Jag fick några veckor sen en fråga av Daniel på mitt inlägg från den 29 nov 2019, ”Nyemissioner, igen”. (Läs gärna inlägget en gång till för en snabb repetition). Frågan var, hur kan aktiebedrägerier typ Xzero AB fortsätta och hur kan Aapo Sääsk fortsätta att styra i bolag som Xzero AB när det hela tiden blir fler aktieägare som borde kunna rösta på bolagets årsstämmor.

Frågan…

Så här frågade Daniel… ”Vem äger egentligen bluffbolaget efter alla nyemissioner? Har de lyckats ta in pengar utan att förlora makten?”

Svaret…

Så här blev mitt korta svar..

”I teorin äger alla aktieägare bolaget, men bolagsstämmorna blir bara formellt annonserade så det kommer aldrig några aktieägare dit. Då kan man göra som man vill.

Det räcker också med att ha ganska få aktier, som dessutom köpts till mycket låga kurser när de emitterades vid bolagets start.
Om man startar bolaget med 10.000.000 aktier för fem öre styck (aktiekapital på 500.000 kronor vid bolagets start) och sen säljer aktier i nyemissioner för 65 kronor per styck med 200 aktier per aktieägare så behåller man alltid makten i bolaget.

Aapo Sääsk kan fortsätta som vanligt med flera nyemissioner till höga kurser och lurade pensionärer kommer aldrig på bolagsstämmorna. Tyvärr är Aapo Sääsk inte ensam om det här tricket, det är ett ganska vanligt förfarande i många småbolag…..”

Fördjupning…

Besser gillar att fördjupa sig i aktierelaterade ämnen så här kommer lite mer detaljerad info om hur man fixar ett aktiebedrägeri…

Till att börja med kan man konstatera att det är ganska enkelt att fixa och trixa med aktier och ändå följa alla formella redovisnings- och aktiebolagslagar om man bara vet hur man gör.

Den mest fundamentala anledningen till att den här typen av aktiebedrägerier fungerar är att det inte finns några lagar eller regler för prissättning av onoterade (och noterade….) aktier, oberoende om det är aktiekapital när bolaget bildas, aktiekurser på nyemissioner, bolagets styrning eller handel med onoterade aktier. Dessutom finns det många helt legala redovisningstekniska bokslutsdispositioner som man kan använda för att fixa till bokföringen så att den ser bra ut.

Så här fixar man lätt ett aktiebedrägeri typ Xzero AB…..

Bolagsbildning

Man behöver inte ha någon verksamhet eller större kapital för att starta ett publikt aktiebolag. Sen 1995 finns det publika aktiebolag och de behöver numera ha minst 500.000 kronor i aktiekapital. Även om bolaget själv inte får ha allt aktiekapital i lån så kan grundarna själva ta upp lån för få kapital till att starta bolaget. Sen kan man enkelt emittera och själva köpa ut t.ex. 10.000.000 aktier á 5 öre per aktie så har man aktiekapitalet på 500 tkr fixat. Dessutom äger man då 10 miljoner aktier…. 🙂

Publika nyemissioner

Det behövs inte heller någon verksamhet eller några anställda för att driva ett publikt aktiebolag som kan gå ut med publika nyemissioner. Det räcker med att det finns en styrelse på minst 3 personer och en verkställande direktör (VD) som också får sitta i styrelsen. Lägg märke till att VD bara formellt behöver finnas med i styrelsen. Han behöver inte jobba som VD, vara svensk medborgare eller ens bo i Sverige. (se typexempel Xzero AB, inlägg 27/11 2019) Det räcker med att han skriver på de papper som behövs.

Sen behöver man också en bolagsordning där det anges att bolaget är publikt (publ AB) där den fiktiva verksamheten beskrivs. Publika AB måste också ha en ”Godkänd revisor” men det är inga problem bara man sköter bokföringen.

Det man sen gör är att sätta ihop ett prospekt som beskriver ett framtida projekt som skall göra bolaget fantastiskt framgångsrikt. Det är naturligtvis fria fantasier om både produktutveckling och marknadsandelar.

Prospektet erbjuder en första nyemission med t.ex. 1.000.000 nya aktier till en kurs av 15,00 kronor per aktie med en minsta nyteckning av 1.000 aktier. Om prospektet är tillräckligt övertygande och om man dessutom har stora annonser med smart reklam så blir nyemissionen snabbt fulltecknad.

Då har man redan från början fått in 15 extra miljoner från 1.000 nya aktieägare som betalat in 15.000 kronor var till bolaget. Just 15.000 kr i insats är en lämplig summa att sikta på. Det finns gott om lättlurade svenskar som har ett sparkapital i den storleksordningen och som med önsketänkande och girighet vill göra en ”smart investering” för att snabbt och enkelt öka sitt sparkapital. (Sorgligt, men tyvärr ganska vanligt….)

Nästa nyemission gör man när de första 15 miljonerna börjar ta slut. Det tar kanske ett till två år och de flesta investerare har hunnit glömma alla detaljer. Då blir det ett nytt prospekt där man förklarar några oväntade problem, antagligen kostar produktutvecklingen mer än man uppskattade från början, men istället så har bolagets potential ökat ordentligt där man ser helt nya marknader. Det blir fantastiska möjligheter när bolaget inom kort siktar på att erövra hela USA marknaden med sin unika produkt. (Självklart även det fria fantasier…..)

Det nya prospektet erbjuder 750.000 nya aktier till en kurs på 20,00 kronor per aktie, med en minsta nyteckning av 750 aktier. Prospektet går ut till alla nuvarande aktieägare med företrädesrätt, men självklart går man också ut med stora annonser i dagstidningar och tidskrifter, många inlägg och annonser i sociala media och även vanlig telefonförsäljning från lämpliga telefonlistor. Det är enkelt att köpa telefonlistor med uppgifter om både inkomst (från deklarationer…) och bostadsort (ner till postnummer nivå…), så det är lätt att hitta nya lämpliga offer.

Jag gissar att många av de tidigare aktieägarna från den första nyemissionen också hoppar på den andra nyemissionen. Det ser självklart ut att vara en bra investering när kursen på aktierna går upp från 15 till 20 kronor på mindre än 2 år. Med en uppgång på 33 % så har man redan tjänat 5.000 kronor på sina första aktier, och då vill man gärna vara med i fortsättningen också. Det är smart att vara med på den nya emissionen och insatsen är bara 15.000 kronor även den här gången. Man får kanske ta lite mer av sparkapitalet eller sälja några fonder, spara lite extra på lön eller pension och kanske även ta ett extra snabblån för att kunna vara med. (Sorgligt igen, men fortfarande vanligt….)

