betyder att jag även nästa gång kommer att sluta köpa under en relativt lång tid (2 – 3 år?) när jag anser börsen vara övervärderad, men det blir inga problem. Jag får nöja mig med utdelningarna.

Som jag skrivit förut, jag är egentligen inte intresserad av aktier men mer intresserad av investeringar. För mig är aktier bara ett område, bland många andra som man kan investera i.

(Det bästa man kan investera i är kärlek, vänskap, glädje och hälsa! Aktier kommer längre ner på listan…. 🙂 . Det låter kanske lite flummigt, men några ( äldre??, kvinnliga??) läsare förstår vad jag menar. Ni andra får lyfta huvudet från börstabellerna och se er runt omkring i livet.)

(Det är också svårt att beräkna ett optimalt värde på ”upplevelser, resor och nöjen”. Price/Performance är inte en linjär funktion även där. Svårt att förstå om man saknar “erfarenhet”.)

Slutsats

Jag kommer att fortsätta köpa lite aktier även under 2017, men bara några få och bara om jag  hittar köpvärda aktiekurser.

Den nya ISK skatten blir 0.375% på helårsbas för 2017. Det betyder att avkastningen på ISK kontot måste vara över 1.25% för att den skall vara lönsam jmf vanligt depåkonto.

För mig är utdelningarna den viktigaste avkastningen. Det betyder att jag är (försöker vara..!) en passiv, långsiktig och riskbegränsad aktieinvesterare.

Den här börscykeln gick jag ur börsen lite för tidigt (c:a 1 år) och det straffade sig ordentligt. (Jag gjorde visserligen en ordentlig reavinst, men jag saknar mina utdelningar.. 🙂). Nästa börscykel så kommer jag bara att behålla portföljen (portföljerna…) men fortfarande sluta med större och regelbundna inköp när jag anser att börsen blir övervärderad.

Besser

Det började med att jag såg ett inslag I EFN Börslunch där programmet gästades av ”poddprofilerna” Nicklas Andersson och Philip Scholtzé som tillsammans gör podden Prata Pengar. Båda är aktiva I Unga Aktiesparare och temat för TV inslaget var “Sluta spekulera I börsnykomlingar”. Klippet kan ses  här .

Det var kloka synpunkter från båda “poddprofilerna” men jag förvånades ändå av hur blåögda och okunniga de var. De är ganska unga men de borde veta mer om hur börsen och småbolag fungerar i praktiken. Är man aktiv i Unga Aktiesparare, den ena VD, så borde man veta bättre.

Varning för IPOs….

Vad som främst påpekades var hur svårt det är att bedöma värdet på nya bolag på börsen. De bolag som kallas “börsnykomlingar” eller mer vanligt “IPOs” (Initial Public Offerings, IPO  )

Främst var man skeptisk till prissättning av aktierna och hur man framställde och “skönmålade” bolaget inför börsnoteringen. Det är de små problemen. Det man kanske inte förstod är hur det fungerar I praktiken.

När ett litet bolag vill ta in mer pengar, antingen för att bolaget fortsätter att gå med stora förluster eller för att grundarna vill ta ut pengarna och göra en exit, så gör man gärna en IPO. Båda orsakerna borde vara varningsklockor för seriösa aktieinvesterare att inte delta. Varför skall man ge bort sitt eget investeringskapital till olönsamma bolag eller oseriösa företagare?

Varning för Market Makers..

Men bolaget gör inte en IPO själva. Man anlitar en “ Market Maker ” dvs ett finansbolag som sköter allt från planering, administration, marknadsföring, prissättning och finansiering.  Om IPO bolaget vill ha in t.ex. 100 miljoner så är kostnaden upp till 15%. Det betyder att MM bolaget kan ta in upp till 15 miljoner för ett enda uppdrag.

Vad gör man för dessa  15%? Market Maker har främst två funktioner, 1) att garantera finansieringen och 2) att garantera aktiekursen.

