När man slutar jobba…

Mycket av det Besser skriver om handlar om att ha finansiella möjligheter för att få ”ett hyfsat bra liv” som pensionär. Det är främst den egna aktieportföljen som skall ge löpande utdelningar varje år som komplement till pensionen.

Det här inlägget gäller både för de som någon gång i framtiden kommer att sluta jobba (FIRE…??) och även för de som har slutat jobba och redan blivit ”pensionärer” (oberoende av ålder…)

”Att planera för framtiden är alltid viktigt även om utfallet inte alltid blir det som man tror och hoppas” som Besser brukar säga…

Kan också sägas på flera sätt. Här kommer några av Bessers favoriter…

”Plans are nothing, planning is everything”   Dwight D. Eisenhower (1890 – 1969) …. Amerikansk general och president (1953 – 1961, 2 perioder) med gedigen militär kunskap och erfarenhet.

“Plan for the worst but hope for the best”   Benjamin Disraeli (1804 – 1881) …   Två gånger Engelsk premiärminister (1868 och 1876 – 1880) med grundläggande liberala och konservativa idéer.

“Failing to plan is planning to fail.”    Benjamin Franklin (1706 – 1790) ….  En av USAs grundare och både författare, filosof, vetenskapsman och politiker. En av USAs främsta statsmän för alla tider.

Hur gör Besser…

Besser slutade jobba för många år sen. Först som ”FIRE” och sen som ”pensionär med resurser” (och med en mycket väl tilltagen pension…). Jag lever idag ett fritt liv och kan göra vad jag vill på dagarna men gillar att ”tänka och analysera det mesta, fundera på aktieinvesteringar och skriva blogginlägg”.

Resultatet blir många, udda och långa inlägg med ”kloka ord och goda råd”. Inläggen kan också ses som ”erfarenhetsöverföring” från en ”Besserwisser” (med kunskap och erfarenhet…) till ett (begränsat…) antal bloggläsare som kanske kan lära sig något.

Här kommer ett inlägg för de ”yngre läsarna”… 😊

(När det gäller läsare av den här bloggen så är ”kvalitet viktigare än kvantitet”, och ni som följer bloggen (både yngre och äldre…) är alla både kloka och förståndiga. Bloggen, liksom även bloggens läsare (…??)  fokuserar främst på kvalitet. Bara för info…)

Pensionen…??

Pensionen är något man normalt inte tänker på när man är ”mitt i livet” med växande familj, bostadsletande och jobbutmaningar. Livet flyter på allt snabbare och ”pensionen” är inget man prioriterar. Den får man ta hand om senare…

Men kanske börjar också dagens yngre personer bli medvetna om hur otroligt lite man får ut i ”Allmän pension” även om man jobbat hela livet och haft en hyfsat bra lön. De flesta som jobbar har som tur är också en ”Tjänstepension” som komplement till den vanliga pensionen, men den ger fortfarande ingen guldkant på pensionärslivet när man väl slutar jobba.

(Har du ingen tjänstepension så byt jobb. Tjänstepensionen är ofta hälften av den pension du får ut i när du blir pensionär framtiden. Utan Tjänstepension får du bara hälften av den möjliga pensionen…)

Det som dock behövs för ”ett hyfsat bra pensionärsliv” är en ”Privat pension”. Det spelar mindre roll hur den ser ut, det viktiga är att man sparar och investerar för pensionen redan under åren man jobbar.

Privat pensionssparande…

Privat pension är den ofta glömda delen av pensionen. Det som gäller här är att ta egna initiativ, göra egna investeringar i en egen aktieportfölj och skaffa sig ett eget privat pensionssparande.

Observera att det inte är frågan om en ”privat pensionsförsäkring”. Att ha en egen aktieportfölj ger varken höga fondavgifter eller dolda avgifter (och risker…) till en kapitalförsäkring.

Besser är mycket skeptisk till kapitalförsäkringar som ofta har dolda kostnader, dolda risker och oförmånliga uttagsvillkor.” Läs alltid det finstilta” (eller hellre… ”Undvik kapitalförsäkringar helt”) är ett annat gott råd från Besser… 😊

Skatter…

En egen aktieportfölj ger inga speciella skattefördelar, men att ha egna aktier i både en Aktiedepå och på ett ISK konto har sina olika fördelar.

På en Aktiedepå betalar man ingen skatt på värdeökning men 30 % skatt på reavinster och utdelningar. På ett ISK konto betalar man ingen skatt på reavinster eller utdelningar men (numera en ganska hög…) schablonskatt på allt värde och all värdeökning.

Det gäller att planera skatten beroende på den avkastning du tycker är viktigast. Besser har några lågutdelande (men potentiellt utdelningsökande…) aktier i en Aktiedepå och resten, dvs alla högutdelande aktier på ett ISK konto. Bara för info…

Numera finns heller inget skattegynnat ”individuellt Pensions Sparande” (typ IPS…) som fanns mellan åren 1994 till 2016. (Avdragsrätten togs bort den 1 januari 2016). Men det betyder inte att man skall sluta pensionsspara, bara att man fortsätter att bygga upp en egen aktieportfölj och får skatta för den på ett ISK konto eller i en Aktiedepå i stället.

Vad mer behövs?

Men vad behövs det mer för att ha ett bra liv som pensionär? Besser är som ni märkt mycket ”fundamentalanalytisk” och anser att det behövs (minst…  😊 ) fyra faktorer för att ha ”ett hyfsat bra liv som pensionär”. De kommer här….

Hälsa…

Att ta hand om din hälsa redan när du jobbar, skaffa dig rätt vanor med motion och kondition genom regelbunden träning och fysiska aktiviteter. Vardagsmotionen är bäst. Den får man varje dag utan att behöva tänka. Det blir som en vana att cykla till jobbet, promenera till affären eller göra saker manuellt i trädgården. Det gäller att sköta sin hälsa utan att bli utbränd eller få dåligt samvete.

Självklart kan man komplettera med regelbundna besök på gym och joggning i motionsspåret, men det viktigaste är att man inte blir stillasittande, både på jobbet och hemma. Några få timmars motion varje vecka räcker långt.

” Use it or Lose it, goes for both Body & Soul” som Besser brukar säga…

Man bör också vara uppmärksam på sina matvanor. Det är också ganska självklart att man bör äta ”rätt mat” lagom stora portioner och inte småäta mellan måltiderna. Byt ut skräpmaten mot frukt så mår du bättre i långa loppet.

” An apple a day keeps the doctor away” är inte helt sant men är ändå ett gott råd.

”Skaffa dig rätt mat- och motionsvanor redan från början” Ett första gott råd från Besser… 😊

Intressen….

Det kan vara tidigare etablerade intressen och hobbys men också att utveckla nya intressen. Det som krävs är att man har en förmåga till att tänka i nya banor med nya idéer när man blir pensionär. Helt enkelt att vara flexibel i sina tankar och handlingar.

Men det räcker inte med att bara tänka för att något skall hända i verkligheten. Det som krävs är det gamla vanliga… att Vilja göra något (Mål…), att Kunna göra något (Resurser…) och att Genomföra det man vill och kan göra (Resultat…).

Det hela kokar ner till Bessers kända “3P”. Planera det du vill göra, Förbered dig med att skaffa de resurser som behövs kunna göra det du vill göra, och slutligen Genomför det som du planerat i verkligheten.

Var mer nyfiken. Låt inte jobbet vara ditt enda intresse och var mer aktiv med familjen, vänner, grannar, egna intressen och hobbys. Du har hela livet på dig att förbereda dig för pensionen, använd den tiden väl.

Även som pensionär behövs det social och intellektuell stimulans. Den stimulansen du får (fick…) från jobbet måste ersättas av annat. Du väljer själv vad du vill göra, men… ”Det gäller att tänka efter före” som Besser också brukar säga…

”Se till att dina egna idéer och intressen blir verklighet.”  Ett andra gott råd från Besser…

Tid….

Det krävs alltid tid att kunna genomföra det man vill uppnå. Tiden är en ändlig och viktig resurs som det gäller att kunna prioritera. Tiden skall räcka för både det som är viktigt och det som är önskvärt. Det är många krav och intressen konkurrerar om tiden.

Även om man som pensionär har gott om tid så måste man…

1… Avsätta tid och planera för det som skall göras, 2… Prioritera den tid som krävs, och sen också 3… Använda den tiden väl.

Man behöver ibland verkligen ta sig i kragen för att genomföra det som är planerat. Vi har, även som pensionärer, alla lika mycket tid per dygn.

”Använd din tid redan idag till att vara aktiv och prioritera egna intressen.”  Fler kloka ord från Besser…

Resurser….

Det som också behövs är resurser att utföra dessa intressen.

Det behövs 1… Intellektuella resurser, som förmåga att tänka i nya banor, förstå nya samband. Att kunna läsa, räkna och analysera. Att ha viljestyrka att börja på något nytt. Att fortsätta att vara nyfiken.

Det krävs 2… Fysiska resurser, att ha hälsan och rörlighet, att kunna genomföra resor, motion och aktiviteter, och…

Det krävs 3… Finansiella resurser, för att kunna genomföra många av nya idéer och tankar. Det kan vara resor, nya intressen och ny verksamhet, som att starta eget företag eller flytta till sol och värme under höst och vinter. Eller att kunna hjälpa andra, både familj och vänner.

Eller med andra ord, det krävs Mål och att man vet vad man vill uppnå, det krävs Resurser för att kunna uppnå målen och det krävs aktiviteter för att få Resultat också i praktiken. Kan också sägas som… ”Mål + Resurser = Resultat”

”Det krävs alltid resurser för att göra goda idéer till verklighet.”  Ännu fler kloka ord från Besser… 😊

Slutsats

Visst är det viktigt med en ”välskött privatekonomi” även som pensionär, men det räcker inte med ”finansiella resurser” för att kunna leva ett ”hyfsat bra liv” när man slutar jobba och blir pensionär.

(Här gäller det att tänka sig för redan från början. Att inte bränna ut sig på jobbet och inte råka ut för onödiga olyckor genom att ha en farlig och riskfylld livsstil. Att bara koncentrera sig på jobbet och karriären, att prioritera bort familj, vänner och grannar är inte en bra strategi i längden. (Att ha en bra relation till sina grannar är viktigare än vad många ”yngre och aktiva” inser. Ett tips från Besser…)

”Det krävs att man tänker långsiktigt och är riskmedveten redan innan man blir pensionär” som Besser brukar framhålla…  😊

Det går heller inte att slappna av för mycket som pensionär. Det gäller att tänka till också när man slutar jobba. Då börjar ”en ny tid med nya möjligheter”. Kanske har man också mer tid med familj och vänner att se fram emot. Men det kräver självklart att du håller kontakten och relationen levande även idag.

Det gäller alltså att hålla andra kontakter och vänskapen vid liv, prioritera dina vänner även när du jobbar som mest, och ha alltid goda relationer med släkten och din närmaste familj och ha bra relationer till dina grannar.

Det är främst familjen, släkt och vänner och grannar som kan stötta och hjälpa dig om du behöver hjälp på äldre dar. Det är isoleringen och förlust av den ”sociala biten” som blir den största besvikelsen för många pensionärer. Tag varning…

(Tro inte att ”det offentliga” skall ta hand om dig när du blir gammal. Även då får du mest ta hand om dig själv…)

Men varken privatekonomi eller sociala relationer är viktigare än att ha hälsan. Visst kan det vara slumpen och olyckor som spelar in, men det mesta av hälsan är helt beroende av dina egna val och dina egna beslut. Att ”välja rätt vanor” både för mat, motion och intellektuell stimulans är bland det viktigaste man kan göra, även innan man blir pensionär.

Det betyder inte att livet som pensionär blir ”tråkigt”. Du kan fortfarande göra utsvävningar (god mat och god dryck…) och få oväntade upplevelser (resor, besök och utflykter…) och få en bra intellektuell stimulans (nya intressen, kultur, aktieinvesteringar och allt annat…), men det gäller att undvika onödiga risker (typ ”köra bil berusad i hög hastighet” eller ”vara på fel plats vid fel tid”…).

”Om man sköter sig i vardagen så kan man kosta på sig utsvävningar på helgen”. Gäller även för pensionärer tycker Besser… 😊

Det är som bäst att vara pensionär när man har bra hälsa och dessutom gott om intressen, tid och resurser att genomföra det man önskar sig. Något att se fram mot om man bara tänker sig för…

Besser önskar därmed alla bloggläsare ett bra (framtida…??) liv som aktiva pensionärer…

Besser

En ny aktieportfölj, igen…

Det blir en ny aktieportfölj igen. Även Besser blir påverkad av psykologi, men det är inte ”vanlig börspsykologi” (typ ”Geed & Fear”), något som man alltid bör undvika enligt Besser.

Besser startar alltså en ny ”passiv men påbörjad portfölj” bara för att kunna köpa fler aktier när det blir ”bra pris på bra aktier”. Det låter kanske konstigt men här kommer lite bakgrunds info…

Planning, Preparation, Performance…

”3P” är något som Besser tjatat om i många år och för aktieinvesteringar kan det också översättas med Mål + Resurser = Resultat.

Mina aktieportföljer skall innehålla planerade aktier och antal (dvs Mål…) där det krävs investeringskapital och tålamod (dvs Resurser…) för att senare få en fullinvesterad aktieportfölj med inköpta aktier som ger avkastning med aktieutdelningar (dvs Resultat…).

Processen kan också beskrivas i tre steg som tre enkla frågor… Vad vill jag uppnå? (dvs Mål…) Vad behöver jag? (dvs Resurser…) och Vad får jag? (dvs Resultat…)  

Besser tycker att det här med att ha mål och resurser för att få ett önskat resultat är ”En logisk process som är enkel att förstå och lätt att genomföra”.

”Alice teorem”…!!

Hela det här resonemanget leder fram till Bessers helt egna ”Alice teorem”, men vad menas med det teoremet?

”Alice teorem” är Bessers benämning och det logiska beviset (dvs teorem…) för ovanstående process med mål som med resurser leder till ett resultat. Den processen kan också beskrivas som ett mer allmänt konstaterande med negativa förtecken…

”Om man inte vet vad man vill uppnå och inte har några planer, så vet man heller inte vilka resurser som behövs eller hur lång tid det tar och inte heller när eller hur man verkligen uppnått det önskade slutresultatet” Ganska självklart tycker Besser…

”Alice teorem” kommer från klassikern ”Alice Adventures in Wonderland” som Lewis Carroll skrev redan 1865. När Alice ramlar ner i hålet till underjorden så träffar hon ”Cheshire Cat” och frågar … Which way ought I go from here? ”. Cheshire Cat svarar då … Where do you want to go? och här kommer de klassiska replikerna…

 “I don’t much care where-” said Alice. “Then it doesn’t matter which way you go,” said the Cat.

95 % av alla…

Besser gissar att 95 % (??) av alla som ”investerar i aktier” inte förstår eller ens följer en logisk process där det finns ett specifikt och väldefinierat mål för investeringarna. Det som då kan hända (dvs nästan alltid händer när man inte har några specifika mål…) är att man (oplanerat, oövertänkt och ostrukturerat…) hoppar på bolag och aktier när man ser ”nya möjligheter” (typ SBB, Viaplay och Intrum…) till ökat värde eller nya vinster. Då är det också lätt hänt att man inte ser (eller inte förstår…) de risker som finns med ”nya möjligheter”

”Aktieinvesteringarna” blir ofta att gå ”från möjliga förhoppningar till nästa besvikelse” där urval och inköp av nya bolag och aktier saknar en planerad och logisk process eller en klar strategi. Besser skulle kunna uttrycka det som…  ”Man tror att man investerar i nya möjligheter men i verkligheten blir det bara nya risker och nya förluster”.

Det som gäller är att redan från början veta vad man vill uppnå. Här kommer Bessers eget ”Alice teorem”…

”Om du inte vet vilka aktier du vill ha så spelar det ingen roll vilka aktier du köper” Ett teorem som är ganska självklart och logiskt. (…tycker Besser… 😊 )

Fler aktier…??

För Besser är aktieinvesteringar alltid lite annorlunda. Hur gör man om man redan uppnått sina mål, använt sina resurser klokt och fått ett önskat slutresultat? (dvs fullinvesterad i flera bolag och aktier…)?

Jag har använt mina resurser väl de senaste åren och redan köpt ”rätt antal aktier i rätt bolag” i flera av de bolag som ingår i mina två aktiva aktieportföljer. Hur gör man då för att köpa fler aktier i de bolagen när det blir ”bra pris på bra aktier”?

Besser drabbas aldrig av ”Alice teorem”. Jag vet vad jag vill ha och planerar bara för en ny aktieportfölj, med nya mål, nya resurser och nya resultat. Svårare än så är det inte att investera i fler aktier… 😊

Möjligheter & Risker…

Men det måste självklart vara en långsiktig och seriös aktieportfölj och det gäller också att inte göra misstaget att tro på orealistiska möjligheter när man ”investerar i aktier”. Tyvärr är det ganska vanligt att ”nya aktiesparare ” (som saknar ”kunskap och erfarenhet”…) gör just det.

Då är det vanligt att man vill ha stor värdeökning och många vinster när man planerar och bygger en aktieportfölj när väljer bland börsens bolag och aktier. Det kan straffa sig ordentligt om man har ”otur”.

Men, ni vet väl att…  ”Otur i aktieinvesteringar inte är en stokastisk process” som Besser också brukar säga… 😊

Besser brukar beskriva det som …

”Även för aktier och investeringar gäller att förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande (orealistiska möjligheter…) och verklighet (stora och dolda risker…)” En favorit i repris…

Ni som läser den här bloggen vet självklart bättre än så. Ni har inget ”orealistiskt önsketänkande” i era aktieinvesteringar, eller hur…??… 😊

MWL portföljen…??

Den nya passiva ”MWL portföljen” var tänkt att ersätta ISK portföljen när den blir fullinvesterad om några år, men när det blev ett tillfälle att köpa fler H&M aktier (där Besser redan var fullinvesterad med 6.000 aktier…) till bra pris efter senaste kvartalsrapporten (31 januari 2024), så då ”påbörjades” MWL portföljen lite tidigare än det var tänkt från början. Första köpet i MWL portföljen blev alltså 200 nya H&M B-aktier.

Så vad är MWL portföljen egentligen? Självklart har Besser redan sen 2023 planerat och dokumenterat den nya och passiva, aktieportföljen enligt standard ”3P process” med mål för både ”urval av aktier” och ”antal aktier”

Det blir en udda men enkel och långsiktigt lönsam aktieportfölj. Bloggens läsare får gärna kopiera hela eller delar av ”urval av aktier” i portföljen. Kanske behöver ni också välja egna ”antal aktier”, men här kommer Bessers dokumentation av den nya aktieportföljen…

Bessers MWL portfölj…!!

MWL portföljen, dvs ”Modifierade Wallenberg Lundberg Portföljen”, är baserad på ett koncentrerat och modifierat urval av branscher, bolag och aktier från aktieinnehaven i finansfamiljerna Wallenberg och Lundbergs egna aktieportföljer.

MWL portföljen började planeras redan under slutet av 2023 för att bli aktiv och ersätta ISK portföljen när den blir fullinvesterad under 2026 eller 2027. Inköp kan dock påbörjas redan 2024.

Portföljen har fokus på avkastning i form av aktieutdelningar och planeringen görs enligt tidigare med 3P process Planning, Preparation, Performance som här översätts med Urval, Kapital, Inköp.

Urval…

Urval till MWL portföljen är i huvudsak planerad efter familjernas investmentbolag och egna ägarbolag med underliggande innehav av branscher, bolag och aktier. De två familjerna är familjen Wallenberg med Investor och FAM och familjen Lundberg med Industrivärden och Lundbergföretagen.

Dessutom kompletteras urvalet med två aktier med låg värdering inför 2024, (P/E < 10 …) dvs Swedbank A (7.3) och NCC B (9.2).)

Urvalet kompletteras ytterligare med en aktie från en långsiktig ägarfamilj. Det blir familjen Persson med H&M B. Alla tre aktierna är inkluderade i den tidigare ISK portföljen.

Portföljbolagen skall även uppfylla mina egna investeringskrav, där alla bolag skall vara stora, stabila och lönsamma, vara svenska bolag noterade på OMXS Large Cap och ge regelbundna aktieutdelningar.

Antalet planerade aktier blir 500 aktier per bolag, och alla aktier inköps löpande tills varje bolag är investerat fullt ut.

MWL portföljen planeras därmed för totalt 7 Branscher, 16 Bolag och 8.000 Aktier

Följande urval av Branscher, Bolag och Aktier ingår därmed i MWL portföljen….

Bank (3): SEB (SEB A), SHB (SHB A), Swedbank (Swedbank A), Telecom (1): Ericsson (Ericsson B), Fastighet (1): Hufvudstaden (Hufvudstaden A), Bygg (2): Skanska (Skanska B), NCC (NCC B), Skog (1): SCA (SCA B), Verkstad (6): Atlas Copco (Atlas Copco B), Epiroc (Epiroc B), SKF (SKF B), Volvo (Volvo B), Sandvik (Sandvik) Alleima (Alleima), Konsument (2): H&M AB (H&M B), Essity (Essity B). 

Kapital…

Investeringskapital till MWL portföljen finansieras främst med aktieutdelningar från ISK portföljen när den blir fullinvesterad 2026 eller 2027. Aktivt investeringskapital beräknas bli cirka 400 tkr första året och därefter öka för varje år.

Inköp…

Inköp av aktier kommer att främst göras med regelbundna och planerade inköp under första veckan i varje kvartal. Även oplanerade inköp kan göras vid tillfällen där ”bra bolag blir billiga”. De inköpen kan bara göras av aktier som är fullinvesterade i ISK portföljen och med max ett inköp om 30 tkr per kvartal under 2024 och 2025.

När nya MWL portföljen blir aktiv beräknas det ta cirka 3 till 4 år för att få den fullinvesterad med 8.000 aktier.”

Mer dokumentation än så behövs inte men det är fortfarande viktigt att hela processen med Mål, Resurser och Resultat verkligen finns kvar om (när…!!) man behöver kontroll och uppföljning att man följer sina egna investeringsregler.

