Det här inlägget handlar inte om aktier, även om man kan bli blåst på olika sätt även när man investerar i aktier.  Men det handlar fortfarande om investeringar. 🙂

Dels är egen bostad en av de största investeringarna som de flesta gör under sin liv. Den  stora faran med att bli lurad vid köp av bostad är att det även påverkar den framtida förmågan att investera i aktier. (Något som kanske inte alla förstår ?? ).

Om dina kostnader för boendet blir för höga så blir det mindre sparande över till investeringskapital och inköp av aktier. Utan investeringskapital blir det inte heller några aktieinvesteringar. Ganska självklart, men det är något många aktiebloggare inte verkar förstå.

Det här inlägget handlar om vår bostadsmarknad och hur det kan gå om man inte tänker sig för.

Problemen har tidigare varit en kombination av låga räntor, obefintliga amorteringskrav och oseriösa byggbolag. Det gällde främst för nybyggda bostadsrätter i Stockholm, men också i andra större städer i Sverige . Det finns många blåsningar för (unga?? och) oförsiktiga bostadsköpare som både drabbar föreningen (BRF) och köparna (borättsägarna).

Den 1 juni i år infördes ett  amorteringstvång på 2% för lån över 70% marknadsvärde och amortering på 1% för lån över 50% av marknadsvärdet. De nya amorteringarna  kommer antagligen att dämpa prisutvecklingen  på borätter, men det finns fortfarande många fallgropar när man köper sin (första?) bostad.

Här kommer de vanligaste blåsningarna…

1) Stora skulder och låga räntor för BRF. Det är en farlig kombination för alla bostadsköpare, men även för en BRF om föreningen saknar eget kapital. Att sakna EK är lika farligt för bostadsrättföreningar (BRF) som för vanliga aktiebolag  (AB).

Det gäller nästan alla nybyggda fastigheter som både projekterats och producerats av ett lönsamt och vinstdrivande byggbolag. Byggbolaget ombildar den färdiga fastigheten till en BRF, som sen säljer av de nyproducerade lägenheterna.  Hela föreningen (BRF) är egentligen bara ett tomt skal som helt saknar ett eget kapital. Kvar finns bara stora lån (och stora skulder) med låga räntor. När räntorna ökar så måste också avgifterna (hyran) öka för att betala föreningens räntor. Efter några år med högre räntor blir det antagligen kraftiga hyreshöjningar.

2) Ingen avsättning till underhåll i BRF. För att göra bostadsrätterna attraktiva så sätter byggbolaget/föreningen  från början så låga hyror (avgifter) som bara är möjligt. Knappt de löpande kostnaderna täcks av hyran. Det betyder att det inte ingår någon sparande för framtida underhåll  och reparationer i månadshyran.

Upplägget heter progressiv avsättning, där framtidens borättsinnehavare skall  stå för hela underhållskostnaden när det väl är dags för reparationer. Större underhåll kanske inte behövs de första åren men sen kommer mindre problem och kostnader smygande. Det enda sättet att betala för underhåll är ökade hyror/avgifter eller nya lån och ännu högre räntor. Det blir ytterligare ordentliga hyreshöjningar för att klara underhåll och reparationer.

3) Värdeminskning på bostaden. Det som händer är att det blir allt större skillnader i hyresnivåer mellan nya och etablerade föreningar (BRFer) i samma område. Vem vill då köpa en lägenhet i misskötta föreningar med dålig ekonomi och ingen underhållsbuffert?

När skillnaderna i hyresnivåer mellan olika BRFer blir allt högre, så kommer skillnaderna i priserna på lägenheterna att följa efter. Det som många trodde skulle bli en värdeökning blir i stället en värdeminskning och en potentiell reaförlust den dag man säljer bostaden.

Med dagens överhettade bostadsmarknad så verkar föreningens ekonomi (BRF) inte spela någon roll bara hyran inte är för hög. Det är idag i stort sett samma prisnivå på alla bostäder inom samma område. Så kommer det inte att bli i framtiden!

4) Stora skulder och låga räntor för bostadsköparen. Den här kombinationen slår inte bara mot föreningen (BRF) utan också på de enskilda borättsinnehavarna. Går man in med för låg kontantinsats eller köper en för dyr bostad utan buffert blir det garanterat problem i framtiden.

Har man lånat 8 miljoner till 1.39% ränta så betalar man bara 6.500 kronor per månad i ränta med 30% ränteavdrag. Men om räntan går upp till 4.89% (+3.50%) så blir månadskostnaden 22.800 kronor. En skillnad på 16.300 kronor netto per månad. Om ränteavdragen minskar så blir det ännu värre. Många kommer då att få svårt att bo kvar. Det blir ett ordentligt säljtryck på marknaden och priserna går neråt.

5) Ingen amortering i nybyggda hus. Det fantastiska är att många köpare av nybyggda lägenheter med höga kostnader och höga hyror också tidigare är köpta till höga priser där köparen inte behöver amortera på sina egna bostadslån.  De nya reglerna för amortering gäller bara för  nya lån som tas efter 1 juni 2016 och de gäller inte heller de första 5 åren för nybyggda bostäder.

Det kommer att bli stora problem för alla de som de senaste åren köpt dyra bostäder och som inte behöver amortera alls. (Jmf problemet med värdeminskningen ovan!!)

När det blir dags att sälja efter några år så finns alla skulder kvar och när man köper ny bostad så måste man också börja amortera. Det blir inlåsnings effekter eller så blir det tvingande försäljningar.

Bostadsbubbla?

I Stockholm  är numera priser på 100 tkr /kvm vanliga för många mindre lägenheter. Det är priser som finns inom hela innerstan. Men även i andra större städer är prisnivån hög.

När både hyra och ränta på bostadslån blir allt högre så finns det inte något utrymme att amortera, och många bostadsrättsinnehavare lever på marginalerna. Amortering på befintliga lån behöver inte heller göras enligt de nya bolånereglerna. Det som händer när räntorna stiger är att lånen fortfarande är lika stora men att räntekostnaden bara ökar för den enskilda borättsinnehavaren.  (Se förra inlägget om ”Ränteutvecklingen”.)

Det blir ett svårt läge där några tvingas sälja för att de inte har råd att bo kvar. Om man då köper en ny bostadsrätt i en befintlig BRF så måste man även börja betala en amortering. Det blir allt mindre pengar kvar till (högre) räntor och hyra. Många kommer tvingas att köpa billigare eller mindre bostäder. Det blir ytterligare en orsak till ett ökat säljtryck på marknaden.

Sammanfattning

Vi har kanske en bostadsbubbla, det vet man inte säkert. Men det som är säkert är att många av de som köpt lägenheter i nybyggda fastigheter med nybildade föreningar (BRF) kommer att få det mycket svårt när räntan går upp och föreningens underhållskostnader ökar. Som jag ser det blir det ett ordentligt säljtryck och för  många lägenheter i nybildade BRFer och främst i storstäderna kommer bostadspriserna att gå ner ordentligt för den typen av lägenheter.

Vad skall man göra?

Det blir allt viktigare att undersöka föreningens ekonomi när man köper lägenheter i BRF föreningar. Bäst är att köpa i äldre föreningar där man både har en stabil och väl underhållen fastighet, dels byggt upp en ordentlig underhållsfond och dels amorterat ner skulderna till låga värden.

Det finns faktiskt skuldfria BRFer med ordentliga intäkter från butiker och kommersiella lokaler. Där är hyrorna låga och bostaden långsiktiga värde stabilt. Det är naturligtvis där skall man köpa lägenheter. J

Var hittar man bra bostäder?

  1. Bästa boendet… Det allra bästa boendet är att köpa fastigheter som är minst 100 år gamla. Då har de ursprungliga byggnadskostnaderna amorterats av och läget är ofta både bra och centralt. Om man köper en villa från typ 1892, eller ett radhus från 1909 eller en borätt i en fastighet från 1912 så är det antagligen både bra läge och stabila byggnader.

Egentligen skall man köpa så gamla hus som möjligt. Om du hittar en villa/hus/fastighet från typ år 1500 eller tidigare som är till salu så köp den. Då har fastigheten bevisat att kvaliteten håller i minst 500 år.🙂 Och antagligen ligger ett sånt hus ganska bra till även med infrastruktur och omgivande landskap.