Även den andra nyemissionen blir snabbt fulltecknad och bluffbolaget får in 15 nya miljoner att betala ut till sina substansiella omkostnader. Det är dyr administration med höga löner och arvoden, fina förmåner (dyra tjänstebilar och exotiska ”tjänsteresor”) och självklart en ordentlig bonus till VD och styrelsen i slutet på året. Det går ganska lätt att göra slut på 15 miljoner, trots att man inte har någon verksamhet och bara är 3 personer i styrelsen, om man bara har lite fantasi säger Besser…..  🙂

Så här kan bluffbolagen fortsätta i flera år. Typexemple Xzero AB gjorde sin 18:e nyemission i november 2019 och då kostade aktierna 65 kronor, minsta teckningsantal var 200 aktier och varje teckningsrätt kostade 13.000 kronor. Xzero AB fick nog in sina 1.000  teckningsrätter även den här gången och totalt 13 nya miljoner att sätta sprätt på.

Rekordet hitintills är, vad jag vet, 47 nyemissioner innan det bluffbolaget gick i konkurs.

Ägare och Styrelse

Daniel undrar vem som äger bolaget efter alla nyemissioner? Till slut så finns det kanske fler nya aktier som skapats via upprepade nyemissioner än de ursprungliga aktierna som tecknades av bolagets grundare. Då borde alla andra aktieägare kunna ta makten i bolaget. Men så är det inte i praktiken. Det är inga problem att fixa fortsatt styrning om man vet hur man gör.

Bolaget ägs av alla aktieägare och bolagets årsstämma besämmer både vilka som sitter i styrelsen och hur stora arvoden som styrelsen kan ta ut. Alla aktieägare får i teorin delta och rösta på årsstämman. Men då måste man veta när, var och hur årsstämman genomförs, dessutom anmäla sig och sen verkligen ta sig till årsstämman för att rösta, ganska självklart.

De flesta nya aktieägare inser till slut, efter några år att de blivit lurade. Många blir bara förbannade och skäms inför sig själv och andra. Att erkänna att man blivit lurad är inget man vill gå ut med frivilligt, och då är det lätt att hålla inne med besvikelsen. Det är sällan någon går ut publikt och varnar andra aktieägare. Helst vill man bara glömma allt och inte ha något mer att göra med bolaget. Att gå på årsstämma är inte något man tänker på i den situationen.

Formellt måste publika AB annonsera årsstämman i ”Post o Inrikes” och i minst en rikstäckande dagstidning samt skicka en kallelse per post till de aktieägare man har adress till. Jag gissar att de flesta bluffbolag struntar i de här utskicken, det är mycket låg risk att det får några konsekvenser.

Även om några få förbannade och besvikna aktieägare dyker upp på årsstämman så kan de inget göra. Grundarna har fortfarande 10 miljoner aktier och enskilda aktieägare har varken kunskap eller erfarenhet för att göra något konkret med bolaget. Dessutom, om bolaget skulle gå i konkurs så förlorar man garanterat hela sitt satsade kapital och då är det bättre att bara försöka glömma allt.

Revisorer

Men bolaget har väl en ”Godkänd revisor” som skall se till att bolaget sköts och tillvarata aktieägarnas intressen? Tyvärr är det så bara i teorin. Revisorn utses av styrelsen och har till uppgift att kolla bokföring och bolagets verksamhet. Revisorn är ofta en kompis till styrelsen och han får också sitt väl tilltagna arvode utbetalt av bolag och styrelse.

Om bolaget bara bokför kostnader och intäkter på rätt sätt så är allt OK. Notera att en revisor bara är ansvarig för årets bokföring och årets verksamhet. Om man inte har någon verksamhet alls under året så är det också helt OK och revisorn behöver då inte uttala sig om bolagets framtid.

Teori och Praktik

Det fantastiska med aktieinvesteringar är den stora skillnaden mellan teori och praktik. I teorin är det alla aktieägare som äger bolaget och styrelsen, VD och företagsledningen jobbar alla för att bolaget skall blir framgångsrikt och lönsamt. Så är det alltså inte alltid i praktik och verklighet.

Det gäller även för det svenska samhället. I teorin har vi det fantastiskt bra i här Sverige där alla svenskar sköter sig, jobbar och betalar skatt. Då har vi också ett bra samhälle med bra pensioner, en bra skola och en bra sjukvård. I praktiken och verkligheten har vi förorter med gängkriminalitet, bidragsfusk och svartjobb. Många svenskar är pensionärer med låg pension, långtidsarbetslösa som lever på bidrag och ungdomar utan fast anställning. Det blir allt mer bidragsberoende och allt fler som saknar framtidstro. Ganska dystert….

Tyvärr kommer skillnaden mellan teori och praktik att bli ännu större i framtiden. Det gäller både aktieinvesteringar och det svenska samhället. Tag varning. ”Det är bättre att vara skeptisk och proaktiv än att vara godtrogen och reaktiv” som Besser brukar säga 🙂

Slutsats

Att fixa ett aktiebedrägeri är ganska enkelt och det går utmärkt att starta flera och nya bolag om det blir problem med ett bolag. Just därför är det så vanligt med den här typen av aktiebedrägerier. Aapo Sääsk med två bolag, Xzero AB och HWR Water Purification, är inte ensam. Besser gissar att drygt häften av alla småbolag är rena bedrägerier redan från början.

(Av den andra halvan blir 95 % av bolagen ändå aldrig lönsamma och även de fortsätter då med upprepade nyemissioner där aktieägarna får betala för bolagets drift och verksamhet. En stor varning för alla nyemissioner….)

Om man inte är både kunnig och erfaren som aktieinvesterare så kan det vara svårt att avslöja den här typen av bolag. Bokföringen ser helt OK ut, årsredovisningen är godkänd av revisorn och alla prospekt och dokument ser mycket proffsiga ut. ”Låt inte önsketänkande och girighet styra dina aktieinvesteringar” som Besser brukar säga….  🙂

En avgörande del av den här bluffen är att det inte finns någon handel med de emitterade aktierna. Det är de upprepade prospekten som ”bevisar” hur mycket aktiekursen gått upp sen förra nyemissionen. Om någon aktieägare själv vill sälja sina aktier så påpekar bara bolaget att man planerar och förbereder en notering på någon av aktiebörserna och att det snart kommer att bli möjligt att handla med bolagets aktier där. Det brukar lugna de flesta aktieägarna, men även den planerade börsnoteringen drabbas alltid av upprepade förseningar. I praktiken blir det aldrig någon öppen handel hur länge man än väntar….

