Besser kommer att avslöja en liten hemlighet (??) igen, men först lite info om ISK som kan vara bra att känna till.

Ni som följer den här bloggen vet att Besser skriver ett nytt inlägg var annan vecka, oftast på fredag morgon. Men nu är det bara en vecka sen sist, så vad har hänt? Besser skall resa bort dit det inte finns något internet (men mycket sol och fri horisont…)och då blir det ett inlägg även innan nästa fredag. Nästa inlägg kommer fredag den 21 december. Då blir det som vanligt fler kloka ord och goda råd… 🙂

ISK skatten 2019

Vi får en ny skattesats på ISK konto för 2019. Skatten på ISK för kommande år bestäms av värdet på slr (statslåneräntan) den sista fredagen i november året innan (fredag 30/11 för 2018). Värdet på slr var igår 0.51 % (och medelvärdet för 2018 är 0.47 % hitintills) vilket gör att skattesatsen för varje kvartals kapitalunderlag under 2019 blir: (0,51 % + 1,00 %) x 0,25 x 30 % = 0,11325 %. För 2018 var motsvarande värde 0, 11175 % vilket betyder en skatteökning på 1.3 %. Inte så farligt, kunde varit värre…. 🙂

Att ha sin aktieportfölj på ISK konto kommer att löna sig även 2019. Om vi räknar på en årlig avkastning från utdelningar på lågt räknat 5 % och en ISK skatt på 0,453 % (1.51 % x 0.30 %) så ser vi att skatten blir runt 10 % av avkastningen (9,06 %) i stället för 30 % skatt på inkomst av kapital som är den vanliga kapitalskatten. Läs även vad Claes Hemberg skrev om ISK redan 2015 här nedan….

Hemligheten…

En av mina favoriter i finansbranschen är Claes Hemberg, f.d. Avanza. Numera behöver Claes inte jobba på Avanza längre, han har en aktieportfölj som försörjer honom mer än väl. Claes är idag oberoende konsult, men jag gissar att han mest hanterar sin egen aktieportfölj på dryga 25 miljoner.

Om vi räknar lite med samma låga siffror som ovan så ser vi att Claes får ut minst 1,125 miljoner netto efter skatt bara under 2019 från sin aktieportfölj. Antagligen får han ut ännu mer. Om man jämför med inkomst som vanlig lön så krävs en månadslön på drygt 210.000.- för att få samma netto. Ganska bra gjort av en enkel journalist och bankman på Avanza… 🙂

Det var en av hans krönikor från november 2015 som blev lite av en ögonöppnare och jag gjorde ett inlägg på samma tema i september förra året. Rubriken var….

”De rikas hemlighet…”

Jag gissar att Claes numera själv följer de kloka råd han gav redan 2015. Här avslöjar Claes Hemberg hemligheten en gång till. Läs & Lär… som Besser brukar säga   🙂

”De rikas hemlighet… Ja, den kallas så ibland. Och tyvärr stämmer det. Metoden är inte svår att inse eller förstå. Den fäster bara inte på vanliga sparare tycks det. Än så länge. Låt mig försöka igen:
Det finns närmast säker avkastning att hämta på börsen. Direkt i handen. Det gäller utdelare.

Många rika har bara sådana aktier. Och dessa aktier är särskilt intressanta så här års. Själv köpte jag Telia senast. Några förebilder är här Aktiestinsen, Buffett och Szombatfalvy.

Det är dessutom två enkla steg för att hitta rätt:

Steg 1) Undvik heta bolag! 

Många nya aktieköpare vill ha snabba heta växande papper. Raketer som +213% låter ju imponerande. Där syns ju vinsten varje sekund.

De med stora pengar tänker tvärt om. De söker närmast säkra vinsterna som de lönsamma bolagen delar ut till sina aktieägare varje år. Det blir snabbt stora pengar.

Att spara på börsen förknippar proffsen inte i första hand med högre aktiepriser. Det är för osäkert. Proffsen vill se den säkra avkastningen i handen.

Steg 2) Välj stabila avkastare!

Det finns bolag som varje år oavsett börsen närmast garanterar samma kronor till dig i handen. Ja, många sparare har samtidigt lite grand missa den ”stabila avkastningen” som finns i flera bolag.

Rika svenskar har mycket pengar här. Det prioriterar bolag som har stabila eller växande utdelningar. Här kan vi år efter år vänta oss 4-7 % i handen. Du får pengarna i april varje år. Och har du aktierna på ISK-konto får du dessutom skattefritt.

Du behöver nu inte alls vara lika orolig för att börsen ska gå ned, eftersom utdelningen är satt i kronor. Du får säg 7 kr per år från en viss aktie. Alltså spelar det mindre roll om den kostar 100 eller 90 om ett år. Eftersom det är utdelningen per aktie de är ut efter. Den är avkastningen de fokuserar på.

Sedan ska de ha kvar aktien i många år, så dagspriset är de inte så intresserade av, utan de 7 kronorna är grejen. Har du köpt aktien för 100 kr där du får 7 % utdelning och kursen stiger. Så har du alltjämt 7% i utdelning på ditt insatta kapital! Samma sak om kursen faller. Förutsägbarhet är nyckeln (om vi nu väljer just stabila bolag med stabil utdelning).

Och rätt konto är förstås ISK-kontot. Där får du ju utdelningarna skattefritt på kontot. Ett drömkonto för en utdelningssparare.

Sammanfattning

Ska du ta detta budord på riktigt allvar, behöver du minst 4-5 olika utdelare i lite olika branscher så blir du extra tålig. I min Folkaktieportfölj hittar du både Unibet, H&M, Telia, Scandi med några 2-7 % i utdelning.

De sparare som väljer utdelare som taktik har plötsligt vänt ut och in på en vanlig bild av sparare på börsen. För utdelnings-investerare blir börsen inte någon ojämn aktiekurs i första hand, nej de kan smått strunta i den. Utan för utdelnings-ägaren är aktiekursen bara närmast en bonus.

När är det köpdags? Särskilt så här års är bolagen med bra utdelning extra intressanta. För utdelningen är nu mindre än ett halvår bort, vilket brukar märkas i aktiekursen närmaste månaderna. Aktier med bra utdelning brukar därför gå extra bra under vinterhalvåret. Så ska du välja dem, kan det vara bra köptid nu.

Bolagen som har bra utdelningar är bland andra byggbolagen, telekom, it-konsulter, Astra, Atlas men också H&M… H&M har också en genuin tillväxt i sina butiker. Inte konstigt att den är aktien med flesta nya aktieägare senaste året. Bankerna är jag däremot försiktig med. Så många nya regler stormar mot dem att de riskerar att tappa rejält.

Och självklart alltsammans på ett ISK-konto.”

Hur gör Besser?

Ja, det finns många likheter ovan med hur Besser ser på aktieinvesteringar.  Om vi tar punkterna i ordning så blir det följande kommentarer….

Avkastning på aktier kan fås på många olika sätt. 90 % av alla svenska aktiesparare tror på ”snabb värdestegring” och köper aktier i ”förhoppningsbolag” . Tyvärr blir de flesta besvikna när aktiekursen i stället går neråt och det behövs löpande nyemissioner med mer kapital för att täcka bolagets alla förluster.

Besser har bara fyra enkla krav på avkastningen från sina aktier. Avkastningen skall vara Realiserad (pengar i handen), Regelbunden (utbetalas varje år), Passiv (ingen egen aktivitet) och Riskbegränsad (aldrig minska i värde).  Svaret på de fyra kravet är en stor och diversifierad aktieportfölj med utdelningsaktier. Svårare är det inte… 🙂

Val av aktier till aktieportföljen kan man göra på olika sätt. 46 % av alla svenska aktiesparare har bara aktier i ett enda bolag. Ofta har man gått ”all in” på en IPO i något mindre bolag med ”billiga aktier”. Då är det tänkt att bolaget skall göra fantastiska vinster någon gång i framtiden. Men det finns också många äldre aktiesparare (c:a 400.000 aktieägare) som sitter fast med förluster från sitt enda innehav i Telia (från IPO i juni år 2000).

Besser har några enkla krav på sina aktier. Jag köper bara aktier i ”Stora, Stabila och Lönsamma” bolag. Gärna bolag med ”Långsiktiga huvudägare” och en ”Stark balansräkning”. Det finns massor av bolag på OMXS LC som alla uppfyller mina krav. Då är det ingen svårighet att få ihop en stor, diversifierad och riskbegränsad aktieportfölj.

Inköp av akter till aktieportföljen kan man också göra på flera olika sätt. Det vanligaste är att man går in med hela investeringskapitalet på en gång. Antingen man fått en oväntad större eller mindre summa pengar från arv, spelvinst eller någon försäljning så vill man satsa stort redan från början.  Utan kunskap och erfarenhet köper man aktier i ett (oftast bara ett…) bolag som man tror skall öka i värde framöver.

Besser bygger upp sitt investeringskapital genom regelbundet sparande. När man fått ihop en lagom kapital så köper man regelbundet aktier varje kvartal eller varje månad beroende på kapitalstorlek. Självklart sprider man sina inköp i en diversifierad aktieportfölj. Men det kan också vara bra att spara lite av investeringskapitalet för att ha till reserv när börsen går ner och ”bra bolag blir billiga”… 🙂

Slutsats…

Det finns många sätt att bli framgångsrik med aktier. Men några investeringsstrategier är mer framgångsrika än andra. Utdelningsaktier från stora, stabila och lönsamma bolag är en effektiv och framgångsrik investeringsstrategi. Den enklaste vägen är få en bra avkastning på aktier är att följa Claes Hembergs råd i ”De rikas hemlighet”.

Även Besser satsar på utdelningsaktier. Kanske med lite mer detaljerade krav på både avkastning, aktieportfölj och inköp av aktier. Det är inte heller någon svår och komplex metod, det är istället en både enkelt och effektiv aktiestrategi .