  1. Näst bästa boendet … Om det är svårt att hitta äldre hus så får man gå ner till hus med minst 50 år på nacken. Det är relativt säkert att köpa en fastighet som är byggd före 1965, oberoende om det är en villa, radhus eller borätt. Även här har de flesta felen fixats till och bostaden ligger i etablerade områden med skolor och infrastruktur. Men självklart skall man inte heller ta för stora lån. Då är det bättre att köpa en mindre bostad.
  2. Det man aldrig skall göra… Det sämsta och mest riskabla köpet är som vi ser ovan nyproducerade bostäder som säljs av oseriösa byggbolag. Oberoende om det är villor, radhus eller BRF lägenheter. Då finns det nästan alltid många dolda fel (fuktskador, isolering mm) och dolda finansiella fällor (skulder, räntor) som kommer att betalas av de nya ägarna.

Slutsats

De kostnader du har för ditt boende påverkar också din möjlighet att långsiktigt spara ihop till ett annat investeringskapital. Därmed kommer boendekostnaderna också att påverka dina aktieinvesteringar.

Oberoende av vilken typ av bostad som du köper så är dina framtida boendekostnader beroende av både bostadens ekonomi  och bostadens kvalitet. Se till att göra grundliga undersökningar på båda områdena.

Köp inte fel bostad (dålig ekonomi och inget underhåll) från fel säljare (oseriösa och vinstmaximerande fastighetsbolag). Det bästa är att köpa en (äldre?) etablerad bostad av en långsiktig och etablerad säljare (pensionär?). Då får man en stabil och etablerad  bostad som man kan ändra och förbättra enligt egna idéer.

Besser

Nu har det gått nästan ett och ett halvt år sen börsen var på topp (ATH på OMXSPI: 565 den 27 april 2015), och det är åter dags att se in i framtiden. Men det är bara gissningar, och jag har (alltför?) många gånger gissat fel hur framtiden och börsutvecklingen blir.

Japp, jag tror fortfarande på regelbundna börscykler och jag gissar att även den här gången kommer börskurvan att se ut så  här .  Det som skiljer i olika börscykler är bara börsvärden och tidsintervaller.

Men nu är det ränteutvecklingen (här i Sverige!) som skall analyseras. Några grundläggande frågor blir då….

Kommer ränteutvecklingen att påverka börsutvecklingen eller är det tvärt om? Hur ser en sån påverkansfunktion  ut?  Var finns kunskap och erfarenhet om räntor och ränteutvecklingen? (Spoiler alert, det finns inte inom media!!)

Ränteutvecklingen?

Påverkar ränteutvecklingen börsen? I teorin är det kanske så, men jag är inte helt säker på hur det fungerar i verkligheten. Hur ser en ränte/börs- funktion ut? Den är inte linjär, antagligen ganska komplex och kanske inte ens konsistent eller relevant. Jag avstår därför från en egen analys av frågan.

Men hur blir ränteutvecklingen? Det kan man bara gissa (om man har kunskap och erfarenhet) men även här saknar jag större insikter när det gäller räntor. Då får några andra (som kan lite mer om räntor) gissa. Det är nog bankerna som vet bäst i det här fallet. (För ovanlighetens skull!! J )

Det är främst utlåningen som styr ränteutvecklingen, nu när inlåningsräntor är negativa (storbolag och offentlig verksamhet) eller nollränta (småbolag och privatpersoner). Vi får alltså se på hur bankerna tror att utlåningsräntorna förändras över tiden.

Vi delar upp bankerna i två kategorier: 1) De 4 Stora och 2) Småbankerna. Vi delar också upp låntagare i två kategorier: 1) Juridiska personer (offentlig förvaltning, företag och föreningar) och 2) Fysiska personer (privatpersoner med bolån och konsumtionslån).

Några räkneexempel

Vad tror bankerna om framtidens räntor? Den informationen går banken naturligtvis inte ut med offentligt, men det går att göra ganska bra beräkningar. Om vi antar att alla banker är ”intäktsneutrala” för olika låneperioder (för alla typer av låntagare) så kan man göra några ”enkla beräkningar”. Det blir några exempel beroende av kategorierna ovan.

  1. Bolån till privatpersoner

(Konsumtionslån (till privatpersoner, ofta med dålig ekonomi) är fortfarande en djungel med  både småbanker och många oseriösa finansbolag. (Där jag sett utlåningsräntor på 34.9 % som exempel !!) Därför finns det ingen anledning att analyser den typen av lån i just det här fallet.)

Numera måste alla banker redovisa sin reala snittränta för sina bolån. Det är info som publiceras varje vecka i de större tidningarna. Om vi tar info från de senaste publicerade snitträntorna i juli, så får vi följande räntevärden…

1) Storbankerna (SEB, SHB, Swebank och Nordea) med snittvärden

1 år: 1.610 %   2 år: 1.645 %   5 år: 2.058 %   10 år:  2.907 %

Om vi som exempel räknar på en miljon så blir räntan för ett år (från 1/10 2016 till 1/10 2017) 16.100 kr.

För ett lån på 2 år (fram till 1/10 2018) så blir räntan 16.450 kr/år, totalt 32.900 kr. För att få ”intäktsneutralitet”  (och kanske samma vinstnivå?) så måste 1-årsräntan från 1/10 2017 bli 16.800 kr/år. (32.900 minus 16.100 = 16.800 kr dvs 1.68 %)

Räntan under 5 år blir 20.580 kr/år, totalt 102.900 kr. För att få ”intäktsneutralitet” så måste 3-årsräntan under de 3 senare åren (efter 1/10 2018) bli 23.333 kr/år. (102.900 minus 32.900 = 70.000 kr div 3 = 2.33 %).

Det blir en räntehöjning till cirka 2.35% redan hösten 2018. En ganska ordentlig höjning från dagens räntor.

Om vi räknar på skillnaden mellan dagens 5-årsränta och 10-årsräntan får vi också ganska fantastiska värden. Räntan under 5 år blir fortfarande 102.900 kr och räntan under 10 år blir 29.070 kr/år, totalt 290.700 kr. För att få ”intäktsneutralitet” så måste 5-årsräntan (efter 1/11 2021) bli 37.560 kr/år (290.700 minus 102.900 = 187.800 kr div 5 = 3.76 %).

Det är mer än en fördubbling av dagens räntor. Vi är tillbaka till ”normala räntor” igen runt 4 %  under hösten 2021. Utvecklingen går snabbare än man tror.

2) Småbankerna (6st) med snittvärden

1 år: 1.68 %    2 år: 1.64 %    5 år: 2.25 %    10 år: 3.17 %  (bara 1 bank)

Det vi ser är att småbankerna har färre låntagare och mindre volymer. När det gäller 10-årslånen är det bara en bank som har snitträntor. Småbankerna är konkureranskraftiga på korttidslånen men inte på längre låneperjoder som syns ovan.

Vi får i stort sett samma ränteändringar för de mindre bankerna som för storbankerna. Den 1/10 2017 blir 1-årsräntan 1.60 %, den 1/10 2018 blir 3-årsräntan 2.66 % och 5-årsräntan den 1/11 2021 på 4.09%.

Det är nog ganska säkert att säga att bolåneräntorna (och alla andra räntor) inte kommer att vara kvar på dagens låga nivåer om 3 till 5 år. Vi kommer att få högre räntor och antagligen också lägre aktiekurser.

  1. Fastighetslån till BRF er

Vi kan jämföra med olika typer av bolån, bolån till privatpersoner och fastighetslån till BRFer. Den här typen av lån är självklar ännu mer beroende på föreningens eller bolagets  kreditvärdighet och ekonomiska situation. I det här fallet kan jag jämföra med de låneerbjudande som vår BRF (”en liten, privat och välskött BRF”)  fick av en av ”Storbankerna” när (de mycket marginella) fastighetslånen lades om 1 juli 2016. Erbjudna lånevillkor var:

1 år: 1.25%    2 år: 1.25%   3 år: 1.55%   4 år: 1.71%   5 år: 2.18%

Även den här banken tror att vi har en låg ränta de närmaste 2 åren på 1.25% fram till 1 juli 2018, men då kommer det en räntehöjning. Här får vi några ”intäktsneutrala ”beräkningar där vi fortfarande räknar på en miljon.