Också börsnoterade bluffbolag gör upprepade nyemissioner. Även då försöker man blåsa upp aktiekursen med fantastiska pressreleaser och rykten på sociala media för att få fler aktieägare på kroken. Det finns många godtrogna svenskar som sitter fast med aktier i börsnoterade bluffbolag och som inte vill sälja sina aktier med förlust. Då sitter man fast i en psykologisk fälla och bolaget är fortfarande bara en bluff även om aktierna är börsnoterade.

Det blev en lång beskrivning av hur det går till bland många småbolag. Tag varning och tro inte på allt du läser i tjusiga prospekt om fantastiska nyemissioner. Och kom ihåg att när det gäller aktier så är det alltid en stor skillnad mellan teori och praktik…  🙂

Besser

 

Dags för en avstämning och årsredovisning för investeringsåret 2019. Det blir som vanligt bara en kortare redovisning.

En årsredovisning bör innehålla två delar. 1) Resultaträkningen för helåret 2019 och 2) Balansräkningen per den 31 december 2019. Här kommer lite info från båda…

Resultaträkning 2019.

Det är bara fyra delar som jag tycker är viktiga för resultatet 2019.

Finansiering: Under 2019 har jag ökat mitt passiva investeringskapital  med 200 tkr. Det mesta är regelbundet sparande och några övriga oplanerade inkomster. Utdelningarna nedan är inte inräknade.

Investering: Under 2019 har jag totalt köpt 6.250 aktier i 8 bolag från mitt aktiva investeringskapital. Det är bolag som alla är stora, stabila och lönsamma.

Avkastning: Det har blivit drygt 84 tkr i utdelningar under år 2019. Jag räknar bara med realiserad och absolut avkastning. Alla utdelningar har återinvesterats i investeringarna ovan.

Kostnader: Det har varit kostnader och courtage på 622 kronor och skatt med 7.859 kronor för ISK under 2019. Det blir totalt 8.481 kronor, vilket motsvarar 10,0 % av min avkastning. Nettoresultatet blir 90,0 %. Ett helt OK resultat som jag ser det.

Balansräkning 2019

Jag har bara aktier i min aktiefond och min aktieportfölj. Fonden har idag totalt 10.800 aktier i 12 bolag där jag köper regelbundet. (Jag planerar att få 42.000 aktier i 35 bolag i en privat indexfond någon gång i framtiden.) Portföljen innehåller 9.150 aktier i 9 bolag där jag köper mer oplanerat. (Jag behåller alltid alla aktier och även portföljen växer för varje år.) Totalt har jag 19.950 aktier i 13 bolag. (Där flera bolag dubbleras i både fond och portfölj.)

Värdet på mina aktier är inte så viktigt. Värdet är bara teoretiska beräkningar (aktieanalys) eller ett tillfälligt pris (aktiekurs). Det är inte är relevanta siffror när jag bara räknar med utdelningar (realiserad avkastning) som resultat från mina investeringar.

Jag har inga skulder och inget eget kapital varken i fonden och portföljen. De enda tillgångar jag har (i det här sammanhanget… J) är bara aktier i min fond och portfölj.

Kapital, Aktier och Avkastning

För mig är det en självklar och stor skillnad mellan kapital, aktier och avkastning. Det är en lite annorlunda inställning, men om man gör en grundligare analys så tycker jag att stämmer ganska bra.

Kapital: Investeringskapital är bara en förutsättning för att kunna investera i aktier. Det krävs många fler för att kunna göra aktieinvesteringar, bland annat kunskap, erfarenhet, planering, handling (verkliga inköp…) och tålamod. Jag har idag ett väl tilltaget aktivt investeringskapital för framtida aktieinvesteringar. (Jag har mitt aktiva och passiva kapital på räntekonton med IG i två nischbanker.)

Aktier: En aktiefond eller en aktieportfölj bör bara innehålla aktier, ganska självklart tycker jag. Aktier bör aldrig blandas ihop med investeringskapital, som bara är en av flera förutsättningar för att kunna investera i aktier. (Jag är alltid 100 % fullinvesterad med alla aktier på ett ISK konto i SEB.)

Avkastning: Aktier i sig är inte ett av mina mål, varken i antal , värde eller avkastning. För mig är avkastning bara ett medel för att någon gång i framtiden nå mitt mål som är ett ”riskbegränsat, regelbundet, realiserat, passivt och lågbeskattat kassaflöde” som komplement till pension eller annan inkomst. (Jag har fem enkla krav på avkastningen från mina aktier)

Skatter

Skatter är (som ni vet..?) ett av Bessers specialintressen. Så hur har det gått med skatt på aktierna sen omstarten 2015?

När det gäller skatt på aktieinvesteringar kan man räkna med två modeller. Dels skatt på avkastning, (oberoende av vilken typ av avkastning…) och dels skatt på värdet av aktierna (i slutet av året…). För mig är det viktigast vilken skatt jag betalar på inkomst av kapital, dvs den skatt jag betalar på avkastningen (dvs mina utdelningarna…). Men det är också viktigt att se hur stor skatten blir på aktievärdet. Det blir mer som en ren förmögenhetsskatt på aktieinnehav.

Jag har mina aktier på ett ISK konto i SEB och alla mina aktier ger hyfsade utdelningar. När jag ser bakåt några år så ser det helt OK ut även rent skattemässigt och jag har ett hyfsat track record när det gäller skatter.

Här är mina skattesatser på ”inkomst av kapital” (dvs utdelningar under året): 2015: 6.8 %, 2016: 8.9 %, 2017: 9.7 %, 2018: 8.3 % och 2019: 9.3 %. Ett helt OK resultat som ligger långt under den vanliga kapitalskatten på 30 %.

Den här skatten är inte helt rättvis. Det blir också skatt på inköp som gjorts under senare delen av året, där inköpta aktier inte ger utdelningar förän året efter. Det gäller speciellt för 2019 där jag köpt relativt många aktier efter utdelningarna 2019. (De aktierna ger utdelningar först 2020.)