”Att följa andras regler är ibland viktigt, men att följa sina egna regler är alltid viktigare” som Besser brukar säga… 😊

Planerade inköp…

En kanske okänd fördel av att redan från början ha planerade inköp av ”angivna bolag, aktier och antal” är att det inte blir några spontana eller oplanerade inköp när ”alla andra” skall köpa de mest populära aktierna. Besser hänger med i affärsmedia och följer nyheter om aktier och investeringar, men jag gör aldrig några inköp baserat på nyheter i media, av bolag som är populära eller på rekommendationer och investeringstipps i bloggar eller media

Att redan från början veta och bestämma vilka bolag och i vilka antal aktier men vill ha i sin aktieportfölj gör att Besser heller aldrig köper aktier i bolag som SBB, SAS, Viaplay eller intrum, för de finns inte med bland mina ”planerade aktier”. Ganska enkelt och lönsamt tycker Besser… 😊

Tre enkla strategier…

Besser har som ni vet (??) bara tre enkla strategier för sina aktieinvesteringar. Hur klarar den nya ”MWL portföljen” att följa upp de 3 strategierna? Vi gör en koll med texten ovan…

Buy & Hold… Jag köper bra aktier och behåller dem. Allt blir så mycket enklare om man redan från början väljer ”rätt aktier och rätt antal” i portföljen. Här blir ”Alice teorem” en självklarhet.

Contrarian… Jag gör inte som ”alla andra”. Jag planerar ett urval av aktier redan från början och jag drabbas aldrig av ”nya fantastiska möjligheter” när alla andra köper aktier i IPOs eller förhoppningsbolag.

Compounding…. Jag återinvesterar utdelningarna i nya aktier. Det fantastiska med aktieutdelningar är att jag inte behöver ha något eget sparande eller investeringskapital. Jag kommer att få ut cirka 400 tkr varje år från utdelningarna i ISK portföljen, ett kapital som helt används för att köpa nya aktier till MWL portföljen.

Slutsats…

Det blev kanske en (onödigt…??) lång och heltäckande förklaring, men Besser tycker alltid att dokumentation är viktigt. En logisk planering som man kan gå tillbaka till när och om det behövs.

Om man någon gång under åren framöver funderar på vilka bolag och aktier man skall köpa och investera i så har den dokumenterade portföljen svaret på alla frågor.

Besser avslutar med ”Alice teorem” en gång till. Det teoremet är både enkelt och viktigt… ”Om du inte vet vilka aktier du vill ha så spelar det ingen roll vilka aktier du köper”.

Gäller för alla aktieinvesteringar och alla aktieportföljer. Något att fundera över tycker Besser… 😊

Besser

Vad är risk…??

Besser går som ni vet sina egna vägar, och det betyder att jag också har många udda synpunkter på teori (och praktik…) när det gäller investeringar och aktier. Kanske är det mest verkligheten som krockar med teori och allmänt tänkande, dvs ”vad alla andra” tänker och tycker om just ”aktier och investeringar”.

Den här gången handlar det om risk och ett lite äldre inlägg i Avanzabloggen av Felicia Schön som hade rubriken, ”Så får du lägre risk i ditt börssparande”. Det finns många synpunkter på vad som är risk och Besser har som sagt sina egna idéer. Men här var det så många felaktigheter och missuppfattningar i Felicias blogginlägg att Besser måste reagera. Vi återkommer till dem senare. Först ser vi lite närmare på Avanza…

Avanzas bloggare…

Även om Felicia inte har koll på läget så gillar Besser trots allt Avanzas intentioner att informera och utbilda sina kunder. Det är något som funnits med sen starten för Avanza där Claes Hemberg gjorde storartade insatser under många år. Det som också utmärkte Claes var både kunskap och en hög integritet där man faktiskt kunde lita på vad ha skrev och att det inte bara var förtäckt reklam för Avanza.

Även Nicklas Andersson gjorde många bra inlägg under åren därefter, främst med många kloka och praktiska råd men också den statistik och detaljinfo om utvecklingen för Avanzas kunder som han bidrog och delade med sig. Men nu är nog den tiden förbi…

Avanzas Investeringsblogg…??

En första fråga man bör ställa sig är… Varför har Avanza en ”investeringsblogg”?

Avanza lever på (och får sin vinst från…) att deras kunder ”gör affärer”. Det spelar ingen större roll vad kunderna gör (köper eller säljer…), vilka finansiella produkter det gäller (fonder, aktier eller andra värdepapper…), huvudsaken är att kunderna är ”aktiva” och betalar courtage och avgifter för varje aktivitet.

(Tittar man noggrannare på Avanzas courtage så är det förvånansvärt högt, även jämfört med storbankerna. Besser gjorde ett inlägg om det för några år sen. Det andra som är ganska fantastiskt är hur stort det relativa courtaget blir för många av Avanzas kunder. När man gör affärer med låg omsättning och har fasta courtage så tar den kostnaden över större delen av omsättningen och (eventuell…) vinst. Ni kan kolla själva på avanza.se med lämplig ”lågprisaktie”…)

Det betyder också att Avanza egentligen inte bryr sig om vilka aktier man äger, investerar i eller handlar med, Avanza får bra betalt och bra vinster från allt som deras kunder gör. Igen, huvudsaken är att kunderna är aktiva och lönsamma för Avanza.

Nöjda kunder…

Men Avanza vill naturligtvis också ha så många kunder som möjligt och att kunderna är nöjda med de tjänster och den service de får. Det är nämligen så att ”nöjda kunder är lönsamma kunder”. (säger Besser som i många år jobbat med försäljning och marknadsföring…).

Och nöjda kunder, som fortsätter att vara lönsamma kunder, leder ofta till flera kunder för bolaget, som i sin tur ger Avanza en större vinst.

Det betyder också att Avanza vill undvika att deras kunder gör allt för stora tabbar, går på allt för många (och stora…) minor och blir missnöjda. Avanza fick över 500.000 nya och oerfarna (och okunniga…!!) kunder under åren 2020 och 2021. Det var två år då börsen (OMXSPI…) gick upp med 50 % och ”alla blev vinnare på börsen”.

Men de senaste åren (2022 och 2023…) så går börsen ibland neråt och då måste man också skriva lite om ”risker” så att (de nya…) kunderna inte känner sig lurade av Avanza. Då finns nämligen ”risken” (för Avanza…) att kunderna säljer alla aktier (med förlust…??), blir besvikna på Avanza och då hoppar av som aktiva kunder. Vilket påverkar Avanzas lönsamhet. Något att fundera på…. 😊

Disclosure. Besser har sina bankaffärer och aktier hos SEB där jag är en mycket nöjd kund, men jag är också en nöjd (men mycket begränsad…) kund hos Avanza där jag har min IPS. Mitt passiva sparande och mitt aktiva investeringskapital finns på sparkonto med IG hos SBAB respektive Santander.

Risk och Aktier…??

Så vad är det som Felicia har missat med risk och aktier? Besser går igenom delar av inlägget och pekar ut några av de (mycket vanliga…) tankefel som Felicia gör. Men hon är inte ensam om de vanligaste missuppfattningarna. Det här är de risker som man ser från ett teoretiskt finansanalytiskt perspektiv där det mesta handlar om ”alfa, beta och sharpekvot”

Det är två grundläggande egenskaper med risk och aktier som Felicia inte förstår…

1) Den (extremt…) stora skillnaden mellan teori och praktik som gäller för risk och aktier, och

2) Den fundamentala skillnaden med tre möjliga avkastningar från aktier och investeringar.

Det blir en kort genomgång av Felicias inlägg…

Risk i teorin…

Felicia går igenom ”En snabb riskskola…” och beskriver (den teoretiska delen av…) ”risker i aktieinvesteringar”.

Så här skriver hon…” När det kommer till investeringar handlar risk för det mesta om volatilitet” och ” Volatilitet är ett riskmått på svängarna i en tillgång – hur mycket tillgångens pris rört sig upp och ner under en tidsperiod.”

Där har Felicia kanske den grundläggande teorin klar för sig, men volatilitet är bara ett riskmått på en möjlig avkastning på aktier.

Vi tar det från början. Det finns bara tre typer av möjlig avkastning på aktier, 1) värdeökning, 2) reavinster och 3) aktieutdelningar. Besser gissar att 75 % av alla aktieinvesterare vill ha sin avkastning i form av värdeökning. Då är naturligtvis aktiekursen (”priset på aktier”…) viktig för avkastningen, men då kan man även diskutera hur (!!) volatilitet är viktigt för avkastningen.

Är det alfa eller beta man bör ha koll på och hur är korrelationen mellan alfa- och beta-värde. Det finns många (komplexa…) finansteorier även om volatilitet…

Om man (som Besser…) inte är intresserad av värdeökning (aktiekurser…) som avkastning på aktier så är volatilitet inte ett riskmått för mina aktieinvesteringar och den har därmed ingen betydelse alls.

Det samma gäller för flera ”investeringsstrategier”. Beroende på vilka mål man har med sina aktieinvesteringar (aktieutdelningar, långsiktigt ägande, inflytande i styrelsen, plats i styrelsen mm…) så är volatilitet inte en risk varken i teori eller praktik. (t.ex för riktigt långsiktiga aktieinvesterare typ Fredrik Lundberg. Men han är nog inte kund hos Avanza…😊 )

Man kan naturligtvis även se volatilitet som en möjlighet!! Om man som Besser är ”utdelningsinvesterare” och bara ”köper fler aktier i fler bolag” så är ”stora svängningar” på aktiekurserna även i praktiken en möjlighet att ”köpa bra aktier till bra priser”. Men det kräver förstås att man har ett ordentligt tilltaget investeringskapital redo när det finns möjligheter. (Något som både Besser och Fredrik Lundberg har… 😊 ).

Risk = Avkastning…??

Felicia skriver sen lite allmänt om risker, och avlutar stycket så här… ”Så, ju högre risk du är beredd att ta i ditt sparande, desto högre avkastning har du i regel möjlighet att få.”

Är det verkligen så i praktik och verklighet? Besser gissar att 99 % av alla som läser den meningen tolkar det som att ”högre risk ger högre avkastning” men så är det ju inte, varken i teori eller praktik.

Du får inte högre avkastning bara för att du tar större risker! För Besser är det ganska självklart…

Det man i teorin (!!) kan säga är att du kan få högre avkastning med större risker, men i praktiken så leder större risker nästan alltid (upp till 99 % av fallen…??) till lägre avkastning och i många fall (50 % av fallen…??) så leder större risker till stora förluster.

Det är den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet (eller mellan teori och praktik…) som slår till igen. I verkligheten riskerar man både avkastning och investeringskapital. Sen kan man alltid diskutera vad som menas med ”högre risk” och ”högre avkastning”.

Bessers goda råd är att man i praktiken alltid bör undvika ”risker”, man blir bara besviken. Det gäller även aktieportföljer med mindre investeringar i små förhoppningsbolag (sk ”kryddor”).

Eller som Warren Buffett uttrycker det…

“Rule No.1 is never lose money. Rule No.2 is never forget Rule No. 1.”

Sharpekvot…??

Felicia förklarar också vad Sharpekvot är och hur den mäts. Så här skriver hon… ” För en aktieportfölj används nyckeltalet sharpekvot för att mäta den riskjusterade avkastningen” och ” Avkastningen mäts som tillgångens avkastning minus den riskfria räntan. Ju högre sharpekvot, desto bättre.”

Det stämmer kanske utmärkt i teorin, men det finns en liten hake i praktiken. ”Avkastning” kan vara både fiktiv (skenbar…) eller realiserad (utbetald…). För fiktiv avkastning (t.ex värdeökning…) så kommer Sharpekvoten att förändras över tiden, dvs när värdet (och aktiekursen…) ändras så är sharpekvoten inte längre stabil.

(Sharpekvoten är differensen mellan avkastning och riskfri ränta dividerat med standardavvikelsen, dvs en rent matematisk formel. Besser tror inte att just ”risker” kan beräknas matematiskt. Bara som info, se nedan…)

En stabil sharpekvot kräver en realiserad avkastning, dvs utdelning eller reavinst. Ganska självklart tycker Besser.

(Sen kan man självklart säga att nästan alla (mer än 90 %… ??) av Avanzas kunder vill ha sin avkastning som ”värdeökning” och då kan en instabil sharpekvot vara ett teoretiskt riskmått.)

Men det gäller även att kolla ”riskjusterad avkastning”, dvs räntenivån för den riskfria räntan. När räntan ändras så ändras också sharpekvoten. Idag så kan man få 4.25 % riskfri ränta med insättningsgaranti (IG) i flera banker (typ SBAB) och då krävs också att avkastningen skall vara över 4.25 % för att inte sharpekvoten skall bli negativ. (Något att fundera på för många aktier under 2024, inte bara för skräpaktier som SBB, SAS, Viaplay, Intrum m. fl…)

Risk i praktiken….

När det gäller risker med aktier i verkligheten så är det inga teoretiska finansteorier eller beräkningsmodeller som räknas. De största riskerna i praktiken är… 1) Påverkan av börspsykologi, 2) Belåning och blankning av aktier och att 3) Att utsättas för aktiebedrägerier. Men de riskerna ingår inte i Felicias blogginlägg…

1… Börspsykologi är en risk som mest gäller om man har värdeökning eller reavinster som främsta avkastning från aktier. Då är det lätt hänt att drabbas av ”Greed & Fear”.

Det är girighet efter stora och snabba värdeökningar från ”nya spännande bolag” eller önsketänkande om stora och snabba vinster från ”fantastiska kursraketer”. Det är också rädslan förlora investerat kapital och inte sälja av aktier när förhoppningsbolaget ”gör stora förluster och aktiekursen dyker mot botten”. Många aktieägare behåller sina förhoppningsbolag även när det står klart att det kommer att sluta i katastrof. (Typexempel igen är SBB, SAS Viaplay och Intrum…)

2… Belåning och blankning av aktier är en stor och ofta okänd risk för den som väljer att få hävstång med aktier som man själv inte äger. Att låna för att köpa fler aktier eller låna aktier som man sen säljer kan vara lönsamt om kursutvecklingen går som man hoppas men det blir en stor risk när börsen eller aktiekursen går åt andra hållet. Då blir det också negativ hävstång (”negative leverage”…) där förlusterna snabbt ökar mer än aktiekursens förändring.

Då kan man inte heller bestämma över ”sina egna” aktier. Det blir ”långivaren” (Avanza…) som tvångssäljer (”marginal call”…) aktier om man inte kan betala in mer kapital.

Avanza erbjuder både belåning och blankning på flera aktier och tjänar också bra på den skuldränta som måste betalas. Avanza tar även courtage på all handel och har en ordentlig administrativ avgift för blankning. Självklart vill Avanza få så stora vinster som möjligt och det får man också när kunderna tar stora och okända risker med belåning och blankning.

3… Aktiebedrägerier är vanligare än man tror och är kanske den största risken med aktier. Det gäller både onoterade aktier (mycket vanligt…) och noterade aktier (ganska vanligt…).

För onoterade aktier finns normalt ingen organiserad handel men Avanza ger ändå sina kunder möjligheten att handla men onoterade aktier via Bequoted-listan. Det blir inte bara högre risk men också dyrare handel där rörligt courtage ligger på 0.25 % med minsta courtage på 119 kr. För onoterade aktier är risken för aktiebedrägerier ännu större än för de IPO och förhoppningsbolag som normalt handlas hos Avanza.

För de noterade aktier man kan köpa via Avanza så är det självklart inte bedrägerier i juridisk bemärkelse. Den typen av aktier skulle Avanza inte våga handla med, men det är bedrägerier i den betydelse som Besser har när det gäller aktier.

Typiska aktiebedrägerier är ”okända men fantastiska förhoppningsbolag” där grundarna startar nya bolag med hög skuldsättning och gör en IPO på någon av smålistorna.  Då kan aktierna säljas till Avanzas kunder och bolaget får (dvs grundare, styrelse, VD och företagsledning…) in mer pengar till höga arvoden, löner och bonus. Sen är det bara att fortsätta med flera nyemissioner där aktieägarna (Avanzas nya kunder…) får betala in allt mer kapital till ”bolaget”.

(De här bedrägerierna gäller även ”stora bolag” med höga skulder och konstgjort uppblåsta aktiekurser som SBB, SAS, Viaplay, Intrum m.fl. Det finns även många av Avanzas mer kunniga och erfarna kunder som köpt den här typen av aktier. Dock inte Besser som inte heller har några aktier hos Avanza……)

När aktieägarnas tålamod och investeringskapital tagit slut så är det bara för grundarna att starta ett nytt fantastiskt förhoppningsbolag i en ny bransch, gärna med många fina ord om ”miljö och hållbarhet”. Det finns fortfarande många ”godtrogna, blåögda och lättlurade” svenskar som gärna vill hjälpa miljön och samtidigt tjäna pengar på aktier.

Där är det både ”girighet” och ”dumhet” som spelar in. Ingen bra combo. Många av dem som drabbas av ”aktiebedrägerier” är Avanzas kunder…

För Avanza betyder det här bara att fler kunder som gör fler affärer och som därmed ger större vinster. Ibland brukar man lite fint kalla de här aktiebedragarna för ”serieentreprenörer” men det är i verkligheten bara bedragare som lurar pengar av andra naiva och blåögda svenskars brist på kunskap och erfarenhet. Ganska dystert tycker Besser…

Att begränsa risker…

Visst skall man ta risker men de måste vara avvägda mot både utfall och möjlighet. Det finns de som säger att… ”Den största risken är att inte ta risker”, och det stämmer också till en viss del. Men om man gärna vill ta risker, men ändå reducera och begränsa dem… Hur gör man då?

Warren Buffett har en klok syn på risker… “Risk comes from not knowing what you’re doing”, och här finns också svaret på hur man reducerar risker.

Det som krävs är helt enkelt att ”du vet vad du gör” och det i sin tur kräver både kunskap och erfarenhet. Men för att ha kompetens inom ett område (t.ex aktieinvesteringar…) så krävs också analysförmåga, dvs att bedöma sin egen kunskap och erfarenhet (”cirkle of competence”…) i relation till omvärlden, ämnesområdet och den situation du befinner dig i.

Det här är en svår uppgift även för ”mycket intelligenta personer” och här ligger också orsaken att framgångsrika aktieinvesteringar inte har något att göra med intelligens eller smartness.

Besser har under åren träffar många mycket intelligenta och smarta personer men de flesta har misslyckats när de gått utanför sina specialområden (”circle of competence”), främst för att de inte förstått sina egna begränsningar i för dem okända sammanhang. (typ ”aktieinvesteringar”)

Så Bessers goda råd till den som vill reducera riskerna med sina aktieinvesteringar är att skaffa både kunskap och erfarenhet inom ”aktier och investeringar” och dessutom analysera hur den kunskapen och erfarenheten kan användas i praktisk verksamhet. Ganska enkelt (i teorin…) eller hur?

(Besser har ordentlig teoretisk kunskap om just ”risker” från sina studier i finansanalys och ”behaviour finance”. Där kan man konstatera att Besser är en försiktig person och utpräglad ”risk evader”. Det är också en av anledningarna till att Besser satsar på utdelningsinvesteringar för sina aktieportföljer. Bara för info…)

Komplex teori vs Enkel praktik…

Det vi bland annat kan lära av det här inlägget är att komplexa finansteorier inte hjälper mot verkliga och stora risker. Det här är en av Bessers käpphästar och det har skrivits mycket om just ”teori & praktik”.

Ett av Bessers ”favoritordspråk” när det gäller ”aktier och investeringar” är från Spiltans fondchef Erik Brändström (som även Besser lärt sig mycket av…). Han uttrycker det bra….

”Enkelt är effektivt och har låga kostnader, Komplext är dyrt och har dolda risker”

Men vi får inte heller glömma Morgan Housel även när det gäller risker. Risk är ibland också den stora skillnaden vad du vet i teorin och vad du gör i praktiken…

” Doing well with money isn´t necessarily what you know. It´s about how you behave. And behaviour is hard to teach, even to really smart people.”(gäller även för risker…)

Slutsats…

”Don´t get me started” skulle jag kunna säga om det här området. Besser skulle kunna fortsätta med ännu mer text om det här men det som skrivits ovan får räcka.

Besser avslutar med två favoriter av sina många ”kloka ord och goda råd”…

Dels från en ”stor tänkare” som Yogi Berra (😊… googla för mer info…)

” In theory there is no difference between theory and practice – In practice there is”

Dels från ”en annan stor tänkare”…(dvs Bessers eget ordspråk… 😊 )

”Det som alltid gäller är att förstå den stora skillnaden mellan teoretiskt önsketänkande och praktisk verklighet.” Även det en favorit i repris som fortfarande gäller…)

Besser önskar alla bloggläsare en inspirerande och givande påsk med något gott att äta och något gott att dricka. Kanske finns det också tid för att få mer kunskap (läs en bra investeringsbok…) och mer erfarenhet (att lära även av andras erfarenhet…).

Besser

Rich man, Poor man, favorit i repris…

Jag lovade i årsavstämningen för 2023 att det skulle bli en repris på mitt inlägg om Richard Russels ”Rich man, Poor man”. Den texten var en av mina tidigare inspirationer och när jag nu går tillbaks i tiden ser jag att det senaste inlägget var från 23 juni 2014, (nästan 10 år sen…!!!)

Då var rubriken ”Four simple rules” och de fyra reglerna var några som inspirerade Besser till nya investeringsstrategier åren runt 2014.

Ganska fantastiskt, jag kommer fortfarande ihåg att texten var bra men inte innehållet i detalj. Nu blir det en repris för mig och en första gång för alla (nästa alla…??) bloggläsare. ”Läs & Lär” säger Besser som vanligt…

Richard Russell (som skulle fyllt 100 år i år…) började redan 1958 skriva ”The Dow Theory Letters” som under många år var ett populärt nyhetsbrev om investeringar och aktier i USA. Den här texten skrev han nog någon gång mellan 1990 och 2000.

Besser bakgrund…

Besser gillar numera (sen många, många år…) det som är ”enkelt att förstå och lätt att göra”.

(Under några år på Universitetet läste jag högre kurser i ”investerings och finansierings teori” för en professor som var extremt teoretisk. Det var mycket av avancerad matematik, många komplexa finansanalyser och långa logiska (??) resonemang. Det var ganska kul tyckte jag då, men numera vet jag bättre än att lita på komplexa teorier. När det gäller aktieinvesteringar i teori och praktik så är det nästan alltid enkla regler och praktiska erfarenheter som är viktigast för att nå framgång med ”investeringar”.)