Besser

Advertisements

Som ni kanske märkt är Besser kritisk till finansbranschen och våra storbanker. Det är med höga avgifter och dålig ”rådgivning” som banker och finansbolag försöker ta ut så mycket pengar som möjligt från vanliga småsparare.

Men i dagens samhälle kan man inte leva ett normalt liv utan banker, så frågan är hur man skall man hantera bankerna och hur man skall agera som bankkund? Det blir som vanligt en (väl teoretisk…?) genomgång av vad bankerna erbjuder oss kunder och hur man bör agera som privatperson och aktieinvesterare.

Men första frågan blir naturligtvis: Varför behöver vi banker i dagens samhälle?

Det kontantlösa samhället…

Det var några artiklar i dagspressen som triggade det här inlägget. Så här skrev TT i oktober 2018…

”Sverige världsledande inom digitala betalningar”

”Kontantbetalningarna fortsätter att minska i världen och Sverige går i täten. För första gången går svenskarna om amerikanerna i antalet kontantlösa betalningar per person, enligt en ny rapport.”

”Under 2016 gjorde den genomsnittlige svensken 461,5 digitala transaktioner, det är en ökning med 13 procent på bara ett år. I USA, som tidigare varit ett föregångsland, har utvecklingen gått betydligt långsammare”

“Det här är resultatet av en trend som vi sett länge i Sverige. Vi svenskar är tekniskt kunniga och i dag kan vi köpa i stort sett vad som helst på kort eller mobilen, vi har dessutom en centralbank som pratar om en e-valuta”, säger Pascal Olin, betalnings- och e-handelsexpert på Capgemini, i ett pressmeddelande.”

Det blir allt enklare att sköta bankärenden digitalt, men bankerna lurar oss fortfarande med dåliga tjänster och höga avgifter. Så vad skall man göra?

Bankens huvuduppgifter

Banken har egentligen bara tre huvuduppgifter när det gäller vanliga privatkunder. 1) Inlåning av kapital, 2) Hantering av kapitalflöde och 3) Utlåning av kapital.

Om vi gör en närmare analys så ser man ganska enkelt hur ”kostnadsmedvetna privatpersoner” bör agera… 🙂

  • Inlåning av kapital

Banken har främst två tjänster för att ta hand om privatpersoners sparande och inlåning av kapital: A) olika typer av sparkonton och B) olika typer av fonder. Båda tjänsterna är mycket lönsamma. Det är låg (eller noll…) ränta på sparkonton och det är höga avgifter på ett utbud av dåliga (dolda index…) fonder. Men man får själv välja hur man vill göra med sitt sparande och det är fortfarande frivilligt att köpa och använda de här tjänsterna… 🙂

  • Hantering av kapitalflöde

När det gäller hantering av privatpersoners kapitalflöde så är det lite svårare för bankerna. Det finns många lagar och regler som bankerna tvingas följa och som är till skydd och fördel för privatkunder. De vanligaste hanteringarna av kapitalflöde är…

  1. Löne och pensionskonto där banken (enligt lag….) tillhandahåller konto för att ta emot löner, pensioner och andra betalningar från externa arbetsgivare eller pensionsbolag.
  2. Internetbank och betaltjänster för betalning av räkningar och överföring av kapital mellan konton och banker.
  3. Handel med aktier, fonder och värdepapper för hantering i värdedepå eller ISK konto.
  4. Värdedepå för förvaring, hantering och beskattning av aktier, fonder och andra värdepapper
  5. IPS konto för tidigare IPS pensionssparande med inbetalning, beskattning och utbetalning av privata IPS pensioner
  6. ISK konto för ISK beskattad förvaring och hantering av aktier, fonder och andra värdepapper.
  7. Kreditkort för kortbetalning med eller utan inbyggd kreditbegränsning.
  8. Betalkort för kortbetalning anslutet till bankkonto med uttag direkt från bankkonto.
  9. BankID mobilt eller på kort, för säker identifiering vid bankärenden och andra tillfällen.
  10. Swish i mobilen för betalning och överföring mellan anslutna bankkonton

Det är många olika hanteringstjänster som bankerna tillhandahåller, och de flesta är gratis. Några måste enligt lag vara gratis (ISK konto…) och några är det på grund av konkurrenssituationen (t.ex. värdedepå…). Handel med aktier och värdepapper är numera mycket konkurrensutsatt och för storbankerna blir det allt mindre volymer och sämre lönsamhet.

På det hela taget är det en heltäckande uppsättning av tjänster som bankerna tillhandahåller för att man på ett enkelt sätt själv skall kunna hantera sitt löpande kapitalflöde och sin privatekonomi.

Men här ser man också problemen med att inte vara en ”kreditvärdig kund” enligt banken. Den enda tjänster som banken enligt lag måste tillhandahålla är ett vanligt bankkonto och ISK konto. Alla andra tjänster kan banken neka och då blir det ekonomiska vardagslivet mycket svårare eller nästan omöjligt.

  • Utlåning av kapital

När det gäller utlåning så är A) Bostadslån och B) Konsumtionslån de huvudsakliga tjänsterna för privatpersoner. Även kreditkort kan räknas dit för de som alltid rullar sin kortkredit framåt. Självklart är alla utlåningstjänster mycket lönsamma.

Bostadslån är numera en av de mest lönsamma tjänsterna för alla banker. Det spelar ingen roll att ränteläget är lågt, marginalerna på bolån har ökat ordentligt de senaste åren och hushållens skuldkvot ligger nu runt 180 % av inkomsterna. Även om ökningstakten minskat den senaste tiden efter nya amorteringskrav, så har många (yngre…) hushåll stora bostadslån idag.

Konsumtionslån kan ibland behövas som extra kapital, t.ex. för ROT (Renovering, Ombyggnad eller Tillbyggnad). Det kan också var inköp av ny bil eller annat som är lite dyrare.

Då kan det faktiskt vara bättre att låna det extra kapitalet från banken (konsumtionslån) än att ta av eget sparkapital, investeringskapital eller att sälja egna aktier. Kan man ta ett extra lån med bostaden som säkerhet så är det oftast mest lönsamt.  Med det gäller att bara om man har en låg total belåning och tar ett mindre lån som enkelt kan återbetalas på kort tid.

(Svenska hushållens bolån ligger nu på 3.320 miljarder och konsumtionslånen på drygt 200 miljarder. Hushållens skulder ökar fortfarande med drygt 250 miljarder varje år…..)

Varning för lån

Det gäller att vara selektiv med lån. Man skall akta sig mycket noggrant till att utnyttja bostaden som en extra plånbok när värdet på bostaden stiger. Förr eller senare kommer bostadspriserna att sjunka och då sitter man i en rävsax. Banken kan då höja räntan ordentligt (större risk) eller (om man inte fortsätter med räntebetalningar och amorteringar enligt plan) så förnyar banken inte lånen alls (för hög risk). Då blir det svårt att få nya lån även i någon annan bank. Kanske måste man sälja bostaden med förlust? Det blir ingen roligt framtid med många risker för de med hög belåning.

Just därför skall man hålla belåningen låg och amortera så mycket man kan, och alltid fortsätta betala ränta och amorteringar enligt bankens uppgjorda plan.

Man måste vara speciellt försiktig med lån i Sverige. När man läser om de fallande bostadspriserna i USA under den senaste finanskrisen 2008 och 2009, så var det många amerikaner som lämnade tillbaka husnyckeln till banken när det blev för svårt att klara lånen. Då blev det bankens ansvar att ta hand om både bostadens förvaltning, underhåll och eventuell försäljningen av huset, eftersom banken då också var formell ägare av huset.

Så är det inte i Sverige. Här har bankerna inget ansvar alls, varken för fast eller lös egendom som används som säkerhet för upptagna lån. Även om banken av girighet lånat ut mycket mer än marknadsvärdet på bostaden eller vad hushållets privatekonomi medger, så har man som bankkund i Sverige allt ansvar själv. Man blir aldrig av med skulden. Banken kan fortsätta att driva in sina skulder, med inkasso och hög ränta, under många år framåt, även efter att man sålt och flyttat ut från villan eller bostadsrätten.

Skulder är också en fordran från bankens sida. Men det behöver inte vara banken som tar hand om räntor och amorteringar. Det står alla banker fritt att sälja vilken fordran man önskar (i teorin även ”välskötta lån”…) till inkassobolag och finansbolag. Banken kan också säga upp löpande lån som är efter med räntan med kort varsel och behöver inte ange några skäl. Indrivning av lån kan också lämnas över till Kronofogden (en statlig myndighet…) som tar hand om förfallna skulder. Idag finns det 273.000 personer som inte betalat sina räkningar i tid bara hos Kronofogden. Hos inkassobolagen är det ännu många fler personer med dåliga lån. Det är över 500.000 svenskar som ligger efter med sina skulder. Beloppen ligger ofta runt 200.000 men kan även vara så låga som 10.000 kronor.

Då har vi inte ändå räknat med finansbranschens alla ”lånebolag” där man kan samla sina löpande konsumtions- och kreditkortslån för att få en lägre månadskostnad. Det blir ett nytt lån, fortfarande med höga räntor men med längre amorteringstider (dvs ett lån, men ett mycket dyrare lån…). För personer med många små konsumtionslån så är den löpande månadskostnaden tyvärr oftast viktigast. Det blir en ganska dyster framtid med många långa år av räntor och amorteringar….