Mina skattesatser för ”värde av kapital” (dvs aktievärdet den 31/12 varje år) är: 2015: 0.13 %, 2016: 0.25 %, 2017: 0.29 %, 2018: 0.43 % och 2019: 0.36 %. Även det ett helt OK resultat, som ligger under 0.50 % i förmögenhetsskatt.  Jag räknar med att ligga en bra bit under 1.50 % även i fortsättningen. (Där 1.50 % var förmögenhetsskatten som gällde fram till 2007)

En liten varning. Skatt på ISK-konto är en av mycket få skatter där inte banken (eller någon annan) drar källskatt åt Skatteverket. Banken redovisar skatten på ISK konton (till både dig och Skatteverket), men kontoinnehavaren är själv ansvarig för inbetalningen. Det är lätt hänt att glömma den extra inbetalningen av ISK skatten och då kan det bli restskatt följande år. Tag varning.

Som jämförelse kan man ta IPS-konto där banken (om det inte finns tillräckligt med kapital på kontot) till och med går in och tvångssäljer dina fondandelar för att betala in skatt (källskatt) till Skatteverket. Något som drabbat Besser, men det var inte så farligt eftersom den skatten är mycket låg. Avkastningsskatten på IPS för 2019 var 0.075 % på värdet av tillgångarna den 1 januari för beskattningsåret. Skatten på ISK för 2019 var 0.453 % på genomsnittligt kapitalunderlag under beskattningsåret.

Ganska fantastiskt hur olika Skatteverket och bankerna hanterar ISK resp IPS konton, och att även skattemodellen är helt olika. Det visar också att kunskap om skatter är en väsentlig del av kunskap om investeringar och även för livet i övrigt…. 🙂

Riskbegränsning och Balansering

I min aktieportfölj har jag tidigare bara allmänt köpt aktier i bra bolag till bra pris, men nu inför jag några riskbegränsningar för att få en bättre balansering. Det blir som vanligt några enkla och lätthanterliga investeringsregler.

Jag köper fortfarande bara aktier i bolag som är stora, stabila och lönsamma, men nu bara i börsens riktigt stora bolag, dvs jag köper bara på OMXS Large Cap. Där har jag gjort en enkel branschindelning om tio bra branscher som jag kommer att investera i. Jag väljer ut tre bra bolag i varje bransch där jag kan köpa minst 500, helst 1.000 eller mer, och högst 2.500 aktier i respektive bolag. (Många av bolagen i aktieportföljen är dubblerade med bolagen i aktiefonden.)

Det finns naturligtvis också branscher som jag helt undviker. Råvaror (metaller, olja och gas) är för riskfyllt, Konsumenttjänster (gaming, betting och media) har jag ingen kunskap om och Forskningsbolag (bioteknik, IT-utveckling och medicin) är mest osäkra och oseriösa ”förhoppningsbolag” som jag inte alls vill ha i fonden eller portföljen.

Ganska enkelt

Jag försöker att inte krångla till mina aktieinvesteringar mer än nödvändigt, även om jag funderar mycket på de fundamentala teorier som är grunden för mina inköp. Det finns säkert många andra investeringsteorier som ger bättre resultat och utfall, men för mig räcker de enklare tankar som gör att jag har aktier för att nå (ett av… ) mina mål

Det viktigaste är att planera långsiktigt, vara proaktiv och förbereda sig för framtiden. Det spelar mindre roll om aktieinvesteringar är att regelbundet köpa indexfonder, bygga en egen aktieportfölj eller vänta på en börsnedgång där ”bra bolag blir billiga”. Att aktiespara på lång sikt är helt enkelt en smart ide oberoende av vilken väg man väljer eller hur man gör sina aktieinvesteringar….  🙂

Pension

Det här året kommer Besser att helt sluta jobba och bli pensionär. Det blir ingen mer lön, bonus eller semesterersättning…  🙂 Men det gör inte så mycket. Mina löpande inkomster kommer inte att minska speciellt mycket. Jag har ett helt batteri av  konstiga pensioner (ITP, ITPK, IPS med flera) och jag kommer fortfarande att öka både mitt passivt investeringskapital och mina aktieinvesteringar. Nästa avstämning blir vid halvårsskiftet, vi får se då hur det går för Besser under 2020.

Slutsats

Helåret 2019 blev ganska OK för mina aktieinvesteringar på det hela taget. Några tabbar har jag säkert gjort men det har också blivit några bra investeringar för framtiden.

Det som är grunden till mina aktieinköp är möjligheten att kunna ha lite mer ekonomisk handlingsfrihet (om det verkligen behövs….?) någon gång i framtiden. ”Ett extra kassaflöde av aktieutdelningar är alltid bra att ha” säger Besser… 🙂

Det viktigaste är att förstå grunderna. Vad krävs för att investera i aktier? Varför skall man långsiktigt investera i aktier. Vad vill du ha för resultat av dina aktieinvesteringar? Enkla eller svåra frågor där vi alla kan ha olika svar.  ”Tänk till ordentligt på de fundamentala frågorna innan du börjar investera i aktier.…” ett gott råd från Besser som även gäller för 2020… 🙂

Besser

Besser är (som bekant..?) intresserad av investeringar i ett både brett och djupt perspektiv. Det betyder att jag även är intresserad av ”investeringsbedrägerier” av olika typ och grad.

Som jag skrivit tidigare så är många av de börsnoterade småbolagen och aktierna rena bedrägerier redan från början. Det finns ingen säkerhetskontroll eller personkontroll när OMXS, NGM eller andra börser när de noterar nya aktier. är De flesta IPOs är bara skräp redan från start.

Då har vi inte ens tagit upp onoterade bolag som gör nyemissioner. Läs gärna förrförra inlägget (29/11) om  Aapo Sääsk och Xzero AB resp HWR Purification.

Besser köper aldrig småbolag, förhoppningsbolag eller IPOs. Risken för bedrägeri är helt enkelt för stor i den typen av bolag, oberoende av om bolagen är noterade eller onoterade

Drivkraften för en börs eller marknadsplats är att ha så många noterade bolag och aktier som möjligt. Det är främst börsavgifterna som ger både omsättning och vinster till de ägarbolag som varje börs eller handelsplats har. Typexempel är Nasdaq Inc. som äger Stockholmsbörsen OMXS. Med fler småbolag och IPOs som kommer in på First North och OMX SC så blir det också större vinster för Nasdaq Inc. Glöm inte det…. 🙂

Investeringar?