Det första uppdraget är att sälja in IPO bolaget till alla MM kontakter bland institutionella investerare. Det är mest aktiefonder från storbanker ,försäkringsbolag och större fondbolag. De har alla gott om pengar att / leka / spekulera / investera / med. Har man tur och är duktiga säljare så har man redan från början säkrat upp de 100 miljonerna. Då behöver man inte lita på småsparare eller gå in med eget kapital. Men annars försöker man också locka aktiesparare med marknadsföring, stora annonser och fina IPO prospekt. Emissionen blir ofta övertecknad redan från början.

Det andra uppdraget är att säkra börskursen under den första tiden aktien är noterad på börsen. Kursbevakningen brukar vara mellan två veckor till två månader, det är bara en fråga om förhandling mellan IPO och MM. Market Maker förbinder sig att med eget kapital stödköpa aktier under den första tiden så att aktiekursen aldrig går under den angivna emissions kursen (IPO kursen). Har man bara gjort ett bra säljjobb och valt en hyfsad IPO kurs, så behöver man inte lägga ut något eget kapital även här. Men 15 miljoner räcker ganska långt. Det är ofta ett stort intresse för en IPO den närmaste tiden efter en notering och kurserna brukar hålla i sig eller gå upp under den första tiden på börsen.

Allt det här står naturligtvis aldrig i IPO-prospektet. Det är en affärsuppgörelse mellan IPO bolaget och Maket Maker. Men det visar också på hur enkelt det är att tjäna pengar I finansbranschen om man bara vet vad man gör. I det här fallet blev det 15 miljoner för MM på lite allmän marknadsföring (press releaser och annonser), en enkel säljinsats (mot några fondbolag och aktiesparare) och några månaders administration (hantering och intro på börsen).

De som förlorar är giriga småsparare som tror att de skall göra det stora aktieklippet på en IPO. De köper alla aktier som de blir tilldelade och sen ser man hur kursen stiger under de första veckorna. Då är det lätt att tro att man gjort ett klipp. Men när Market Maker (helt enligt avtalet) slutar att stödköpa efter några veckor, och tvärt om säljer av de aktier som man eventuellt har tvingats köpa upp, då faller kursen snabbt.

Det småspararna inte vet är när stödköpen slutar och när den konstgjort höga aktiekursen börjar dala. De förstår inte heller varför kursen plötsligt går ner efter flera veckors framgång. Allt det här blir en obehaglig överraskning för alla förhoppningsfulla aktiesparare  som trodde på en positiv och stabil aktieutvecklingen för IPO bolaget.

I en uppåtgående börs, som vi haft i några år nu, så gäller det här kanske inte för alla IPO och alla börskurser för småbolag. Men när börscykeln vänder och börsen börjar gå ner så blir tendenserna tydligare för förhoppningsbolagen. Då blir det bara fler nyemissioner hela tiden och det är aktieägarna som får betala.

Några vanliga Q&A

Hur stort är emissionskapitalet? Alla IPO kan inte dra in 100 millioner. De flesta IPO bolagen får nöja sig med ett mindre emissionskapital men det är fortfarande samma upplägg. Storleken på emissionskapitalet bestäms av IPO bolaget och MM tillsammans och man försöker naturligtvis få in så mycket kapital som möjligt. Man måste dock alltid vara realistiska och inte riskera att IPO blir ett fiasko.

Vad kostar aktierna? Emissionskursen (aktiekursen på de nya IPO aktierna) har inget att göra med nominellt aktievärde eller tidigare aktiekurser. Om IPO kursen är på 10 kronor så har grundarna (och deras kompisar..) ofta köpt aktierna för 10 öre per styck (eller kanske 1 öre…) lite tidigare. Det står inte heller i IPO prospektet. Självklart kan alla kompisar (och grundare..) också sälja sina aktier när bolaget väl är noterat. Det blir stora och snabba vinster för de som var med från början.

Vad gör IPO bolagets grundare och kompisar? Många är aktiva på diverse bloggforum där man gör ”analyser” och ger ”tips” som är allt från ”värdebloggare” till ”börsraketer”. Det är enkelt att dribbla med lite finansanalys och dra snabba slutsatser om framtiden. Men det är naturligtvis bara säljsnack. Det gäller att övertyga så många ”aktieinvesterare” som möjligt. Vanliga forum där det skrivs om ”fantastiska bolag” är allt från  tradevenue.se till redeye.se.