”Enkelt och lätt” gäller naturligtvis även för mina aktieinvesteringar, men det kan vara svårt att praktiskt göra just det som är enkelt att förstå. Det som då krävs är mer av långsiktig planering, tålamod och praktisk erfarenhet. Något som jag också försöker förklara i mina blogginlägg…

Några kloka ord…

Morgan Housel beskriver det så här… ”

” Doing well with money isn´t necessarily what you know. It´s about how you behave. And behaviour is hard to teach, even to really smart people.” (även det en favorit i repris…)

Besser kan komplettera med…  ”And behaviour is based on what you want to achieve. Even smart theories can result in big disasters in practice” (nytt ordspråk från Besser…) 😊

Om du vill få stor och snabb värdeökning eller stora, snabba och många reavinster så kommer du att hantera och behandla dina aktier därefter. Det ger stora (och okända…??) risker och när de teorierna går fel så spelar det ingen roll hur smart du än är. Något att fundera över…

Ett annat av Bessers favoritordspråk på samma tema är från Spiltans fondchef Erik Brändström… (som Besser också lärt sig något av…)

”Enkelt är billigt och effektivt, komplext är dyrt och har dolda risker”

Gäller för både aktiefonder och aktieportföljer enligt Besser

Four Simple Rules…

Här kommer den något editerade texten från juni 2014 en gång till, och med mina uppdaterade kommentarer….

“The most popular piece I’ve published in 40 years of writing these Letters was entitled, “Rich Man, Poor Man.” I have had dozens of requests to run this piece again or for permission to reprint it for various business organizations.

Making money entails a lot more than predicting which way the stock or bond markets are heading or trying to figure which stock or fund will double over the next few years. For the great majority of investors, making money requires a plan, self-discipline and desire. I say, “for the great majority of people” because if you’re a Steven Spielberg or a Bill Gates you don’t have to know about the Dow or the markets or about yields or price/earnings ratios. You’re a phenomenon in your own field, and you’re going to make big money as a by-product of your talent and ability. But this kind of genius is rare.

For the average investor, you and me, we’re not geniuses so we have to have a financial plan. In view of this, I offer below a few items that we must be aware of if we are serious about making money.

Rule 1: Compounding !!

One of the most important lessons for living in the modern world is that to survive you’ve got to have money. But to live (survive) happily, you must have love, health (mental and physical), freedom, intellectual stimulation — and money. When I taught my kids about money, the first thing I taught them was the use of the “money bible.” What’s the money bible? Simple, it’s a volume of the compounding interest tables.

Compounding is the royal road to riches. Compounding is the safe road, the sure road, and fortunately, anybody can do it. To compound successfully you need the following:

You need perseverance in order to keep you firmly on the savings path.

You need intelligence in order to understand what you are doing and why.

And you need knowledge of the mathematics tables in order to comprehend the amazing rewards that will come to you if you faithfully follow the compounding road.

And, of course, you need time, time to allow the power of compounding to work for you. Remember, compounding only works through time.

But there are two catches in the compounding process. The first is obvious — compounding may involve sacrifice (you can’t spend it and still save it). Second, compounding is boring — b-o-r-i-n-g. Or I should say it’s boring until (after seven or eight years) the money starts to pour in. Then, believe me, compounding becomes very interesting. In fact, it becomes downright fascinating!

In order to emphasize the power of compounding, I am including this extraordinary study, courtesy of Market Logic, of Ft. Lauderdale, FL 33306. In this study we assume that investor (B) opens an IRA at age 19. For seven consecutive periods he puts $2,000 in his IRA at an average growth rate of 10% (7% interest plus growth). After seven years this fellow makes no more contributions — he’s finished.

A second investor (A) makes no contributions until age 26 (this is the age when investor B was finished with his contributions). Then A continues faithfully to contribute $2,000 every year until he’s 65 (at the same theoretical 10% rate).

(Besser kan tyvärr inte visa tabellen här. ”Investor B” har ett sparande på 903.641 dollar (USD) efter 7 års sparande vid 65 års ålder, och ”Investor A” har ett sparande på 893.704 dollar (USD) efter 33 års sparande vid 65 års ålder.

IRA (Individual Retirement Account) är ett skattesubventionerat pensionssparande i USA. Hela det sparade beloppet är avdragsgillt mot inbetald skatt enligt vissa regler och kan placeras i fonder och obligationer)

Now study the incredible results. B, who made his contributions earlier and who made only seven contributions, ends up with more money than A, who made forty contributions but at a later time…..

The difference in the two is that B had seven more early years of compounding than A.

Those seven early years were worth more than all of A’s 33 additional contributions.

This is a study that I suggest you show to your kids. It’s a study I’ve lived by, and I can tell you, “It works.” You can work your compounding with muni-bonds, with a good money market fund, with T-bills or say with five-year T-notes.

Rule 2: Don´t lose money !!

This may sound naive, but believe me it isn’t. If you want to be wealthy, you must not lose money, or I should say must not lose big money. Absurd rule? Silly rule?

Maybe, but most people lose money in disastrous investments, gambling, rotten business deals, greed, poor timing. Yes, after almost five decades of investing and talking to investors, I can tell you that most people definitely do lose money, lose big time — in the stock market, in options and futures, in real estate, in bad loans, in mindless gambling, and in their own business.

Rule 3: Rich man vs. Poor man !!

In the investment world the wealthy investor has one major advantage over the little guy, the stock market amateur and the neophyte trader. The advantage that the wealthy investor enjoys is that he doesn´t need the markets.

I can’t begin to tell you what a difference that makes, both in one’s mental attitude and in the way one actually handles one’s money.

The wealthy investor doesn’t need the markets, because he already has all the income he needs. He has money coming in via bonds, T-bills, money market funds, stocks and real estate. In other words, the wealthy investor never feels pressured to “make money” in the market.

The wealthy investor tends to be an expert on values. When bonds are cheap and bond yields are irresistibly high, he buys bonds. When stocks are on the bargain table and stock yields are attractive, he buys stocks. When real estate is a great value, he buys real estate. When great art or fine jewelry or gold is on the “give away” table, he buys art or diamonds or gold. In other words, the wealthy investor puts his money where the great values are.

And if no outstanding values are available, the wealthy investors wait. He can afford to wait. He has money coming in daily, weekly, monthly. The wealthy investor knows what he is looking for, and he doesn’t mind waiting months or even years for his next investment.

They call that patience.

But what about the little guy? This fellow always feels pressured to “make money.” And in return he’s always pressuring the market to “do something” for him. But sadly, the market isn’t interested. When the little guy isn’t buying stocks offering 1% or 2% yields, he’s off to Las Vegas or Atlantic City trying to beat the house at roulette. Or he’s spending 20 bucks a week on lottery tickets, or he’s “investing” in some crackpot scheme that his neighbour told him about (in strictest confidence, of course).

And because the little guy is trying to force the market to do something for him, he’s a guaranteed loser. The little guy doesn’t understand values so he constantly overpays. ‘

He doesn’t comprehend the power of compounding, and he doesn’t understand money.

He’s never heard the adage, “He who understands interest — earns it. He who doesn’t understand interest — pays it.” The little guy is the typical American, and he’s deeply in debt.

The little guy is in hock up to his ears. As a result, he’s always sweating — sweating to make payments on his house, his refrigerator, his car or his lawn mower. He’s impatient, and he feels perpetually put upon. He tells himself that he has to make money — fast. And he dreams of those “big, juicy mega-bucks.” In the end, the little guy wastes his money in the market, or he loses his money gambling, or he dribbles it away on senseless schemes. In short, this “money-nerd” spends his life dashing up the financial down-escalator.

But here’s the ironic part of it. If, from the beginning, the little guy had adopted a strict policy of never spending more than he made, if he had taken his extra savings and compounded it in intelligent, income-producing securities, then in due time he’d have money coming in daily, weekly, monthly, just like the rich man. The little guy would have become a financial winner, instead of a pathetic loser.

Rule 4: Values !!

The only time the average investor should stray outside the basic compounding system is when a given market offers outstanding value. I judge an investment to be a great value when it offers (a) safety; (b) an attractive return; and (c) a good chance of appreciating in price. At all other times, the compounding route is safer and probably a lot more profitable, at least in the long run.”

En enkel kommentar…

En samling kloka observationer om ”Poor man” som tyvärr även gäller för många svenskar. Det gäller inte bara ekonomiskt svaga grupper men också många ”smarta investerare” som saknar praktisk erfarenhet.

Då är det lätt att tro på ”överlägsen kompetens i företagsekonomi” där många ”smarta investerare” tror att den som har mest teoretisk kunskap, är intelligentare än alla andra och har lyckats bäst i jobbkarriären också är den som kommer att lyckas bäst med aktier och investeringar.

Så är det inte. Läs Morgan Housel här ovan en gång till… 😊

Fler av Bessers kommentarer…

1. Investeringar skall vara tråkiga, och man skall börja investera tidigt. Tiden är den första* av tre viktiga parametrarna vid investeringar. Exemplet ovan är något missvisande, eftersom man numera bara kan räkna med 6-7 % årlig tillväxt i genomsnitt, och då blir resultatet inte så extremt men det blir ändå mycket tankeväckande. Att alltid återinvestera utdelningarna ger en stor del av den årliga tillväxten.

2. Risken att förlora investeringskapital är värre än risken att förlora avkastning. Risk är den andra* av tre viktiga delarna inom investeringar. Man måste alltid bevara kapitalet, och regelbundet, varje månad fylla på med nytt sparande. Välj låga risker för ditt investeringskapital och gör en vettig, men begränsad riskspridning. Med ett antal stabila, välskötta och lönsamma bolag med kloka, förståndiga och långsiktiga huvudägare i flera branscher har man en mycket liten risk att förlora sitt kapital.

3. Aktieutdelningar är den viktigaste delen av förväntad avkastning. Förutsägbar avkastning* är den tredje parametern när det gäller investeringar. ”Dividends Don´t Lie” är ett ordspråk som stämmer bra i verkligheten. Aktieägarvänliga företag låter cirka 50 % av den långsiktiga vinsten gå tillbaka som direkta aktieutdelningar, och för stora, stabila, framgångsrika och lönsamma bolag blir vinstutvecklingen nästan alltid stabil över åren. Bra företag med stabila kassaflöden och goda vinstmarginaler ser till att behålla utdelningarna, även under år med tillfälliga vinstdippar.

*… Investeringar…??

*… Vad är en investering? Det finns ingen officiell definition av ordet ”investering” så Besser har en helt egen tolkning. ”En investering kännetecknas av att den är 1) Långsiktig (minst 10 år) 2) Riskbegränsad (ingen risk för kapitalet) och har 3) Förutsägbar avkastning (med stor sannolikhet).

Ganska enkelt. Om inte dina aktier uppfyller de tre kraven så är det inte en ”aktieinvestering”, då är det en ”aktiespekulation” och det är något helt annat. Tag varning…!!

4. Behåll ditt tålamod, arbeta hårt, spara regelbundet och investera klokt. Ganska enkelt om man har rätt vanor och rätt kunskap. Naturligtvis måste man ha tålamod att vara långsiktig och vänta flera år på resultatet, men man skall alltid arbeta och spara regelbundet. Det är de goda vanorna som gör mer än halva jobbet när det gäller investeringar och aktier.

5. Rätt urval av branscher, bolag och aktier är viktigare än både värde, vinst och pris. Även här gäller riskbegränsningar och ett enkelt urval till aktieportföljen är att välja underliggande bolag till stora, framgångsrika investmentbolag eller aktier i stora, framgångsrika bolag med långsiktiga huvudägare. Den typen av stora, stabila och lönsamma bolag ger alltid ett bra urval till en egen aktieportfölj.

6. I Sverige har vi inga IRA konton. Det närmaste vi kom den lösningen var IPS (Individuellt Pensions Sparande som avskaffades 2016) Det finns fortfarande Aktiedepå (med vanlig kapitalskatt på 30 %), KF (Kapital Försäkring, med schablonbeskattning) och ISK (Investerings Spar Konto, med schablonbeskattning) men de är inte helt jämförbara med IRA. Välj den typ av konto som passar dig bäst, men räkna på avgifter och kostnader innan du bestämmer dig.

Ett pedagogiskt skatteexempel…

Om du har en aktieportfölj år 2024 med ”värdet” (snitt kapitalunderlag i ISK…) 1.000.000 kr och får en ”avkastning” på 2 % (realiserad avkastning…) så blir den avkastningen 20.000 kr. Ganska självklart.

Då blir Depåskatten (30 % på avkastning) 6.000 kr och ISK skatten (1.086 % på kapitalunderlag) blir 10.860 kr, dvs 4.860 kr i ökad skatt. Då är det förlust att ha aktier på ISK konto…..

Om avkastningen är 5 % (t.ex från utdelningar…) så blir avkastningen 50.000 kr. Ganska självklart igen.

Då blir Depåskatten (30 % igen…) 15.000 kr men ISK skatten är fortfarande 10.860 kr, dvs 4.140 kr i minskad skatt. Då är det naturligtvis lönsamt att ha aktier på ISK konto.

Något att fundera på. Du kan själv välja vilken skatt du skall betala beroende på Depå, IKS konto och (realiserad…) avkastning.

Besser rekommenderar att man fördelar aktierna i sin aktieportfölj på både Depå konto och ISK konto beroende aktiernas ”förväntade långsiktiga realiserad avkastning”. För bloggens läsare kommer en enkel fråga. Hur ser det ut för varje enskild aktie i aktieportföljen? Något man bör ha koll på tycker Besser…..

Vanor & Värderingar…

”Vanor & Värderingar” är det som kanske är viktigast om man vill ha ”en välskött privatekonomi”. Det gäller oberoende av om man investerar i aktier eller inte.

Besser har flera goda vänner som lever mycket berikande och behagliga liv (liksom Besser…) trots att de inte äger några aktier eller fonder. Den stora grejen är att alltid ha ”större intäkter än kostnader”. Då blir det efter några (många…) år ett stort överskott (”vinst”…) som kan användas till att leva ett ”berikande och behagligt liv”, till exempel när man blir ”pensionär” (FIRE, ovanlig pensionär eller helt vanlig pensionär...)

(För Besser är aktieinvesteringar bara en (lönsam…) hobby bland flera. Jag har redan ”en mycket välskött privatekonomi” så jag klarar mig bra ändå…)

Kommentarer till bloggen…

Besser har hört att det inte går att kommentera mina inlägg längre så nu har jag gjort en egen test. Om man söker på ”besser1” så kommer man till ””besser1” blogg (besser1.wordpress.com). Klicka där så kommer man till bloggen med senaste blogginlägg.

På vänster sid står rubrik och under står datum med 2 snedstreck och en siffra (antal kommentarer). Klickar man på den siffra kommer man till en kommentarruta där man måste registrera sig, både mailadress (som inte visas, bara wordpress har den info) och ett användarnamn (som kan vara vad som helst)

När man har gjort det (dvs man är registrerad…) så kan man sen skriva en kommentar i kommentarsfältet. (se även min test i förra inlägget…). När Besser sen går in på bloggen (något oregelbundet…) så måste kommentaren godkännas och därefter är den synlig för alla.

Hoppas att det funkar, Besser gillar kommentarer…!!

(Vill man komma i kontakt så är min mailadress… immer.besser@hotmail.com  (ganska smart tycker Besser…) Jag kollar den mailadressen lite oregelbundet men jag svar alltid på mail….

Slutsats…

Det är inte så mycket mer att säga. Det är fyra enkla regler (eller svåra för några…) där det gäller att tänka långsiktigt redan från början. Men loppet är inte kört även om man som Besser har gjort en omstart. ”Det man förlorar i tid får man kompensera med kapital” säger Besser om sina egna aktieinvesteringar… 😊

Att återinvestera de (snabbt…??) växande utdelningarna är en ganska självklar strategi tycker Besser. Men det förutsätter självklart också att man får stadiga och växande utdelningar varje år. Compounding är en av de stora (och okända…??) fördelarna med att vara utdelningsinvesterare.

Två svenska ordspråk dyker upp i minnet… ”Att rätta mun efter matsäcken” och ”Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket”. Något att också fundera på… 😊

Besser

Påfyllning 2024…

Besser har som ni vet (??) många Aktier i flera utvalda Bolag som är samlade i några riskbegränsade Branscher.

För att vara mer precis så fanns det 1 januari 2024 69.890 Aktier fördelade på 33 Bolag som i sin tur fördelas på 9 Branscher. Alla aktier är samlade i 2 Aktieportföljer (ISK portföljen och Depå portföljen) beroende på skattesituation. Nu blir det en lite speciellt planerad ”Påfyllning 2024” av ISK portföljen från 2024 och några år framåt.

När det gäller Bolag och Branscher så blir det inga förändringar, där blir det alltid regelbundna påfyllningar av flera Aktier varje kvartal till mina Aktieportföljer. ”Påfyllning 2024” är bara ett (lite udda…) planerat inköp av flera framtida inköp till ISK-portföljen.

”Det finns alltid anledning att planera, förbereda och genomföra inköp av fler aktier i utvalda, stora, stabila och lönsamma bolag i utvalda och riskbegränsade branscher” som Besser brukar uttrycka det… 😊

Analysera, Strukturera, Dokumentera….

Besser tjatar mest om Basics och när det gäller aktier och investeringar och det är mycket att hålla reda på när (helst innan…) man börjar med aktieinvesteringarna. Det blir en enkel genomgång även för ”Påfyllning 2024”…

Analysera… Besser har sen länge gjort en egen analys över mina krav och önskemål, och jag har en klar syn på hur jag vill ha mina investeringar, aktier och avkastning. Besser är en fokuserad utdelningsinvesterare och vill bara ha avkastning i form av aktieutdelningar.

De branscher jag investerar i skall vara Stabila och Riskbegränsade, bolagen skall alla vara Stora, Stabila och Lönsamma, och som avkastning räknas bara regelbundna (och totalt ökande…) aktieutdelningar.

Strukturera… Besser har valt att samla sina aktier i två aktieportföljer (ISK portföljen och Depå portföljen) baserat på de olika skatter som drabbar ISK-konto och Depå-konto. Den beskattade avkastningen blir därmed bättre planerad och optimerad. Mina aktieinvesteringar skall också vara riskbegränsade och uppfylla övriga krav enligt ”SMART” (se nedan…)

Dokumentera… Självklart skall alla tankar (Analys…) och upplägg (Struktur…) dokumenteras (i ett eget Dokument…) för både 1) Uppföljning av planeringen och 2) Kontroll av resultatet. Den här texten (se nedan…) blir första steget i den dokumentationen….

Psykologi är fortfarande viktigt…

En av de stora (och okända…??) fördelarna med att vara ”utdelningsinvesterare” är att man slipper oroa sig för börspsykologi. Den psykologin drabbar mest de aktieinvesterare som vi ha avkastning i form av ”värde och / eller vinst”. Det är just önskan efter värdeökning eller vinst och rädslan för kapitalförlust som gör att de flesta (drygt 98 %…??) av alla aktiesparare drabbas av ”börspsykologi”.

Den vanligaste varianten är Girighet & Rädsla (Greed & Fear) där girighet efter snabba vinster (ofta med spekulation i nya, ”spännande” förhoppningsbolag…) och rädsla att förlora kapital (att vägra sälja av aktier till förlust…) när förhoppningsbolagen gör allt fler nyemissioner eller går mot konkurs. Det är två vanliga faktorer som gör att många aktieinvesterare (aktiespekulerare…??) förlorar både avkastning och kapital på sina aktier.

(Det är inte bra att förlora avkastningen (på enstaka aktier…) men att förlora (större delen av…) kapitalet kan vara en katastrof. Har man inget kapital (eller några aktier…) så kan man heller inte få någon avkastning (varken från kapital eller aktier…) i framtiden. Något att fundera över…!!!)

En mer fundamental analys visar också att både värde och vinst är helt beroende av ”marknaden” (dvs börsen och aktiekurser…). Om man inte är beroende (eller ens intresserad…) av marknaden och aktiekurser så finns det bara en möjlig avkastning kvar.

Den tredje möjligheten är utdelningar och där har börsen och aktiemarknaden inget inflytande. Det är bara bolaget, huvudägarna, styrelsen och till slut (mer formellt…) årsstämman som bestämmer hur stor den avkastningen blir.

(Men självklart måste bolaget vara lönsamt så att det varje år finns kapital till utbetalning av utdelningarna (som också bör vara regelbundna och förutsägbara för framtiden…) Ni vet vilken typ av bolag jag menar… 😊 )

Som enskild aktieägare har man inget inflytande över utdelningen och man behöver inte heller bry sig om investeringspsykologi eller att försöka följa börsen eller vara ”smartare än marknaden”. Utdelningarna betalas automatiskt ut till alla aktieägare. Det är bara att vara helt passiv så kommer pengarna automatiskt in på bankkontot…

Som utdelningsinvesterare investerar Besser i bolag som har en lång historik av aktieutdelningar och då är det smart att behålla alla aktier när allt fler aktier ger större total avkastning.

Värdet på aktier (aktiekursen…) är inte intressant för avkastningen (men däremot för ISK-skatten…) och det blir inga vinster (eller förluster…) när man behåller alla aktier i bra bolag.

Men psykologi är fortfarande viktigt, även för utdelningsinvesterare. Det som alltid gäller är att ha mål för sina investeringar och även resurser för att kunna uppnå resultat i praktiken. Bessers krav på aktieinvesteringar kan också beskrivas med SMART-modellen…

SMART…

SMART* är från början en amerikansk projektstyrningsmodell från 1960-talet som bl.a. användes av NASA för den första bemannade månfärden, men SMART kan också användas för aktieinvesteringar.

Bessers aktieinvesteringar skall alltid vara…  Specifika (vilka aktier?), Mätbara (antal aktier?), Accepterade (finns resurser?), Relevanta (ur skattesynpunkt?) och Tidsbestämda (planerade inköp?).

*… SMART är i original… Specific, Measurable, Achivable, Relevant och Time-bound.

Vilja, Kunna, Genomföra…

Att sätta sina krav enligt ”SMART” gör också att man kan uppnå de mål man vill uppnå.