Ett av Warren Buffett´s kloka råd när det gäller aktieinvesteringar lyder…  “Rule No.1 is Never lose money. Rule No.2 is Never forget Rule No. 1.”  Besser kan bidra med ytterligare ett klokt råd… ”Låt inte snålheten bedra visheten”.  Många av aktiebedrägerierna är helt beroende av den girighet och det önsketänkande som många oerfarna ”investerare” oftast följer.

En av de mest fundamental delarna med aktieinvesteringar är att de skall öka investeringskapitalet och generera positiv avkastning, inte att man skall förlora hela eller delar av sitt investeringskapital eller betala in ytterligare kapital i upprepade nyemissioner.

Bedrägerier!

Faktiskt har även en av våra myndigheter, nämligen Finansinspektionen (FI),  börjat intressera sig för investeringsbedrägerier. Att varna för investeringsbedrägerier är en del av FI uppdrag och tillsyn av den finansiella marknaden. Dock varnar man bara en typ av bedrägerier, nämligen den där offret blir kontaktad av en okänd ”rådgivare” per telefon. Men det har man gjort både bra och grundligt….. 🙂

Det finns en bra text på Fi´s hemsida som jag tycker att fler borde läsa och jag kopierar den rakt av nedan. Läs & Lär som man brukar säga…

”Investeringsbedrägerier”

”Ett utmärkande drag för investeringsbedrägerier är det metodiska och långsiktiga arbetssättet som bedragarna använder sig av. Avsikten är att kunna lura en investerare på pengar vid upprepade tillfällen. Allt startar ofta med att en engelsktalande rådgivare söker kontakt via telefon.

Ett investeringsbedrägeri kan omfatta tre skilda faser:

  • Försäljningsfasen – ett erbjudande om en “lovande” investering
  • Återköpsfasen – ett bedrägeri med olika påhittade avgifter
  • Räddningsfasen – ett falskt erbjudande om hjälp när offret förstått bedrägeriet.

Försäljningsfasen

Det hela börjar vanligen med ett oväntat telefonsamtal. Den som ringer påstår sig vara investeringsrådgivare eller säljare åt ett mäklarföretag eller liknande.

Inledningsvis är de vanligen bara ute efter att testa intresset för en viss slags investering, och höra efter om det går bra att skicka ytterligare information. Tackar du ja kommer det broschyrer och blanketter (till exempel för att öppna ett konto) – gärna med bud för att det ska verka exklusivt.

Profilerar “kunden”

Därefter följer ytterligare några kontakter utan något konkret förslag på investering. Avsikten är att etablera ett förtroende och bygga upp en långsiktig relation. Samtidigt samlar den som ringer information om vem du är, för att finslipa sin taktik. Samtalen spelas ofta in för att kunna återknyta till vad ni talat om tidigare, som fritidsintressen, familj, arbete och utbildning.

Förberedda svar

Så här långt kan det vara svårt att märka något uppenbart misstänkt. De som kontaktar dig har full koll på hur det vanligtvis går till i branschen. De behärskar språket och beter sig som professionella rådgivare. Samtalen följer manus och det finns förberedda svar på frågor som kan dyka upp.

Snygg fasad

Strategin är att efterlikna en riktig affärsverksamhet i allt, från bolagsnamn – som kan vara snarlika välkända företags – till väldesignade webbplatser, brevhuvuden och visitkort. Webbplatserna kan ha länkar till ansedda aktörer, som Nasdaq, Bloomberg, Yahoo Finance och Market Watch, allt för att det ska verka seriöst.

Fint bemötande

De som ringer kan försöka ge intryck av att det finns en stor organisation bakom, med flera olika avdelningar och funktioner. Så länge du verkar intresserad behandlas du som en högt värderad kund och kan bli vidareslussad till mer erfarna rådgivare på högre nivå.

Hög avkastning

Efter en tid kommer ett konkret erbjudande om en investering eller placering. Vanligtvis utlovas hög och snabb avkastning. Även detta presenteras på ett snyggt sätt, med broschyrer och trycksaker som liknar prospekt samt andra formella handlingar, som aktiebrev, avtal, kontoutdrag och avräkningsnotor.

Påhittad kursutveckling

Försäljningsfasen kan pågå i flera år, med fler investeringsförslag eller erbjudanden att byta dina aktier mot andra aktier eller andra finansiella instrument. Uppgifter om att dina aktier stigit i värde är vanligtvis påhittade.

Utanför börsen

Även om du själv kan se priser på exempelvis Bloombergs eller Nasdaqs webbplatser behöver det inte betyda att aktierna handlas på någon börs. Affärer med så kallade OTC-aktier, där säljare och köpare direkt gör upp affären via en mäklare, måste rapporteras in och publiceras. Den kursutveckling du ser kan alltså baseras på enstaka affärer, som bedragarna genomför mellan sig själva.

Alltid köpläge

Ett genomgående drag under försäljningsfasen är att de råd som firman lämnar alltid verkar handla om att investera mer pengar. Om du själv är inne på att sälja får du motargument. Är du riktigt påstridig kan det hända att mäklaren “försvinner”. Pengar går bara i en riktning – från dig.

Jämna aktieposter

Ett annat grepp – som gränsar till de som används i återköpsfasen – är att meddela dig att dina aktier bara kan säljas om du har ett visst antal och att du först måste köpa fler för att komma upp i ett jämt antal, exempelvis 50 000. Detta är bara ett sätt att lura dig på ännu mer pengar. Aktierna går trots allt inte att sälja.

Återköpsfasen

Ett typiskt upplägg för återköpsfasen är att du blir uppringd av en annan mäklarfirma och får erbjudande om att sälja eller byta dina aktier till ett förmånligt pris.

Bedrägeriet går här ut på att försöka lura dig på pengar för en påstådd avgift som är förknippad med försäljningen.

Skäl för erbjudandet

Som skäl för erbjudandet anger rådgivaren ibland att firman har en klient som vill komma över 51 procent av aktierna i bolaget. Eftersom det är insiderinformation kan du få skriva på en sekretessförbindelse. I andra fall sägs det handla om ett skatteupplägg; klienten vill köpa värdelösa aktier för att göra förlustavdrag.

Erbjudandet gäller ofta under en kort tid och kräver snabba beslut.