Banken är inte din vän

Även om banken vill framstå som din vän och rådgivare med en ”personlig bankman” så är banker något man inte skall lita på. Vid finanskrisen efter att IT bubblan sprack (runt 2002 till 2004), så var det många som fick uppleva hur banken vände tvärt när det visade sig bli svårare tider. Det skrevs några bra böcker av Lars Ohlson om hur många bankkunder och aktiesparare blev grundlurade. De här böckerna (Ruinmakarna (2002), Ruinmakarna 2 (2003), Rångivarna (2004) och Skambankerna (2005)) rekommenderas alla av Besser. Det är en skrämmande läsning men tyvärr är allt verkliga fall av vad som kan hända för den som hamnar i klorna på bankerna. Böckerna är alla bra skrivna, men framför allt ger de kunskap och erfarenhet om vad som kan hända svenska bankkunder. Läs & Lär… 🙂

När det börjar bli ekonomiskt kärvare tider så brukar bankerna bli mycket tuffa mot alla låntagare, både privatpersoner och företagare.  Det blir en stor varning för många konkurser framöver, både personliga och företag.

Hur gör Besser?

Man skall inte alltid göra som Besser, men man kan ofta lära sig något av Besser” som jag brukar säga..  :-). Så även här finns något att lära…

Inlåning…  Besser har flera olika inlånings och sparkonton i sin bank (SEB) men det finns mycket lite kapital på alla konton. Det är mest för att visa banken att jag är en ”vanlig bankkund” och för att få de fördelar som det ger. Mitt ”investeringskapital” har jag på två nischbanker med bättre ränta, fria uttag och insättningsgaranti. ”Aktivt investeringskapital” (för inköp) finns på Santander och ”passivt investeringskapital ” (nysparande) finns på TF Bank.

Jag har inga fonder alls på SEB eller i någon annan bank. Det finns inga aktiefonder, blandfonder eller räntefonder. Storbankernas och (de flesta…) fondbolagens fondförvaltning är alltid både dåliga och dyra tjänster som man helst bör undvika (enligt Besser…. 🙂 ).

Kapitalflöde….. Jag använder SEB som en ren ”transaktionsbank”. Det mesta av lön och pension som kommer in varje månad går vidare till passivt investeringskapital efter att räkningarna är betalda. Det som blir kvar på olika konton är bara några hundralappar. Jag har både Värdedepå och ISK konto, där jag ”förvarar” mina aktieinvesteringar. Det finns även kreditkort och flera betalkort, och självklart har jag också internetbank, betaltjänster, BankID och Swich från SEB.

Jag använder i stort sett alla tjänster som finns hos SEB och det kostar 35.- per månad för hela paketet. Det kommer SEB inte att bli rik på… 🙂

Utlåning… Besser har inga lån alls i SEB och jag betalar alltid hela kreditbeloppet varje månad på mitt kreditkort. Det är ganska enkelt.

Om jag ibland behöver ett extra kapital t.ex. till något ROT jobb, så har jag fortfarande kvar kontakter på SHB som hanterade mina bolån. Där är det enkelt att få ett nytt lån med låg ränta om det skulle behövas. Men jag har alltid kort återbetalningstid och gör stora amorteringar. Den totala kostnaden för den typen av lån blir mycket låg.

Ägande?

Skall man äga aktier i storbankerna? Svenska banker har alltid varit stabila utdelningsaktier, men nu är det lite frågetecken med diverse bankaffärer i Baltikum den senaste tiden. Det är mycket tyckande i media som vanligt, men det mesta är överdrivet. Det kommer alltid att finnas massor av svenska hushåll med stora bostadslån och småsparare som investerar i dyra bankfonder, så ”stora, stabila och lönsamma banker” kommer nog att klara sig bra även i framtiden. … 🙂 (Disclaimer: Besser äger aktier i SHB och Swedbank, bara som info.)

Slutsats

Att vara en ”bra bankkund” och ha goda relationer till banken är en förutsättning för att man idag skall kunna leva ett normalt och effektivt liv i Sverige. Det är en av anledningarna till att alltid ha en välskött privatekonomi, så att betalningsanmärkningar och stora skulder inte begränsar dina möjligheter i banken och i samhället. Det behöver dock inte betyda att du är en ”lönsam bankkund”….  🙂

Nästan all form av kapitalflöden inom privatekonomin hanteras av bankerna och det mesta är gratis. Det gäller att utnyttja alla möjligheter till bra gratistjänster men undvika alla dyra och dåliga tjänster som bankernas ”rådgivare” försöker sälja på dig.

Undvik alla dåliga aktiefonder, välj själv de aktier du vill investera i och lägg aktieportföljen i ett ISK konto. Lägg allt annat sparande och investeringskapital i någon nischbank med hyfsad ränta, fria uttag och insättningsgaranti. Lägg dina bostadslån där du får lägst ränta, men godta inga krav på andra tjänster, t.ex. sparande i fonder eller sparkonton. Välj istället även där någon nischbank typ SBAB, Avanza eller IKANO.

Du kan gärna ha en, två eller tre bankaktier i din aktieportfölj som komplement till alla andra ”stora, stabila och lönsamma” bolag i portföljen…. 🙂

Besser

Det här inlägget är inspirerat av en fråga jag fick från Marcus B. Familjen har just fått barn och behöver ett större boende. Så frågan var: Vad bör man tänka på när det gäller jobb, boende och privatekonomi?

Jag svarade så här: “Jag känner fler som är i din situation och tycker att du bör anpassa boendet både efter ekonomin och den nya familjen”

”Det är tre viktiga saker att tänka på när man byter boende: 1) ekonomin skall funka. 2) det skall finnas en infrastruktur (dvs ett levande samhälle) och 3) det skall funka för hela familjen (dvs alla ska trivas).”

I det här fallet betydde det pendling eftersom just både ekonomi, familj, boende och jobb är viktigt. En ganska vanlig situation idag och jag tror att den blir ännu vanligare i framtiden. Egentligen är det boendet som är viktigt för familjen och jobbet som är viktigt för ekonomin. Men det gäller att tänka till ordentligt. Frågan är hur man optimalt kan fixa med både familj, jobb och bostad?

Investering?

Den här bloggen handlar om investeringar, så långt är nog alla med. Men investeringar har inget med aktier att göra, vilket jag skrivit om tidigare. Aktier är bara en liten del av alla de investeringar som man bör göra. De viktigaste investeringarna gäller helt andra saker. Till exempel familj, jobb och bostad.

Och med det resonemanget så är ”familj, jobb och bostad” bara något bland mycket annat som är viktigare än aktier, och något som alla borde investera i enligt Besser… :-).  Men just när det gäller privatekonomi med ”familj, jobb och bostad ” så blir det ofta motstridiga krav. Det är svårt att maximera alla delar. Hur skall man resonera för en optimal lösning?

Vad är viktigt?

Det gäller att tänka till ordentligt innan man väljer hur man vill ha det med boendet.  Det finns i princip bara 3 möjligheter. Skall man ”jobba där man bor” eller ”bo där man jobbar” eller ”bo och jobba på skilda platser”. Svåra frågor!

Om man är riktigt fundamental så gäller prioritetsordningen (åter enligt Besser…): individ, familj, vänner och sen jobbet. Men jobbet är ofta viktigt för individen och ekonomin viktig för familjen, så det finns inga rätta svar på de tre möjliga utfallen nedan.

Jobba där man bor?

Om man bor i en större eller mellanstor stad så finns det nästan alltid jobb som passar både individen och övriga familjen. Kanske hittar man inte toppjobbet i en mindre stad eller ort men om man har familj så finns det väl viktigare investeringar än att satsa på jobbet? Men det gäller fortfarande att ekonomin och vardagslivet funkar.

Bo där man jobbar?

Om man hittar ett perfekt jobb så kommer kanske boende i andra hand. Speciellt om man inte har familj. Men vad skall man göra när familjen växer? Köpa dyrt boende och få sämre ekonomi? Inte så kul kanske. Då blir det inget över till andra investeringar eller till viktigt pensionssparande .

Bo och jobba på skilda platser?

Att både ha ett (eller två…) bra jobb och ändå få ett hyfsat boende med bra privatekonomi kräver ofta att man pendlar mellan bostad och jobb. Vilka möjligheter finns det? Hur mycket tid, besvär och kostnader är man då villig att offra? Hela familjen skall trivas och vardagslivet skall fortfarande fungera. Tänk över de två alternativen ovan.

Skattekonsekvenser

Om man behöver byta bostad, oberoende av om det är pga jobb eller familj så blir det skattekonsekvenser. Det är ”flyttskatten” som slår till även om man bara bott en kort tid. Prisutvecklingen på bostäder under de senaste åren har gjort att nästan alla, även små lägenheter i små och mellanstora städer, drabbas av flyttskatt.

Visst kan man skjuta upp skatten om man köper dyrare bostad, men då blir det en icke avdragbar “straffränta” på den latenta skatteskulden. Inget som rekommenderas av Besser. Det är bättre att låna lite mer av banken, betala av flyttskatten och få en avdragbar ränta.

Boendet spelar roll…

Det spelar roll var vi bor” var en rapport som Institutet för Privatekonomi (Swedbank) gjorde redan i juni 2004. Studien var en jämförelse av privatekonomi och levnadsstandard mellan 38 kommuner i Sverige. Visserligen har både priser och löner gått upp ordentligt sen dess men utredningen och slutsatserna gäller fortfarande.

En av rubrikerna i rapporten var ”Vart skall man då söka sig?”. Här är några utdrag ur det kapitlet:

”Det optimala skulle vara att söka sig till en kommun där lön och huspris sammantaget är hyggliga och där det finns en bred arbetsmarknad. Sist men inte minst bör det också vara en kommun som sköter sin ekonomi.”

”För att boendet inte ska bli en gökunge i ekonomin får den som hittar ett bra arbete i en dyrort räkna med antingen lägre boendestandard i form av t ex mindre bostadsyta eller längre och dyrare resor.”

”Exemplen i den här rapporten visar att de högre lönerna i storstadsområdena inte kan kompensera de högre huspriserna och inte självklart leder till en högre standard totalt sett.”