Det gäller inte bara aktieinvesteringar utan det mesta här i livet. Det räcker inte med att vilja något i teorin, man måste också ha resurser för att kunna uppnå det önskade resultatet och sen skall man också genomföra det man planerat i praktiken.

Besser brukar beskriva det som ”Vilja, Kunna, Genomföra” eller ”Mål + Resurser = Resultat”… men också…

”Det gäller att alltid förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande (vilja…) och verklighet (resultat…)” något som Besser alltid tjatar om… (favorit i repris… 😊 )

Planning…

”Påfyllning 2024” började planeras redan i mitten av 2023 för att komplettera existerade Branscher och Bolag med inköp av fler Aktier i några utvalda bolag i ISK portföljen.

Inspirationen kommer från Industrivärdens årsstämma våren 2023 som visade hur enkelt det är att samla några av de bästa börsbolagen i varje bransch och sen låta de underliggande bolagens avkastning och utveckling styra Industrivärdens egen utveckling, avkastning och utdelning.

Besser gillar Industrivärdens investeringsstrategi och även de bolag som ingår i Industrivärlden. Då är det enkelt att kopiera och göra samma upplägg själv. De bolagen blir grunden till ”Påfyllning 2024”…

Totalt blir det de 8 underliggande ”Industribolagen” (som alla ingår i Industrivärden…) som läggs in i ”Påfyllning 2024”.

Självklart är alla underliggande bolag är också ”Stora, Stabila och Lönsamma” enligt mina egna krav och alla 8 bolagen ingår redan (bland många andra bolag i olika antal…) i ISK portföljen.

De bolag och aktier som ingår i ”Påfyllning 2024” är… Volvo B, Sandvik, Essity B, SHB A, SCA B, Ericsson B, Skanska B och Alleima B.

Eftersom alla bolag redan finns i min planerade ISK portfölj (Mål, Planning…), så blir ”Påfyllning 2024” bara ett extra kapitaltillskott (Resurs, Preparation…) för att lite snabbare bli fullinvesterad (Resultat, Performance…) i just de här 8 ”Industrivärdenbolagen”.

De antal aktier som saknas (saknades 1 januari 2024…) för att de åtta bolagen skall bli ”fullinvesterade” och nå ”planerat antal” (dvs ”Mätbart” i SMART…) är…

Volvo B: 670 st, Sandvik: 1.200 st, Essity B: 1.430 st, SHB A: 600 st, SCA B: 1.030 st, Ericsson B: 700 st, Skanska B: 1.190 st, Alleima B: 1.020 st

Totalt blir det 7.840 nya aktier i 8 bolag (cirka 1.000 aktier per bolag…) som skall inköpas och det planeras att ta cirka 3 till 4 år (cirka 2.500 aktier per år…) att genomföra.

Men det blir också parallellt kompletterade inköp av övriga bolag och aktier som redan finns i mina aktieportföljer under den tiden. ”Påfyllning 2024” är ingen omöjlig uppgift med den kommer att kräva extra resurser.

(Totalt saknades det (1/1 2024…) 21.110 planerade aktier i mina 2 aktieportföljer och det kommer antagligen att ta 4 till 5 år innan båda aktieportföljerna är fullinvesterade. Bara som info.)

En till av Bessers käpphästar…

Besser brukar alltid framhålla att man inte behöver kunna något om aktier för att bli en framgångsrik aktieinvesterare. Det gäller bara att veta vem man tar rygg på…

Besser har aldrig gjort några finans- eller värdeanalyser av de här åtta bolagen, jag har heller aldrig läst några årsredovisningar eller kvartalsrapporter och jag kollar aldrig på aktiekurser eller börslistor. Jag har ingen aning om vilket ”värde” eller vilket ”pris” de här 8 bolagen har.

Värde och pris spelar ingen roll när jag gör ett urval av aktier.

Besser gillar Fredrik Lundberg och om Fredrik gillar och väljer ut de här bolagen så räcker det för mig. Jag behöver aldrig göra någon egen analys för den analysen har Fredrik redan gjort, och just Fredrik Lundberg är en (av få…??) aktieinvesterare som är snäppet bättre än Besser på just aktieinvesteringar… 😊

(Besser försöker alltid delta i de flesta Årsstämmor där Fredrik också deltar, om inte annat för att få förstahandsinfo (!!) om det som sägs. Att få direktinfo från årsstämmor och styrelse, och inte via media rekommenderas starkt av Besser…)

Familjen Wallenberg är en annan av Bessers favoriter. Det gäller inte bara investmentbolaget Investor AB, men Besser gillar även alla underliggande bolag som ingår i Investor AB (och FAM…!!) Självklart har Besser även de flesta bolag som ingår i Investor och FAM i sina två aktieportföljer.

Även Jacob och Marcus Wallenberg är antagligen bättre på både bolagsanalys och aktieinvesteringar än många andra ”smarta” aktieinvesterare. Det tror i alla fall Besser… 😊

”3P” kan också beskrivas som Urval, Kapital, Inköp och där är det viktigt att man gör ett klokt Urval innan man offrar sitt Kapital och verkligen genomför Inköp av aktierna. Något att fundera över…

Preparation…

Det Investeringskapital som planeras att behövas blir cirka 1.400 tkr (180 kr i snitt x 7.840 aktier) för inköp av de nya aktierna. Det kommer att bli tufft att få fram 400 tkr extra per år framöver, men jag räknar med att bara mina utdelningar kommer att ligga på en bra bit över det beloppet de kommande åren.

De nya aktierna finansieras delvis genom att alla utdelningarna återinvesteras till nya aktieinköp.

”Att kunna finansiera inköp av nya aktier med återinvestering av utdelningarna är bara en av många fördelar med att vara utdelningsinvesterare” som Besser brukar framhålla…

Performance…

Alla inköp av aktier dokumenteras löpande per bolag och kommer att genomföras med regelbundna inköp första veckan i varje kvartal från och med januari 2024.

(De första inköpen i ”Påfyllning 2024” har redan genomförts under första veckan i Q1, 2024 tillsammans med övriga regelbundna inköp…).

Hur kommer det att gå för ”Påfyllning 2024”?? Det vet vi inte men det blir en avstämning varje halvår för att verifiera att planerade inköp också genomförts i praktiken.

Till slut…

Till slut blir det ett citat från Fredrik Lundberg i en (av hans sällsynta…) intervju(er) från Dagens Industri från den 23 februari i år om ”investera i aktier”.

Frågan gällde när och hur man skall köpa aktier…  

”Ett råd man kan ge är att om man investerar kontinuerligt med ett långsiktigt perspektiv i bra bolag så visar historien att man får en god avkastning.”

Ganska självklart för Besser som kör samma strategi sen många år tillbaka. Det kan också nämnas att bara under februari 2024 så har Industrivärden och Lundbergs bl.a. köpt följande aktier… 1.800.000 SCA, 2.200.000 Sandvik, 1.200.000 Volvo och 2.672.000 Alleima. Helt andra volymer men samma bolag som Besser köper… 😊

Slutsats…

Det blev mycket ”Basics” i början för att förklara hur Besser tänker när det gäller ”Aktier och investeringar”. Ni har säkert hört det förut men nu blev det förhoppningsvis en nyttig repetition.

Att planera och sätta mål i teorin är inte svårt. Det som också behövs är resurser för att kunna genomföra och få ett resultat i praktiken. Gäller för alla Bessers aktieinvesteringar… 😊

Det kommer att bli inspirerande och spännande att se utvecklingen och följa upp inköpen av allt fler aktier under de närmaste åren trots att Besser nu 2024 har ett mindre (bara cirka 30 %…) aktivt investeringskapital jämfört med tidigare år. Men samtidigt ökar utdelningarna som återinvesteras så nettoeffekten blir antagligen en halvering av aktivt investeringskapital 2024 jämfört med 2023. Totalt räknar jag med inköp av cirka 5 till 6.000 nya (redan planerade…!!) aktier per år framöver till mina två aktieportföljer.

Det blir en avstämning varje halvår och första resultatet blir avstämningen i början av juli 2024. ”Vi får väl se hur det går” säger Besser som vanligt…  😊

Besser

Återbesök hos tre Folkaktier…

För ett drygt halvår sen (9 juni 2023) skrev Besser ett inlägg om våra ”Folkaktier”* dvs de 10 bolag som har flest svenska aktieägare. Nu är det dags att göra en uppföljning av tre av de bolagen för att se hur både kursutveckling och antalet aktieägare förändrats. Men först några tankar om Bessers syn på några ”olika typer av bolag”. (För Besser är det självklart att det finns olika kvalitet även på de större börsbolagen…)

*… De tio Folkaktierna var, med antalet svenska ägare i fallande ordning: Investor, Telia, Ericsson, Volvo, Swedbank, SEB, SBB, SAS, SSAB och H&M. Det här är inte specifika värdet av aktier utan det totala antal svenska aktieägare som bolagen har utan uppdelning på olika aktieslag.

Det här inlägget blev så komplext och svårförståeligt att ni kan hoppa över det redan från början. Besser skriver mest långa, svåra och udda inlägg och lämnar inga garantier på att ni förstår det som skrivs nedan. Bara för info… 😊

Skräpbolag, Halvdåliga bolag, Halvbra bolag och Kvalitetsbolag….

De flesta börsnoterade bolag kan i princip delas upp i fyra enkla kategorier. Det är Skräpbolag, som mest går med förlust och där aktiekursen tillfälligt kan vara uppblåst men förr eller senare så spricker börsbubblan. Det kan också vara Halvdåliga bolag som ibland gör vinst men som mest är misskötta bolag där aktiekurs och värde långsiktigt sjunker allt lägre. Det finns också Halvbra bolag som gör regelbundna vinster men som också gör många tabbar och ibland gör stora förluster på dåliga investeringar. Sen finns det Kvalitetsbolag som nästan alltid har en stark och långsiktig huvudägare. De är mest stora och stabila bolag sen lång tid och de har ofta en globalt marknadsledande position med hög lönsamhet.

Om vi bara ser på Folkaktierna, de 10 mest ägda aktierna (bolagen…) i Sverige, så finns alla fyra typerna av bolag representerade.

Om vi börjar med Skräpbolag så har vi både SBB och SAS som misskötta och olönsamma skräpbolag. Den typen av bolag skall man alltid undvika. När bubblan spricker går aktiekursen snabbt neråt. De bolagen slutar mest med konkurs, utspädning, avnotering eller som ”zombiebolag”.

När det gäller Halvdåliga bolag så finns Telia med i den kategorin. Det är bolag som fortfarande är lönsamma men där marknadsandelen faller och med en företagsledning som inte får kostnader under kontroll eller får försäljningen att öka. Halvdåliga bolag hankar sig fram under åren men man väntar fortfarande på en eventuell vändningen med ny styrelse, ny VD och ny företagsledning.

För Halvbra bolag så är situationen lite bättre, typiska bolag är SSAB och Ericsson. Det är ofta stora bolag men där styrelse, VD och företagsledningen fattar för många dåliga beslut. Det påverkar allt från långsiktig lönsamhet till effektivitet i organisationen. Halvbra bolag kan alltid bli bättre men det kräver ofta både mer tid, bättre organisation och ny VD.

Sen finns det också Kvalitetsbolag och några typiska sådana är Investor, SEB och Volvo. Det är bolag som alla är stora, stabila och lönsamma och ofta marknadsledande inom sin bransch. Kvalitetsbolag fortsätter att växa med hög lönsamhet, både organiskt och med förvärv, ofta med stabila och ökande utdelningar år efter år.

Folkaktier & Aktieägare…

Besser gjorde också ett inlägg (25 aug 2023) med en uppföljning av hur Folkaktiernas Aktieägare hanterar sin aktiehandel och fördelar sig mellan ”vanliga banker” och ”näthandel”, (dvs Avanza och Nordnet). Frågan blir nu… Hur har det gått för ett stort antal aktieägare som satsade på några av Folkaktierna?

Besser väljer ut 3 bolag som är bland de 10 bolagen (dvs Folkaktierna…) och kollar speciellt på hur kursutvecklingen och antalet aktieägare förändrats under de senaste åren.

Två skräpbolag och ett halvbra…

De tre utvalda bolagen är SBB, SAS och SSAB och de är alla ”typiska Avanza bolag” eller kanske ”Näthandelsaktier”. (vad nu det innebär…) För Besser är det bolag vars aktieägare mest finns bland Avanzas och Nordnet’s kunder som kanske är lite mer oerfarna, lite mer kortsiktiga och lite mer riskbenägna. Det är bara en gissning från Besser men ändå en ganska säker och kvalificerad gissning… 😊

Men man kan också se på kursutvecklingen för att förstå lite mer. Notera att de här bolagen inte är några nya, små och udda förhoppningsbolag utan riktigt ”stora och etablerade börsbolag” med minst 200.000 aktieägare som alla är och har varit noterade på OMXS Large Cap under många år. Här kommer lite mer info…

Antal aktieägare hos Avanza och Nordnet…

Om vi tar en ögonblicksbild från den 25 augusti 2023 så får vi lite grundfakta* att börja med.

*… Varken Avanza eller Nordnet sparar sina kunddata (offentligt…) och då går det inte att se hur förändringar i aktieägandet utvecklas över tiden. Besser har sparat egna data från just den här dagen…

De tre bolagen SBB, SAS och SSAB hade den 25 augusti …

SBB (B + D aktier) hade (193.916 + 30.936 =) 224.852 aktieägare hos Avanza, och (20.419 + 3.544 =) 11.963 aktieägare hos Nordnet. Totalt cirka 236.800 aktieägare hos Näthandeln.

SAS (En stamaktie) hade 92.312 aktieägare hos Avanza, och 7.213 aktieägare hos Nordnet. Totalt cirka 99.500 aktieägare hos Näthandeln. (Resten av aktieägarna bl.a. i Norge och Danmark)

SSAB (B + A aktier) hade (107.570 + 23.911 =) 131.481 aktieägare hos Avanza, och (16.634 + 3.411 =) 10.045 aktieägare hos Nordnet. Totalt cirka 141.500 aktieägare hos Näthandeln. (Flera aktieägare även i Finland)

Totalt blir det cirka 477.800 aktieägare i tre bolag hos Avanza och Nordnet den 25 augusti 2023.

Självklart har några av Avanzas och Nordnet’s kunder aktier i flera aktieslag och bolag så det är inte drygt 475.000 unika kunder men det är ändå ganska fantastisk att det finns nästan en halv miljon aktieägare till de 3 bolagen bara hos 2 näthandlare. Det säger något om både Avanza och Nordnet, deras kunder och om hur kunderna är som aktieägare. Något att fundera över…

Avanza och Nordnet…

Avanza är helt dominerande på nätbaserad aktiehandeln i Sverige. Besser har tidigare år kollat att cirka 75 % av all näthandel (antal transaktioner…) sker hos Avanza. Det betyder antagligen att Avanza också dominerar med cirka 75 % av antalet näthandlande kunder i Sverige och Besser gissar också att 99 % av Avanzas kunder är svenska privatpersoner.

För Nordnet är den geografiska fördelningen av kunder svårare att bedöma. Nordnet har bara cirka 24 % av den svenska näthandeln men är största näthandlare i både Norge, Danmark och Finland.

En enkel gissning blir att 50 % av Nordnet´s kunder är svenska aktieägare baserat på den nordiska marknadens storlek (Sverige har 40 % av Nordens befolkningsunderlag) och privat aktiesparande i allmänhet (svensk dominans av enskilt aktieägande i Norden). Det blir en grov approximering men ger ändå en bra bild av hur ”nätbolagens” aktieägare fördelar sig.

Antal aktieägare den 1 februari 2024…

Om vi ser på motsvarande värden för 1 februari 2024, som bara är drygt 5 månader senare så ser vi följande siffror…

SBB hade totalt cirka 216.000 svenska aktieägare hos näthandeln. Det blir bara minus 20.800 aktieägare (8.8 %), och det verkar inte som att SBBs finansproblem under hösten 2023 påverkar aktieägarna. Besser gissar dock att slutet närmar sig för SBBs verksamhet någon gång under 2024.

SAS hade totalt cirka 85.300 svenska aktieägare hos näthandeln. Det blir lite mer, minus 14.200 aktieägare (14.3 %) och då vet vi ganska säkert att SAS aktievärde går mot noll under Q2, 2024 när aktien avnoteras.

SSAB hade totalt cirka 139.800 svenska aktieägare hos näthandeln och även där har antalet aktieägare minskat med 1.700 aktieägare (1.2 %). Kommer SSAB att bli en vinnare i framtiden? Det vet vi inte men Besser önskar alla nya (och gamla…) aktieägare i SSAB lycka till för framtiden.

Antal aktieägare totalt…

Om vi ser generellt på de 3 bolagens aktieägare så kan vi hämta följande info från respektive bolags hemsida där alla siffror är uppdaterade för 31 januari 2024. Notera att de här är bolagens officiella siffror över sina respektive aktieägare. Så här beskriver t.ex. SAS sina data…

“Source: Monitor by Modular Finance. Compiled and processed data from various sources, including Euroclear, Morningstar and the Swedish Financial Supervisory Authority (Finansinspektionen). The verification date may vary for certain shareholders.”

När vi ser på SBB så fanns det totalt 227.604 aktieägare, varav 224.337 svenska aktieägare, och de representerade 81.9 % av kapitalet och 91.5 % av rösterna.

Om vi ser på SAS så finns det fortfarande totalt 207.880 aktieägare med bara 117.737 svenska aktieägare. Det fanns också 66.093 danska, 20.463 norska aktieägare och 1.450 finska aktieägare. SAS är verkligen ett skandinaviskt bolag även aktieägarmässigt.

För SSAB så fanns det totalt 252.907 aktieägare varav 194.120 svenska och 54.991 finska aktieägare.

Totalt för de tre bolagen så fanns det 536.194 svenska aktieägare i slutet av januari 2024.

Svenska aktieägare hos näthandeln för 3 Folkaktier…

Om vi kombinerar siffrorna ovan hos de 3 näthandelsbolagen så får vi följande värden…

SBB hade totalt cirka 216.000 svenska aktieägare hos näthandeln och det fanns totalt 224.337 svenska aktieägare. Det blir drygt 96 % av totala antalet svenska aktieägare.

SAS hade totalt cirka 85.300 svenska aktieägare hos näthandeln och det fanns totalt 117.737 svenska aktieägare. Det blir drygt 72 % av totala antalet svenska aktieägare.

SSAB hade totalt cirka 139.800 svenska aktieägare hos näthandeln och det fanns totalt 194.120 svenska aktieägare. Det blir drygt 72 % av totala antalet svenska aktieägare.

Det Besser vill visa med ovanstående resonemang är att ”vissa bolag” (t.ex. SBB, SAS och SSAB…) helt domineras av Avanza och Nordnet svenska kunder som (enligt Besser…) är både mer kortsiktiga och mer riskbenägna än andra svenska aktieinvesterare (t.ex. kunder i svenska storbanker…)

Många nya och oerfarna ”aktieinvesterare” (som vill ha stora och snabba värdeökningar och upprepade reavinster…) tror på den gamla börsmyten att ”större risk ger större avkastning”*.

Så är det inte ens i teorin och självklart inte i verkligheten. Vi får lite mer fakta nedan…

*… ”Större risk kan ge större avkastning” är den korrekta teoretiska beskrivningen av ”Risk & Reward”…

Kursutvecklingen för 3 Folkaktier…

Hur ser kursutvecklingen ut för de 3 bolagen (B-aktier…) under de senaste 2 åren? Vi gör en koll på Nasdaq kurslistor…

Den 1 januari 2022 låg aktiekursen på följande vården (avrundat, EOD) för de tre bolagen…

SBB: 66.40 kr, SAS: 1.276 kr, SSAB: 45.61 kr,

Den 1 januari 2023 låg aktiekursen på följande värden…

SBB: 17.40 (minus 74 %), SAS: 0.459 (minus 64 %), SSAB: 54.20 (plus 19 %)

Den 1 februari 2024 låg aktiekursen på följande värden (och utvecklig de senaste drygt 2 åren…)

SBB: 4.64 (minus 73 %), SAS: 0.0168 (minus 96 %), SSAB: 79.82 (plus 47 %)

För de två ”skräpbolagen” (dvs SBB och SAS…) blev det stora förluster på bara 2 år. För SBB: minus 93 %, och för SAS: minus 98 %. Det ser det inte bättre ut i framtiden heller. (dagens understatement nr 1…).

För SSAB blev det en kursökning med plus 75 % under samma period och frågan blir då hur det går för SSAB framöver? Det vet inte Besser och jag är inte heller intresserad av den utvecklingen.

Besser har ett ”planerat urval av aktier” i sina aktieportföljer och där finns inte SSAB med. Jag planerar inte heller att investera i SSAB i framtiden oberoende av bolagets utveckling av värde och aktiekurs. Att begränsa sina framtida aktieinvesteringar (dvs att ha ett ”planerat urval”…) gör att det blir färre aktiebekymmer. Enligt Besser… 😊

Risk & Reward….

Det vi kan konstatera är att kursutvecklingen varit fantastiskt dålig för två av bolagen. De två skräpbolagen SBB och SAS har gjort stora kursförluster de senaste två åren, och alla de aktieägare hos Avanza och Nordnet (och alla andra…) som tog en stor risk med två av de här ”Folkaktierna” har också förlorat både kapital, värde och avkastning.

För ett av bolagen, SSAB blev det en bra kursutveckling (plus 75 %) och det visar att även ”halvbra bolag” kan bli en bra investering om man går in på rätt inköpskurs. Men långsiktigt är SSAB fortfarande ett osäkert kort enligt Besser.

Eller som Besser brukar säga… ”Hög risk ger ofta stora förluster”. En erfarenhet i praktiken. Det gäller inte alltid, men ganska ofta. Något att fundera på…??

Kapital & Avkastning…

Men det är inte bara avkastningen som riskeras om man köper skräpbolag. Har man lagt in större delen av sitt investeringskapital i den här typen av aktier så riskerar man också kapitalförluster. Även om man så småningom inser verkligheten och säljer av aktierna, så har man också förlorat möjligheten att börja om med sitt ursprungliga investeringskapital.

Att förlora värdet av investeringskapital är mycket värre än att förlora avkastning på kapitalet. Tag varning…!!