Här är några varianter:

  • det har skett en split och du äger fler aktier än tidigare
  • warranter som är knutna till aktierna måste lösas innan aktierna går att sälja.
  • du måste betala en avgift till en organisation som sägs arbeta för att förhindra penningtvätt
  • du måste betala skatt på den uppkomna vinsten i förskott.

Fler avgifter

Ofta utlovas återbetalning senare, till exempel i samband med att du får pengarna från försäljningen. Men om du betalar kan du räkna med att det tillkommer fler avgifter.

Falska myndigheter

Ett vanligt trick är att hänvisa till falska myndigheter eller övervakningsorganisationer, och deras webbplatser. De kan innehålla varningslistor för oseriösa företag, möjlighet att lämna klagomål och annat som verkar förtroendegivande. Men i själva verket är det bedragarna själva som står bakom webbplatserna, och svarar på förfrågningar.

Ofta används namn som lätt kan förväxlas med riktiga myndigheter eller organisationer.

Räddningsfasen

I räddningsfasen ringer någon som säger sig arbeta på en advokatfirma, eller liknande, som företräder en grupp investerare som råkat ut för samma bedrägeri.

De erbjuder sig att också hjälpa dig – givetvis mot en viss kostnad eller en procentsats av återvunnet belopp, i förskott. Sista fasen i bedrägeriet är alltså precis som den andra ett avgiftsbedrägeri.

Påstått uppdrag

Den som hör av sig säger sig ha i uppdrag att få tillbaka det förlorade kapitalet och medverka till att åtal väcks mot bedragarna. Även dessa firmor eller organisationer hänvisar till egna webbplatser, och ibland till domstolbeslut. Om du betalar blir du lurad ytterligare en gång.

Kan återkomma i flera år

Det händer att kundlistor säljs vidare från ett blufföretag till nästa. Den som en gång blivit lurad riskerar därför påringningar från andra som är ute i samma ärende, under många års tid.”

Ovanstående text är ett mycket bra jobb, ovanligt för en statlig myndighet. En positiv överraskning tycker Besser…. 🙂

Tre typer av investeringsbedrägerier

Det finns många sätt att lura pengar av oerfarna och okritiska ”investerare”. Här är några situationer att se upp med.

Att bli aktivt kontaktad av en ”investeringsrådgivare” är kanske den vanligaste formen av investeringsbedrägerier, oberoende av om det är via telefon, mail eller brev. Bessers goda råd är att aldrig svara på okända kontakter, oberoende av budskap och innehåll.

Det gäller allt från oväntade samtal på telefon med ”oskyldiga frågor”, att öppna nya länkar i okända mail eller att tro på allt som står i fina prospekt som kommer med posten. Avsluta telefonsamtalet direkt, radera alla konstiga mail och kasta alla prospekt och broschyrer direkt i papperskorgen.

En annan vanlig metod är att sprida rykten på webben, i sociala media eller på bloggar. Om det kommer positiva omdömen och rekommendationer för okända bolag som snart skall bli riktigt framgångsrika med unika varor eller tjänster så är det oftast bara bluff och investeringsbedrägeri.

Den typen av bedrägeri inriktar sig på den girighet och det önsketänkande som många oerfarna ”investerare” drabbas av. Att lita på det som skrivs om nya och okända bolag i sociala media och på bloggar är bara dumheter. Det finns alltid en dold agenda om du får tips och rekommendationer om investeringar i okända aktier. Om något verkar för bra för att vara sant så är det också så. Rykten och aktierekommendationer är bara ytterligare en annan form av investeringsbedrägeri.

Tyvärr blir det också allt vanligare att ”bloggprofiler” säljer in egna kurser där man lär ut (??) hur man ”investerar i aktier” och enkelt blir rik på snabba reavinster. Först betalar man många tusenlappar för kursen, sen blir det rekommendationer på ”fantastiska bolag” som skall göra alla kursdeltagare rika. I verkligheten är det bara bluff och ”pump & dump” där smarta bloggare tjänar pengar på okunniga nybörjare. Akta er för den typen av bloggare !

Bloggare som säljer kurser eller annan information (och gör reklam för egna böcker och kurser….) eller rekommenderar köp av enskilda småbolag är alltid rena bluffar. Ganska enkelt att avslöja, tycker Besser. Undvik alla bloggar som skriver positiva omdömen om enskilda bolag och gör reklam för egna böcker eller fantastiska kurser.

Det som också är vanligt är stora annonser i dagspress för nyemissioner i fantastiska bolag med unika produkter eller tjänster. Det som är mest fantastiskt är att så många investerare tror på vad man läser i annonser i media, oberoende av om det är dagstidningar, facktidskrifter eller annan media. Alla annonsörer vill att du som konsument skall agera eller köpa en vara eller tjänst. Om en annons vill att du skall satsa dina pengar (”investera” ….) i okända bolag eller aktier så är det med stor sannolikhet bara en bluff och bedrägeri.

Seriösa och bra bolag behöver inte annonsera efter mer kapital. Bra bolag har redan en stark balansräkning med både hög soliditet och hög likviditet. Seriösa bolag kan också låna investeringskapital i banken, få nytt emissionskapital från egna aktieägare eller få extra investeringskapital på annat sätt, t.ex. lån från sin styrelse, VD och företagsledning.

Om varken banker, VD, styrelsen eller nuvarande ägare vill satsa sitt eget investeringskapital på bolaget, varför skall då andra investerare lägga in nytt kapital i ett sånt bolag? Tro aldrig på annonser om investeringar i (kända eller…) okända bolag, det är mest bara investeringsbedrägerier.

Slutsats

Det finns många varianter på investeringsbedrägerier. De som främst råkar illa ut är oerfarna och okritiska investerare som blir kontaktade av oseriösa ”rådgivare”, tror på goda råd som man läser om på bloggar eller tror på det som står i påkostade annonser. Det är ofta en kombination av girighet och önsketänkande påverkar investerare att tro på rykten, rekommendationer eller fina annonser.

Många investeringsbedrägerier har ofta mycket avancerade upplägg där det är svårt för privatpersoner att värja sig. Exemplet från Finansinspektionen visar att de flesta bedrägerier är planerade i flera steg redan från början . Det är psykologiskt smarta säljmetoder som inte går att motstå. Som vanlig privatinvesterare skall man inte ens inleda eller delta i den typen av kontakter.