Hur bestäms IPO kursen? IPO kursen väljs främst så att den ser attraktiv ut för alla nya småspararesom skall köpa aktierna. Det är samma psykologi som gäller för lockpriser och rea i den vanliga handeln. Det skall  gärna vara  ”många aktier för ett litet kapital”. Minsta insatts ligger ofta runt 5.000 kronor. Det är en ”investering” som de flesta småsparare har råd med.

Vad är en nyemission? Man skall inte blanda ihop IPO med alla vanliga nyemissioner i onoterade småbolag. Det är mest sånt som man läser om i stora annonser i dagstidningarna. Även här går småbolag ut för att  få in mer kapital, men när aktierna inte är noterade finns det heller ingen handel. Då sitter man verkligen fast i en psykologisk fälla. Det går inte att sälja aktierna och det blir bara fler nyemissioner hela tiden. Fortsätter man inte att gå in med mer kapital så blir det en utspädning av aktievärdet. När bolaget efter ytterligare flera nyemissioner till slut går i konkurs så har man förlorat allt investeringskapital.

Varning för småbolag…

Men det finns många sätt att lura blåögda aktiesparare när det gäller bolag noterade på småbörserna. Här i Sverige är vi inte vana vid korruption. Främst eftersom den inte förekommer på samma sätt som på andra ställen I värden.

I Sverige får man aldrig ett kuvert med en sedelbunt om man fixar fördelar åt andra, men korruptionen är mycket vanligare än man tror. I Sverige har vi istället en utbredd “vänskapskorrumtion” som aldrig syns utåt.

Det gäller också i många (de flesta !!??) noterade småbolag. Så här går det till…

1) Styrelsearvode

Vilka sitter I styrelsen? I småbolag finns det inga regler alls. De som sitter i  småbolagsstyrelser är oftast kompisar och släktingar till grundarna. Om du får sitta I min styrelse så får jag sitta I din styrelse, och alla ska vi ha styrelsearvode.  Hur mycket är ett styrelsearvode?  Det finns inga regler här heller. Om arvodet är 50 tusen, 100 tusen eller 200 tusen om året spelar ingen roll, det är aktieägarna som betalar.

Har man fått in 85 miljoner på en IPO så finns det gott om pengar att ta ifrån. Annars är det bara att göra flera nyemmissioner.  Lättlurade småsparare finns det gott om I Sverige.

2) Anställningar

Vilka jobbar i småbolag? Samma sak här, det finns inga regler. Det är VD och grundarna som från början anställer all ny personal. Alla kompisar och vänner är välkomna. Calle blir marknadsdirektör och Steffe blir säljchef. Det finns inga gränser för hur många anställda ett småbolag kan ha. Kostnaderna betalas av kommande nyemissioner.

Det är enkelt att expandera och anställa fler kompisar. Då visar man att bolaget växer och är framgångsrikt. Och självklart så vill alla aktiesparare då lägga in mer pengar nästa nyemission.

3) Löner

Alla anställda i ett bolag har lön, ganska självklart. Men vilken lön, och vem sätter lönen? I småbolag så finns det inga regler för lönesättning. Självklart skall alla i ledningsgruppen ha “marknadsmässiga löner” men det finns inga regler att följa. Hur mycket tjänar en marknadsdirektör? 100 tusen i månaden? 150 tusen i månaden? Eller 200 tusen i månaden? Ingen kan säga om det fel lön. En säljchef kan också tjäna allt mellan 100 till 200 tusen i månaden, speciellt om man är kompis med VD och marknadsdirektören.

Men det är inte bara VD och ledningen som har höga löner. Marknadsdirektören anställer också en ”marknadsassistent”. Det är Tina, en ung tjej på 20 år som just har gått ut gymnasiet. Hon får 40 tusen i månaden, för Tina är dotter till Steffe som är säljchef. Hur vet man vilka löner som alla anställda i bolaget har? Helt omöjligt att ta reda på. Hela upplägget är då bara ett sätt att skaffa höga löner, stora inkomster och fina förmåner till släkt och vänner.