Warren Buffett uttrycker det så här…  ”Rule No.1 is “Never lose money”. Rule No.2 is ”Never forget Rule No. 1”. Även det något att fundera över…

Teori & Praktik…

När det gäller aktier i skräpbolag där aktiekursen (efter en hypad aktietopp…) börjar gå neråt så är det fortfarande många aktieägare som inte vill sälja av sina aktier. Det gäller både SAS och SBB som vi ser ovan (dvs antal aktieägare som är kvar den 1 februari 2024…).

Det är mest rädslan att ta en förlust och hoppet att kursen skall vända som gör att många aktieägare inte säljer av aktier även när kursen går ner under lång tid. Det finns alltid de som tror att ”snart väder det”.

”Har man inte sålt några aktier har man heller inte gjort någon förlust” eller hur, och då finns alltid möjligheten kvar att göra en bra vinst. Men det gäller bara i teorin…

”Även för spekulation i skräpaktier gäller det att förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” som Besser alltid tjatar om.

En annan variant som Besser gillar är… ” “In theory there is no difference between theory and practice – In practice there is” Yogi Berra (favorit i repris…)

Det är också den stora skillnaden mellan teori (önsketänkande…??) och praktik (verklighet…!!) när det gäller skräpaktier och investeringar som visar sig här. Något att verkligen fundera över tycker Besser..

Slutsats…

”Alla stora bolag är inte bra bolag, även om de platsar på OMXS Large Cap”. Ganska självklar tycker Besser. Men det som är lite förvånade är att det under årens lopp funnits så många ”skräpbolag” även på OMXS LC. SBB och SAS är bara några sådana bolag under de senaste åren.

Chansar man på stora och snabba värdeökningar eller vinster och dessutom lägger in större delen av investeringskapitalet i några få bolag så riskerar man inte bara avkastningen utan också själva investeringskapitalet. En risk som kanske inte är helt självklar för alla som ”spekulerar i aktier”.

Även när det gäller ”Risk & Reward” så gäller det att förstå ”Den stora skillnaden mellan önsketecknade och verklighet”. ”High Risk” ger mycket sällan ”High Reward”. Det som kan hända med ”High Risk” är i stället ”You could lose the capital you Invested”. Något att tänka på…

Det som gäller för alla aktieinvesteringar är att helst inte göra mindre (eller större…) värdeförluster på enskilda ”aktieinvesteringar”, men att aldrig göra sådana kapitalförluster att värdet på hela aktieportföljen riskeras att förloras. Det är därför som just riskbegränsning är så viktigt för alla seriösa aktieinvesterare. Eller som Besser också brukar säga…

” First priority is return of capital, second priority is return on capital”

Det som (enligt Besser…) också utmärker ”aktieinvesteringar” är den stora skillnaden mellan teori och praktik. Det räcker inte med teoretisk kunskap för att bli framgångsrik med aktier, det krävs också praktisk erfarenhet. Men det behöver inte vara egen erfarenhet, det är både enklare och billigare att dra lärdom av andras erfarenhet. För aktieinvesteringar gäller att man bör studera mer av” Lessons learned” än att inspireras av de fåtaliga framgångshistorierna.

Eller som Jack Bogle uttrycker det… ” Learn every day, but especially from the experiences of others. It´s cheaper” ( John C Bogle), även det en ”favorit i repris”.

Besser

IPO & Nyemissioner…

Det var två inlägg i början av 2023 där Besser gjorde några ”kvalificerade gissningar” om utvecklingen för IPO och Nyemissioner som inspirerat det här inlägget. Nu är det början av 2024 och det kan vara intressant att se hur utfallet blev.

Önsketänkande, Gissningar, Verklighet….

Har Besser gissat rätt (igen…!!)?? Vad är egentligen ”kvalificerade gissningar”?

Även när det gäller ”gissningar” gäller det att ”förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” som Besser alltid tjatar om. Men det som också gäller för gissningar om framtiden är att man kan se resultatet och hur utfallet blev i verkligheten när ”framtiden” redan är här.

Och ”framtiden” kan vara allt från några minuter (trading…) några månader (spekulation…) till flera år (investeringar…). När man vet vad utfallet blev (i verkligheten…) så blir det också en enkelt test av hur bra gissningarna var från början, och kanske framför allt hur bra den personen (som gjorde gissningarna…) var på att förutsäga resultatet. Något att fundera över…

Besser anser att han kan en hel del om finansbranschen, och en talang är just ”gissningar” om vad som kan hända när man går in i finansbranschen, t.ex med aktieinvesteringar.

(Det som krävs för att vara framgångsrik med ”gissningar” är främst erfarenhet men också en kombination av ”kunskap, erfarenhet och analytisk förmåga”.  De tre delarna har en avgörande betydelse för slutresultatet. Bara som info… 😊 )

IPO utvecklingen 2023…

I ett inlägg den 17 februari 2023 (för nästan ett år sen…) så kollade Besser på kursutvecklingen för några IPO cirka 6 månader efter börsintroduktionen. Nu gör vi om experimentet och kollar på alla svenska IPO (38 bolag…) från 2022 och ser hur kursutvecklingen har varit fram till 31 december 2023.

Det var alltså 38 svenska aktiebolag som börsnoterades under 2022 och där aktierna har handlats på svensk börs eller marknadsplats sen dess.

Det blir notering av aktiekurser från max 2 år till minst 1 år på svensk börs för de 38 bolagen. Så frågan blir då… Hur har det gått för alla ”IPO bolag” från 2022??

Om man skall tro på Affärsvärldens ”IPO Guide” (och det kan man enligt Besser…) så visar aktiekurserna den 31 december 2023 att 27 av de 38 bolagen (dvs 71 %) ligger på minus (från minus 1 % till minus 98 %) och bara 8 bolag (21 %) ligger på plus. Övriga 3 bolag (8 %) avbröt sin IPO och blev aldrig ens börsnoterade bolag under 2022.

Av de 27 bolag som ligger på minus så är det hela 19 bolag (52 % av antal genomförda IPO…) med sämre utveckling än minus 50 %.

 Av de 8 bolag som ligger på plus är det är 2 bolag som ligger på plus 100 % eller mer, 3 bolag som ligger mellan 91 % och 60 %, och 3 bolag som ligger på plus 21 % eller lägre.

Om vi sammanfattar kursutvecklingen för IPOs under 2022 så är det en ganska dyster läsning. Över hälften av bolagen (> 50 %) förlorade mer hälften (> 50 %) av aktiekursen bara under det dryga första året (eller max andra året…).

Visst var det ovanligt många IPO under 2022, med utfallet på kursutvecklingen var ändå ganska typisk. När vi ser bakåt i tiden så är det nästan varje år som mer än hälften av IPO som förlorar 50 % eller mer av ”värdet”, eller rättare sagt aktiekursen…

Ni vet väl att det är stor skillnad mellan aktiekurs och värde…??

“Price is what you pay. Value is what you get” som Warren Buffett brukar säga…(favorit i repris….)

Förhoppningsbolag…??

Besser är alltid skeptisk till små, nya förhoppningsbolag och rekommenderar att man helt undviker den typen av bolag. Hälften är rena finansbedrägerier redan från början och i de flesta andra bolag drivs styrelsen, VD och företagsledningen av girighet, inkompetens eller orealistiskt önsketänkande.

”Små, osäkra, oseriösa och olönsamma förhoppningsbolag är ofta dåliga aktieinvesteringar” säger Besser…  (dagens understatement... 😊 )

Men också… ”Aktiebedrägerier och halvkriminella bluffbolag är alltid dåliga aktieinvesteringar” som Besser ofta påpekat. Något att fundera över igen…??

Lite mer IPO kunskap…

Det som kanske inte alla ”vanliga aktieinvesterare” vet (men läser man den här bloggen så har man bättre koll på läget… 😊 ) är att aktiekursen för en IPO är hyfsat ”manipulerad” under de första månaderna efter börsnoteringen.

Det finansbolag som garanterar kapital, finansiering och genomför IPO åt kundbolaget (dvs det bolag so skall börsnoteras…) kallas allmänt för ”Underwriter” och de tar bra betalt för sina tjänster. Normalt tar man 4 till 5 % av emissionskapitalet för en större IPO (cirka 100 mkr eller mer) eller upp till 20 % av mindre IPO. (Det finns flera ”smarta” finansbolag som fixar upprepade IPO på småbörserna…)

I den tjänsten ingår också ofta att (som ”Market Maker”…) stödja kursutvecklingen med likviditetsgarantier under IPO bolagets första månader på börsen, så att aktiekursen inte går under noteringskursen. Alla IPO avtal är helt individuella men kursstödet brukar sträcka sig till 3 eller 4 månader (och ibland upp till 6 månader…) efter börsnoteringen. Här är orsaken till att nästan alla IPO har en bra start på börsen, oberoende av vilket bolag eller vilken börs det är frågan om.

Så här beskrivs Market Maker i wikipedia.org…

“A Market Maker or liquidity provider is a company or an individual that quotes both a buy and a sell price in a tradable asset held in inventory, hoping to make a profit on the bid–ask spread, or turn.[1] The benefit to the firm is that it makes money from doing so; the benefit to the market is that this helps limit price variation (volatility) by setting a limited trading price range for the assets being traded.”

Här är också anledningen till att man måste vänta minst 6 månader innan man kan bedöma kursutvecklingen för en IPO för det är först då som ”marknaden” (”Mr Market”…) sätter ”riktiga aktiekurser”. Något att också fundera över…

Bara för info så blev det bara 4 svenska IPO under 2023 jämfört med 38 under 2022. En ganska typisk beskrivning av börsåret 2023 tycker Besser. Hitintills har det blivit 0 IPO för 2024 och Besser gissar att det blir max 20 IPO under hela 2024. Vi får väl se hur det går, säger Besser som vanligt…

Nyemissioner 2023…

I ett inlägg den 17 mars 2023 (också för nästan ett år sen…) lovade Besser att redovisa utfallet av nyemissioner för helår 2023 i årsavstämningen. Där fanns det tyvärr inte med men här kommer resultatet….

Det jag då skrev var… ”När vi nu ett år senare (dvs i mars 2023…) ser på helåret 2022 så blev det hela 468* nyemissioner bland bolagen på småbörserna förra året”…och…

” Hur många nyemissioner blir det totalt 2023? Det vet vi inte eller hur? Men Besser gissar att det blir fler än 200, fler än 400 och fler än 2022… Vi får väl se hur det går. Tag varning säger Besser…”…och…

” Totalt finns det 756 bolag (på 4 småbörser…) som alla är små och osäkra men där de flesta också är olönsamma, oseriösa och oetiska enligt Besser.  Hur många nyemissioner blir det av 756 möjliga småbolag? Vi får väl se resultatet i januari 2024…”

Nu är det februari 2024 och resultatet för 2023 är klart. Det blev ganska dystert. Besser hade helt rätt igen!! Det blev tyvärr hela 495 nyemissioner under 2023 på 4 svenska småbörser (First North (246), Nasdaq OMXS SC (71), NGM SME (79) och Spotlight (99))

När räntan fortsatte uppåt under 2023 (styrräntan låg på 4.00 % redan den 27 september 2023…) så fanns det mindre kapital att spendera på nya aktier och chansningar på börsen.

Vi vet inte 1) hur stora de 495 nyemissionerna var, 2) hur mycket kapital de bolagen verkligen lyckades få in från varje nyemission och 3) hur många aktieägare som deltog, men Besser gissar att det var flera hundra tusen svenskar som bara under 2023 fortsatte att förlora allt mer av sitt sparkapital på upprepade nyemissioner i små och olönsamma förhoppningsbolag.

Ganska dystert tycker Besser. Tyvärr är också många av dessa ”aktiesparare” äldre och godtrogna svenskar som bättre skulle behöva sitt sparkapital till extra pension, andra och bättre ”investeringar” eller viktigare och angelägnare utgifter. Tag varning säger Besser…

Lönsamma IPO och nyemissioner…??

Finns det inga lönsamma, riskbegränsade och positiva IPO och nyemissioner? Självklart finns det även sådana. Kanske är det de många tidigare positiva och lönsamma IPO och nyemissioner som gjort att oerfarna ”aktieinvesterare” också tror att alla nya bolag på börsen skall bli framgångsrika och att alla nyemissioner ger ett högre bolagsvärde. Så är det tyvärr inte som vi ser ovan…

(Men som vi såg ovan så går aktiekursen upp för alla IPO bolag under de första månaderna. Det är det som Market Maker får betalt för, men när den tjänsten inte längre finns så brukar aktiekursen dyka ordentligt. Tag varning…)

Men vilka IPO och nyemissioner blir framgångsrika? Svaret är helt beroende av vilka som står bakom det nya börsbolaget (IPO…) och varför ett bolag behöver extra kapital (nyemission…).

Även Besser har varit med om några IPO och en nyemission. (Ganska fantastiskt, det skulle man inte kunna tro efter alla blogginlägg och även texten ovan...)

Det hela är ganska enkelt. Besser investerar som ni vet bara i Stora, Stabila och Lönsamma bolag och när den typen av bolag gör en IPO är det (alltid…??) lönsamt att delta. 

Vi kan ta två exempel (av fyra bolag i Bessers aktieportföljer…) på IPO från de senaste åren där Besser gått in med mer kapital redan från början.

Dels SCA som knoppar av Essity, som gör en IPO 15 juni 2017 till kursen 245 kr. Idag ligger aktiekursen på 244 kr (- 0.4 %), och Essity ger en utdelning för 2024 på 7.75 kr. (Besser har aktier i både SCA och Essity, men var inte med på Essity IPO.)

Dels Atlas Copco som knoppar av Epiroc, som gör en IPO 18 juni 2018 till kursen 80 kr. Idag ligger aktiekursen på 164 kr (+ 105 %), och Epiroc ger en utdelning för 2024 på 3.80 kr. (Besser har aktier i både Atlas Copco och Epiroc och var med från början på Epiroc IPO. I dag finns det 1.300 aktier av 2.000 planerade aktier i Epiroc i Bessers ISK portfölj.)

Dels Investor som knoppar av EQT som gör en IPO den 24 sept 2019 till kursen 87 kr. Idag ligger aktiekursen på 283 kr (+ 225 %) och EQT ger även en utdelning för 2024 på 3.40 kr. (Besser har aktier i både Investor och EQT men var tyvärr inte med på EQT IPO.)

Dels Sandvik som knoppar av Alleima som gör en IPO den 31 aug 2022 till kursen 42.80 kr. Idag ligger aktiekursen på 69 kr (+ 62 %) och Alleima ger en utdelning för 2024 på 2.00 kr (Besser har aktier i både Sandvik och Alleima och var med från början i Alleima IPO. Det finns 2.170 inköpta aktier av 3.000 planerade aktier i Alleima i Bessers ISK portfölj.

Även nyemissioner kan vara lönsamma beroende av varför och vilka som gör nyemissionen.

Besser har bara varit med om en nyemission och det var Axfood som 2021 köpte en av sina större konkurrenter (Bergendalhs Food…) och gjorde en företrädesemission den 5 till 23 maj 2022 till kursen 215 kr. Idag ligger aktiekursen på 283 kr (+ 32 %) och Axfood ger även en utdelning för 2024 på 8.50 kr. Besser har 300 inköpta aktier i Axfood av 500 planerade aktier.)

”Preffar och D-aktier”….

Besser kan också komplettera ovanstående info om IPO och Nyemissioner med ”Preffar och D-aktier” som också är något som Besser varnar för. Det finns många typer av aktier förutom vanliga stamaktier (dvs A- och B-aktier) och de bör man akta sig för enligt Besser. Här kommer några enkla frågor…

Första frågan blir då… Vad är en preferensaktie? Svaret i wikipedia.org är….

”Preferensaktie är en aktie som vid utdelning och likvidation har företrädesrätt framför andra aktier, exempelvis stamaktier.”

Det vi ser här är att ett bolag kan ge ut en separat aktieserie (preferensaktier…) förutom obligatoriska stamaktier för att få in ytterligare kapital från (både nya och existerande stam-) aktieägarna. För att göra det attraktivt för blivande aktieägare så får preferensaktierna bättre villkor men ofta sämre rösträtt. En preferensaktie har också flera inlösningsvillkor som gör att bolaget kan använda aktierna som kortsiktigt kapitaltillskott och därefter göra en (tvingande…) inlösen

Den andra frågan blir… Vad är en D-aktie? Svaret får vi från Marcus Hernhag (Privata Affärer och hernhag.se)

”D-aktier påminner om preferensaktier då de har hög och fast aktieutdelning. D-aktier innebär högre risk då de är stamaktier och därmed har sämre företräde till utdelning jämfört preffarna. D-aktierna har dessutom ingen inlösenkurs utan evig löptid. Det gör att de är räntekänsligare.”

Den tredje och viktigaste frågan blir… Varför vill ett bolag ge ut Preferens eller D-aktier? Svaret är att bolaget behöver mer kapital, och följdfrågan blir… Varför då?

Varför får bolaget inte in mer kapital från sin vanliga verksamhet? (ingen lönsamhet…?) Varför lånar bolaget inte upp mer kapital i banken? (banken ger inga fler lån…?) Varför går inte grundarna in med mer kapital? (vill inte riskera sina egna pengar…?) Varför tar bolaget inte in mer kapital med företagsobligationer? (ingen vill teckna obligationerna…?).

De enda som kanske (??) är villiga att sätta in mer kapital i bolaget är existerande (och nya…?) aktieägare som får ett så bra erbjudande och villkor (framtida höga utdelningar…?) att de nappar på betet, sväljer hela kroken och går in med mer kapital och tecknar flera nya aktier.

En fjärde fråga blir då… Är Preferensaktier och D-akter bra aktieinvesteringar? Vi får delar av svaret när vi ser på aktieutvecklingen i verkligheten…

Preffar och D-aktier i verkligheten…

När vi kollar på stockholmsbörsen så finns det inte så många ”Preffar och D-aktier” på börslistorna.

På OMXS LC finns det 2 preferensaktier (Corem, NP3) och 4 D-aktier (Corem, Fastpartn, Sagax, SBB). Alla bolag är i fastighetsbranschen, bara det en stor varning.

Om vi går vidare och kollar hur kursutvecklingen varit under tiden 1 januari 2022 tills idag (1 februari 2024), dvs senaste drygt 2 åren, så ser vi följande kursutveckling för de 6 aktierna…

Corem Pref: minus 35 %, NP3 Pref: minus 23 %, Corem D: minus 40 %, Fastpartner D: minus 30 %, Sagax D: minus 15 % och SBB D: minus 83 %.

Det fantastiska är att alla 6 aktierna (med “bättre villkor och hög utdelning”…) förlorat ordentligt i aktiekurser de senaste två åren. Problemen i fastighetsbranschen är självklart en del av svaret, men framför allt är det en fråga om hög skuldsättning och låg lönsamhet för just de här fyra bolagen som get ut Preff- och D-aktierna.

Som Besser ser det så behöver ”bra bolag” inte få in extra kapitaltillskott med Preferensaktier eller D-aktier. Den typen av aktier och bolag skall man undvika och även fastighetsbranschen bör man vara försiktig med. (dagens andra understatement… 😊 )

Det som också är ganska fantastiskt är att alla andra branscher och alla andra bolag på OMXS Large Cap saknar både preferensaktier och D-aktier. Något att fundera över, igen… 😊

Slutsats…

Det fantastiska med negativa IPOs och nyemissioner är att de ofta går ”hand i hand”. Många förhoppningsbolag börjar sin börsnotering som en hypad IPO (med stark ”Market Maker” i början…) men sen börjar nedförsbacken med upprepade nyemissioner till dess att aktieägarna efter några år tröttnar och tappar intresset för bolaget (den verkliga ”Mr Market” kommer in på slutet…)

Slutet för många av förhoppningsbolagen är att bli ett ”Zombiebolag” där bolagets verksamhet helt avstannar när inget intresse finns för aktierna. Ingen vill köpa aktier (ingen framtid för bolaget…) och ingen vill sälja aktier (ingen förlust för aktieägaren…).

Men alla förhoppningsbolag klarar inte ens av att leva vidare som ”Zombiebolag” och då blir slutet en helt vanlig konkurs. När bolaget inte kan betala sina löpande utgifter (räntor, amorteringar, löner…) så återstår bara att bolaget försätts i konkurs (av långivare, banker, anställda…) Enligt Bolagsverket så avregistreras cirka 30.000 bolag varje år och de flesta (80 % ??) som rena konkurser.

Även preferensaktier och D-akter är något man bör undvika enligt Besser. Om bolaget inte kan få kapital från andra än sina (godtrogna och lättlurade…??) aktieägare så är det något fundamentalt fel på bolaget. Då bör man inte heller investera i bolagets stamaktier och kanske också undvika övriga bolag i den branschen. (Understatement igen…)

Men alla IPO och nyemissioner (företrädesemissioner…) är inte negativa. Det gäller som vanligt att veta vad man gör och veta vilka bolag och aktier man bör investera i. Besser investerar bara i Stora, Stabila och Lönsamma bolag och då är både IPOs och nyemissioner (ofta…) långsiktigt lönsamma.

Ganska enkelt och självklart tycker Besser… 😊

Besser

Att byta ut aktieägare…??

Kan ett bolag verkligen välja att byta ut sina aktieägare? Har man som aktieägare i ett Aktiebolag inte skydd för sina investeringar och sina aktier enligt Aktiebolagslagen?

Det här verkar vara två ganska udda frågor för de flesta som är ”aktieintresserade och aktieinvesterare” och det gäller även för Besser.

Men de här frågorna har varit aktuella sen länge (och blir det även framöver…) så Besser försöker som vanligt analysera ”vad som har hänt och vad som kan hända”, dvs ”verklighet och gissningar” som Besser ofta tjatar om.

Om man kan analysera det som har hänt och dra rätt slutsatser av den verkligheten så får man ny kunskap och erfarenhet som gör det lättare att bedöma vad som kan hända i framtiden och därmed mer träffsäkra gissningar. Det gäller speciellt för ”investeringar och aktier”, men ”kunskap och erfarenhet är viktigt för nästan allt man gör här i världen”. Ganska självklart tycker Besser… 😊

Kan ett bolag verkligen byta ut sina aktieägare?