Den enklaste metoden att slippa den här typen av investeringsbedrägerier är att inte bry sig om små förhoppningsbolag över huvud taget. Tacka nej direkt till alla erbjudanden, tro inte på allt som står i annonser och lita aldrig på aktierekommendationer i bloggar och sociala media. Enkelt och effektivt säger Besser…. 🙂

Det viktigaste regeln för aktieinvesteringar är att inte förlora sitt investeringskapital (Rule No. 1 enligt Warren…) och en av anledningarna är att även mindre förluster på enstaka aktier i förhoppningsbolag ger en stor påverkan på den totala och långsiktiga avkastningen för hela aktieportföljen. Just av den anledningen är det viktigt att helt undvika den typen av bolag och aktier i sin aktieportfölj enligt Besser.

Med de kloka orden avslutar Besser bloggen för 2019. Nästa inlägg blir på fredag efter nyår (3/1) med en kort avstämning som vanligt. Sen blir det flera goda råd och många kloka ord även under 2020… 🙂

Besser önskar alla läsare en God Jul och ett Gott Nytt År….. utan investeringsbedrägerier…. 🙂

Besser

Varför skall man syssla med aktieinvesteringar? Vad finns det för nytta med ”en välskött privatekonomi”? Varför är det bättre att vara ”rik” än att vara ”fattig”?

Det är egentligen ganska grundläggande och fundamentala frågor som vi oftast inte ägnar några djupare tankar. För de flesta människor, även de som normalt är mycket kloka och välutbildade, så är den främsta anledningen till att ha ”en välskött privatekonomi” (dvs att ha högre inkomster och ett eget kapital tillgängligt…) att man då kan köpa fler och dyrare prylar eller unna sig dyrare och mer exotiska upplevelser.

Framför allt gäller det subjektiva upplevelser. En upplevelse (t.ex. en semesterresa…) med höga kostnader är inte nödvändigtvis en bättre eller positivare upplevelse än en semesterresa med låga kostnader. Det finns ingen linjär ”price / performance funktion” för upplevelser. Ganska självklart tycker Besser… 🙂

Ganska konstigt egentligen. Om man tjänar mer pengar och är ”rik” så måste man alltså visa upp det genom att köpa fler prylar eller häftigare upplevelser. Till exempel resa på mer fantastiska semesterresor till exotiska och okända ställen. Det mesta verkar gå ut på att göra av med pengar för att imponera på andra, både de man känner och alla andra i samhället.

Att visa upp social status och skryta för andra verkar för många vara det viktigaste här i livet. För mig verkar det mest vara en fråga om bristande självförtroende. Det viktigaste är väl vad var och en själv känner och tycker om de val som de gör och det liv de lever.

Besser tillhör inte hard core FIRE rörelsen, även om mina mål och medel ligger i liknande banor. Vad jag vill säga med det här inlägget är att det finns andra subjektiva och högre värden med att ha en välskött privatekonomi. Tyvärr är det ganska vanligt att folk i allmänhet inte förstår de mer fundamentala fördelarna av att ha ett eget kapital, även bland de personer som man vanligtvis tycker är kloka och förståndiga människor. Kanske är det en brist på fantasi eller oförmåga att tänka långsiktigt som är det stora problemet? Vad vet jag?

”Men läser man den här bloggen, kan man alltid lära sig något” som Besser(…wisser) brukar säga. 🙂

Självförtroende

Besser har ett mycket gott självförtroende och har alltid haft det. Det betyder att jag ofta gjort mina egna val och gått mina egna vägar. Jag har också haft resurser (finansiella och intellektuella…) att genomföra mina egna tankar.

Man kan nog säga att Besser är framgångsrik på många områden. Det tror jag också uppfattas av omgivningen genom den person jag är och det liv jag lever utan att jag behöver visa upp det genom att köpa fler prylar.

Däremot är det smart att köpa (allt det som behövs här i livet…) med hög kvalitet. Det kräver dock att man ”har råd”(dvs möjlighet….) att köpa lite (eller mycket..) dyrare varor redan från början. Eller som ett av mina favoritordspråk säger:  ”Quality never goes out of style”  (Lewi Straus & Co, 1873).

”Att köpa hög kvalitet från början är ofta att köpa billigt i längden”… säger Besser  🙂

”The Millionaire Next Door”

En av de klassiska investeringsböckerna om hur man kan hantera rikedom är just ”The Millionaire Next Door” från 1996 skriven av T. Stanley, Ph.D. och W. Danko, Ph.D.  Bakgrunden är två forskare som undersökte hur rika amerikaner byggde upp sin rikedom och hur de levde i sina privata liv. Det blev ett stort antal djupintervjuer som resulterade i en forskningsrapport och senare även i en bra och bästsäljande  bok.

Resultatet kan sammanfattas med att det var ett antal grundläggande vanor som gjorde att de hela tiden ökade sitt kapital och att det för det mesta inte utifrån gick att se vem som var ”millionaire”.

I korthet gick det ut på att jobba hårt, med högre inkomster än utgifter, spara regelbundet och investera klokt. Ganska enkla och självklara råd tycker Besser…. 🙂

Av de tusentals dollarmiljonärer som intervjuades var det bara några få som verkligen använde sina pengar för ”show off”. De allra flesta miljonärer (som själva skapat sitt kapital…!!)  levde ett normalt och ganska vanligt liv. De valde ofta ”kvalitet” både när det gällde varor och tjänster. De bodde i bra bostäder och i bra områden, men inte mycket annorlunda än de flesta andra människor. De var i verkligheten bara grannen ”next door”. (Yes, Besser passar in på den beskrivningen…)

Köp gärna boken, den är lättläst och ger en bra sammanfattning av hur man med bra och sunda vanor kan bli ”millionaire”. Den finns t.ex. på bokus.com för 169.- häftad och 249.- inbunden. Det är väl använda pengar för både kunskap, erfarenhet och nöje…. 🙂

Rik eller fattig i Sverige

Peter Benson (PB) är en av få ekonomijournalister som jag tycker är värd att läsa. Han skrev en krönika i SvD om just vad som menas med att vara rik eller fattig i Sverige.

Det första som PB noterar är det som även Besser alltid påpekar när det gäller investeringar och rikedom…

”…det levnadsvisa svaret är att rikedom är att äga hälsan, kärleksfulla relationer och mening i tillvaron. Därtill finns två nästan lika viktiga livsrikedomar i form av trygghet och frihet.”