Varning för kostnader

Besser anser att för stora kostnader för boendet också påverkar möjligheten att investera långsiktigt t.ex. i en egen aktieportfölj. Ganska självklart egentligen. Det är också det som i rapporten ovan beskrivs som en ”gökunge i ekonomin”. Men som sagt, det gäller inte bara att den löpande privatekonomin påverkas, utan kanske främst också möjligheten att spara regelbundet och investera för framtiden.

Om man planerar lite smart så kan man självklart ha det lite kärvare de första åren. Både löneutveckling och privatekonomi blir bättre med åren. Men det långsiktiga sparandet och investeringarna måste starta så snart som möjligt. Det är tiden och riskerna som är de viktigaste framgångsfaktorerna för alla aktieinvesteringar.

Det som också framgår av rapporten är att högre lön och finare jobb i ”storstaden” oftast inte lönar sig i längden om man räknar in boendekostnaderna. Det gällde redan 2004 men gäller ännu mer 2018. Det man kan göra även här är att pendla in till jobbet, men Besser rekommenderar att man i så fall bor i ett ”etablerat samhälle” och inte i en nybyggd förort som bara har bostäder utan infrastruktur.

Skattekonsekvenser igen…

Det är inte bara reavinst på bostäder som beskattas. En stor och löpande kostnad är kommunalskatten. Det är en skatt som återkommer varje år och som man måste se upp ordentligt med. Ett enkelt exempel visar hur mycket som står på spel….

Om vi har 2 personer med en månadslön på 30.000 och en skatteskillnad på 3,50 kronor (t.ex en skillnad i kommunalskatt på 30,50 och 34,00 kronor) så blir familjens sammanlagda skatt drygt 25.000.- högre netto varje år om man bor i ”fel” kommun.

De pengarna kan bättre användas till boendekostnader för ett bättre (och större…?) boende i ”rätt” kommun. (Det är det som menas i Swedbanks rapport med ”Sist men inte minst bör det också vara en kommun som sköter sin ekonomi.”)

Slutsats

Om man inte har en otrolig tur så måste man idag nog räkna med att behöva pendla mellan jobb och bostad. Hur långt, dyrt och besvärligt man vill pendla är helt individuellt, men en optimal pendling är numera nästan alltid ett krav för att få ekonomin att gå ihop, för både ” familj, jobb och bostad”.

Ekonomin är viktig för familjen och jobbet är viktigt för individen, men bostaden får inte bli ”en gökunge i ekonomin”. Det som gäller är att planera ordentligt för framtiden när man väljer bostad.

Men det gäller också att välja ”rätt” kommun och bostadsort. Inte bara för skatten, utan också för bra kommunikationer, bra service och social gemenskap.

Det man aldrig skall göra är att köpa en dyr och dålig nybyggd bostad av oseriösa och opålitliga fastighetsutvecklare och bostadsföretag. Köp en etablerad bostad i ett etablerat område, ett levande samhälle med bra grannar, bra socialt utbud och bra kommunikationer. Ganska enkelt egentligen…. 🙂

För bostäder gäller att äldre är bättre. Köp en bostad i en fastighet som är minst 50 år och helst en som är mer är 100 år. Då är huset garanterat stabilt och av hög kvalité (står kvar efter 100 år….) och ligger antagligen bra (och centralt…) till också….. 🙂 

(Besser bor i ett hus som är byggt 1922 och är mycket nöjd med både bostadens kvalité och läge….  De flesta husen i området är byggda vid samma tid. Då finns det både bra grannar, bra service och bra kommunikationer i ett levande samhälle och i ett mer etablerat område…. )

Besser

Det här inlägget inspirerades av “Sofokles” som i ett blogginlägg undrade vad som formar ens världsbild och hur man skall förhålla sig till fakta, erfarenheter och sina egna tolkningar av både världsbilden och annan information, t.ex. information om aktier och bolag.

Besser anser att vi via (sociala och alla andra…) media har ett ”information overflow” som lätt skapar ett ”information overload” i hjärnan om man inte tänker sig för. Så här kommenterade jag inlägget:

”Om man skall kommentera “Världsbild” eller information som i framtiden påverkar aktier så har vi idag ett “information overflow”

Det bästa man kan göra är att välja sina informationskällor med omsorg och dessutom utesluta andra informationskällor helt.

Då ökar sannolikheten att man gör rätt val, oberoende av om det gäller aktier eller annat.

Vilka informationskällor skall man välja? Jag rekommenderar de med lång och bevisad kunskap och erfarenhet. Ett exempel är Affärsvärden som har 117 år av hög kvalité och djup aktiekunskap. Bara som exempel.

Vilka informationskällor skall man undvika? 90 % av all aktieinformation är bara brus eller ruffel & båg, och bör helst undvikas helt. Allt från bloggar och sociala medier till dagstidningar och annonser för IPOs.”

Stimuli

Det är alltså hjärnan som har en ”begränsad kapacitet” att processa stimuli. Dels mängden info (för mycket info på kort tid), dels motstridig information (ologiska och bristande konsekvenser) och dels krav och förväntningar (som skapar stress).

Hjärnan jobbar hela tiden för högtryck med multi tasking av nervimpulser, och så kan man göra under begränsad tid. Vår hjärna är fantastisk men inte obegränsad. Den kräver också återhämtning, och den vanligaste återhämtningen är sömnen som vi behöver varje dygn. Främst gäller det sova ordentligt på natten, helst 8 timmar, när det är både mörkare och tystare, och därmed enklare att både somna och sova. Det här gäller för alla människor, i alla tider och i alla länder. Ganska fantastiskt egentligen…  🙂 .

Kollaps

Men vad händer när hjärnan inte längre hänger med? Något som blivit allt vanligare på senare år. Ett svar är ”utbrändhet” där stress från både yttre stimuli och, kanske främst, inre stimuli som ger stress (dvs. egna och andras förväntningar på prestationer) så att hjärnan kollapsar.

Det är inte bara stress från jobbet och prestationsångest som är orsaken till utbrändhet. Det finns många personer som klarar både stor stress och höga prestationskrav utan att drabbas av utbrändhet.  Hur kommer det sig?

”Vi är alla olika” som Besser brukar säga, och vi klarar oss olika bra i svåra situationer med hög stress. Besser är själv inte speciellt stresstålig och försöker alltid undvika att hamna i stressande sammanhang. Delvis kan man mentalt förbereda sig och även träna sig inför situationer som kan upplevas som jobbiga. Det gäller allt från att t.ex. göra presentationer inför stor publik till att ta tag i tråkiga men nödvändiga saker som ett lönesamtal med chefen…. 🙂 (Om man tränar och förbereder sig väl så blir man till slut riktigt duktig på det här. Besser har nog lyckats rätt bra med båda uppgifterna…. 🙂 )

Men jag försöker också begränsa mina yttre stimuli, framför allt alla de onödiga och slentrianmässiga vanor som numera är så vanliga.

The Basics

Hjärnan reagerar på stimuli och hanterar signaler via nervimpulser. Vår hjärna kan liknas vid en dator som kan processa mycket data och sammanställa mycket information, men det kan också bli ”information overflow” i hjärnan. Speciellt om det sker under lång tid.

Det blir allt vanligare att ”gå in i väggen”, men redan innan man når det stadiet blir även vanliga prestationer allt sämre. Framför allt när det gäller nytänkande och uthållighet. Det märks inte så mycket i början, man kan sköta sitt vanliga jobb, men långsiktigt är det förödande. Det man klarar på slutet är bara korta, enkla och repetitiva uppgifter. Att tänka långsiktigt och fokuserat går inte alls.

Om vi går till grunden så har vi människor fem sinnen som kan stimuleras av yttre faktorer, dvs retningar som får nerver att reagera.

Det är bara dessa fem sinnen som kan utsätta hjärnan för externa stimuli. Men det gäller att begränsa dessa stimuli så att hjärnan inte drabbas av utmattning. (Sen kan hjärnan också stimuleras via interna stimuli, stress från egna tankar och önskningar men här gäller det att begränsa externa stimuli.) Vad kan man göra? Några enkla tips…

Hörsel… Bort med all musik i hörlurarna på dagtid. Sitt minst 10 minuter per dag i en helt tyst miljö, t.ex. stängt rum eller ta en promenad i tystnad utan bakgrundsbrus (om man kan hitta något sådant idag…). Hemma bör man stänga av alla onödiga bakgrundsljud som TV, radio och musik. Det är ändå bara är slentrian och bakgrundsbrus. Använd alltid hörselskydd i jobbet om det är extra bullig miljö.

Syn…. Hoppa över att alltid se alla filmer på youtube i mobilen. Lämna mobilen i fickan när du inte har något speciellt att göra, även på resor med bussar och tåg. Använd pauser till att vila och tänka fritt. Blunda och koppla av helt minst 10 minuter under dagen. Se till att ha det mörkt och tyst när du skall sova.

Smak, Lukt och Känsel… Behöver vi kanske inte bry oss om. Där är det inte så stressigt i vanliga fall, men undvik tuggummi och rökning som extern stimuli. Drick mer vatten och använd mindre parfym. Vädra oftare både på jobbet och hemma, och ha rätt temperatur på jobbet. (En för hög temperatur gör att effektiviteten sjunker snabbt….)

Självklart kan man lyssna på musik och kolla på filmer på youtube, men då bör det vara planerat och fokuserat så att hjärnan kan koncentrera sig på en enda uppgift i taget. Då får man också själv ut mer av upplevelserna.

Att sova…

En av Bessers favoritsysselsättningar är att sova. Jag gillar att sova både på natten och ibland även på dagen med korta ”powernapps”. Att sova ordentligt varje natt är hjärnans tid att ta igen sig från externa stimuli. Men hjärnan fortsätter att jobba i ”background mode” hela natten. Det är många intryck och stimuli som skall processas. När man drömmer så är det bara en bearbetning i bakgrunden av händelser som skett tidigare.