Svaret på den frågan är ett solklart JA. Kanske lite förvånande för de flesta som ”investerar i aktier” och även Besser har aldrig tänkt i de här banorna förut, men nu har det blivit en aktuell fråga för flera bolag. Dags för lite analys…

Hur gör bolaget då? Det första man måste förstå är ”fundamental semantik” som Besser skrivit om tidigare. Första frågan blir då, Vad är ett bolag (dvs ”Aktiebolag”…)?

Svaret är ganska enkelt. Ett aktiebolag definieras av Aktiebolagslagen (2005:551)*. Där står allt man behöver veta om svenska aktiebolag, något som Besser påpekat under många år. Den lagen (som är ganska kort, enkel och lättläst…) bör man åtminstone läst igenom någon gång om man är en ”seriös aktieinvesterare”. Läs & Lär som Besser brukar säga…

Liten utvikning…

(*… Det är därför ”aktier” bara finns i Sverige, för Sverige är det enda landet i världen som har sina lagar skrivna på svenska. I alla andra länder finns det andra varianter av ”andelar” men de är inte ”aktier” och de har (ofta…) helt andra regler och lagar som avgör hur man kan hantera de olika ”andelarna”. Det problematiska är att man nästan alltid översätter ”utländska andelar” till ”aktier” i svenska texter även om de inte är just svenska ”aktier”. (Vet ni skillnaden mellan Equities, Stocks and Shares…?? Något att kolla upp…??))

Det blir en liten varning till de som handlar ”andelar” utanför Sverige. Men det mest fantastiska är att det även på svenska börser finns den typen av ”andelar” som inte lyder under svensk lag. Kan lätt bli en (negativ…) överraskning om man har otur, även om man köpt andelarna (”aktierna”) i Sverige. Vilket hänt förut…!!

För att klargöra…, att bolaget har 1) ett svenskt namn, 2) har många svenska ”andelsägare”, 3) har ett stort och fint kontor i Sverige, 4) är noterat på svensk aktiebörs och 5) håller sin ”årsstämma” i Sverige, betyder inte att bolaget är ett svenskt ”aktiebolag (AB)” och då gäller inte heller den svenska aktiebolagslagen (2005:551). Ganska oväntat och fantastiskt…!!

Hur vet man att ett bolag är ett svenskt ”aktiebolag”?? Det som krävs är att bolaget är registrerat hos Bolagsverket som aktiebolag och att bolaget har ordet ”aktiebolag” eller förkortningen ”AB” i namnet. Det finns cirka 640.000 svenska aktiebolag registrerade men bara drygt 1.000 aktiebolag som är publika (publ) och som kan handlas av allmänheten på av Finansinspektionen godkänd ”börs eller marknadsplats”. Det visar sig också att det bolag som ofta kallas ”Investor” inte heller heter ”Investor” utan ”Investor AB (publ)”. Bara för info… 😊 )

För ett svenskt aktiebolag (AB) gäller…

Men om man bryter ner aktiebolagslagen lite mer så kännetecknas ett (svenskt, publikt…) aktiebolag av en Styrelse (som ”styr” bolaget…), en Verkställande Direktör (VD) som ”verkställer” styrelsens styrning och av en Årsstämma (en gång per år…) där aktieägarna beslutar och ”bestämmer” över bolagets större frågor och även formellt väljer styrelse. Alla aktieägare kan närvara (men många avstår…) och får rösta (efter antal röster…) på frågor av större betydelse för Bolaget.

Det är alltså styrelsen som styr bolaget, VD som genomför styrningen och årsstämman som (mest formellt…) tar de avgörande besluten och väljer styrelse. Närvarande aktieägare (eller i vissa fall även poströster…) kan rösta enligt den röstviktning som varje aktie har. (För svenska aktiebolag får maximal röstviktning vara från 1 till 10 röster för bolagets stamaktier…).

Här ser vi också hur viktigt det är att bolaget har starka och kloka huvudägare som utser (och väljer…) en styrelse som har både kompetens och integritet. Annars är det lätt hänt att VD tar över och även styr bolaget. Det är ganska vanligt fenomen och det brukar inte sluta så bra. Under åren har vi sett många bolag som ”gått ner sig” i både värde och aktiekurser när huvudägare och styrelsen inte tagit sitt ansvar.

(Eller när det är kortsiktiga aktiefonder (med ”kvartalsmaximering” som huvudintresse…) som är de största aktieägarna. Då kan vad som helst hända med både värde och aktiekurs. Tag varning…)

Senaste typexempel är väl Kinnevik där huvudägaren familjen Stenbeck (huvudägarna, det finns flera syskon och andra i släkten som inte tagit sitt ansvar för bolaget…) numera inte ens sitter med styrelsens nomineringskommitté.

Det betyder att Kinneviks VD och företagsledning de senaste åren haft fria händer att driva en lekstuga med onoterade förhoppningsbolag utan kontroll eller begränsningar. (Ni kan väl kolla Kinneviks aktiekurs de senaste åren för att se hur det har gått…)

(Men Besser måste ändå försvara Christina Stenbeck. Hon gick in som styrelseordförande i Kinnevik 2007 i ett mycket svårt läge och var ordförande under 11 år fram till 2016. Där och då gjorde hon ett mycket bra jobb och Besser var imponerad vid de tillfällen jag hade förmånen att lyssna på hennes presentationer…)

Disclosure: Besser har 2.000 planerade aktier i Kinnevik i sin Depå portfölj, varav 1.670 är inköpta den senaste tiden med GAV 130 kr. Bara som info…

Allt det här kokar ner till att om styrelsen, VD och/eller huvudägarna vill ”byta ut” större delen av aktieägarna på en extra årsstämma så är det ganska enkelt. Här kommer några exempel…

Fyra bolag med ”nya aktieägare”…

Det blir en genomgång av fyra bolag som valt ”att byta ut sina aktieägare”. Det blir två stora och välkända bolag (SAS och Viaplay), ett för Besser helt okänt bolag (Axkid) och ett bolag som Besser studerat i detalj under många år (”Förhoppningar AB”).

Om vi börjar med SAS så har bolaget haft nedförsbacke med dålig lönsamhet och minskade aktiekurser sen många år, men den 1 september 2023 varnade t.o.m. SAS VD för att aktien skulle komma att bli värdelös. Antalet svenska aktieägare var då 137.700 (varav 99.400 fanns hos Avanza och Nordnet…) och aktiekursen låg på 37 öre. Sen kom resultatet av kapitalanskaffningsprocessen där SAS den 3 oktober officiellt meddelade att aktien verkligen kommer att bli värdelös när den avnoteras under Q2, 2024. Kursen föll brant från cirka 30 öre till cirka 3 öre, och på den nivån ligger den även i dag. (aktiekurs 18 jan 2024: 2.43 öre). SAS har idag fortfarande drygt 91.000 svenska aktieägare (drygt 80.000 hos Avanza och drygt 11.900 hos Nordnet).

(Bara för info så låg SAS aktiekurs på… 5.25 kr (jan 2018), 3.90 kr (jan 2020), 1.40 kr (jan 2022) och 0.51 kr (jan 2023) och slutligen 0.025 kr den 1 jan 2024. En ganska fantastisk kursutveckling de senaste 6 åren, minus 99.5 %…)

Det som gör att SAS kan byta ut sina aktieägare är den nya ”kapitaliseringen” med kraftig utspädning av antalet aktier och värde genom både skuldomvandling till aktier och riktade nyemissioner. Det finns inget värde kvar för de ursprungliga aktieägarna och när aktien avnoteras så kan man inte heller handla med SAS aktien på börsen, oberoende till vilken aktiekurs den eventuellt skulle kunna ha. Aktien blir värdelös och alla nuvarande aktieägare blir helt utbytta.

När vi fortsätter med Viaplay så är det nästan samma historia där. Kostnaderna rusar med dyra och oförmånliga sportavtal, dyra egenproduktioner, ökade räntor och valutakurser och intäkterna minskar med färre, mer priskänsliga kunder och stora, mer aggressiva konkurrenter.

Det fanns ingen lönsamhet kvar för bolagets nuvarande verksamhet, som tidigare styrelse och VD var ansvariga för. Brist på kompetens helt enkelt…

Även här är det nytt kapital som behövs och det får man inte från privata aktieägare. Det blir två nya huvudägare som tillsammans med några av långivarna som går in med mer kapital i riktade nyemissioner och tar över bolaget. Utspädningen för existerande privata aktieägare blir 98 % men det förutsätter också att man går med på en företrädesemission till oförmånliga villkor.

Resultatet för nuvarande aktieägare blir att man bara kommer att äga 2 % av bolaget trots att man tvingas gå in med nytt eget kapital i en företrädesemission. Det blir förlust av både kapital och nästan allt aktievärde när de existerade aktieägarna blir utbytta.

(Om nuvarande aktieägare inte betalar sin del av företrädesemissionen så äger man 0 % av värdet för då har Viaplay gått i konkurs. Det blir ett tufft beslut för många privata aktieägare när den extra bolagsstämman 10 januari 2024 beslutade helt enligt planerna…)

Tredje bolaget är Axkid, ett bolag som Besser inte vet något om men där ”aktieingenjören” skrev ett långt inlägg för ett tag sen. Här kommer ett nytt (men vanligt…!!) fenomen in, nämligen att styrelsen, VD och insiders främst vill gynna sina egna privata intressen jämfört med övriga aktieägares.

Det är numera ganska enkelt att ”snacka ner” en aktie genom uttalanden i media (både affärsmedia och sociala media…) och också genom negativa kvartalsrapporter och årsredovisningar. Om styrelsen vill att aktiekursen skall gå ner och att bolaget blir ”oattraktivt” för börsen och nuvarande övriga, privata aktieägare så är det ganska enkelt att fixa.

En vanlig metod är att styrelsen förvarnar om att bolaget går dåligt och sämre än förväntat (vinstvarnar…) och att det behövs flera stora och upprepade nyemissioner för framtida produkt- och marknadsutveckling. Samtidigt visar bolaget sämre resultat än väntat i löpande redovisningar. Styrelsen kan då, när aktiekursen gått ner till lämplig nivå, ge ett utköpserbjudande av alla aktier (tillsammans med en extern partner för finansiering…). Gärna efter att ytterligare några negativa kvartalsrapporter eller årsredovisningar publicerats.

De flesta privata aktieägare med tidigare erfarenheter av nyemissioner och begränsat eget investeringskapital kommer då att nappa på det erbjudandet. Det kan det även bli tvångsinlösen (till ofördelaktiga villkor…) efter skiljedom om man har otur. Men bolaget Axkid lever vidare, nu med nya aktieägare och en fungerande produktion och lönsam försäljning av de tidigare (till höga kostnader…) utvecklade produkterna.

Besser vet inte hur just ”fallet Axkid” genomförts men det som bli tydligt är att både integritet, oberoende och vanlig hederlighet är viktiga egenskaper när man skall investera i bolag på börsen. Det gäller självklart både bolagets styrelse, VD och ägare men även den handelsplats eller aktiebörs där bolaget handlas. Det vi lärt oss av Bessers tidigare inlägg är att vi inte kan ta det här för givet, varken för enskilda förhoppningsbolag eller för småbörserna.

”Investigate before investing” gäller fortfarande för både bolag, huvudägare och styrelse. Något som Besser ofta påpekat…

Fjärde bolaget är Förhoppningar AB som Besser följt under många år och där Besser också har ”inside information”. Bolaget startade redan 2014, gjorde en IPO i december 2019 men har under alla år aldrig haft någon försäljning eller några intäkter att tala om. Men det har hela tiden varit ”full verksamhet” (dvs administration och produktutveckling…) med dyr och fin styrelse (bolaget är ju börsnoterat…), högavlönad VD, dyr administration och många dyra IT utvecklare som anställda.

De första 5 åren var det de ursprungliga aktieägarna (av onoterade aktier…) som betalade den växande verksamheten med upprepade nyemissioner, men deras kapital och investeringsvilja tog snabbt slut efter några år. Efter IPO med många nya aktieägare blev det en liten kurstopp under 2020 där även flera ”externa investerargrupper” gick in med riktade emissioner till höga aktiekurser och bolaget fick en ordentlig kassa att leva vidare på. Men med fortsatta höga avbränningar och fortfarande låga (nästan inga…) intäkter så börjar också det kapitalet nu att ta slut.

I dag (18 jan 2024) har aktiekursen gått ner drygt 95 % mot IPO kursen, men styrelsen lyckades ändå i november 2023 hitta ytterligare en ”extern investerargrupp” som med 50 % rabatt mot dåvarande aktiekurs var villiga att gå in med 2 miljoner i nytt kapital i en riktad nyemission.

(Efter planerad extra bolagsstämma i januari 2024 med utbetalning februari 2024. Det fantastiska är att aktiekursen inte kommer att gå ner under tiden fram till extra bolagsstämma, oberoende av vad privata aktieägare köper och säljer sina aktier för. ”Förhoppningar AB” har köpt en ”likviditetsgaranti” från Pareto Securities för 10 tkr per månad för att de skall se till att aktien har ”likviditet” med ”stabila aktiekurser”. Ganska fantastiskt …)

Bolagets ”burn rate” är nu nere på 1.5 miljoner per månad och likvida medel var 3 miljoner den 30 september 2023 enligt senaste kvartalsrapporten. Ni kan själva räkna hur det slutar…

Kvar finns bara 1.300 privata aktieägare hos Avanza och Nordnet (men även Avanza, SEB och Nordnet med sina pensionsförsäkringar finns med bland de 10 största aktieägarna…), och Förhoppningar AB går mot en ganska säker konkurs under 2024. Då är 100 % av aktievärdet borta för alla aktieägare, även för alla ”externa investerargrupper”. Ganska dystert….

Hur gör man rent formellt…?

För att ett bolag skall få in mer kapital från en extern finansiering så krävs att bolaget gör en riktad nyemission (där nuvarande aktieägare inte kan eller får delta…) och att den nyemissionen godkänns på en extra bolagsstämma (där nuvarande aktieägare kan och får rösta…). Hur gör man då rent formellt?

Styrelsen kallar till en extra bolagsstämma enligt de villkor som finns i bolagsordningen, vanligtvis mellan 6 veckor och 4 veckor innan planerat datum för stämman. Den extra bolagsstämman hålls ofta på en udda tid (vardagar…) och på ett fint advokatkontor (där advokatfirman till dyra kostnader hanterar alla formalia…) där man inte förväntar sig närvaro av allt för många ”vanliga” aktieägare.

Självklart finns alla de aktieägare som vill få till nyemissionen på plats och det krävs två tredjedelars (2/3) majoritet för att förslaget skall gå igenom. Men den majoriteten gäller bara för de närvarande aktieägarna och för avgivna röster. I de flesta fall är det bara en formalitet när de flesta ”vanliga” aktieägare inte har tid eller lust att delta i extrastämman och redan gett upp engagemanget i bolaget.

Kompetens och Integritet…

Det som är den gemensamma nämnaren i de här 4 fallen är att ett bolag (dvs ett aktiebolag…) behöver huvudägare, styrelse, VD och företagsledning som alla har både kompetens och integritet om man som privat aktieinvesterare skall investera sitt sparkapital i bolagets aktier.

Det spelar ingen roll hur stort bolaget är eller vilken typ av verksamhet som bolaget driver. Det som krävs är kompetens att få lönsamhet från verksamheten och integritet att gynna alla aktieägare lika.

(Bara som info så säger Aktiebolagslagen att aktieutdelningar skall fördelas lika på alla stamaktier oberoende av röstetal. Det är därför som B-aktier får samma utdelning som A-aktier även om de har olika röstetal. (För preferensaktier, D-aktier och andra aktieslag så gäller dock andra regler…)

Det som är svårt för de flesta privata aktieinvesterare är att bedöma just de här två egenskaperna hos ett stort antal personer som alla påverkar bolagets verksamhet och aktievärde. Det finns många fallgropar (dvs individer…) att se upp med. Därför är en egen ”bakgrundsanalys” av kompetens och integritet för varje person bakom bolaget så viktigt för att kunna bedöma företagets framtida utveckling.

(Besser har tidigare sysslat med både personliga ”bakgrundsanalyser” och bolags ”due dilligens” och det kräver både tid och resurser. Just därför avstår Besser från att investera i ”okända personer och okända bolag”. Något att fundera över även för andra aktieinvesterare…??)

Vad kan vi lära här…?

Om vi ser på de 4 bolagen ovan så var det primärt bristande kompetens som gjorde att SAS och Viaplay behövde extra kapitaltillskott. Om man har höga och fasta kostnader men små och osäkra intäkter med löpande förluster, så kommer bolaget förr eller senare att kräva ett (större…) kapitaltillskott från sina aktieägare. Och om nuvarande aktieägare inte kan erbjuda det kapitalet så kommer bolaget att byta ut sina gamla aktieägare till några nya som kan gå in med det kapital som behövs.

(Notera att det inte finns någon garanti att SAS eller Viaplay kommer att överleva trots nya kapitaltillskott. Även de nya aktieägarna tar en stor risk enligt Besser…)

Det vi kan lära oss här är att även stora och välkända bolag behöver visa löpande positiva resultat av verksamheten med lönsamhet och även ha starka balansräkningar.

När vi ser på Axkid och Förhoppningar AB så var det mer av bristande integritet hos flera individer inom bolaget där man ville gynna några intressenter jämfört med existerande aktieägare.

För Axkid så lät man existerande aktieägare betala bolagets uppbyggnad och produktutveckling med upprepade nyemissioner under flera år, men när produktionen, försäljningen och lönsamheten äntligen tar fart så vill styrelsen och några insiders själva ta över ägandet.

Med lite hjälp av manipulativ redovisning och en extern finansiär så kan VD och företagsledningen gå ut med en uppköpserbjudande som också rekommenderas av styrelsen!! Får man tillräckligt många aktieägare att anta uppköpserbjudandet kan man sen gå vidare med tvångsinlösen av kvarvarande aktier, och då har bolaget helt bytt ut sina gamla aktieägare.

För Förhoppningar AB var situationen lite annorlunda. Även här startade verksamheten för många år sen och aktieägarna bidrog under de första åren med upprepade nyemissioner. När aktieägarnas kapital och tålamod tog slut så lyckades bolaget att få in mer kapital från flera externa ”investerargrupper” med ännu mer utspädning som resultat.

Bolagets problem var (affärsmodellen och…) att försäljningen aldrig tog fart men att styrelse, VD, företagsledningen och alla anställda under alla år levde gott på det kapital som kom in från både interna företrädesemissioner och externa riktade nyemissioner. Det var höga löner, bonusar och arvoden till alla varje år trots att bolaget aldrig sålde några produkter. Vid den senaste kapitalanskaffningen hade kvarvarande aktieägare förlorat drygt 95 % av värdet bara räknat från IPO december 2019 och bolaget har i praktiken då bytt ut sina ursprungliga aktieägare.

Slutsats…

Det finns inte så mycket mer att säga. Besser rekommenderar att man inte investerar i ”okända bolag”. Ganska självklart enligt Besser…

Vill man verkligen gå in med eget investeringskapital i ett bolag så bör man inte bara utvärdera bolaget i sig utan också de personer som står bakom bolaget. För bolaget gäller det allt från affärsidé och produktkvalitet till framtida marknadsutveckling och möjliga konkurrenter. För VD och styrelsen gäller det självklart att man kollar upp referenser och gör en personlig bakgrundsanalys av alla inblandade personer.

Det som står i kvartalsrapporter och årsredovisningar (både text och siffror…) är ofta inget att lita på. Med några ”smarta bokslutsdispositioner” (både lagliga och olagliga…(!!)) kan bolaget visa vilka resultat som helst… 😊

Självklart vill VD och styrelse framställa bolaget så positivt som möjligt i både text och siffror (gäller även de största bolagen på Large Cap…) men i några fall (ganska många…!!) för småbolagen är det mesta bara ruffel, båg och bedrägerier. Där finns det anledning till att själv göra en noggrann analys innan man går in med eget investeringskapital. Tag varning säger Besser…

(Självklart har Besser aldrig någonsin investerat i de 4 ovan nämnda bolagen eller i något annat liknade bolag. Bara för info…)

När det gäller ”Förhoppningar AB” så var det en grupp ”externa investerare” som i oktober 2020 gick in med 60 miljoner i en riktad nyemission efter att ha fått en kortare presentation (några timmar med OH plus lunch…) av VD och styrelsen. Inte ett spår av egen analys eller kontroll. Även de 60 miljonerna är borta sen länge. Ganska fantastiskt tycker Besser… 😊

Besser

Årsavstämning 2023

Det blir som vanligt en kortare avstämning för investeringsåret 2023. Dels en avstämning av den svenska börsens utveckling och dels av Bessers egna aktieinvesteringar under året.

Men det blir också diverse uppföljningar av inlägg under året och självklart också några kloka ord och goda råd som vanligt… 😊

Stockholmsbörsens utveckling…

Stockholmsbörsen började året på med OMXSPI på 781 den 1 januari och det blev en liten bubbla direkt som toppade på 886 den 2 februari. Det blir en uppgång med plus 13,4 % på bara 4 veckor. En stark början på året.

Senare blev det en liten dipp till 794 den 23 mars. Det blir en nedgång med minus drygt 10 % på bara 7 veckor. Det vi ser här är att börsen kan vara ganska volatil, men det visste vi väl redan. Det blev lite mer normala siffror under våren. Från april till juni så pendlade OMXSPI mellan 824 och 861, dvs ingen större förändring under resten av första halvåret.

Andra halvåret började på 843 den 3 juli och år 2023 slutade med en uppgång till 904 den 31 december. Det blev en relativt jämn och svag nedgång under sommar och höst ner till 812 den 12 oktober men med kriget i Israel blev det en ordentlig dipp ner till 753 den 27 oktober. Det blir minus drygt 7 % på bara 2 veckor.

Under resten av året blev det sen en ordentlig uppgång. Från de 27 oktober gick OMXSPI upp med fantastiska 20 % till 904 på bara två månader.