1) Låg ränta (1.25%) de närmaste två åren jämfört med 3 år (1.55%) ger en 1-årsränta på 2.15% från 1/7 2018 (för att nå 1.55% på 3 år). (46.500 minus 25.000 = 21.500 dvs 2.15%)

2) Om vi räknar på skillnaden mellan 3 år (1.55%) och 4 år (1.71%), så blir 1-årsräntan 2.19% från 1/7 2019 (för att nå 1.71% på 4 år). (68.400 minus 46.500 = 21.900 dvs 2.19%)

3) Om vi räknar på skillnaden mellan 4 år (1.71%) och 5 år (2.18%) så blir lite värre. Det blir en 1-årsräntan på 4.06% från 1/7 2020 (för att nå 2.18% på 5 år). (109.000 minus 68.400 = 40.600 dvs 4.06%)

Ränteutvecklingen?

Om vi jämför värdena för både bolån och fastighetslån så får vi ganska lika värden. En gissning hur bolåneutvecklingen för privatpersoner ser ut blir då…

”Låga räntor om c:a 1.65% fram till hösten 2018. Då höjs räntan till c:a 2.65% under de följande två åren fram till hösten 2020. Sen återgår ränteutvecklingen att bli mer ”normal” med en boränta på c:a 4.00% från hösten 2020.”

Det kan också vara vettigt att jämföra bolåneräntor med vad Riksbanken tror om utvecklingen av reporäntan. Notera att reporäntan inte är direkt jämförbar med de kommersiella räntor som bankerna erbjuder till både juridiska och fysiska personer.

Framtiden?

Vad händer i framtiden? Svårt att säga, men det finns några mindre positiva framtidsscenarier. En bra rapport heter ”  Sverige in i dimman ”. (Kan laddas  ner som PDF på 16 sidor.)  Den kom ut i våras och fick bara lite spridning. Läs och begrunda, i  framtiden kan det bli lite kärvare för oss alla.

Gissningar?

”Det är inte lätt att gissa, speciellt när det gäller framtiden”  Besser

Det är naturligtvis bättre att veta än att gissa, och numera har jag lärt mig att gissningar är mycket farligare än man tror. Även om man gör ”seriösa och kvalificerade gissningar” så blir  ett negativt utfall mycket allvarligare, och påverkar slutresultatet, mer än man kan tro.

Ibland blir det fel och det jag numera har lärt mig är att man helt enkelt inte får ”gissa fel” när det gäller aktier och börsen. Varje felgissning blir alltför dyrbar, och då måste man prioritera en mer defensiv investeringsstrategi.

Slutsats

Hur ränteutvecklingen påverkar börsutvecklingen har jag ingen aning om, men börscykler är antagligen mer regelbundna än ränteutvecklingen, som aktivt styrs  av riksbanken.

Den lågränte miljö som vi har idag kommer antagligen att ta slut om några år. Med många hushåll svårt skuldsatta,  kommer kraftigt ökade ränteutgifter (och höjda skatter?) att påverka konsumtionen (och investeringsviljan?) i Sverige. Det kan blir kärvt framöver.

Det är antagligen bättre att redan nu förbereda sig på framtida räntehöjningar. En defensiv räntestrategi är att rekommendera redan idag, för alla med lite större bostadslån.

Alla andra bör nog också  förbereda sig på en ”annorlunda samhällsutveckling” när räntenivåerna blir mer normala.

Besser

 

Det finns många sätt att genomföra de flesta aktiviteter, det gäller även aktieinvesteringar. Men ofta tänker man inte till om hur själva processen utförs i teorin. När man väl bestämmer sig för den aktivitet som skall genomföras, så är det nästan alltid självklart och enkelt hur jobbet skall göras. Det gäller för de flesta vanliga och dagliga aktiviteter.

Faran är att man inte tänker strukturerat, även när man ger sig in på nya aktiviteter, t.ex att börja investera i aktier. Jag har mina egna tankar om aktieinvesteringar (se bl.a. nedan) men egentligen är också min ”investeringsprocess” ett resultat av att ”göra rätt saker i rätt ordning”

Planning, Preparation & Performance (3P) som jag försöker använda, är egentligen en del av ett ordspråk (7P), som  ursprungligen kommer från British Army.  Inom det militära är det självklart att man måste både planera (strategiskt och taktiskt tänkande) och förbereda sig (kunskap, information och övning) innan man gå ut i strid. I Sverige saknar vi (tyvärr?) kunskap och erfarenhet av militära tankar, så jag får ta ett annat (mycket typiskt svenskt !!) exempel på vad jag menar.

Att måla om fönstren

Hur gör man när man skal måla om fönstren på huset? Ett vanligt jobb som någon gång, förr eller senare måste göras. Jag hade själv det här problemet förra året.

1) Planning..  Måste jag måla om i år eller kan det vänta till nästa år? Vilka fönster kan jag kanske spara på till senare. Skall jag göra jobbet själv eller ta in en hantverkare?  Räcker det med ommålning eller måste jag skrapa rent och även kitta om fönsterrutorna? Hur mycket kommer det att kosta?

De grundläggande, teoretiska frågorna man måste ha svar på i planeringen är: När?, Var? Hur? Vem? och Varför?

2) Preparation… Om jag nu skall göra jobbet själv så vilken fönsterfärg skall jag välja? Måste jag köpa specialfärg eller finns det gammal färg kvar i källaren? Kan jag använda det kitt som redan finns eller måste jag köpa nytt? Finns det penslar, skrapa och andra verktyg i källaren? Vad måste köpas nytt och var skall det inköpas?

Om jag väljer en hantverkare, var hittar jag en sån? Blir det bra gjort? Finns det referenser? Hur mycket kostar jobbet? När skall jag göra underlag för att ta in anbud och offerter? Hur finansierar jag jobbet?

De praktiska förutsättningarna skall vara färdiga och allt vara klart för genomförande. Alla frågor från planeringen måste också vara besvarade.

3) Performance… Hur bra skall jobbet göras? Måste man slipa trärent eller räcker det med att skrapa fönstren? Behövs det verkligen användas maskeringstejp? Vilka fönster behöver nytt kitt? Räcker det med två strykningar eller måste man  göra fler kompletteringar? Behöver några fönsterrutor bytas ut?

Det är kvalitén på utförandet som avgör hur slutresultatet blir. Det räcker inte med planering och förberedelser utan också (ganska självklart!!) på hur väl man utför själva jobbet.

Men utan planering och förberedelser blir resultatet garanterat sämre. Det gäller även för aktieinvesteringar!

( Vi valde att ta in en hantverkare med bra referenser. Vi skrev ett detaljerat offertunderlag som också blev underlag för ett avtal. Resultatet blev fantastiskt bra men det kostade också en hel del, även med ROT avdrag. Så här i efterhand, när jag ser på slutresultatet, så gjorde vi rätt val. Valet var lite oväntat, och det krävdes en lång och genomarbetad process för att nå dit.)

Kloka ord om 3P

Jag gillar smarta citat och när det gäller ”3P” så finns det några bra…

”Plans are useless, but planning is indispensable.”   Dwight D. Eisenhower

Failing to plan is planning to fail.”   Benjamin Franklin

“Before anything else, preparation is the key to success.”  Alexander Graham Bell

“Don’t mistake activity with achievement.”   John Wooden

Att investera i aktier

Jag har tidigare skrivit om min ”investeringsprocess”, men här kommer den igen.

Investeringsprocessen

Det är ganska enkelt att investera i aktier, om man bara gör det lite strukturerat. Det är ingen garanti för att slutresultatet alltid blir fantastiskt bra, men utan strukturerat handlande blir resultatet (med mycket stor sannolikhet!) klart mycket sämre.

Jag (försöker!) tänker strukturerat och det är några av de stora fördelarna med min enkla investeringsprocess:  1) Planering av fasta aktieportföljer redan från start,  2) Finansiering och sparande är en kontinuerlig process och  3) Exekvering och inköp sker enligt egna investeringsregler.