Besser har också två udda egenskaper som jag lärt mig sen länge. Dels kan jag ”sova på kommando” och dels kan jag sova sittande. Det är två användbara egenskaper, speciellt på resor. Det gör att jag kan varva ner, ta igen mig när det blir tillfälle och alltid vara skärpt under resten av dagen. Mycket bättre än att ta fram mobilen och slösurfa eller läsa sociala media.

Det är också bra att ta en kort ”meditation” på 5 till 10 minuter efter lunch. Det är bara att blunda, andas långsamt och varva ner. Som jag ser det är det väl använda minuter som betalar sig flera gånger om under resten av eftermiddagen.

Bästa nattsömnen får man som sagt i ett tyst, mörkt och svalt sovrum. Lägg lite extra omsorg om sovrum och sömn. Det lönar sig i längden. (Du blir en bättre aktieinvesterare….?? 🙂 )

Sjunkande IQ….

I höstas var det en intressant krönika i DI av Anders Hansen som förklarade att IQ generellt sjunker i Skandinavien sen 1990-talet. Inte mycket, med 0,2 poäng per år, men trenden är klart sjunkande över åren. Över en generation beräknas genomsnittlig IQ sjunka med 6 till 7 poäng. Vad beror det på?

Anders Hansen är överläkare i psykiatri på Karolinska (KI, och även civ. ek från Handels i Stockholm!) och forskar inom området, så han vet vad det handlar om. Forskningen har inte kommit så långt och ännu är inte allt glasklart, men det finns några ”kvalificerade gissningar”.

Dels att vi rör oss allt mindre, fysisk aktivitet har en bevisat stärkande effekter på hjärnan. Dels att det är svårt att hantera all information från våra skärmar och datorer. ”Den digitala informationstsunamin försämrar vår förmåga att hålla fokus längre än en kort stund” säger Anders Hansen. Det som också kallas ”sustained attention” vilket behövs för att lösa komplexa problem (och göra bra aktieinvesteringar… 🙂  ).

Vad skall man göra? (enligt Anders Hansen) Skolan spelar självklart en viktig roll. ”Jag är inte pedagog, men större fokus på läsning, mindre på mobilen och att införa någon form av daglig fysisk aktivitet tror jag är en bra början”.

Besser kunde inte ha sagt det bättre själv, men det gäller inte bara för skolan. ”Det gäller för allt och alla, från 7-åringar till 97-åringar. Samma ordination gäller även för framgångsrika aktieinvesteringar” säger doktor Besser… 🙂

Förslitningsskador

Det är välkänt att man kan få fysiska förslitningsskador om man har monotona rörelser i jobbet. Det gäller både statisk belastning och dynamiska rörelser som upprepas allt för ofta. Det var vanligare förr när tillverkningsindustrin i många fall bestod av löpande bandet. Självklar kan man även idag få fysiska förslitningsskador om man inte ser upp, men det är mindre vanligt inom fysiska jobb numera, när medvetenheten om skador har ökat.

Psykiska förslitningsskador, kan man få det? Besser är helt övertygad om att det finns många psykosomatiska sjukdomar som beror på ”psykiska förslitningsskador”.  Det är inte bara det som Anders Hansen skriver ovan, utan också att utsätta hjärnan för stress under längre tid som påverkar hur du mår i framtiden (som pensionär…?).

Missbruk…

Besser har många kloka ordspråk (som ni nog har märkt.. J). Här kommer ett till om fysisk aktivitet och psykisk stress…

”Your body and brain, use it or lose it, but never misuse it”… Besser

Man måste använda både ”kropp och knopp” för att ha ett bra liv, men man får aldrig missbruka varken kroppen (fysiskt missbruk) eller hjärnan (psykisk stress).

Vanliga fysiska missbruk är långvarig användning av tobak, alkohol och narkotika som förstör kroppen och förkortar livet. (Grava alkoholister dör oftast någon gång mellan 55 till 60 år och blir aldrig pensionärer.) Men det vanligaste missbruket idag är nog felaktiga matvanor och för lite motion. (Det är mycket sockermissbruk vilket leder till diabetes och en utbredd fetma epidemi som förkortar livet ordentligt.)

Samma sak gäller för hjärnan. Det är ofta ökande krav och förväntningar som man inte klarar av att hantera, och som inte uppmärksammar under tiden det sker. Om du utsätts för långvarig psykisk stress så blir hjärnan ”utbränd”.  För några så sker det snabbare, förändringarna märks mitt i livet, och för andra märks det inte för än man blir lite äldre. (Sannolikheten för demens ökar kraftigt för de som utsatts för långvarig stress tidigare i livet.)

Investeringar?

Vad har det här att göra med investeringar? Ganska mycket. Även inom aktieinvesteringar måste man vara fokuserad. Det går inte att ha för många tankar i huvudet samtidigt och det gäller att välja rätt fakta ur informationsflödet. Var mycket noggrann med var du hämtar din information (tidningar, media, rapporter, bloggar….). Välj bort det mesta av allt informationsflöde som ändå bara är bluff, ruffel och båg. Då spar du både tid och problem…. 🙂

Var långsiktig, fokuserad och selektiv.. ”Det gäller att skilja på signal och brus” som man brukar säga i andra sammanhang, där Besser jobbat…  🙂

Slutsats

Du har själv ett ansvar för hur du hanterar och väljer i media och informationsflödet. Att vara selektiv, utvärdera och begränsa information är en bra väg framåt. ”Det är bättre att ha lite men rätt information än att ha mycket av felaktig information” tycker Besser… 🙂  (Gäller även för aktieinvesteringar…. 🙂 )

”Hjärnan har en fantastisk kapacitet, men den är inte obegränsad” (speciellt inte hos Besser… 🙂 ). Så det gäller att skydda och vårda den enda hjärna man har. Både kortsiktigt och långsiktigt!

Externa stimuli är ganska enkelt att begränsa. Undvik ”den digitala informations tsunami” som påverkar vår förmåga att hålla fokus under en längre tid.

Interna stimuli av stress, krav och önskningar är svårare att begränsa. Ha realistiska förväntningar och krav på dig själv. Ta inte på dig ansvar och krav som skapar stress du inte kan hantera. Då är det bättre att fördela arbetsuppgifterna och tacka nej till nya uppgifter och jobb, även om det kan vara svårt ibland. Att konstant vara utsatt för stress skapar långsiktiga problem för både din hjärna och dig själv.

Besser

Det här inlägget är delvis en fortsättning på förra inlägget som handlade om pensioner (och också ett avslutande inlägg om pensioner…) Nu handlar det om ”uttagsfasen”, dvs hur man gör när man skall ta ut privat pension från sina aktieinvesteringar eller sitt pensionssparande. Det är delvis samma fråga som hur och i vilken form man vill ha avkastning från sina aktier.

Men om man fokuserar på uttagsfasen så blir det mycket klarare hur helt olika avkastningen på aktier kan utvecklas.

Det var ett inlägg från z2036 (Stefan Thelenius) som triggade mina tankar. Rubriken var ”Uttagsfasen” och frågan var hur man beräknar ett ”optimal uttag”, dvs hur pensionskapitalet skall räcka hela tiden fram till dess att man dör. Jag skrev en kommentar till inlägget.

”En intressant aspekt på “uttagsfasen” är hur man gör uttagen…

A) Genom att sälja aktier med reavinst (??) och kontinuerligt minska kapitalbasen. Till slut finns inga aktier kvar. Men man väljer själv hur stort uttaget blir fram till dess.

B) Genom regelbundna utdelningar. Då finns hela kapitalbasen kvar över tiden. Men uttagen begränsas av bolagens och aktiernas utdelningar.

Den bästa lösningen (som jag ser det..) är att ha så stor portfölj av utdelningsaktier att utdelningarna överskrider konsumtionsbehovet (som komplement till olika (allmänna, tjänste och privata…) pensioner). Då kommer en del av utdelningarna att kunna återinvesteras och därmed fortfarande öka kapitalbasen.

Utdelningarna blir då ett enkelt och effektivt tillskott till pensionen som aldrig kommer att ta slut.”

90 % av alla pensionssparare

Det fantastiska är att 90 % av alla pensionssparare och aktieinvesterare väljer att ta ut sitt privata pensionskapital enligt ”Modell A”. Besser tycker som vanligt tvärt om och kör enligt ”Modell B”

”Modell A” är också den modell som alla pensionsbolag använder. Pensionsbolag försöker alltid bedöma och matcha beräknad återstående livslängd med utbetalningar av enskilda pensionsbelopp.

Men för säkerhets skull så tar man i ordentligt när det gäller ”beräknad återstående livslängd”. Det är så pensionsbolagen skapar sina vinster och betalar sina kostnader, löner, bonusar och arvoden till pensionsbolagens anställda, ledning och styrelse. Vem tror du annars betalar allt det här i slutändan?

Även pensionsbolagen och försäkringsbranschen liknar finansbranschen där det mest går ut på att ge dyra och dåliga tjänster till de småsparare som inte förstår bättre. Det är alla godtrogna småsparare som pensionssparar i pensionsbolag och pensionsfonder som är de stora förlorarna. Visst finns det några kända skräckexempel, typ Allra, men även de allra flesta ”vanliga pensionsbolag” är mest ruffel & båg. Något att tänka på för alla som har pensionssparande i ”vanliga pensionsbolag”.

Allmän pension

När det gäller statliga Pensionsmyndigheten så gör man en ny beräkning varje år och bestämmer därefter hur stor den allmänna pensionen blir kommande år baserat på genomsnittlig inkomstutveckling och beräknad medellivslängd. Det är inget som vanliga pensionärer kan påverka. Pensionen blir helt enkelt vad Pensionsmyndigheten bestämmer. Men de här beräkningarna med genomsnittlig inkomst och livslängd gäller bara för stora tal (statistik…) och inte för enskilda individer som själva kan planera och bestämma uttag av sitt eget privata pensionssparande.