Åter kan vi se hur volatil Stockholmsbörsen är och hur kraftigt börsen reagerar på makrohändelser och inte bara på individuella bolagshändelser. Det vi ser igen är att den gamla ”tumregeln” för stora svenska börsbolag fortfarande gäller. ”Cirka 90 % av aktiekurserna beror av makrohändelser och bara 10 % på enskilda bolagshändelser”

Det blev alltså ingen större börsnedgång under 2023 vilket många (inkl Besser…) gissade i slutet av 2022. Men med 2 oväntade börsdippar (på drygt 10 % resp 7 %...) så kan vi lära oss att det lönar sig att ha ett extra investeringskapital redo när det blir ”bra pris på bra aktier”. Något som Besser alltid tjatar om (som Besser ofta, inte alltid, gör själv… 😊 ).

Till sist…

År 2023 avslutades med två mindre men uppmärksammade händelser. Bloggen ”40procent20år” på blogspot.com gick i graven den 20 december. ”4020” (George Bol) startade bloggen redan runt 2010 (och var årets bloggare 2014 enligt z2036…) men hade inte skrivit några inlägg sen 2016. Även den ”stillastående” bloggen drog upp till 2.000 besökare per vecka det senaste åren och den var en bra samlingsplats för intresserade utdelningsinvesterare. Vila i frid ”40procent20år” och tack för många kloka ord, goda råd och bra länkar säger Besser.

Den 29 december meddelade Georg Bol att han också säljer hela sin verksamhet i ”Börsdata” till Modular Finance (med bl.a. börsanalyser från Holdings…) med han fortsätter att driva Börsdata, nu som delägare i Modular Finance.

Besser önskar George lycka till även om just Besser (som ”fokuserad utdelningsinvesterare”…) inte är intresserad av Börsdata eller ”värde, vinster eller aktiekurser”

Den andra händelsen var att Besser uppmärksammades som årets bloggare 2023 av både z2036 (Stefan Thelenius) och Lars (kompetenta och mångårig bloggkommentator). Besser tackar allra ödmjukast för utnämningen 2023 från två så kunniga, erfarna och kompetenta personer som Stefan och Lars, och fortsätter med fler inlägg under 2024. De som följer bloggen vet vad som väntar. Mest svåra, jobbiga och långa texter om aktieinvesteringar och aktieutdelningar, men kanske också några nyttiga och användbara “kloka ord och goda råd“… 😊

Vad händer med börsen 2024…?

Hur går börsen 2024? Det vet vi inte eller hur? Men Besser gissar att det blir en relativt stabil och positiv utveckling på stockholmsbörsen även 2024. Det finns mycket fritt kapital i värden och den svenska kronan kommer fortfarande att vara undervärderad. Det betyder att många utländska (och svenska…) pensionsfonder kommer att fortsätta att investera på OMXS även under 2024.

(Ni vet väl att cirka 38 % av börsens samlade aktievärde ägs av utländska investerare, mest är det US, EU och GB pensionsfonder. Svenska finansbolag (banker, fondbolag, investment mm) äger cirka 29 % och svenska privatpersoner (”Hushåll” enligt SCB…(inkl privat ägda aktier av bl.a. Stefan Persson, Jacob och Marcus Wallenberg och Fredrik Lundberg)….) bara äger 12 % av svenska börsens (och andra marknadsplatsers…) samlade aktievärde.

Det som är viktigast för kursutvecklingen för större bolag på Stockholmsbörsen är vad utländska pensionsfonder och finansbranschen tycker, tänker och gör, och där är makrohändelser alltid viktigast. De höga topparna och djupa dipparna på svenska börsen är mest beroende på internationella makrohändelser)

Bessers aktieportföljers utveckling…

Kortfattat kan man säga att 2023 utvecklade sig som planerat med inköp av allt fler aktier i flera bolag och allt större (absolut…) avkastning från mina aktier i form av utdelningar. Inga större överraskningar med andra ord.

Men för 2023 (och för 2024, 2025…!!) blir också den relativa avkastningen (efter skatt…) allt viktigare. Anledningen är den ökande räntenivån och därmed ökande skatten på ISK-kontot. (Se tidigare inlägg, ”ISK skatt, några pedagogiska räkneexempel” från 6 okt 2023).

Under augusti 2023 så delades Bessers fyra aktieportföljer upp i en ISK portfölj och en Depå portfölj. (Se inlägg ”Avkastning, Risker, Skatter” från 8 sept 2023.)

Här kommer lite mer info för 2023 från Resultaträkning och Balansräkning för de två aktieportföljerna…

Resultaträkningen…

Planning…  Besser har under 2023 ”omfördelat” sina aktieinvesteringar till två nya aktieportföljer. (Men jag har inte sålt några aktier, bara flyttat dem från en aktieportfölj till en annan. Besser kör strikt Buy & Hold och ”omviktar” eller säljer aldrig av några aktier. Bara som info…)

Dels finns ISK-portföljen för aktiva investeringar på ISK-kontot och sen Depå-portföljen för mer passiv förvaring av de branscher och bolag som har sämre avkastning i relation till risk och skatt. ISK portföljen är planerad för 66.500 aktier och Depå portföljen är planerad för 24.500 aktier. Totalt blir det 91.000 planerade aktier i 2 portföljer.

Preparation…  Sparande och annat kapital (bl.a. ränta och skatteåterbäring…) har under 2023 ökat passivt investeringskapital med 183 tkr. Alla aktieutdelningar (dvs realiserad avkastning…) har överförts till aktivt investeringskapital och återinvesteras i nya aktier.

Performance…  Mina aktieportföljer har utökats med fler aktier enligt plan. Totalt har 11.200 aktier inköpts i 22 bolag med 70 inköp. Avkastning 2023 i form av utdelningar blev 290 tkr.

Balansräkningen…

Som Tillgångar räknas bara antalet aktier och det finns inga Skulder i de två aktieportföljerna. Det betyder att Eget Kapital bara blir ett fiktivt värde utan mening.

I ISK portföljen finns det 49.570 aktier fördelade på 6 branscher och 22 bolag (varav 4 bolag fullinvesterade). I Depå portföljen finns det 20.320 aktier fördelade på 3 branscher med 11 bolag (varav 7 fullinvesterade).

Totalt finns (fanns det 1 jan 2024…) 69.890 aktier (av 91.000 planerade aktier…) där samtliga bolag och aktier är noterade på OMXS Large Cap.

(Idag (5 januari 2024) har redan fler nya aktier inköpts under första veckan i varje kvartal (dvs Q1,2024…), helt enligt mina vanliga planerade och regelbundna inköp. Men det har också blivit några lite mer speciella inköp (”Påfyllning 2024”…) och där kommer mer info i ett kommande inlägg.)

Mer än så behöver inte en avstämning innehålla. Men det är fortfarande viktigt att man verkligen håller koll på hur både Resultat och Balans utvecklas under året. Det är numera också viktigt att hålla koll på skatter på aktier och investeringar. Något som gäller speciellt för 2024 och 2025.

Vad händer med Bessers investeringar 2024?

Det vet vi inte, ”men man kan alltid gissa” som Besser brukar säga. För Besser kommer det aktiva investeringskapitalet att minska med cirka 65 % men utdelningarna kommer att öka cirka 10 %. Totalt betyder det att jag bara räknar med inköp av 5 till 6.000 nya aktier per år från 2024 och framåt. Det betyder också att det kommer att ta cirka 4 till 5 år till innan båda aktieportföljerna är fullinvesterade. Total saknas (saknades…) 21.110 aktier (några är lite ”högre prissatta” aktier…) så vi får väl se hur inköpen går under åren framöver.

ISK skatten 2024…

Det vi redan nu vet är att skatten på ISK konto (”ISK skatten”) för 2024 blir 1.086 %. Besser gissade redan hösten 2023 (inlägg ”ISK skatten, några…”) att schablonräntan skulle bli 4.15 % och att ”ISK skatten” då skulle bli 1.245 %.

Nu blev det inte så illa. Schablonräntan blev bara 3.62 % och den verkliga ISK skatten (på snittvärde, helår…) blir alltså 1.086 % för 2024.

Men ISK skatten är också en ”förmögenhetsskatt” som gäller för alla aktier som finns på ISK helår för 2024 på alla ISK konton. Den skatten kan också jämföras med den ”gamla förmögenhetsskatten” på 1.50 % som fanns före 2007.

Det vi lär oss här, är att ha aktier på ett ISK konto inte är så lönsamt som många aktieinvesterare trodde (fortfarande tror…??) när man valde att lägga sina aktier just där. Något att fundera på…!!

Två (nya…??) nyttiga begrepp 2023…

Det är två begrepp som har blivit populära under 2023, dels ”Ochkhams rakkniv” och dels ”Paretoprincipen”. Besser går igenom båda med kommentarer…

”Ochkhams rakkniv” beskriver att vid en observation av ett utfall med flera möjliga förklaringar, är den enklaste förklaringen också den troligaste. (”Go with the odds” som man säger i USA…) Det kan vi lära oss något av (!!) även när det gäller aktier och investeringar…. 😊

Om ett börsbolag har en lång historia av att vara lönsamt och innovativt och redan har en marknadsledande position med internationell försäljning så är det troligt att bolaget har kompetenta och långsiktiga huvudägare som gjort kloka och bra rekryteringar av styrelse, VD och företagsledning.

Den typen av bolag med lång historik har redan varit innovativa, lönsamma och framgångsrika sedan många år, och då är det också troligt att bolaget blir framgångsrikt även i framtiden. Det är också den typen av bolag som är ”stora, stabila och lönsamma” som Besser gillar och vill ha i sina aktieportföljer.

Även här kan man se den stora skillnaden mellan teori och praktik som Besser alltid tjatar om. I teorin vet vi inte vad som händer i framtiden, men i praktiken kan vi gissa utfallet (dvs vad som är troligt för bolag och aktier…) baserat på kunskap och tidigare erfarenhet. Självklart kommer inte alla bolag att lyckas. Just därför är det viktigt att det finns många bolag i portföljen där kanske några få misslyckas men alla andra bolag lyckas och blir framgångsrika i framtiden. Något att fundera över igen… 😊

”Paretoprincipen” är en matematisk fördelning som säger att 20 % av orsaken (insatsen…) ofta står för 80 % av verkan (resultatet…). Inom marknadsföring och försäljning brukar man ibland säga att de lönsammaste 20 % av produkterna står för 80 % av vinsten.

(Men om man inte har 100 % av produkterna (dvs ”rätt produktmix”…) så får man heller inte 80 % av vinsten från några få enskilda produkter. Det är produktmixen och prissättningen som gör att man får fler (lönsamma…!!) kunder över huvud taget. (Säger Besser som har lång erfarenhet av både marknadsföring och försäljning…)

För aktier och investeringar skulle man kunna översätta det till att 20 % av aktierna i en aktieportfölj står för 80 % av avkastningen. Stämmer det verkligen…?? (Ni kan kolla själva på era egna aktieportföljer…)

När Besser kollar på sina utdelningar för 2023 (resultatet, dvs utdelningarna…) och väljer den 20 % bästa aktierna (insats, dvs utdelning per aktie…) så ser vi att det inte stämmer alls.

Det fanns i snitt cirka 65.000 aktier i aktieportföljerna under 2023 och de aktierna gav totalt 290 tkr i utdelningar. De 13.000 bästa aktierna (dvs 20 %…) gav 106 tkr i utdelningar (dvs bara 37 %…).

Det vi kan lära oss här är att avkastningen från Bessers aktieportföljer är relativt ojämnt fördelad på branscher och bolag, men inte så ojämnt som 80/20 fördelning. De flesta bolagen i ISK portföljen ger bra utdelningar men flera bolag som ger sämre utdelningar ligger nu på Depå portföljen. Det är också därför som mina aktier nu är fördelade på ett A-lag (dvs ISK…) som gav 264 tkr och ett B-lag (dvs Depå…) som gav 26 tkr. Och då har vi inte ändå räknat med skatteeffekterna…

Två repriser…

År 2024 blir ett nytt investeringsår men det finns fortfarande ”gamla sanningar”… 😊 

Två av mina tidigare inlägg är så fundamentala och bra skrivna (dock inte skrivna av Besser…) att de kommer i repris under våren 2024.

Först blir det ”Rich Man, Poor Man” av Richard Russell skriven runt 1990 och sen ”De rikas hemlighet” av Claes Hemberg från 2015. Inläggen kommer under första halvåret, och även om ni (kanske…) läst inläggen förut så blir det en nyttig repetition 2024. ”Läs & Lär” som Besser brukar säga…

Två uppföljningar…

Det blir också två uppföljningar på tidigare inlägg. Besser är också intresserad av ”aktieägande i Sverige” och vartannat år blir det en analys av den årliga statistiken från Euroclear och SCB. Nu blir det två inlägg under våren om hur aktieägandet utvecklats under 2023. Något att se fram emot om man är ”aktieintresserad” på ett mer övergripande plan.

Besser kan redan nu förvarna om intressanta fynd (typ Bessers käpphästar…) i den kommande Euroclear rapporten för 2023 som kommer i slutet av Q1, 2024. Ni får väl gissa vad det är tillsvidare… 😊

Gissningar…!!

Besser gillar som ni vet (??) gissningar (inte prognoser, som bara försöker förutsäga ett resultat med algoritmer och sannolikhetsberäkningar…) och här finns det mycket att hämta även utanför området ”aktier och investeringar”.

Desto mer man vet (kunskap…) och desto mer man varit med om (erfarenhet…) inom ett ämnesområde desto bättre gissningar (”antaganden”…) kan man göra. Ganska självklart. Men då gäller det naturligtvis att man kan skilja på det man vill uppnå (önsketänkande…) och troligt utfall (verkligheten…)

Det här gäller speciellt för ”samhällsutvecklingen”. Det finns många (mest inom media och politik…) som har synpunkter på hur samhällsutvecklingen borde vara och som har ”lösningar på problemen”.

Men att tro att god vilja och politiska beslut skall lösa alla samhällsproblemen är bara naivt och dumt. Det som många inom media och politiker ägnar sig åt är mest teoretiska skrivbords lösningar, tyckande och önsketänkande som aldrig kommer att bli verklighet.

Politiska beslut kommer självklart att påverka framtidens samhälle (högre skatter o fler konstiga miljöavgifter, flera lagar o krångliga regler, högre kriminalitet o större otrygghet och allt mindre personlig frihet, dvs sämre livskvalitet för de flesta svenskar…) men det man själv kan styra över kan kompensera och motverka den utvecklingen.

Besser tror på möjligheter med ”eget ansvar” och då är ”finansiell frihet” en viktig del av de möjligheterna. Därför är eget, långsiktigt aktiesparande också viktigt för ett kunna få en bra livskvalitet även i framtiden… eller som Besser brukar säga…

”Bättre att vara pro-aktiv i dag med egna handlingar än att tvingas bli re-aktiv i morgon och låta livet styras av politiska beslut ”. (ett till av Bessers många kloka ord… 😊 )

Och även för samhällsutvecklingen så…  ”gäller det att alltid förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” (Besser igen, favorit i repris…)

Om vi även här tänker lite på Paretoprincipen och Samhällsutvecklingen så skulle man kanske kunna säga att för privatpersoner gäller att ”20 % av alla beslut och handlingar (egna insatser…) står för 80 % av utfallet här i livet (dvs livskvalitet…)”. Hur livet utvecklas framöver kan du till stor del påverka själv med egna beslut idag.

En nyttig övning är att försöka göra en egen bedömning av hur mycket ”egna beslut” har påverkat utfallet i livet så här långt. Hur mycket av det som redan hänt i livet är beroende av samhället, hur mycket är tur och hur mycket är ”skicklighet”? Något att fundera över igen…  😊

Eller som Warren Buffett uttrycker det… “You only have to do a very few things right in your life so long as you don’t do too many things wrong.” (favorit i repris, igen…)

Slutsats…

Årets börsutveckling var i huvudsak bra för flera branscher, främst de som gynnades av höga räntor (banker…) och låga svenska valutakurser (exportbolag som verkstad och skog…). Men det blev också tydligt att branscher med svaga balansräkningar och hög skuldsättning (riskkapital och fastigheter) tog mycket stryk. För många större och marknadsledande svenska exportbolag (stora, stabila och lönsamma…) blev 2023 också ett bra år.

De svenskar som blev årets förlorare var mest (yngre (??) och…) överbelånade privatpersoner i storstäderna (mest Stockholm…) som fick ökade boendekostnader när styrräntan och korta låneräntan höjdes under 2023. Enligt uppgifter i SVT så var det 72 % av de svenska hushållen bostadslån som omförhandlades under 2023. Det betyder att privata lån på drygt 3.500 miljarder kronor kommer att få (mycket…!!) högre räntor under 2024.

Men det faktumet har inte fullt ut trängt in på riktigt (och blivit verklighet…) för majoriteten av svenska låntagare. Besser gissar att 2024 blir det år då vi får se fler konkurser av små förhoppningsföretag, mindre privat konsumtion av produkter och tjänster och mer privat sparkapital till aktier och investeringar. Vilka branscher och företag som då gynnas eller drabbas får ni gissa själva…

Besser gissar också att samma branscher och i stort sett samma bolag som gynnades av höga räntor och försämrad valuta under 2023 också kommer att gynnas och vara lönsamma under 2024. Det är naturligtvis bara en gissning, ”vi får väl se hur det går 2024…” säger Besser som vanligt…

Även här så är det som händer 2024 en del av vad som är troligt för börsens bolag (rakkniven igen…). ”Go with the odds” och begränsa riskerna så blir 2024 antagligen ett bra investeringsår” tror Besser…

Därmed önskar Besser alla bloggläsare ett framgångsrikt investeringsår även 2024, främst när det gäller utdelningar, aktier och livet i övrigt. För Besser blir det en avstämning för första halvåret 2024 i början av juli. ”Då får vi se hur det gick…” …om ni orkar hänga med så länge… 😊 

Lycka till med (planerade…!!) investeringar och (realiserad…!!) avkastning även under 2024…!!

Besser

Vad hände med Viaplay?

Besser är som ni vet (??) intresserad av alla typer av aktier, bolag och investeringar, även ”förhoppningsbolag”. Själv skulle jag dock aldrig investera, spekulera, handla eller köpa aktier i den typen av bolag.

Men att studera vad som kan hända (gissningar…) och vad som sen också händer i verkligheten (fakta…) är grundläggande för att få mer kunskap och framför allt få mer erfarenhet i alla sammanhang. Det gäller speciellt för ”Aktier och Investeringar” där man med sitt aktiesparande riskerar att förlora både 1) avkastning och 2) kapital.

Att se hur gissningar (osäker framtid…) korrelerar mot fakta (dvs utfall i verkligheten…) ger förhoppningsvis erfarenheter som gör att framtida ”gissningar” blir mer relevanta, dvs man gör säkrare och bättre förutsägelser om vad som kan (och kommer att…) hända i framtiden.

Framtiden…??

Den grundläggande tanken när det gäller aktieinvesteringar och urval av aktier är trots allt att gissa vad som händer med bolaget och aktien i framtiden. Det spelar ingen roll vilken typ av avkastning man vill få ut av sina aktieinvesteringar (dvs Värdeökning, Reavinster eller Aktieutdelningar…), man vet aldrig vad som händer med bolag och aktier i framtiden.

Just därför är ”gissningar” så viktiga för att bli framgångsrik med aktier och investeringar. Och för att bli duktig på att ”gissa vad som händer i framtiden” behövs både analys, kunskap och erfarenhet. Men som tur är behövs det inte alltid egen erfarenhet, man kan också lära sig mycket av andra. (Som att läsa inlägg i den här bloggen… 😊 ). Eller som Jack Bogle uttryckte det…

” Learn every day, but especially from the experiences of others. It´s cheaper” (John C Bogle (1929 – 2019), Vanguard Group, favorit i repris av Besser…)

Så… Vad kan vi lära oss av Viaplay? Besser går kort igenom vad som hände med bolaget under de senaste åren…

Varning: Innehållet i det här inlägget kan upplevas som obehagligt för känsliga bloggläsare. Besser rekommenderar att ni hoppar över den här texten om ni äger (ägde…) aktier i Viaplay. Nu är ni varnade… 😊

Viaplays historia…

Viaplag Group AB (tidigare NENT Group AB) bildades 1 juli 2018 när MTG avknoppade TV- och studiodelen till ett eget bolag. Viaplay börsnoterades den 28 mars 2019 på OMXS Large Cap till IPO kursen 228 kr och påbörjade 2020 en internationell expansion. Bolaget bytte namn från NENT till Viaplay den 18 maj 2022

Idag består Viaplay av stremingtjänster, reklamfinansierad TV och radio, betal TV kanaler och produktionsbolaget Viaplay Studios. Viaplay är främst ett svenskt eller nordiskt mediabolag och det finns både lokala och större internationella konkurrenter.

Några lokala exempel är TV4 Media, C More och SvT men också internationella jättar som Netflix, HBO Nordic, Disney och Discovery. En mycket tuff marknad med flera stora och starka konkurrenter.

Problemen började när Viaplay våren 2020 beslutade att de skulle konkurrera med Netflix, HBO och andra streamingbolag med en internationell expansion. Viaplay expanderade till flera nya länder utanför Norden och skrev under 2020 på flera uppblåsta och överprisade sportkontrakt med kända sportligor.

Det började gå utför redan under hösten 2022, och i juni 2023 (i samband med Q1 rapporten…) kommer en ny VD in som skall reda upp problemen. Lite senare får man också en ny styrelseordförande, men Viaplay har redan för många och allvarliga svagheter. Den stora smällen kommer med Q3 rapporten fredagen den 1 december 2023 när hela korthuset rasar.

Kommentarer i media den 1 december 2023…

Efter att Q3 rapporten offentliggjorts på morgonen den 1 december (runt 07.00 i god tid innan börsen öppnade 09.00…) blev det många kommentarer i media under dagen. Här kommer några av dem…

Grunden till problemen var kända… ”Viaplay har 38 miljarder i fasta rättighetskostnader – i avtal skrivna i dollar och euro”… Får man då dessutom vikande intäkter blir det kärvt att driva bolaget framåt.

”Viaplay kollapsar idag på börsen efter nyheten att de ämnar ta in 4 mdr kr i en blandning av riktad nyemission och företrädare.”

Nytt kapital behövs och de två nyemissionernas villkor blir kända… ” Teckningskursen i båda emissionerna är 1 kr per aktie.”…  Viaplays slutkurs på OMXS fredag den 1 december blir 6.06 kr.

Viaplay vill även… ” skriva ned skulder motsvarande 2 miljarder kronor, varav 0,5 miljarder ska konverteras till aktier.”