 “Duktiga medarbetare skall ha bra lön” som en bolags VD uttrykte det. Då går alla förhoppningsfulla aktieägare gärna in med nytt kapital i nästa nyemission.

4) Anställningsavtal

Ibland händer det att de nya aktieägarna får en så stor del av aktierna att de går in i styrelsen. Då kan det se lite konstigt ut med höga löner och förmånliga anställningsvillkor för många av de anställda.  Eller så vill grundarna och deras kompisar göra en exit, antingen efter IPO eller efter några år och ytterligare flera nyemissioner.

Det fantastiska är att även om VD och ledningen får sparken av den nya styrelsen så finns det alltid individuellt skrivna anställningsavtal att ta hänsyn till. Det blir ofta ett avgångsvederlag på 24 månadslöner. Alla storbolags VD får minst 24 månadslöner, varför skall inte alla andra på småbolagen också få det?  Det fantastiska är att individuella anställningsavtal är helt dolda i alla offentliga handlingar. Det finns inte en chans för vanliga aktieägare att upptäcka den här typen av kostnader.

Sen kan man börja om från början med nya småbolag. Med försörjningen fixad och hög lön  i minst 2 år, så blir det tid till nya fantastiska ideer och nya förhoppningsbolag. Ibland kallar man sig till och med för ”serieentreprenörer.”  🙂

Naturligtvis går det inte till så här i alla noterade småbolag, men det finns många bolag där vänskapskorrumtionen härjar vilt. Och det är alltid aktieägarna som får betala i slutändan, ofta genom upprepade nyemissioner.

(Småbolag utan externa aktieägare har det svårare. Där får grundarna själva betala löner och expansion. Det är huvudanledningen till att många småbolag söker nya aktieägare. Då blir det lättlurade aktiesparare som får betala för allt.)

Personkontroll

Det här är också anledningen till att det alltid behövs omfattande personkontroll innan man går in i nya investeringar. Det är ganska fantastiskt vad man kan hitta om man letar och undersöker lite noggrannare. 🙂

Problemet är att det tar lång tid och mycket energi om man skall göra en ordentlig personkontroll på alla i styrelsen och i ledningsgruppen. Därför görs den här typen av undersökning bara vid större investeringar, främst av seriösa investmentbolag och riskkapitalbolag.

”Att göra en ”due diligence” på bolaget är alltid viktigt, men att göra en ordentlig personkontroll av alla inblandade personer är viktigare”  säger Besser (… som själv jobbade med den här typen av arbetsuppgifter under några år i finansbranchen)

Det här gäller tyvärr inte bara småbolag, även stora bolag gör samma sak. Två typexemel är Eniro och Northland Resourses där ledning och styrelse tog ut höga löner, arvoden och avgångsvederlag trots att bolagen gick dåligt, något som jag skrivit om förut.

Även bland politiker är det här vanligt. Alla klappar varandra om ryggen och ger kompisar  bra jobb med höga löner. Det gäller allt från landshövdingar och generaldiriktörer till styrelsen i kommunala småbolag. Vänskapskorrumtionen är mycket vanligare i Sverige än man tror.

Allt det här är anledningen till att min egen investeringsstrategi är mer baserad på personliga egenskaper än på siffror (i ett Excel-ark?) eller text (i ett IPO prospekt?). Siffror och text kan alltid fejkas, men en gedigen personkontroll är det svårare att komma undan med. Den avslöjar hur styrelse, VD och ledning agerar i praktiken och visar hur ärlig varje person är i verkligheten.

Själv undviker jag alla bolag på småbörserna som Small Cap, First North och Aktietorget. De flesta bolag där är mest skräp och bedrägeri. Där gäller det ofta bara att få aktieägarna att betala in så mycket kapital som möjligt i IPOs och upprepade nyemissioner.

Mer info

Om man vill ha mer info om småbolag på börsen så rekomenderar jag Jonas Bernholm. Gå in på aktiespararna.se och sök på ”Jonas Bernholm”. Där finns det 341 träffar och massor av  info om småbolag. Alla artiklar är garanterat intressanta. Läs (några av…) dem!