1) Planning….  Jag har idag sex aktiva (och delvis fiktiva)aktieportföljer med totalt 42.000 aktier fördelade på 35 bolag, de flesta på OMXS LC. De 6 aktieportföljerna har lite olika inriktning men är alla baserade på ”stora, stabila och lönsamma bolag”. Portföljerna började planeras redan från våren 2013, och de bildar också en koncentrerad aktiefond (enligt UCITS 4) där 15 bolag (43%) står för 29.800 aktier (71%) som representerar större delen (85%) av värdet.

2) Preparation…. Jag sålde (nästan) alla mina aktiefonder, storbolagsaktier och alla aktier i diverse (udda) småbolag våren 2014. Kapitalet finns sen dess på räntekonto i Santander. Numera är största delen av finansieringen baserad på regelbundet sparande. De sex portföljerna är idag finansierade till cirka 87%, men det är naturligtvis baserat på mina planerade inköpspriser. Hur stor finansiering som till slut behövs beror helt på hur väl exekveringen genomförs.

3) Performance…. Totalt har jag hitintills bara köpt 1.600 aktier (för det mesta) enligt mina investeringsregler (”triggers”). Det är numera främst mindre investeringar i 2:an (Fortsättningsportföljen) framöver tills OMXS når 400 eller 360 eller 300. Hitintills ligger exekveringen (inköpspriserna) 35% över planerad finansiering, men jag gissar att börskurserna kommer att gå ner framöver. Vi får väl se hur väl jag lyckas med inköpen!

Slutsats

Spontanitet är oftast något bra, men inte när det gäller aktieinköp. Planering (tänkande, kunskap och erfarenhet) och förberedelser (investeringskapital) krävs också för att slutresultatet skall bli bra.

Men även med bra planering och goda förberedelser så blir inte slutresultatet garanterat. Det krävs också att man verkligen genomför det man tänkt (aktieinköpen) på rätt sätt.

Det jag lärt mig av egna erfarenheter är just hur svår den sista delen är. Att verkligen ha den mentala styrkan att genomföra det som under lång tid har planerats och förberetts.

Det som också kan hända är att planeringen är fel från början. Då blir resultatet självklart ”icke optimalt” oberoende av förberedelser (finansiering!) och genomförande (aktieinköp!). Det krävs att man gör rätt i alla tre delarna för att slutresultatet skall bli optimalt. Inte så lätt.

Vi får väl se hur framtiden utvecklar sig, än finns det hopp och det blir garanterat ingen aktiekatastrof med en så defensivt investeringsstrategi.

Besser

Nu är det (efter ett långt sommarlov) dags för en första avstämning 2016 av mina aktieinvesteringar och mina aktieportföljer. Som vanligt gör jag bara avstämning varje halvår. (Det behövs inte oftare om man är en långsiktig aktieinvesterare. )

Men den här gången vill jag också redovisa lite hur jag klarat av att följa mina egna tankar om långsiktiga investeringsstrategier. Det blir lite av investeringsregler och ”track record” för både inköp av aktier och hanteringen av investeringskapital.

Investeringsregler och triggers

Jag har ett antal investerings regler och triggers som avgör om det är dags att köpa och investera i mina aktieportföljer. De har beskrivits i flera inlägg, senast den 13 mars 2015 i ”Modifierade investeringsregler”. Men hur har de fungerat och hur har jag följt mina egna regler?

Det är bara två triggers som jag har behövt använda så här långt.

  1. Den första var ”plan B-trigger” som jag i mars 2015 beskrev som ”en ”trigger” på start av inköp den första december 2015. Den triggern var ett skydd mot att om jag gissade fel på nästa börsnedgång (vilket jag ser ut att ha gjort…!) så skulle mina investeringar inte upphöra helt. Nu ändrar jag den triggern till första oktober 2015.”

Det betyder att jag börjar med regelbundna mindre inköp varje kvartal. Jag gjorde mitt första inköp på mer än 2 år den 16/11 2015 och köpte Ratos B för 47.50. Det var lite dyrt, men ändå bara ett litet inköp, och helt enligt mina egna regler.

Sen köpte jag också (helt oplanerat!) SHB A den 9/12 för 113.-. Ett tydligt avsteg från mina regler om ”regelbundna inköp varje kvartal”. (Men det var bara inköpstiden som var oplanerad, antal (300) och aktie (SHB) var planerade sen länge i portföljen (2.an)) . Ett mindre misstag, och åter lite dyrt, men åter bara en mindre investering i början av den börsnedgången.

 Jag kommer fortfarande (alltid?) att göra missar (inte följa allt i planen) i mina aktieinvesteringar, men huvudsaken är att de inte är alltför allvarliga och att de inte inträffar alltför ofta. J

Under H1 2016 har jag sen bara gjort ett inköp enligt min ”plan B-trigger”. Det var Sandvik för 85.- den 12/4. Det borde blivit ytterligare ett inköp i Q1, men jag tyckte kurserna var för höga.

  1. Den andra investeringsregeln som utföll var min ”12-månaderstrigger”. Den beskrevs så här.

”Då är det lämpligt med en trigger som startar regelbundna inköp 12 månader efter senaste ATH. Även det är en trigger som är oberoende av andra regler och värden. Om börsen ligger över eller under 360 resp. 300 spelar ingen roll. Jag håller koll på börsen och OMXS och när det gått ett år efter senaste börstoppen (ATH) så är det dags att börja köpa igen.”

Som de flesta vet så har det gått ett år sen ATH den 27 april 2015. Även här hittade jag inte några aktier som jag tyckte var köpvärda så det blev inget inköp i Q2.

Det här visar att jag gjort flera avsteg från mina egna investeringsregler. Om man är positiv så kan man säga att jag är flexibel när det saknas köpläge, men det visar också hur svårt det är att följa även enkla och egna investeringsregler. Åter så är det inga stora missar, men det är något man kan lära sig av. Det är ibland svårt att följa alla regler (även!!) när det gäller aktieinvesteringar. J

”Planning is worth everything, plans are often worthless”   Besser 

(eller som originalet säger:  “Plans are useless, but planning is indispensable”   Dwight D. Eisenhower)

Övriga investeringsregler har jag inte behövt använda. Det har inte varit 1) några inställda utdelningar, 2) några nyemissioner eller 3) OMXS under 360 eller 300. Det hade jag inte heller räknat med, men det är en bra koll på hur bolagen och börsen utvecklar sig.

2:an, Uppföljningsportföljen

Alla inköp har hitintills bara skett inom en av mina (6 aktiva) aktieportföljer, nämligen 2:an, även kallad Uppföljningsportföljen. Den har redovisats tidigare ( juni 2013) och har 10.000 aktier fördelade på 21 bolag. Inköpen blir enklare om man håller sig till en  diversifierade och redan planerad aktieportfölj. Då är det bara att fylla på portföljen med de aktier och de antal som redan är planerade.

Track record, från 1 juli 2013 och framåt

Hur ser det ut från 1 juli 2013 då jag avslutade alla inköp i Startportföljen fram till idag när jag så smått börjat köpa några aktier igen?

Här är Track Record för aktieportföljer, aktieinnehav och investeringskapital under de senaste 3 åren:

1/7 2013: (OMXS 366) Startportföljen (1:an) avslutad, värde 845 tkr. Totalt 6.500 aktier i 6 investmentbolag.

1/1 2014: (OMXS 424) 1:an värd 1.076 tkr och Fortsättningsportföljen 3:an, passiv (500 Ratos) värd 29 tkr.

1/7 2014: (OMXS 449) 1:an såld för 1.155 tkr. De flesta övriga noterade och onoterade aktier samt aktiefonder sålda. 3:an passiv, värd 31 tkr. Sparande och övrigt investeringskapital på konto i Santander.

1/1 2015: (OMXS 474) 3.an passiv, värd 24 tkr. Sparande och övrigt investeringskapital på konto i Santander.

1/7 2015: (OMXS 505) 3:an passiv, värd 27 tkr. Sparande och övrigt investeringskapital på konto i Santander.