(Det är inte heller politiker som bestämmer hur stor den allmänna pensionen blir varje år, vilket många i media verkar tro med stora rubriker. Det som politiker kan påverka är bara skatterna på pensioner. ”Skatter är alltid viktigt, men en bra pensionsplanering är viktigare”….. tycker Besser  🙂

Pensionsmyndigheten

I slutet av september kom en ny rapport från Pensionsmyndigheten om senaste beräknad livslängd och uttag av allmän pension.  Nu räcker inte pengarna längre till vanlig pension vid 65 år.

Så här sammanfattar TT rapporten: Dagens 35-åringar bör sikta på att arbeta till 70 för att få en dräglig pension. Och de som föds i dag måste jobba ännu längre.”

”Bakgrunden är den högre medellivslängden som gör att pensionen sjunker om vi går i pension vid 65, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.”

”Pensionsmyndigheten har på regeringens uppdrag beräknat den så kallade riktåldern som innebär att pensionsåldern anpassas till att vi förväntas leva allt längre. I dag presenteras förslaget på hur riktåldern ska beräknas. Den så kallade riktåldern för varje årskull ska enligt förslaget fastställas vid 60 års ålder.”

”För dem födda mellan 1958 och 1960 blir riktåldern 66 år, för att sedan stiga till 67 år för dem födda mellan 1961 och 1963. Sedan stiger riktåldern stadigt till 72 år för dem födda senaste åren.”

Som vi ser stiger ”riktåldern” för allmän pension ganska snabbt framöver. Det blir ytterligare en anledning att skaffa ett eget privat pensionssparande om man inte vill tvingas jobba till 70 år.

Pensionsbolag

När det gäller pensionssparande i ”vanliga pensionsbolag” så blir det alltså en stor varning. Det är samma sak där med ”beräknad återstående livslängd”, men det skall det också bli ordentliga vinster över till bolagen när kundernas pensionsutbetalningar är gjorda som vi såg ovan.

Lösningen för pensionsbolagen blir att alltid beräkna och fördela utbetalningen av det sparade pensionskapitalet på så många år som möjligt. De flesta pensionssparare som tar ut sin pension vid 65 år får en beräknad återstående livslängd till runt 95 år….. !!

Om du börjar ta ut pensionen vid 65 år så fördelas alltså ditt sparade pensionskapital på 25 till 30 år. Om du inte lever till 95 år (vilket inte alla gör…) så blir restkapitalet (överskottet…) ren vinst för pensionsbolaget.

I Sparrebellen Nr 121 från Spiltan skrev PH Börjesson (VD i Spiltan) så här:

”Ett gammalt skämt i pensionsbranschen är att fråga ”om du talar om när du skall dö tar vi fram en perfekt pensionsplan”. Problemet är att ingen av oss vet hur mycket tid vi har kvar, men den glada nyheten är att vi lever allt längre så det gäller att planera sina pensionsuttag så att pengarna inte tar slut för tidigt.”

Men allmän pension och tjänstepension ger en grundtrygghet för hela livet för de flesta som jobbat och betalat skatt under ett helt arbetsliv.  Där behöver man inte bry sig om ”beräknad återstående livslängd”. (Med undantag av några mindre varianter av tjänstepensionen.)

Att försöka räkna ut när man själv skall dö och hur mycket pension man behöver under de sista åren, och därmed försöka planera och förutsäga när det privata pensionskapitalet tar slut är bara dumheter.  Den huvudsakliga pensionen skall alltid vara ”livslång”. Det gäller både allmän pension och tjänstepensioner som är grunden för alla framtida pensionsinkomster.

Privat pension

Det privata pensionssparandet är ofta mer begränsat och ger bara en mindre del av den totala pensionen, men du bestämmer själv hur du vill göra utbetalningarna i uttagsfasen.

Även normalt kloka och förnuftiga personer faller i den här fällan och tror att man skall försöka ”beräkna återstående livslängd” för att ”optimera sina framtida privata pensionsutbetalningar”. Det gäller även många bloggare….  🙂

Besser har alltid framhållit att det behövs (och kommer att behövas…) ett eget privat pensionssparande som komplement om man vill ha ”en hyfsat bra levnadsstandard” även som pensionär, så det gäller som vanligt att tänka till redan från början hur man vill ha det.  🙂

För privat pensionssparande finns det många vägar att välja, allt från egna aktier i en ”reavinstportfölj”, till aktiefonder, blandfonder och indexfonder. Det finns också några vanliga fällor man bör undvika, som ”onoterade förhoppningsbolag”, ”oseriösa IPOs” och ”oärliga pensionsfonder och opålitliga pensionsbolag”.

Även om vi undviker de vanligaste fällorna, så kräver ovanstående pensionssparande att man måste ta ett aktivt beslut att sälja av (reavinst eller reaförlust (??)…)någon del av sparandet för att få en utbetalning.

Modell B

Besser väljer Modell B (med aktieutdelningar…)och har några enkla krav på hur han vill ha sina framtida uttag av privat pension.

Bessers privata pension skall…..

  • Utbetalas regelbundet… Det behöver inte vara varje månad, och det spelar ingen roll om utdelningarna bara utbetalas varje år. Den största delen av pensionen (allmän och tjänste) betalas ut varje månad och att själv lägga upp ett eget buffertkonto med periodisering och extra utbetalning varje månad är en enkel sak. Den privata pensionen utbetalas från ett eget bankkonto med fasta utbetalningar varje månad.
  • Vara stabil eller ökande över åren…. Med en stor och stabil utdelningsportfölj så kommer utdelningarna aldrig att ta slut eller minska. Även om några bolag minskar sina utdelningar så kommer de flesta bolagen i aktieportföljen att öka sina utdelningar för varje år. Den privata pensionen kommer helt enkelt aldrig att ta slut oberoende av livstid.
  • Utbetalas med automatik…. Det skall inte behövas några egna aktiviteter eller egna beslut för att bestämma hur stor den privata pensionen blir. Det blir en enkel hantering där jag aldrig behöver oroa mig över att ta svåra beslut om försäljning av aktier eller eventuella reaförluster. Den privata pensionen kommer alltid att utbetalas utan att jag själv behöver göra något alls.
  • Utbetalas kontant på konto… Det behövs inga teoretiska beräkningar av aktiers värde eller hur stort värde det finns kvar i pensionssparandet. Jag kan helt strunta i värdet på min aktieportfölj för det är inte relevant för mina pensionsutbetalningar. Den privata pensionen betalas alltid ut direkt, kontant i kronor, på mitt bankkonto.

Om man väljer ”Modell B”, som Besser ovan, så behöver man inte bry sig alls om egen eller andras livslängd. Mina privata pensionsutbetalningar blir både regelbundna, stabila, passiva och realiserade utan att jag behöver bry mig om olika beräkningar eller nya beslut.

Slutord från MarketWatch

Besser läser också en hel del internationellt om investeringar (och pensioner…). Från en bra sammanfattning om pensionssparandet i USA (av MarketWatch i oktober 2017) så kommenterades ”uttagsfasen” så här: (en liten läsövning.…  🙂

“There’s also conflicting advice about retirement-income withdrawal strategies. Some espouse the floor-and-upside approach, some recommend guardrails, others espouse time segmentation, buckets and ladders, and still others espouse a four-box approach. There’s no best practice; what you get is all a matter of a particular adviser’s training and education, regulatory environment, business model, and biases and preferences.”

Det finns många sätt att ta ut sin privata pension på som vi ser ovan. Välj ett sätt som passar just din situation, men tänk till ordentligt och välj något som är fungerar i verkligheten.

”Enkelt är ofta Effektivt” som Besser brukar säga. ”Komplexa lösningar har ofta höga kostnader och dolda risker” är ett annat av Bessers favoritordspråk… 🙂

Nu blir det inte mer inlägg om pensioner på ett tag. Läs gärna förra inlägget (den 28 september, och även inlägget den 2 mars 2018 om pensionssparande…) en gång till för att få en mer heltäckande bild av hur framtiden som pensionär kan bli (om man vet hur man gör)……  🙂

Slutsats

Var mycket skeptisk till alla pensionsbolag som ”vill hjälpa dig att få en bra pension” . Det mesta inom pensionsbranschen (liksom finansbranschen…) är bara ruffel & båg. Det är bara säljare som genom att sälja dyra lösningar vill maximera sin egen lön och bonus på lättlurade pensionssparares bekostnad.

Du vet aldrig när tiden tar slut och hur länge du lever som pensionär. Därför bör alltid den större delen av den totala pensionen vara ”livslång”. Det gäller även den privata pensionen.

Det finns många komplexa metoder att ta ut sin pension på (se t. ex. MarketWatch ovan), men ”Komplexa lösningar är inte samma sak som effektiva eller lönsamma lösningar”. Det gäller både för pensioner och för aktieinvesteringar. (kloka ord igen från Besser…. 🙂

Om du tror att ”någon annan” skall ta hand om dina investeringar (finansbranschen…) eller din pension (försäkringsbranschen…) så kommer du att få stora besvikelser framöver. Det bästa är alltid att göra jobbet själv. Resultatet blir bäst så. Men det kräver naturligtvis både kunskap och erfarenhet. Något som man får t.ex. genom att läsa den här bloggen…  🙂

Besser

De senaste inläggen om ”Balansakten”(21 juni) och ”Lite mer statistik” (17 aug) gav insikter om hur viktigt det är att spara till en ”hyfsad pension” någon gång i framtiden. Det kommer att behövas både en ordentlig tjänstepension och ett bra privat pensionssparande om man i framtiden skall kunna leva gott som pensionär.

En snabb repetition

Pensionen består i huvudsak av tre delar, 1) Allmän inkomstpension, 2) Tjänstepension och 3) Privat pensionssparande. Alla tre delarna är nödvändiga för att någon gång i framtiden få en pension som man kan leva gott av. Om man inte har järnkoll på sin egen pension så är det enklast är att logga in på minpension.se och se efter hur det ser ut just nu.