Slutsats

Alla IPOs är inte dåliga och alla småbolag är inte skurkbolag. Men det är alldeles för vanligt för att jag skall vilja investera i sådana bolag. Jag bryr mig inte ens om att analysera den typen av bolag längre när xx% (50%, 75% eller 95%??) av alla småbolag är mest skräp.

Eller för att travestera Yogi Berra: ” In theory there is no difference between theory and practice in stocks. In practice there is.”

Min egen erfarenhet av finansbranschen visar att mycket (det mesta??!!) är ruffel & båg, men det är inget som den stora allmänheten vet något om. I Sverige är vi alla (???) blåögda och godtrogna.

Ovanpå detta så kommer den vanliga girigheten och förhoppningarna om en positiv kurs- och bolagsutveckling för framtiden. Det blir ingen bra kombination när det gäller aktieinvesteringar…  🙂

Från min sida blir det alltså en STOR varning för alla IPO och småbolag. Den gamla sanningen gäller fortfarande, ”Investigate before you invest”.

Det stora problemet är att det är mycket svårt att upptäcka vanlig ”vänskapskorrumption”. Den informationen finns aldrig med i årsredovisningar, resultatrapporter eller i IPO prospekten.

Besser

 

Hur går det med julklapparna? Blir det några fina paket under granen? Vad är en bra julklapp? Det var några tankar från förra julen i ett inlägg av ”Frivid42” om en ”oväntad lärobok i privatekonomi”  som triggade en kommentar från mig. Så här skrev jag då:

”Gillar citatet om att ingen säljer ”Eget ansvar”
Det är det stora problemet även inom finansbranschen, ingen säljer ”Sunt förnuft” för det finns inga pengar att tjäna på det.
Tyvärr saknas ”Eget ansvar” och ”Sunt förnuft” numera även inom läroplanen för grundskolan, så de som inte får det med hemifrån får heller inte lära sig det i skolan.”

Det blev en till kommentar från ”Kalle56”:

”Ja. Tänk om man kunde köpa ett paket med disciplin, tålamod och sunt förnuft till jul! Det skulle garanterat bli årets julklapp! 🙂.”

Och sen en kommentar till från ”Frivid42”:

”Garanterat bättre än en robotdammsugare 🙂.”

”Disiplin, Tålamod och Sunt förnuft” med lite ”Eget ansvar”

Hur gör man för att få del av ovanstående goda egenskaper? Kan man få dem som julklapp? Kan man lära sig det här i skolan? Eller kan man överhuvudtaget få den här typen av insikter och egenskaper av andra personer?

Det tål att tänkas på. Egenskaper är något man bara delvis förvärvar som vuxen. Men det krävs egna tankar och det kräver också tidig anpassning för att egenskaper skall bli hållbara vanor.

Mina egna tankar blir en bekräftelse på hur ovanstående egenskaper fortfarande är viktiga, och hur jag ser på aktier och investeringar. Det blir en liten repetition.

Kunskap

Det krävs naturligtvis att man har en grundläggande konceptuell kunskap om begreppen, och känner till betydelsen av de olika egenskaperna. Det krävs också att man förstår vad varje egenskap ger för fördelar och vad som krävs för att uppnå dessa egenskaper. Och det kräver att man funderar lite kring för och nackdelar med varje egenskap eller vana.

Utan de grundläggande kunskaperna och utan egna tankar och funderingarna så blir det svårt att gå vidare.  Eller annorlunda uttryckt, om man inte vet varför Disiplin, Tålamod och Sunt Förnuft är bra egenskaper och vad de ger för fördelar så är det svårt att överhuvudtaget börja träna upp dem till egna vanor.

Erfarenhet

För att goda egenskaper skall fungera i praktiken så krävs att de blir regelbundna vanor. Självklart kan man göra avsteg från vanor någon gång, men om inte praktiska handlingar blir en vana så spelar kunskap och erfarenhet ingen roll. Det är trots allt verkligheten som styr och det gäller att alltid att omsätta erfarenheter till praktiska handlingar. Den enklaste vägen är att omvandla erfarenheterna till praktiska handlingar är rätt analys och att sen göra egenskaper till regelbundna vanor.