1/1 2016: (OMXS 505) Nya investeringar påbörjade i Uppföljningsportföljen (2:an) sen Q4 2015 enligt planering (plan-B trigger). 2:an aktiv, värd 58 tkr och 3:an passiv, värd 24 tkr. Sparande och övrigt investeringskapital på konto i Santander.

1/7 2016: (OMXS 471) Investeringar enligt plan-B trigger men inte enligt 12-månaders trigger. 2:an aktiv, värd 76 tkr och 3:an passiv, värd 21 tkr Sparande och övrigt investeringskapital på konto i Santander.

Under de senaste två åren, sen våren 2014, har jag legat likvid till största delen med mitt investeringskapital. Det har inte varit några problem att undvika inköp när OMXS legat på för höga värden för att jag skulle vilja fortsätta köpa ett större antal aktier till mina aktieportföljer. Investeringskapitalet, som var hyfsat stort redan våren 2014, har också ökat genom regelbundet sparande sen 1 juli 2013.

Framtiden

Sen oktober 2015 har jag alltså så smått börjat investera i aktier i igen, men det har varit inköp till relativt små belopp. Jag fortsätter (antagligen?) med mindre inköp enligt gällande triggers, men regelbundna investeringarna sker först när OMXSPI kommer ner runt 400. När OMXSPI når värden runt 360, och sen under 300 (då börsen blir undervärderad på riktigt) så finns det ett ordentligt investeringskapital att ta av.

Nästa inlägg blir lite om ”investeringsprocessen” och hur mina (6!) portföljer utvecklat sig.

Slutsats

Planering är i teorin enkelt, men det är svårt att följa (även sina egna!!) planer.

Man kalla det ”att vara flexibel”, men verkligheten är att man som aktieinvesterare ibland både misslyckas med sina planer och ibland har svårt att följa uppgjorda planer.

Dock får man inte vara för hård mot en stackars aktieinvesterare. Om det bara blir små misstag och det flesta investeringsbesluten blir rätt så blir det totala resultatet till slut helt OK.

Aktier och investeringar är naturligtvis viktigt, men det finns fler saker i livet som är viktigare. Glöm inte det!

Besser

En av mina favoritskribenter när det gäller ekonomi och investeringar är Morgan Housel. Det är, som jag skrev tidigare, främst tack vare  ”Kalle56” som jag fått upp ögonen för honom. Morgan är mest känd för sina smarta och kloka texter i The Motley Fool på fool.com, men han är också en uppskattad kolumnist i The Wall Street Journal. Han har massor av sunt förnuft och en klok syn på sparande och investeringar.

Jag rekommenderar allt som Morgan skrivit på fool.com. Alla texter är öppna och kan läsas fritt. Tyvärr har han inte samlat sina tankar i bokform, men det finns fler texter som ger bra och kloka råd inom privatekonomi .

Delar av den här texten citerade ”Kalle 56” i en kommentar för länge sen. Jag letade rätt på hela texten och här kommer den med mina ( ganska onödiga ??) kommentarer.

Iron Rules of Money  

No matter who you are, how much you earn, or how you invest, a few truths apply to you and your money.

Spending money to show people how much money you have is the surest way to have less money. 

Singer Rihanna earns tens of millions of dollars, but found herself “effectively bankrupt” in 2009. She sued her financial adviser for not doing his job. He offered a legendary response: “Was it really necessary to tell her that if you spend money on things you will end up with the things and not the money?”

The first iron rule of money is that wealth is the stuff you don’t see. It’s the cars not purchased, the clothes not bought, the jewelry forgone. Money buys things, but wealth — assets such as cash, stocks, bonds, in the bank, unspent — buys freedom and security. Pick which one you want wisely.

”Ekonomisk frihet och ett bra säkerhetskapital dvs. ”en välskött privatekonomi” är inget som behöver synas utifrån. Att ha egna resurser (kapital) som kan användas när det behövs eller när man själv önskar ger  både självförtroende och personlig frihet”.

Wealth is completely relative.

According to World Bank economist Branko Milanovic, “the poorest [5%] of Americans are better off than more than two-thirds of the world population.” Furthermore, “only about 3% of the Indian population have incomes higher than the bottom (the very poorest) U.S. percentile.” And those figures are adjusted for differences in cost of living.

The easiest way to judge how well you’re doing is to compare yourself to people around you. The curse of living in the United States is that most people are doing well, so your own success looks ordinary. If you want to feel rich, look at the 90% of the world that isn’t American or European. You’ll realize that feeling rich is just a mental game.

“Hemligheten med att känna sig rik är just att en ekonomisk säkerhet  med eget kapital och goda vanor.”

The goal of investing isn’t to minimize boredom, it’s to maximize returns.

Successful investing is pretty boring. Its main requirement is patience and inaction. Most people demand more excitement, so they tweak, fiddle, and adjust their investments as much as necessary to destroy as much of their wealth as possible. If you want to do better than average at anything, you must do something that most people can’t. In investing, that means putting up with perpetual boredom. It’s a serious skill.

“Kunskap och erfarenhet av investeringar är viktigare än önsketänkande och aktiv handel med diverse förhoppningsaktier. För en långsiktig aktieinvesterare är regelbundna utdelningar viktigare än enstaka reavinster. Aktier kan vara spännande men investeringar skall vara tråkiga.

Ett väl tilltaget investeringskapital  och en stor portion tålamod kan ge fantastisk avkastning över tid.”

The only way to build wealth is to have a gap between your ego and your income.

Getting rich has little to do with your income and everything to do with your savings rate. And your savings rate is just the difference between your ego and your income. Keep the former in check and you should be fine over time.

“Det krävs både självförtroende och mognad för att välja en ekonomiskt sund  livsstil. Regelbundet sparande kan man alltid göra oberoende av inkomst. 

Ibland sparar man mer och ibland sparar man mindre, svårare är det inte. ”

The most valuable asset you can have is a strong propensity to not care what others think.

Most people are bad with money, so being good means doing things differently than they do. You won’t spend as much. You’ll invest differently. You’ll grow wealth slower. This can make you look like a fool in the short run. But who cares what others think? They’re probably idiots. As Charlie Munger put it, “Someone will always be getting richer faster than you. This is not a tragedy.” Not only is it not a tragedy, but it’s a necessity. The ability to not care what other people think about what you’re doing is mandatory in achieving abnormal results.

“Självförtroende och sunt förnuft (och tålamod och investeringskapital) är fortfarande viktigt för framgångsrika investeringar .”

Spend more time studying failures than successes.

You can learn more about money from the person who went bankrupt with a subprime mortgage than you can from Warren Buffett. That’s because it’s easier and more common to be stupid than it is to be brilliant, so you should spend more effort trying to avoid bad decisions than making good ones. Economist Eric Falkenstein summed this up well: “In expert tennis, 80% of the points are won, while in amateur tennis, 80% are lost. The same is true for wrestling, chess, and investing: Beginners should focus on avoiding mistakes, experts on making great moves.”

“Den enkla vägen till kunskap och erfarenhet är att regelbundet läsa allt fler bra investeringsböcker.”

People are flawed, so a lot of stuff makes no sense.

As James Grant put it, “To suppose that the value of a stock is determined purely by a corporation’s earnings is to forget that people have burned witches, gone to war on a whim, risen to the defense of Joseph Stalin, and believed Orson Welles when he told them over the radio that the Martians had landed.”

“Bry dig inte om vad media och andra (bloggare?) gör och säger.  Med kunskap, erfarenhet, sunt förnuft och egna tankar kommer man långt.”

Anything can happen at any time for any reason.

You might be laid off next week. You can be sued tomorrow. Or win the lottery. Maybe you’ll get cancer. Or a huge promotion. Stocks can rally for twice as long as you think and crash twice as fast as you assumed. History is one damned thing after another, most of it involves money, and there’s nothing you can do about it.

“Framtiden kan aldrig helt förutsägas, men med kunskap och erfarenhet så kan framtidens risker begränsas. Att ha egna resurser och eget kapital  ger ett större oberoende av oväntade händelser och utfall som (kanske) sker i framtiden”

Med de kloka orden önskar jag alla bloggläsare en skön sommar. Besser återkommer till hösten med fler kloka ord, som vanligt med lite ”besservisserattityd”. 🙂

Slutsats

Egentligen är det ganska enkelt att investera i aktier som jag ser det.