Hur stor blir pensionen?

En svår fråga. På individnivå är det kanske lite lättare att beräkna hur pensionen blir om man har koll på både tjänstepension och eget privat pensionssparande. Men vad blir den allmänna inkomstpensionen på individnivå och hur kommer den att utvecklas de kommande åren fram till pensionen?

Självklart är även den allmänna pensionen beroende på inkomstnivåer under hela arbetslivet, men bara upp till maxvärdet för ”pensionsgrundande inkomst”. För år 2018 går gränsen på 39.000 kr per månad. Allt man tjänar ovanför detta belopp gå bara in i ”det stora svarta hålet”, dvs alla skatteintäkter som politiker älskar att spendera och leka med.

Besser som idag har en mycket bra inkomst, har naturligtvis redan planerat för en hyfsad pension. Mina investeringar i min ”aktiefond” kommer också att ge ytterligare utdelningar och regelbundna inkomster till mina olika pensioner.

Men hur ser det ut framöver rent allmänt? De som läser den här bloggen vet vad jag tycker, men nu blir det några utdrag från en rapport från Swedbank som får ge sin syn på framtiden. Rapporten heter ”Vad vet du om din pension?” och är utgiven i juni 2017.

Sista kapitlet heter ”Svenska Pensionssystemet – vad innebär det för svensk ekonomi långsiktigt?” och är skrivet av Swedbanks chefsekonom Anna Breman. (Är man allmänt intresserad av pensioner så rekommenderas att man läser hela rapporten på 23 sidor)

Några utdrag..

Det finns många kloka ord i slutordet. Jag väljer några enkla utdrag med kommentarer…

”Det svenska pensionssystemet är alltså självfinansierat ur ett makroperspektiv men inte ur ett mikroperspektiv. Det innebär att om du har förväntningar på att få t ex. 50 procent i pension utifrån din slutlön kan verkligheten visa sig bli en annan. Om vissa typer av externa faktorer slår till mot Sverige och ger en betydligt lägre tillväxt under många år samtidigt som t.ex. kostnader för arbetslösheten skjuter i höjden kommer bromsen att slå till och pensionerna minska.”

För några år sen räknade Pensionsmyndigheten att de flesta svenskar skulle få cirka 65 % av sin slutlön i pension. Numera räknar man kanske med 50 % i pension på löner under ”pensionsgrundande inkomst” och om man har tjänstepension. Tjänar man mer blir pensionen (mycket..?) lägre relativt sett. För stora grupper kan vi nu räkna med 35 % av slutlönen i allmän pension.

Men de verkliga förlorarna blir alla som haft låga löner (t.ex. inom inom handel och tjänste-företagen) och som dessutom saknar tjänstepension. (Cirka 12 % av alla svenskar som har jobb saknar idag tjänstepension) Även de som haft låg lön med tjänstepension (t. ex. inom vård och offentlig verksamhet) kommer i många fall att få pension strax över garantinivån. Till exempel kommer en undersköterska med 40 år av hårt arbete att få några hundralappar mer i pension jämfört med garantipensionen. Många av dagens ungdomar får en tuff framtid som pensionärer.

”Oron för en negativ utveckling intensifieras av undersökningar som visar att hälften av företagarna inte sparar till sin pension. Man ser även orosmoln i att den yngre generationen idag har en mycket hög skuldsättningsgrad. En demografisk och samhällsekonomisk förändring som innebär lägre pensioner skulle innebära att framtida pensionärer riskerar att vara högt skuldsatta men ha en lägre pension än vad man väntat sig.”

Om man inte har eget privat pensionssparande och fortfarande har höga skulder när man går i pension så spelar det ingen roll hur höga löner man haft. Pensionen kommer inte att räcka till mycket annat än det allra nödvändigaste, dvs  boende,  mat, räntor och amorteringar. Inte ett så kul framtidsscenario. Det blir ingen ”guldkant” på tillvaron och många kommer att tvingas flytta till mindre och billigare boende när de blir äldre, trots många år med höga löner.

”De senaste årens stora migrationsströmmar till Sverige samtidigt som vi får en åldrande befolkning kommer att innebära utmaningar. Det är troligt att invandrade inledningsvis får lägre inkomster än övriga medborgare vilket sätter press på medelinkomsten. Eftersom pensionerna räknas om varje år med inkomstutvecklingen innebär det att pensionerna får en lägre ökningstakt”

Det här är inget som våra politiker vågar prata om. Om staten ger ut mera bidrag (högre kostnader…) och får in mindre inbetalning av skatt (lägre intäkter…) så kommer det i slutändan även ge lägre allmänna pensioner (sämre resultat…) till alla. Ganska självklart egentligen.

Självklart kan våra politiker försöka höja skatterna ännu mer, (både nya skatter och högre skatter) men statens totala skatteintäkt kommer inte att öka. Vi har redan passerat max på Lafflerkurvan för nästan alla inkomstslag, så högre skatter leder bara till ändrade vanor och beteende för att undvika de nya skatteeffekterna. (Jmf den höga skatten på sprit som gör att mer än 50 % av all sprit som konsumeras i Sverige inte beskattas, Det är både laglig införsel, smuggling och hembränning som är den största delen.)

”Detta i kombination med en hög skuldsättning innebär att den aggregerade efterfrågan i samhället minskar eftersom man får mindre att leva på och därmed drar ned på konsumtionen. Ett högre sparande och en lägre privatkonsumtion kommer att sätta press på tillväxten och få stora effekter på svensk ekonomi i framtiden.”

Ganska självklart igen, om många svenskar (de allra flesta…) har (väsentligt…) mindre pengar över, så blir det mindre privat konsumtion och fler företag som kommer att göra förluster eller gå i konkurs. Därmed behövs färre anställda (eller inga anställda alls…). De som fortfarande har jobb och en bra lön kommer att spara allt mer av lönen (för en osäker framtid…) i stället för att konsumera och ge vinster till företagen och skatt (t. ex. 25 % moms och spritskatt….) till staten.

Det här kommer att påverka alla delar av både offentlig verksamhet (mindre skatter som betalas in…) och svenskt näringsliv (mindre försäljning och lägre vinster). Har vi otur blir det en negativ spiral neråt. Det ser inte så kul ut framöver…

Slutsats

”Vi vet inte vad som händer i framtiden, men man kan alltid gissa.” som Besser brukar säga 🙂

En kvalificerad gissning är att det behövs mer långsiktigt privat pensionssparande. Hur man ”pensionssparar” är mindre viktigt. Det kan vara amorteringar på boendelån, inköp av korta räntefonder eller investeringar i billiga aktieindexfonder. Huvudsaken är att sparandet är regelbundet och långsiktigt, att risknivån är låg och att fasta och löpande avgifter är låga.

Ett annat alternativ är att bygga upp en egen aktieportfölj av ”stora, stabila och lönsamma bolag”, gärna bolag med ”långsiktiga huvudägare och en stark balansräkning”. Det är alternativet som Besser använder sig av. Det blir ett jämnt kassaflöde av utdelningar varje år som kan återinvesteras eller tas ut som privat pension. Hur det går för Bessers aktiefond och aktieportfölj kan man se i avstämningarna varje halvår… 🙂

Besser

Det var en kort artikel i Affärsvärden i våras om Warren Buffett (WB) som triggade det här inlägget. Det finns många olika vägar till att investera i aktier. Den här artikeln tog upp grunderna i WB investeringsstrategi, men det finns flera andra alternativ och många olika strategier för att investera i aktier… 🙂

Det blir en snabb genomgång av 4 olika investeringsstrateger. Först och främst ”Buffetts aktiestrategi”, men också ”Bessers aktiestrategi”, ”Indexstrategin” och till sist ”Förhoppningsstrategin” som de flesta (90 % ??) av ”vanliga aktieinvesterare” och många ”värdebloggare” använder.  Men först, här är en kopia på texten från Affärsvärden. Läs & Lär… 🙂

”Buffetts tre bästa tips för att tjäna en miljon på aktier”

”Med en förmögenhet på 80 miljarder dollar borde Warren Buffett kunna ett och annat om hur man tjänar pengar på aktier.

Till skillnad från många andra fondförvaltare, traders och investerare har finansmannen Warren Buffett byggt sin förmögenhet genom en relativt enkel strategi. Han köper bra kvalitetsaktier till låga priser, och behåller dem i flera decennier. Här är hans bästa tips:

Placera långsiktigt

Buffetts långsiktiga perspektiv är förmodligen det som ger honom ett betydande övertag gentemot resten av marknaden. Medan andra investerare funderar på vad som kan hända under nästa decennium fokuserar Buffett på vad som komma skall de nästa 20, 30 eller till och med 40 kommande åren.

”Idag sitter någon i skuggan för att någon planterade ett träd för längesen”, har han tidigare sagt för att beskriva sin strategi.

Genom att tänka flera decennier i förväg och inte jaga investeringstrender har Buffett kunnat slå marknaden. Han har klarat sig undan tunga förluster under de största marknadskrascherna de senaste 50 åren då han bara investerar i företag som han tror kommer finnas kvar under hans livstid. Det gör att han inte behöver oroa sig om aktierna tar stryk under ett par dåliga år.

Tid är din bästa vän

Warren Buffett har räknat med ränta-på-ränta-effekt, compounding return, sedan han började investera vid 18 års ålder. Ett enkelt exempel på en sådan typ av investeringsstrategi är om man investerar 250 kronor i månaden mot en avkastning på 7,5 procent. Efter 50 år har man tjänat 1,6 miljoner kronor.