”Kunskap och erfarenheter som inte omsätts i praktiska handlingar har ett begränsat värde”  Besser 🙂

Typexempel ”aktieinvesteringar” igen. Många kanske vet att ”Disiplin” är ett bra hjälpmedel och en bra egenskap när man investerar i aktier,  men om man inte tillämpar kunskapen och egenskapen i  praktiska handlingar så blir resultatet ofta sämre.

Goda vanor

Desto tidigare man får bra vanor, t.ex. Diciplin, Tålamod och Sunt förnuft desto bättre är det. Helst redan från första början med föräldrarnas uppfostran. De första sex åren ger den viktiga grunden för bra vanor. Då behövs inte heller djupare kunskap eller förståelse för de positiva resultatet av respektive egenskap. Det blir helt enkelt bara normala och tidiga vanor.

Nästa steg i utvecklingen är grundskolan. ”Förr i tiden” tränade man på både Disiplin, Tålamod och Sunt förnuft redan från första klass. Och under hela nio år fortsatte den träningen. Hur det är idag vet jag inte, men jag gissar att just de här tre delarna inte ingår i läroplanen. Kanske är det någon enstaka skola eller lärare som fortfarande lär ut och tränar på det här, men det är inget som ”alla svenskar”  får lära sig idag.

Fortsatt undervisning på gymnasiet var egentligen bara fördjupningar och tillämningar av allt som man hade lärt sig (eller skulle ha lärt sig…??) i grundskolan. I den åldern är man inte heller speciellt mottaglig för mer grundläggande erfarenheter och sanningar. Naturligtvis finns det undantag, även gymnasister kan vara kloka och smarta, men det är svårt att ändra grundläggande egenskaper när man nått tonåren.

Hur blir det sen ute i verkligheten när man är vuxen och skall börja jobba? Har man haft det för enkelt och bekvämt i hela sitt liv, inte behövt vänta eller anstränga sig, så blir det också svårare att förstå fördelarna med disiplin, tålamod och sunt förnuft.

Många ur ”the instant gratification generationen” kommer antagligen att få privatekonomiska problem i framtiden. Främst beroende på begränsade kunskaper, erfarenheter och vanor, där ofta just disiplin och tålamod saknas redan från början.

Som tur är finns det också många yngre (de flesta? alla som läser den här bloggen?) som har fått med sig goda vanor från tidiga år, och för dem kommer det att gå bra framöver. För alla andra så måste man nog jobba lite med nya vanor.

Disiplin och tålamod går alltid att lära sig som vuxen, men det är svårt och kostnaden för de nya erfarenheterna brukar tyvärr bli höga.

Eget ansvar?

Behöver man ta eget ansvar? Tar inte alla ”smarta och kompetenta” (??) politikerna hand om alla problem som man kan råka ut för? Behöver man verkligen tänka själv?

Ja, tyvärr är det nog så. Samhället fixar inte allt som kan hända i framtiden. Därför måste man ta ett eget ansvar för sin egen framtid. Men det visste ni redan, alla ni som läser den här bloggen. 🙂

Slutsats

Det krävs både kunskap, eftertanke och träning för att få full utväxling på goda egenskaper. Åter igen så är det de mest fundamentala kunskaperna och erfarenheterna som spelar stor roll när det kommer till livets alla tillämningar.

Men kunskap och erfarenheter kan aldrig ersätta grundläggande egenskaper(sparsamhet!?) och vanor (tålamod!?). Har man inte fått med sig goda vanor från början så är det svårt att öva upp dem senare i livet. Men det är inte omöjligt!!

Med de orden önskar jag alla bloggläsare en God Jul och Gott Nytt År ! Hoppas ni får många  paket under granen i år. Julklappar som ger både kunskap och erfarenhet och med disiplin, tålamod och sunt förnuft …. 🙂

Besser

Som återkommer efter nyår med nya (??) friska synpunkter. (Eller bara gammal skåpmat??) 🙂  Lite börshistoria igen? Läs här  Mer börshistoria kommer i bloggen under 2017