”Planera långsiktigt, Spara regelbundet och Investera klokt. Välj stora, stabila och lönsamma bolag. Bygg upp ett ordentligt investeringskapital. Köp aktier när börsen går neråt och alla aktier blir undervärderade.”

”Snart (??) är det dags att köpa bra bolag billigt och behålla aktier som ger regelbundna utdelningar.”

Besser

 

Det var några kommentarer på ”frivid42” och ”Gustav”som fick mig att tänka till om bloggar i allmänhet men också lite om min egen blogg? Som vanligt börjar vi med lite grundläggande analys. Det finns många aspekter på ”aktiebloggar” och det är egentligen flera frågor som bör besvaras.

  1. Varför har man en egen blogg?
  2. Varför läser man andras bloggar?
  3. Varför skriver man kommentarer på andras bloggar?
  4. Varför slutar man läsa bloggar, skriva inlägg och kommentarer på bloggar?

Det är naturligtvis omöjligt att veta svaren på ovanstående frågor för varje enskild blogg och det är en STOR spridning på svaren beroende på vem man frågar.

Jag har tidigare ”trampat några bloggare på tårna”  med raljerande kommentarer så man får vara försiktig när det gäller enskilda aktier och bloggare. Men det finns några varningar som var och en själv får se upp med.

Här kommer bara ”lite blandade tankar men inga absoluta sanningar”. 🙂

  1. Varför har man en egen blogg ?

För mig är bloggen ett sätt att samla och analysera mina egna idéer och tankar inom området ”Aktier & Investeringar””.

Tiden ger nya impulser och nya erfarenheter.  För att se om de håller i längden så vill jag först och främst dokumentera mina egna tankar i text. Sen  brukar jag ge texten några varv med genomläsning, utvidgning och rättelser. Men kanske också hitta nya kunskaper och infallsvinklar som läggs till texten. Det är en iterativ process som förhoppningsvis förbättrar innehållet och som kan ta både dagar, veckor och månader för varje ämne.  Jag publicerar ett nytt inlägg varannan vecka för att få en regelbunden struktur på min blogg. Och självklart sparar jag mina egna inlägg för att kunna återkomma till mina egna tankar och idéer. Det blir också en koll på hur väl mina gissningar stämmer och hur min kunskap och mina erfarenheter utvecklas över tiden.

Mina inlägg är ibland både feltänkta och provocerande, det blir lätt så om man är en Besserwisser 🙂 , men jag vet också att de av många (yngre?) aktiesparare ses som grundläggande delar i just ”Aktier & Investeringar”. För mig är det alltid de fundamentala frågorna om investeringar som är viktigast och jag är inte speciellt intresserad av enskilda bolag och deras finansiella status. Det finns det andra bloggare som är.

För mig är de fundamentala investeringsfrågorna extremt viktiga, mycket viktigare än att välja rätt bolag och rätt aktie. Om man inte gör rätt med investeringar från början kan det ta lång tid innan man kommer tillbaka på banan, och vissa lyckas aldrig.

”Det är lätt att förlora pengar på aktier om man gör fel från början”.  Glöm inte det. 

Det finns i princip 4 typer av ”aktiebloggare”

1) De som skriver om ”Grundläggande värdeinvestering”, som jag själv och några få andra. Det är mer fokus på investeringar än på bolag och deras verksamhet.  Kanske är det också mer fundamentala  ”sanningar” och kunskaper och andra investerares erfarenheter som behandlas. Det blir ofta mycket snack om Warren Buffett! 

 2) De som skriver om sin egen ”Resa mot ekonomisk frihet”.  Det är  ganska många som beskriver hur de lever, sparar och investerar för att någon gång i framtiden bli ”rika” eller få ”frihet”.  Inget fel i det, det är ofta inspirerande att läsa om hur andra gör som också försöker nå sina mål. Men alla resor slutar inte väl. En resa mot ekonomisk frihet bör vara baserad på dina egna förutsättningar och med stor självinsikt. Avvägningen mellan möjligheter och risker är alltid viktigt!

3) De bloggare som vill bygga ett eget ”Varumärke” . Antingen det är för att bli framtida ”rådgivare” med egna media satsningar eller att ”tjäna stor pengar”  på ”annonser och samarbeten”. Man bör läsa den typen av bloggar ganska kritiskt.

Det gäller att förstå  vad bloggaren  vill med bloggen. Det är svårt (eller nästan omöjligt) att (med integritet) kombinera annonser och samarbeten med kritisk analys. Och det är ännu svårare att få tillbaka ett förlorat förtroende för sin blogg.

Som vanligt tar det lång tid att bygga upp en relation och den kan lätt förloras  på kort tid. Det gäller även för bloggar.

4) De som skriver om ”Fantastiska aktier och bolag”, som naturligtvis kommer att utvecklas och bli fantastiska framgångar om man bara gör en ordentlig finansanalys av siffrorna i bolagets redovisning. Det är ofta fokus på komplexa regler och beräkningar som man tror kan förutsäga bolagets framtid. Ofta är bloggaren fanatiskt intresserad av dessa  ”fantastiska bolag” och han (oftast han!) gör djupa analyser både bransch och bolag som alla visar att just det här bolaget har en  fantastisk framtid.

Kursdrivande ”analyser”

Det finns många bloggare som skriver aktieanalyser efter kvartalsrapporter och årsredovisningar. Inget fel med det. Man kan ibland ha synpunkter på analysernas kvalité, men det är oftast bara försök att tolka framtiden för de bolag man har i sin portfölj eller som man är intresserad av.

Om man tycker att kvartalsrapporten för H&M var positiv eller att den senaste resultaträkningen för Investor var negativ så är det helt OK. Det är stora och kända bolag som följs av många aktieägare och analytiker där det finns utrymme för många åsikter.

Men det finns också några få högröstade bloggare som skriver positiva  ”analyser” om andra mindre bolag (typ Vardia och Bonheur) där hela iden är att försöka driva upp kursen på de aktier som man tidigare själv har köpt. Där man främst försöker få alla andra bloggare och läsare att köpa aktier i små obskyra bolag på småbörserna. Det är ofta bolag utan historik som just har gjort en IPO och där framtiden för bolag och aktie målas upp som helt fantastisk.

En stor varning

En stor varning för den här typen av bloggare som skriver om små och okända bolag och deras ”analyser” av bolagens framtid. Det är personer som har  egna aktier i bolagen. Köpta innan de började  skriva om dem! Då blir bloggandet mest försök att få upp aktiekurserna eller att försvara sina egna inköp. Två typexempel  bland värdebloggarna är just Vardia och Bonheur där några bloggare fortsatte att skriva positiva ”analyser” år efter år för att försvara sina inköp eller för att försöka få upp börskursen.

Det är enkelt att kolla hur kursutvecklingen varit de senaste två, tre åren för de här båda bolagen.

”Man kan bluffa om mycket när det gäller bolag och aktier, men det är svårare att snacka bort den långsiktiga kursutvecklingen.”  Besser

  1. Varför läser man andras bloggar?

Om man  läser bra bloggar så får man  både kunskap, erfarenheter och inspiration av vad andra aktieinvesterare tänker och gör.

Det är nog en bra sammanfattning för hur de flesta läsare av aktiebloggar tänker.  Det är både kul och givande att läsa, inte bara bloggare utan alla de smarta, kvicka och insiktsfulla kommentarer  som många bloggare och kommentatorer ofta har.

Det kan också vara ett tidsfördriv, ett önsketänkande eller inspiration när man inte har något vettigare för sig. Men liksom så mycket annat på webben så blir det också lätt för mycket tid som spenderas på att läsa bloggar. Det gäller att välja ut några få bloggar och att ha självdisciplin att inte försöka läsa allt som skrivs. Det viktigaste är inte vad man läser utan vad man själv gör för att bli en bättre aktieinvesterare.

Men det kan också bli hätska diskussioner och personliga angrepp om man går in på fel bloggar eller i fel bloggforum. Det är många bloggare som kämpar hårt för att sälja in sina egna aktier och sina egna  idéer. Min rekommendation, undvik den typen av bloggar helt !!