Viaplay planerar också att… ”ändra och förlänga bank- och obligationsåtaganden om totalt 14,6 miljarder kronor.”

Men Afv skriver också… ”om emissionen inte fulltecknas eller om Viaplay inte lyckas säkra annan finansiering kan det bli fråga om en framtida insolvens.”…  Dvs bolaget riskerar att gå i konkurs.

Aktiekursen rasade och under fredagen 1 december betalades B-aktien från min 4.92 till max 6.25 med en slutkurs på 6.06 kr

Viaplays aktieägare…

Det är alltid intressant att kolla på antal och utveckling av antalet aktieägare, speciellt för bolag som har förhoppningar om en framtida stor och snabb expansion. Där blir ofta expansionen, både genom egen utveckling och expansion genom förvärv, viktigare än lönsamheten. Den grundläggande tanken är att lönsamheten och vinster (automatiskt…??) kommer lite senare när omsättningen har ökat ordentligt.

Det här betyder också att den typen av bolag får många nya aktieägare som gärna vill vara med på den resan när (eller helst innan…) både omsättning och vinster ökar som förhoppningsvis också ökar värdet på bolagets aktier.

Här kommer lite info från de två senaste årsredovisningarna…

Den 1 januari 2022 hade Viaplay totalt 50.731 aktieägare varav de 10 största stod för 49 % av antalet aktier och 48 % av rösterna. 80 % av aktierna ägdes av fonder och finansbolag och bara cirka 9 % av privatpersoner. Det betyder att det då fanns cirka 4.600 privata aktieägare.

Den 1 januari 2023 hade Viaplay totalt 48.800 aktieägare varav de 10 största stod för 52 % av antalet aktier och 51 % av rösterna. Cirka 82 % av aktierna ägdes av fonder och finansbolag och cirka 10 % av privatpersoner. Det betyder att det då fanns cirka 4.900 privata aktieägare. (en ökning med 6.5 %)

Notera att totala antalet aktieägare minskade med 2.000 aktieägare (vilka aktieägare…?) men att antalet privata aktieägare ökade med 300. Det fanns tydligen cirka 2.300 (kloka…!!) aktieägare som hoppade av redan under 2022 när de första varningstecknen visade sig.

Vi vet inte vilka de 2.300 aktieägarna var, men Besser gissar att det var både privata och institutionella aktieägare som lämnade bolaget och hellre tog en snabb förlust (kusen mer än halverades under 2022…) när de valde att lämna Viaplay under 2022.

Om vi ser på den senaste kvartalsrapporten (från fredag 1 dec 2023…) så anges inga värden för antalet aktieägare så vi kan gissa att det idag (torsdag 14 dec 2023…) finns många, många fler privata aktieägare. Det totala antalet privata aktieägare har ökat ordentligt under 2023 men vi vet inte exakt hur mycket. Det officiella svaret får vi först i Viaplays årsredovisning i början av (mars…??) 2024.

(Ägardata kan man också få från ”Holdings” men de data har Besser tyvärr inte tillgång till.)

Nätmäklare…

Men lite mer info om antalet aktieägare kan man få från de två stora nätmäklarna Avanza och Nordnet. Båda nätmäklarna redovisar på daglig basis antalet aktieägare de har för varje aktie och bolag. Då får vi också några andra (annorlunda…!!) och mer aktuella siffror. Notera att alla andra aktieägare som är registrerade hos svenska banker eller andra aktiemäklare inte finns med i den här beräkningen…

Avanza hade lördagen den 2 december 2023… 19.231 ägare av B-aktien och 1.151 ägare av A-aktien. Totalt 20.382 aktieägare i Viaplay.

Nordnet hade lördagen den 2 december 2023… 6.712 ägare av B-aktier och 270 ägare av A-aktier. Totalt 6.982 aktieägare i Viaplay.

Det blir 27.364 aktieägare i Viaplay bara hos de två nätmäklarna (efter att all handel slutförts 17.30 fredag den 1 december…).

Om vi gissar att 1) alla aktieägare av A-aktier också äger B-aktier (bara B-aktier räknas), att 2) cirka 2 % av Avanza´s och Nordnet´s kunder är företag (98 % är privatpersoner) och att 3) inga av Viaplay aktieägare har aktier hos både Avanza och Nordnet (ömsesidigt uteslutande…) så medför det att…

Det fanns cirka 18.800 privata aktieägare i Viaplay hos Avanza och 6.500 hos Nordnet. Totalt blir det drygt 25.000 privata aktieägare kvar hos de två nätmäklarna i början av december 2023.

Viaplays aktiekurs…

Det som naturligtvis också är intressant är hur Viaplays aktiekurs utvecklats de senaste två åren.

Vi börjar den 1 januari 2022 (med 4.600 privata aktieägare). Då låg kursen (på B-aktien…) på 463 kr. Under hela 2022 så går aktiekursen något ostadigt och ojämnt neråt till 198 kr den 30 december 2022. Det blir minus 57 % under ett år (2022).

Den 1 januari 2023 (med 4.900 privata aktieägare) börjar alltså med en aktiekurs på 198 kr. Aktiekursen håller sig mellan 200 kr och 284 kr med ett snitt runt 250 kr under första delen av 2023 och når fredagen den 2 juni den 225 kr.

Men sen blir det ett oväntat fall, onsdag den 5 juni går kursen ner till 65.60 kr. Det blir minus drygt 70 % på bara 3 dagar. Kursen fortsätter neråt under resten av sommaren och hösten och når 35.20 kr onsdagen den 11 oktober. Det blir minus drygt 46 % på 4 månader.

Besser gissar att det under våren, sommaren och hösten 2023 kommer allt fler nya aktieägare till Viaplay. Det är naturligtvis lockande att under våren köpa aktier för runt 250 kr när kursen bara drygt ett år tidigare låg över 400 kr. Det var många som då ansåg att det var ”rea på Viaplayaktier”.

Men det finns också många som väntar på ännu lägre aktiekurser. När aktiekursen går från 65 kr i början av juni till 35 kr i början av oktober så är det ännu fler ”aktieinvesterare” som hoppar på tåget och vill göra vinster som aktieägare i Viaplay. Då har man gjort ”ett riktigt klipp” när man kan köpa aktier för runt 50 kr som innan sommaren kostade över 200 kr.

Det kommer allt fler nya aktieägare även under oktober och november, och då kan man köpa aktier från 36 kr (måndag 2 oktober) till 26 kr (torsdag 30 november). Det är många ”aktieintresserade Avanza- och Nordnet-kunder” som chansar och gör inköp av nya och fler aktier i Viaplay till kurser runt 30 kr.

”Att köpa aktier i ett spännande mediabolag när aktiekursen ligger på botten kommer att ge fantastiska vinster i framtiden”. En självklar sanning enligt många Avanza- och Nordnet-kunder

Fredag den 1 december rasar aktiekursen ytterligare 76 % och fredagens slutkurs blir 6.06 kr. Då finns det drygt 25.000 privata aktieägare i Viaplay bara hos Avanza och Nordnet där många (de flesta, drygt 20.000…) köpt aktier under 2023 till aktiekurser mellan 225 kr och 25 kr.

Det är ganska fantastiskt hur snabbt aktiekursen förändrats för Viaplay. Den 1 januari 2022 låg kursen på 463 kr och 1 december 2023 låg kursen på 6.06 kr. Det blir minus 98.7 % på mindre än 2 år. Att det här kan hända för ett stort bolag på OMXS Large Cap är verkligen något att fundera över tycker Besser.

Turn around…??

Vad händer med Viaplays aktiekurs i framtiden? Det vet vi inte eller hur? Idag (14 december 2023…) är slutkursen 6.15 kr och det ser inte så ljust ut för framtiden. Den senaste tiden mellan 1 till 14 december har kursen legat mellan 4.81 kr och 8.89 kr. Det är nog bara ”riktiga optimister” (eller aktiespekulerare som saknar kunskap och erfarenhet…) som köper aktier mellan 5 till 8 kr när det blir en ordentlig utspädning i Viaplays nyemission i januari 2024.(se nedan)

Kanske kan aktiekursen för Viaplay bli ett ”turn arond case” men det är nog inte troligt för befintliga aktier med tanke på de problem som finns. Det blir antagligen mer som ett ”SAS case” där nytt kapital och nya ”emissionsaktier” tar över värdet från befintliga aktieägare och aktier.

Det vi kan lära av Warren Buffett är… “Turn arounds seldom turn” (favorit i repris…).

”Vi vet inget om framtiden så vi får väl se hur det går” säger Besser som vanligt, men Besser gissar att Viaplay blir en dyster historia för de flesta av dagens drygt 25.000 privata aktieägare.

Aktiefonder…

Men det fanns (finns…!!) naturligtvis många fler svenska privatpersoner som äger fondandelar i fonder som också investerat i Viaplay. Bland de 10 största ägarna 1 januari 2023 fanns tre svenska banker med egna fonder och ett försäkringsbolag med privata livförsäkringar. De är…

Nordea med 6.9 % av antalet aktier (5.39 miljoner aktier), Handelsbanken med 6.5 % (5.08 milj), Swedbank med 5.7 % (4.90 milj) och Skandia Liv med 2.2 % (1.85 milj).

Det betyder att det också finns ganska många svenskar (dvs okänt antal, drygt miljonen…??) som äger fondandelar i de tre bankernas fonder som tillsammans omfattar 15 miljoner 370 tusen aktier (15.370.000 aktier…!!).

Vilka aktiekurser bankerna och fonderna köpte de drygt 15 miljoner aktier för vet vi inte, men Besser gissar att de flesta köptes vid IPO den 28 mars 2019 till en kurs av 228 kr. Under resten av 2019 låg kursen mellan 214 kr och 302 kr (31 december 2019). Under ”Coronaåret” 2020 så varierade kursen mellan 192 kr (19 mars, ”Coronadippen”) till 481 kr (31 december 2020)

Det betyder också att svenska fondandelsägare i de tre bankernas (bland-, index- och aktiva aktie- -…) fonder äger 19.1 % av Viasats aktier. Hur fördelningen av bankernas aktieägande ser ut 1 januari 2024 får vi vänta på några månader innan vi vet något om det, men det spelar ingen roll. Det som räknas är hur många aktier bankernas fonder ägde den 1 december men det skiljer sig antagligen inte så mycket från 1 januari 2023. Hur som helst, något att fundera över…

Hur mycket har de tre bankernas fonder (med bara 19.1 % av aktierna…) betalt för drygt 15 miljoner Viaplay aktier? Det vet vi inte heller men Besser gissar (dvs ”antar”…) att snittkursen låg runt 230 kr för de flesta inköp under 2019 och 2020. En enkel multiplikation ger svaret… drygt 3.5 miljarder.

Det blir ganska mycket pengar som förlorats för de ”pensions- och fondsparare” som köpte fonder i Nordea, Handelsbanken och Swedbank. Något att också fundera på…

Ni som lämnar över ert spar- och pensionskapital till aktiefonder i banker och fondbolag och som tror att ”smarta fondförvaltare” bara gör smarta och kloka aktieinvesteringar får nog tänka om. ”Tänk till en gång till” som Besser brukar säga… 😊

Ett av fondbolagen…

Det finns självklart flera (mindre…) fondbolag som också äger (ägde…) aktier i Viaplay och först ut bland fondbolagen att hoppa av var Lannebo Fonder som den 4 december meddelade att man sålt hela sitt innehav på 4 miljoner aktier den 1 december.

Till vilken aktiekurs sålde man sina aktier?

Det anger inte Lannebo Fonder (kanske lite pinsamt…?) men Besser kan meddela att högsta kurs för Viaplay den dagen var 6.25 kr. Det blir en summa intäkt på max 25 miljoner kr

Till vilken aktiekurs köpte man sina aktier?

Det anger inte Lannebo Fonder heller. Men Besser kan berätta att… redan 1 januari 2020 ägde Lannebo 1.89 miljoner aktier med en gissad inköpskurs på 228 kr. (Som också var IPO kursen, absolut lägsta aktiekurs 2019 var 214 kr). Det blir en summa på cirka 430 miljoner kr.

Men Lannebo Fonder fortsatte att köpa och sälja fler Viaplay aktier under de närmaste åren. Till vilken aktiekurs köpte man de övriga 2.11 miljoner aktierna (för att få totalt 4 miljoner aktier)?

Inte heller det vet vi något om men Besser gissar att Lannebo under våren fram till 1 juni 2023 gick in och köpte allt fler aktier till kurser runt 250 kr. (Snittkurs våren 2023 var runt 250 kr och maxkurs var 284 kr.). Det blir en summa på cirka 525 miljoner kr.

Det betyder att Lannebo köpte Viaplay aktier för cirka 950 miljoner och se sålde dem lite senare för max 25 miljoner. Det blir en förlust på 925 miljoner bara för ett av (de mindre…!!) fondbolagen.

Vem betalar för den smällen? Det blir alla fondsparare som får ta den förlusten, men fondavgifterna till fondbolaget får man fortsätta att betala ändå. Bolaget Lannebo Fonder AB, med alla fondförvaltare, företagsledning med VD och styrelse kommer inte att förlora några löner, arvoden eller egna pengar på dåliga aktieaffärer. Något att fundera på för alla fondsparare….

Vilka är då Lannebo Fonder… ??

Så här beskriver Lannebo Fonder sig själva på sin hemsida med rubriken… ”Lannebo Fonder – Fonder för framgångsrikt sparande” och sen… ”Lannebos fonder förvaltas av erfarna team som aktivt väljer ut och följer upp investeringarna”.

Vidare… ”Vårt mål är att skapa värde genom att vara en aktiv ägare som får dina investeringar att växa genom att hjälpa företagen vi investerar i att lyckas.” och mera ” För oss handlar investeringar om att ta ansvar för ditt sparande och en hållbar framtid.”

Något att fundera över om man vill ha ett ”framgångsrikt sparande” där ”erfarna team” i ett mindre fondbolag ”aktivt väljer ut” investeringar, bolag och aktier. Fonder som vill ” hjälpa företagen vi investerar i att lyckas” och ” ta ansvar för ditt sparande”.

Det vi kan lära oss här är att Lannebo Fonder mest är ”mycket snack och lite verkstad” och att man inte skall tro på allt man ser, hör och läser, speciellt inte inom finansbranschen…

Egna aktier vs. Aktiefonder…

Här är också en av anledningarna att både blandfonder, indexfonder och aktiva fonder (med höga fondavgifter…) i de flesta fall presterar sämre än en egen (stabil och riskbegränsad…) aktieportfölj (med utdelningsaktier…).

Besser menar att med en egen riskbegränsad aktieportfölj (”koncentrerad aktiefond”…) kan man undvika alla förhoppningsbolag (typ SBB, SAS och Viaplay m.fl…) som finns med i både indexfonder och de flesta ”aktiva aktiefonder” (som i verkligheten mest är ”dolda indexfonder”…).

Notera också att de här tre ”förhoppningsbolagen” inte är några udda och obetydliga småbolag, de är alla stora och etablerade bolag som är noterade på börsens stora lista (OMXS Large Cap) och som finns i många fler (pensions-…) fonder än bara fonderna från de tre bankerna ovan. Något att fundera över igen…

Eftersnack…

Det blev en vecka med eftertanke för många som både trodde på Viaplay och som köpt aktier i bolaget. En av de som ”tänkt till” var Affärsvärldens chefredaktör Peter Benson som den 8 december publicerade en krönika i tidningen. Där skriver han bl.a.

” Viaplays styrelse försöker smita men de måste hållas ansvariga för miljardkatastrofen de förorsakat. Om styrelsen går vidare med den föreslagna riktade emissionen så bör de nekas ansvarsfrihet och stämmas på allt de äger och har. Skadan för aktieägarna motsvarar lågt räknat 21 kr per aktie, motsvarande cirka 1,7 miljarder kronor.”

Besser har svårt att förstå resonemanget. Det var ingen som tvingade någon att köpa aktier i Viaplay. Det var något som varje aktieägare valde att göra helt på egen hand och då har man också ett eget ansvar för sina inköp. Det tycker i alla fall Besser.

Kanske var det några av aktieägarna som trodde på den analys som Affärsvärlden skrev om Viaplay (Nent…) redan den 25 september 2020…

” Sett i backspegeln var tråkstämpeln lite oförtjänt. Nent har på ett förtjänstfullt sätt antagit utmaningen om att gå från ett reklamfinansierat och traditionellt TV-hus till att bli en modern streamingaktör. Även om abonnemangsintäkter från tredjepartsförsäljning är störst så växer andelen intäkter från streamingtjänsten Viaplay”

Vi kan också konstatera att det fanns många aktieinvesterare som valde att inte köpa aktier i Viaplay. Två av dem var t.ex. Jacob Wallenberg (med Investor…) och Fredrik Lundberg (med Industrivärlden…). Vi vet inte varför de valde att inte köpa aktier i Viaplay, men vi kan gissa… 😊

Besser köpte inte heller några aktier i Viaplay. Jag har inte samma kunskap, erfarenhet eller resurser som de här två investerarna, men om Viaplays aktier inte platsar i varken Investor eller Industrivärden så är det en ”liten varningsklocka” tycker Besser.

Det hela mynnar ut i vad man skall tro på när det gäller aktier och investeringar. Skall man tro på floskler i fondbolagens egna annonser, dålig och slapp bolagsanalys i media eller på investmentbolag med bevisade resultat sen många år? För Besser är svaret självklart.

Utspädningen…

En av Bessers käpphästar är att man skall undvika nyemissioner, oftast är det bara att ”kasta pengarna i sjön” (”throw good money after bad…”). När det gäller Viaplay blir det 98 % utspädning av nuvarande aktieägares aktievärde genom en ganska ”smart lösning” av Viaplays styrelse.

Det blir dels 1) en riktad nyemission till två större aktieägare (Canal+ och PPF) på 3.1 miljarder, dels 2) en skuldkonverteringsemission där skulder konverteras till aktier och dels 3) en företrädesemission på 870 miljoner (till tuffa villkor och emissionskurs 1.00 kr…) för resten av aktieägarna. Det blir bara 2 % kvar av dagens aktievärde.

Styrelsen hotar också med att om inte ”alla andra aktieägare” går in med mer kapital fullt ut (dvs de 870 miljonerna…) så avbryts ”hela räddningsaktionen” (dvs även den riktade nyemissionen och skuldkonverteringsemissionen…) och bolaget riskerar då att gå i konkurs. Det betyder i så fall att alla dagens aktier blir i det närmaste helt värdelösa. Ingen positiv valsituation för Viaplays aktieägare.

Framtiden…

Viaplay är ett typiskt förhoppningsbolag där framtida vinster skulle komma från reklam och dyra streaming abonnemang baserade på extremt dyra, lånefinansierade sporträttigheter och egna film- och serieproduktioner för streaming och TV kanaler. Framtida intäkter var mycket osäkra men planerade kostnader var höga och fasta med både kontrakterade sporträttigheter och påbörjade egna filmer och TV serier.

”Viaplay har idag 38 miljarder i fasta rättighetskostnader – i avtal skrivna i dollar och euro” som en person med insyn noterade.

Att satsa på framtiden är helt OK enligt Besser (det gör även Investor och Industrivärlden… 😊 ) men då gäller det att bolaget har en stark balansräkning och göra kloka investeringar och satsningar. Och har man ”en stark balansräkning” så har man redan bevisat att bolaget har den förmågan att göra just kloka, smarta och lönsamma investeringar sen många år tillbaka.

Stora, stabila och lönsamma bolag behöver inte chansa med vinster från osäker försäljning och dyr och lånefinansierad produktion. Där finns det redan både stabila kundrelationer och eget kapital för långsiktigt planerad expansion. Även det något att fundera över… 😊

Slutsats…

Det vi kan lära oss här är flera saker…

1) Förhoppningsbolag som satsar stort med lånat kapital och osäkra intäkter kan lätt drabbas av bakslag när marknaden förändras (höjda räntor, priskänsliga kunder och/eller stora, starka och aggressiva konkurrenter…).

2) Aktiekursen för förhoppningsbolag är mycket känslig för både positiva och negativa nyheter. En enda kvartalsrapport kan höja aktiekursen eller förstöra hela aktiecaset.

3) Om man vill riskbegränsa sina aktieinvesteringar bör man välja aktier och bolag med hög soliditet, stark balansräkning, stabila kundrelationer och marknadsledande produktutbud. Inget av det här gäller för Viaplay.

Besser skulle aldrig komma på tanken att investera i Viaplay (eller något annat bolag inom media…). Dels för att jag saknar intresse, kunskap och erfarenhet om mediabranschen, och då investerar jag heller inte i några mediabolag. Dels för att jag inte investerar i bolag som saknar en lång historik av lönsamhet och därmed har låg soliditet med hög belåning (dvs ”en svag balansräkning”)

Det är kanske enkelt att säga men Besser anser att man inte bör investera i branscher eller bolag där man saknar intresse, kunskap och erfarenhet. (Nu har Besser fått lite mer kunskap om Viaplay, men just därför blir det ändå inga investeringar i det bolaget… 😊 )

Det som också blir ganska självklart är att aldrig lita på allt som sägs och skrivs i finansbranschen, av fondbolagen och av affärsmedia. Det är mest tomma floskler och slapp, dålig och okunnig journalistik.

Egentligen ganska självklart men tyvärr är det många som inte ”inser och anser” samma sak. Om man nu inte tycker som Besser (vilket är helt OK…) så kommer här ändå några kloka ord som avslutning. Det här gäller för alla typer av investeringar….

”Investigate before investing” (favorit i repris, gäller även för Viaplay… 😊 )

Det här blir sista inlägget för 2023 och nästa inlägg kommer fredag den 5 januari 2024 med en avstämning av investeringsåret 2023. Tills dess önskar Besser alla bloggens läsare en God Jul och ett Gott Nytt År.

År 2024 blir det fler goda råd och kloka ord, främst om aktier och investeringar men också om livet i övrigt. Och mer unik info om bolag och aktier som ni inte hittar i andra media. Det blir också mer av kunskap och erfarenhet från Bessers egna aktie- och utdelningsinvesteringar med nya inlägg varannan fredag som vanligt. Något att se fram emot…?? 😊

Besser… som ibland kallas för ”utdelningsfundamentalist” 😊