Förlora inte pengar

Så, om man vill tjäna en miljon på aktier så lönar det sig att följa Warren Buffetts råd och ha en placeringshorisont på flera decennier. Men det är också viktigt att fokusera på risk. Även om man lyckas få en hög årlig avkastning kan en stor förlust rubba vägen till miljonen. Warren Buffett har alltid investerat i aktier där risken för en total kapitalförlust är lika med noll.”

Fyra investeringsstrategier

Det blir alltså en enkel redovisning av några ”vanliga” strategier för att investera i aktier. Läs & Lär en gång till…. 🙂

Första strategin: ”Warren Buffetts investeringsstrategi”

Det är ganska enkelt att investera i aktier enligt Warren Buffett.

Placera långsiktigt redan från början. Men det krävs tålamod att både skapa och behålla en aktieportfölj under många år.

Återinvestera avkastning och utdelningarna. Compounding är en mycket stark värdehöjare.

Riskbegränsa både i vilka aktier och antal bolag i portföljen.  Förlora aldrig pengar på chansningar och förhoppningsbolag. Svårare än så är det inte…. 🙂

Andra strategin: ”Bessers investeringsstrategi”

Den är mycket lik WB strategi, men kanske med en annan vinkel. Den kallas också ”3P”, (Planning, Preparation & Performance) och inkluderar även operativa delar. Här är en sammanfattning:

Planning… Planera långsiktigt redan från början för både för anskaffning av investeringskapital och hur aktieportföljen skall se ut. Skapa en fiktiv ”målportfölj” som fylls på med regelbundna inköp varje kvartal.  Köp bara aktier i ”stora, stabila och lönsamma bolag”, och helst bolag med ”långsiktiga huvudägare och en stark balansräkning”. Resultatet blir en omfattande och diversifierad aktieportfölj som automatiskt ger en bra riskbegränsning.

Preparation… Grunden till att bygga upp ett bra investeringskapital är regelbundet sparande. Utan investeringskapital blir det inga aktieinvesteringar alls. Ganska självklart. Den enkla lösningen är att ha mindre kostnader än intäkter varje månad och att alltid spara minst 10 % av lönen redan från början av månaden. Långsiktiga aktieinvesteringar kräver ett långsiktigt sparande.

Performance… Inköp av aktier görs regelbundet varje kvartal för att få en ökande och säker avkastning. Som riskbegränsad avkastning räknas bara aktieutdelningar, och alla utdelningar återförs till investeringskapitalet. Investeringskapitalet skall alltid öka mer än inköpen och skapa en buffert även för framtida inköp. Både sparande, inköp och all avkastning dokumenteras för regelbunden uppföljning. ”Utdelningar och investeringar i praktiken är viktigare än alla teorier”

Även ”Bessers” strategi är ganska enkel att följa… 🙂

Tredje strategin: ”Indexstrategin”

Det här är kanske den enklaste investeringsstrategin, åtminstone i teorin. .. J ”Köp regelbundet andelar i en billig indexfond varje månad för samma belopp under en lång tid” Jag har skrivit många inlägg om den här strategin. Det är en bra strategi och den ser mycket enkel ut vid första anblick. Sätt in 1.000 kronor (eller annat värde..) varje månad i minst 20 (helst 30…) år i en billig (gratis..) indexfond (t.ex. Avanza Zero…). Hur svårt kan det vara?

Metoden kallas också i USA för DCA (Dollar Cost Averaging). Tanken är att inköp av börsens medelvärde ger ett bra resultat över en lång investeringstid med flera börscykler. Men, för att få ett bra resultat behövs det minst 20 år (3 börscykler?) och, som sagt ovan, helst 30 år (4 börscykler?). Det blir främst ett långsiktigt pensionssparande för att ha ett ordentligt kapital som komplement till den framtida pensionen.

Problemet är att man måste fortsätta betala in varje månad i minst 20 år, oberoende om man förlorar jobbet och blir arbetslös, oberoende av om man förlorar hela sin övriga privatekonomi vid t.ex. en skilsmässa eller sjukdom, eller oberoende om räntan på boendelånen går upp till 6 % (eller mer….) och avdragsrätten försvinner. Du måste vara mentalt förberedd och fortsätta att betala in varje månad även om börsen kraschar och hela samhällsekonomin går åt helvete.

Det är ganska svårt i praktiken, de flesta ”vanliga indexinvesterare” klarar inte av det. Nästan alla svenskar får panik när börsen kraschar (då man kan köpa bra aktier för låga börskurser… 🙂 ). Vilket visats av stora uttag från de flesta aktiefonderna (och även indexfonder…) under börsnedgångarna hösten 2002 och hösten 2008.

Det är svårare än man tror att ”sitta still i båten”. Speciellt om man är orutinerad och okunnig fondsparare. Först blir man lite orolig, sen ordentligt skrämd och till slut säljer man alla fondandelar i panik när börsen når botten. Då är det lätt att förlora stora belopp även med indexfonder..!!!

Fjärde strategin: ”Förhoppningsstrategin”

Det här är den vanligaste investeringsstrategin. Jag gissar att 90 % av alla ”vanliga aktieinvesterare” använder den här strategin, även de flesta ”aktiebloggare” och ”värdeinvesterare” kör den här vägen. Förhoppningsstrategin bygger även den på tre grundstenar…

Girighet… Om man vill bli rik gäller det att alltid göra stora vinster. Det gör man enklast genom att köpa många aktier billigt och sen sälja dem dyrt. Satsa allt, ju fler aktier man köper desto större blir vinsten. Ganska självklart. Även om man har ett litet investeringskapital från början så skall man självklart satsa hela kapitalet, göra stora vinster och bli riktigt rik med smarta aktieaffärer.

Otålighet… Alla värdeökningar skall naturligtvis gå snabbt.  Självklart vill man bli rik utan att behöva vänta i flera år. Då är det enklast att satsa stort redan från början. Att redan idag köpa mer aktier i smarta bolag som blir riktiga kursraketer är den snabbaste vägen till att bli riktigt rik.

Önsketänkande… Om man bara köper aktier i bolag som blir framtidens snabbväxare med fantastisk kommersiell utveckling, så blir man en säker vinnare.  Med ”smart värdeanalys” hittar man bolag med unika och fantastiska produkter eller tjänster som blir nästa globala framgångshistoria. Det har hänt förut och kan lätt göras igen. Med några excel-ark och överlägsen finansanalys är det lätt att hitta morgondagens vinnare bland småbolagen på eller utanför börsen, om man bara är påläst och smart.

Problem med ”Förhoppningsstrategin”?

Vad finns det för problem med ”Förhoppningsstrategin”? Varför är den så vanlig, även bland normalt kloka, förståndiga och duktiga personer?

Om vi tar det i ordning med vad problemen är först, så är det enkla svaret att den här strategin aldrig fungerar som man tror. Felet är att riskerna är för stora, tidsperspektivet för kort och att den egna kompetensen överskattas. Ganska vanligt. Tråkigt men sant.

Så, varför faller även kloka, smarta och allmänt framgångsrika personer i den här fällan? Det är några helt vanliga psykologiska orsaker som gör att intelligenta personer (ofta utan djupare aktieerfarenhet…) väljer den ”smarta” vägen till aktieinvesteringar. Vi tar dem i ordning…

Girighet… Det är tyvärr så att de flesta svenskar saknar sparkapital över huvud taget. Speciellt många yngre som har ett litet investeringskapital och som inte nöjer sig med låg och långsam tillväxt. Många investerare vill se stora värdeökningar och då gör man också chansningar och tar stora risker.

Otålighet… Att allt går snabbt är numera en norm i samhället. All information och alla svar kan man Googla fram direkt i mobilen. Tålamod har blivit allt ovanligare och för de flesta gäller ”instant gratification” för alla önskningar och även för aktiesparande. Många investerare saknar helt enkelt tålamod och förmågan att vänta in ett framtida långsiktigt resultat.

Önsketänkande… Det är ibland svårt att förstå hur verkligheten ser ut. Men det kan också vara bristande kunskap och erfarenhet som gör att man tror på sina egna förhoppningar eller på vad andra säger och skriver. Allt från stora helsidesannonser för IPOs och aktiebloggar om fantastiska framtidsbolag till VD-ord eller resultaträkningar i börsnoterade bolags årsredovisningar.  Många investerare är godtrogna och överskattar sin egen förmåga att hitta ”framtidens vinnare” baserat både på vad andra tycker, säger och skriver eller eget önsketänkande.

”Många investerare.…”

Det är lätt att vara sarkastisk (som Besser…) när man skriver om aktieinvesteringar i bloggen. Men den dystra verkligheten är att ”många investerare” faller för just ”Förhoppningsstrategin”.

Det är mest yngre, men även ”många äldre (blåögda, naiva, lättlurade och godtrogna… J ) investerare” gör sämre aktieinvesteringar när att girighet, otålighet och önsketänkande slår till med ogenomtänkta beslut.

”Många investerare” har en övertro på sin egen förmåga och tycker att man är smartare än alla andra. ”Just därför är det farligt att överskatta intelligens men underskatta kunskap och erfarenhet….” säger Besser 🙂

Slutsats

Det finns många strategier för att investera i aktier. Några är mer framgångsrika än andra… 🙂

Kunskap och erfarenhet är grundläggande för alla aktieinvesteringar, men man behöver inte utveckla en egen investeringsstrategi för att bli framgångsrik med aktier. Gör som Buffett (eller Bessser, det är en smaksak…) så blir sannolikheten att lyckas med aktier större.

Att satsa på indexfonder med låga avgifter under lång tid är en bra strategi i teorin, men mycket svårare att genomföra i praktiken. ”Det gäller att ha tålamod, inte drabbas av panik och veta vad man gör. Något som alltid gäller för alla investeringar i aktier” …kloka ord från Besser…. 🙂

”Investeringsstrategier baserade på girighet, otålighet och önsketänkande är något man alltid bör undvika” ….fler kloka ord från Besser…. 🙂

Besser