  1. Varför skriver man kommentarer på andras bloggar?

Det är mest både uppmuntran och positiv kritik, men också nya infallsvinklar. Eller ibland kanske en avvikande åsikt. Det kan också vara bara några allmänna tankar utan alltför mycket substans och innehåll.

Om man håller sig till ”rätt” bloggar och ”rätt” forum så är det  mycket en fråga om dialog mellan både bloggare och olika kommentatorer. Bloggen eller bloggsfären blir mer som en egen community där man utbyter ”kloka tankar” med likasinnade. Faran är att alla tycker lika, men det är nästan alltid intressanta aspekter som förs fram.

Många bloggare bjuder också in till dialog i sina inlägg, men det är inte alltid det blir en bra dialog bara för det. Det är helt beroende på vilka läsare (och vilken typ av läsare) som varje blogg har. Det är tyvärr ofta också ett sätt att få fler läsare där kvantitet blir viktigare än innehåll. När det som räknas är klick på länkar och försäljning av annonser. Det är också en liten varningsklocka. Varför har man annonser i sin blogg? Vilken typ av annonser  finns där?

Som så mycket annat gäller det att se skillnad på kvantitet och kvalitet, även när det gäller bloggar, inlägg  och kommentarer.

  1. Varför slutar man läsa, skriva inlägg och kommentarer?

Om man tappar intresset och det inte finns mer att säga så är det kanske bättre att lägga av helt. Men för mig finns det fortfarande  nya infallsvinklar och synpunkter att kommentera när det gäller investeringar, så jag fortsätter ett tag till. 🙂

Under den senaste tiden har vi sett flera bra bloggare som slutat helt (t.ex. Lundaluppen och Finanskvinnan) och några som kraftigt dragit ner på sina inlägg (t.ex. 4020 och Stockman).  Det finns naturligtvis individuella orsaker, men det är också beroende på att vi haft en börsbubbla (våren 2015) då ”alla” haft synpunkter på hur man snabbt blir rik på aktier. Många av de mer långsiktiga bloggarna har då valt att dra ner på antalet blogginlägg (4020) eller slutat helt (frivid42 och Finanskvinnan).

Vi som har varit med lite längre har också sett några mer ”orutinerade bloggare” som helt tappat sugen och slutat blogga. Framför allt var det fallet runt våren 2011 när vi senast hade en liten dipp i börskurvan. Vi kommer antagligen att se samma sak det närmaste året.

När aktieförlusterna bara ökar och alla desperata omviktningar av aktieportföljen inte hjälper, då är det lätt att tappa intresset, tålamodet och framtidstron. Många ”investerare” väljer då att sluta med både aktier och att läsa och skriva aktiebloggar.

Prispallen

Vilka är de 3 bästa av bloggare och kommentatorer? Det är naturligtvis helt subjektivt men här är mina favoriter. Bland bloggarna har vi 3 i absolut topp: Lundaluppen, Stockman och 4020. Sen kommer några andra bra bloggare, Spartacus, Riskminimeraren, Aktieingenjören, Frivid42, Finanskvinnan, Gustavs aktieblogg och PerPenning. Det finns också andra som är värda att läsa men tiden är en begränsning. När det gäller de som kommenterar på bloggarna så finns det också några i absolut topp; Stavros, Lars, Kalle56 och Carolus

Slutsats

Det finns många anledningar till att skriva inlägg och kommentarer när det gäller aktiebloggar. Det gäller dock att förstå och värdera varför andra (bloggare och kommentarer)  skriver som de gör.

Att läsa andras inlägg och kommentarer kan ge både kunskap, erfarenhet och inspiration, men det är alltid en stor risk att följa råd och rekommendationer för enskilda aktier som ges på olika bloggar.

”Det är lätt att förlora pengar på aktier om man gör fel från början”.  Men gör man rätt från början så är sannolikheten stor för att man långsiktigt blir en framgångsrik aktieinvesterare.

”Kunskap, erfarenhet och investeringskapital är det enda som behövs” som jag brukar säga, och både kunskap och erfarenheter kan man ibland (men inte alltid!) hitta bland alla värdebloggare.

Besser

Om framtiden vet vi inget, men man kan alltid gissa som jag brukar säga. Om man är duktig på att gissa, dvs om man har kunskap och erfarenhet, så kan man förbereda sig på det som skall hända även i framtiden. Grunden för all planering är att kunna förstå och bedöma alla de troligaste alternativen. Därefter att förbereda sig för det som både kan hända (worst case scenario) och det som troligen kommer att hända (most probable scenario). Sen är det bara att göra sina val och genomföra planeringen.

(Metoden heter egentligen APC  (Alternatives, Probability, Choice) och lanserades av Edward de Bono för mer än 40 år sen. Det krävs fantasi och kunskap för att se Alternativen, sen analys och erfarenhet för att bedöma Sannolikheter och till slut driv och viljestyrka att Genomföra sitt val)

Det var en kommentar från Per Penning om dagens situation på arbetsmarknaden som triggade mina tankar så här skrev Per Penning….

”Den så kallade 40-40-40-blåsningen är rolig, tycker jag. Den innebär att du gör någon annan rik genom att arbeta 40 timmar i veckan under 40 år och sedan försöker pensionera dig på 40 % av av det du en gång tjänade. Det går att skratta åt det men det finns en allvarligare underton”

40-40-40-blåsningen är verkligen en tankeväckare. De flesta av er känner till mina tankar om aktieinvesteringar, men jag har också några tankar om pensioner som jag gärna delar med mig av, som vanligt. Det blir lite ”besser” även här. J

Hur blir framtiden?

Om man är kan mycket inom ett område och dessutom har erfarenhet så blir man bättre på att gissa. Men rent allmänt är det svårt att gissa om den framtiden som ligger långt bort. Självklart är de flesta (nästan alla?) människor framtidsoptimister som både hoppas och tror att utvecklingen går framåt rent generellt.

Men det gäller inte för alla. Stora grupper i samhället kommer att få det sämre när det blir förändringar och omfördelningar i nya politiska utmaningar.  Det gamla svenska folkhemmet där alla hade en relativt homogen ekonomi och jämn välfärd finns inte längre. Och det kommer att bli allt större skillnader och spänningar i framtiden mellan de som har en bra och välskött privatekonomi och de som inte har det. Det gäller för alla att se om sin ekonomi  i tid och välja sida. I framtiden blir det allt viktigare att göra sina egna val och själv bestämma hur man själv vill leva sitt liv .

Det gäller framförallt för framtidens pensionärer som måste ta ett större eget ansvar för både sin egen framtid och och sin pension.

Det finns tyvärr många som ägnar sig åt tro, tyckande och önsketänkande.  ”Det är fel på samhället och pensionssystemet”,  ”En bra pension borde vara en rättighet för alla”.  Men de stora skillnaderna kommer i framtiden att vara mellan de som tror och tycker att samhället skall ta hand om alla problem och de som verkligen tar ett eget ansvar och gör något själva. Att tro att man som enskild individ kan förändra samhället är mest naivt och dumt, men att påverka sin egen framtid kan alla göra med lite planering.

Hur stor blir pensionen?

Det är svårt att veta hur stor pensionen blir, de flesta som jobbar mitt i livet har andra saker att tänka på. Men om man inte vet hur pensionen fungerar, dvs, har kunskap om pensionen, så kan man inte heller planera för sin framtida pension dvs, 1) Se möjliga alternativ, 2) Gissa vad som kommer hända och 3) Göra sina val. Åter visar det hur viktig grundläggande kunskap är, inte bara för aktieinvesteringar utan också för pensionen. Det du gör idag påverkar hur livet kommer att bli den dag du slutar jobba.

Vad är pension?

Pensionen består i huvudsak av tre delar. 1) Allmän ålderspension, 2) Tjänstepension och 3) Privat pension.  Det blir en liten genomgång av de tre delarna och vad man bör tänka på.

1) Allmän ålderspension

Allmän ålderspension (som betalas ut av Pensionsmyndigheten) är det som de flesta menar med pension i press och media. Speciellt för många av dagens äldre pensionärer är den allmänna ålderspensionen den enda eller den absolut största delen av den totala pensionen som man får ut varje månad.

Det är också därför som Pensionsmyndigheten visar den totala pensionen som en pyramid där den stora basen består av allmän ålderspension, dvs. inkomstpension och lite premiepension, sen finns det  en liten tjänstepension i mitten och en mycket liten del på toppen som är privat pensionssparande.

Men så blir det inte för kloka och förnuftiga personer  (dvs. de som läser den här bloggen!!) som redan idag har möjligheter att planera lite långsiktigt.

Ett bättre sätt att visa hur pensionen blir är ett vanligt glas med vatten. När glaset är helt fullt så är det den lön du har när du slutar jobba. Hur kommer glaset att vara fyllt när du sen går i pension? Till att börja med kan man fylla upp till kanske 40% med allmän pension från Pensionsmyndigheten. Men hur blir resten? Vilken lön har man när man slutar jobba? Blir glaset  efter pensionen lite på botten, halvtomt, halvfullt eller riktigt ordentligt fullt ända upp? Det är den sista delen (60% ?) som man får ordna på egen hand.

Allmän inkomstpension räknas på lön upp till 39.073.- för 2015. (Senaste värde på PGI. Pensions Grundande Inkomst, PGI, bestäms av Skatteverket efter att årets deklarationer godkänts på hösten varje år). Det blir kanske inte en optimering av den framtida lönen, men rent generellt bör man försöka få så hög lön som möjligt för både tjänstepensionen och för den övriga privatekonomin. Men det finns gränser även där.

Livet är så mycket mer än en hög lön. 🙂   ”En optimalt hög lön” är vad jag rekommenderar.

Premiepensionen, som är en mindre del (2,5 % av PGI), får man själv bestämma över. Den lägger man lämpligen i stabila aktiefonder från fristående fondbolag, typ D&G, Skagen, Odin eller Spiltan.

Om du är ”mitt i arbetslivet” så kan du räkna med att få max 40% av din slutlön som allmän ålderspension när du någon gång i framtiden går i pension. Antagligen blir det mycket mindre om du högre lön än PGI under större delen av arbetslivet.

2) Tjänstepension

Tjänstepension är något som de flesta får från sin arbetsgivare. Men alla får inte tjänstepension. Det är i huvudsak kollektivavtal som reglerar vad din arbetssgivare sätter av till din tjänstepension. Offentligt anställda och de flesta större företag sköter allt det här automatiskt, men för några anställda är det lite svårare. Det är främst projektanställda och frilansare. Det är många inom media och handel. Även inom  tjänsteföretag, som hotell och restaurangbranschen är det ofta så. Flera  egenföretagare har inte heller tjänstepension, det krävs en bra lönsamhet för att kunna göra avsättningar till den egna pensionen.

Hur och vilken avsättning du får till tjänstepension är helt beroende av arbetsgivaren. Om du inte vet vilka kollektivavtal som gäller eller om du har avsättning till tjänstepension över huvud taget, så fråga din chef eller kanske ännu hellre HR avdelningen eller personalchefen. Tjänstepension är en mycket viktig del av din lön och din löneförhandling.

Om du inte har avsättning till tjänstepension så byt arbetsgivare.  Svårare är det inte.

Sen är det bara att jobba på och se till att löneutvecklingen och avsättningarna blir så bra som möjligt. Men även här finns en optimal nivå.

Jobba inte för mycket, du måste leva även innan du går i pension. 🙂

En fälla?

Men det finns en liten fälla att se upp med när man närmar sig pensionen. Även tjänstepensionen (t.ex. ITP1 och ITPK) är ofta beroende av hur börsen går. Om om börsen är på botten det år man går i pension så blir det en (mycket!) lägre tjänstepension i framtiden.

På  tjänstemannasidan så har alla som är födda 1979 eller senare en premiebestämd pension (ITP1) där halva pensionsbeloppet är placerat i aktiefonder. Så tio år innan pension bör man bestämma sig för när man går ur aktiefonder och i stället går in i räntefonder för att få en optimal tjänstepension. (Typiska år att gå in i räntefonder har hitintills varit våren 2000, våren 2007 och våren 2015. Vilka år det blir i framtiden får man följa med i börsutvecklingen.)

Man behöver kanske inte ha 35% tjänstepension av slutlönen.  Det är kanske mer av ett maxvärde om du har både tur och skicklighet. Det går bra med mycket mindre. Men tjänstepensionen är fortfarande viktig.

3) Privat pension

Det tidigare egna och skattegynnade pensionssparandet IPS (Individuellt Pensions Sparande) med skattemässigt avdragsgill avsättning togs bort i januari 2016. Det betyder inte att privat pensionssparande har försvunnit som många tror om man läser tidningarna.

(Det är fantastiskt vad man kan läsa i tidningen. Så här säger t.ex. Ingela Gabrielsson, privatekonom i Nordea.  ”Har man pensionssparande så skall man sluta med det. Förra året fick man dra av 1.800 kronor, men inte i år” (SvD 30/4 2016). Även ”proffs” har svårt att förstå vad privat pensionssparande innebär.)

Det är nu smarta och långsiktiga investerarna skiljer sig från alla andra . Det finns fortfarande stora möjligheter till pensionssparande och en privat pension kommer att vara ännu viktigare i framtiden.

Men då får man planera och hantera sparandet helt på egen hand! Det betyder egentligen bara att man får sköta sitt eget privata sparande  utan avdrag på skatten. Och man skall aldrig köpa  bankernas och finansbranschens dyra och dåliga pensionslösningar. Men det rådet får du inte av t.ex. Nordea.

Det är nu (från hösten 2016?) som man kan starta det bästa pensionssparandet med en egen pensionsportfölj. Bäst är (som vanligt !) en långsiktig och stabil aktieportfölj med regelbundna utdelningar . Den blir också ett komplement till det kapital som eventuellt redan finns på IPS.

Har man både tur och skicklighet, och börjar tidigt, så kan den privata pensionen (utdelningar!) bli upp mot 25% av slutlönen.

IPS?

Vad har resultatet blivit så här långt för IPS? För de allra flesta som startade tidigt (första året för IPS var 1994) och satte in avsättningen i vanliga aktiefonder så blev det en OK utveckling. Förutsättningen är naturligtvis att man gjort både jämna och regelbundna avsättningar varje år. Då har man hunnit med flera upp- och nergångar i både börsutvecklingen och världsekonomin. Några aktiefonder har varit bättre än andra, men på det hela taget har alla aktiefonder (och aktier!) med regelbundna insättningar varit en bra placering de senaste 20 eller 30 åren.

Övriga finansiella pensionsprodukter

Det finns naturligtvis massor med andra finansiella möjligheter än IPS när det gäller privat pensionssparande, t.ex. Kapitalförsäkring eller Pensionsförsäkring. Men det är inget jag rekommenderar eller vet något om. Ett generellt råd är att undvika alla aktiefonder från storbankerna och alla finansiella pensionsprodukter från resten av finansbranschen.

En egen balanserad och riskbegränsad aktieportfölj (en separat pensionsportfölj!!) med utdelningsaktier i stora, stabila och lönsamma bolag är, som jag ser det, det bästa privata pensionssparandet för framtiden. Självklart köper man bara bra bolag till låga priser. Hösten 2016 är antagligen en bra tid att börja med ett separat och regelbundet pensionssparande om man nu inte redan gör det.

Slutsats

Tyvärr måste man börja tänka på pensionen redan ”mitt i livet” även om det är långt kvar. Skillnaden i framtida i pensionsutbetalningar och valmöjligheter mellan de som planerar och de som inte planerar sin privatekonomi kommer att bli allt större i framtiden.

Det är främst tjänstepensionen som måste finnas på plats. Helst redan från början, för att den totala pensionen skall bli någorlunda bra.

Det fantastiska med privat pensionssparande är att det egentligen behövs så lite sparande per månad om man startar tidigt. Det är den enkla planeringen idag som gör att det blir en ordentlig guldkant på tillvaron den dag när man någon gång i framtiden väljer att bli pensionär.

Besser