Det som Besser lägger till här är att ekonomisk frihet också ger ”möjlighet” att göra mycket av det man själv vill. Det är just en välskött privatekonomi som gör att man kan fånga tillfället i flykten eller välja kvalitet oberoende om det är investeringar, jobb, inköp eller något annat.

Ofta är också ”självständighet” kopplat till att ha ett eget investeringskapital eller egna investeringar, oberoende av vilken typ av investeringar det handlar om.

Det hela kokar ner till att ett eget kapital, ekonomisk frihet, eller som Besser föredrar att kalla det, en välskött privatekonomi, ger tre fantastiska fördelar här i livet nämligen Trygghet, Frihet och Möjlighet. Inga dåliga fördelar för de som förstår att använda dem rätt…. 🙂

De viktigaste investeringarna….

Det är just möjlighet som är så viktigt när det gäller investeringar. Bland de viktigaste investeringarna som de flesta gör här i livet är familjen och boendet. De två ”investeringarna” avgör hur du lever hela ditt liv, men de kräver också att du har möjlighet att utgifter och kostnader. En välskött privatekonomi gör att du har möjlighet att välja bättre boende, ge trygghet till familjen och ge dig själv frihet att att välja egna vägar. Ganska fantastiskt egentligen vad kloka och förståndiga investeringar kan åstadkomma….. 🙂

Rik eller fattig? Två hybrider

PB konstaterar också att det finns två hybridtyper som inte passar in i bilden av vem som är rik eller fattig, även för ekonomisk och finansiell rikedom.

”Men inte ens ekonomisk rikedom är något entydigt. Man kan leva lyxliv och vara fattig eller vara stenrik och tvingas leva på korvören.”

Om man hårddrar det lite så blir det enligt PB två typfall av svenskar och deras privatekonomi.

  1. ”Den fattige höginkomsttagaren. Tänk välutbildad storstadsfamilj med karriär och toppbelånad bostad och ovilja att kompromissa när det gäller nya prylar, renoverade badrum och semesterresor. Då kan inkomsten vara nästan hur hög som helst och det går ändå inte att spara en krona. ”

Här kan man räkna in nästan alla yngre och medelålders storstadsbor. Det är framför allt boendekostnaderna och livsstilen som kostar på. Det man kan göra är att flytta och byta vardagsliv. Ny bostad (pendla till jobbet…), nytt jobb (mindre stress…) och ny livsstil (minska på utelivet…). Inte enkelt, med nödvändigt om man vill få ett hyfsat bra liv även som framtida pensionär.

  1. ”Den förmögne låginkomsttagaren. Sverige vimlar exempelvis av änkor som äger fastigheter och stora värdepappersportföljer men som har minimal pension. En annan stor grupp är bönder och skogsägare där värdet är många miljoner men kassa flödet är klent. En växande trend i hela Västvärlden är att många som befinner sig i den första gruppen tröttnar på ekorrhjulet och längtar till den andra gruppen.”

Äldre pensionärer (80+…) har ofta en mycket låg pension och lever ett hårt liv. Men några har också en egen aktieportfölj, där utdelningarna blir ett bra komplement till pensionen. Den typen av pensionärer är mycket vanlig på alla storbolags årsstämmor. Besser gissar att 90 % av alla som går på de vanliga årsstämmorna är pensionärer som har sparat i egna aktieportföljer under många år.

För personer på landet med bundet kapital i skog och mark gäller det främst att öka kassaflödet genom avverkning och förädling. Kanske är man också i större utsträckning självförsörjande av det som behövs. Men jag vet, det här är lätt att säga och svårt att göra.

Inkomster och Utgifter

PB konstaterar att det finns fyra typfall av hur svenskar har sin privatekonomi, där det kanske  inte syns utifrån hur den ekonomiska situationen är. Åter visar det sig att ”rikedom” inte är något entydigt. Så här skriver PB…

”En till synes trivial men egentligen ganska djup insikt är att rikedom är något relativt. Den som gör av med 1 Mkr per år behöver 25 Mkr för att vara lika ”rik” som den som lever Fire-liv. Det är inte på de stora inkomsterna utan på de små utgifterna man blir rik. ”

Det kokar alltså ner till att både inkomster och utgifter avgör vem som är ”rik eller fattig”. Ganska självklart egentligen. Så här karakteriserar PB de 4 typfallen…

Rik…. Höga inkomster: Schablonbilden av ”De Rika”. (ofta utan lån, räntor och amorteringar…)

Rik… Låga inkomster: Men mycket kapital. ”Prekärt” om kostnaderna är höga, annars ”Stabilt”.

Fattig…  Höga inkomster: Men höga (och onödiga..) kostnader, ”Lyxfällan”

Fattig….  Låga inkomster: Allt från belånad medelklass till ”Les Miserables”

Slutsats

Att ha en extra inkomst från en aktieportfölj med stabila och riskbegränsade utdelningsaktier kan vara skillnaden mellan att känna sig rik eller fattig som pensionär. Pensionen kommer inte att ge några höga inkomster så planera redan nu för extra inkomster i framtiden.

Att ha högre inkomster än utgifter (eller egentligen större intäkter än kostnader…) gör att du får både trygghet, frihet och möjlighet till ett bra liv, både innan och efter du blivit pensionär. Hela livet blir så mycket enklare om man tänker till redan från början. Då spelar storleken på inkomster inte så stor roll.

Att leva med låga kostnader är inte att leva ett sämre liv. Det finns så många möjligheter att ta vara på allt om man bara tar sig tid och planerar för det livet.

Eller som ett annat av Bessers favoritordspråk säger…

“The moon belongs to everyone. The best things in life are free. The stars belong to everyone. They gleam there for you and me.” (Lew Brown et al, 1927)

Besser

 

Med jämna mellanrum dyker det upp annonser för bolag som gör nyemissioner. Ofta är det helsidesannonser i dagstidningarnas ekonomibilaga eller i de större affärstidningarna.

Jag har tidigare skrivit om småbolag som gör nyemissioner och även nu är det samma budskap som tidigare. Undvik alla bolag som gör nyemissioner!!… ett gott råd från Besser 🙂

Ett typexempel

Nu senast var det ett typexempel på annonser för nyemission i ett oseriöst förhoppningsbolag. Bolaget heter Xzero AB och drivs av den ökände Aapo Sääsk. Det var fyra (!!!) helsidesannonser i SvD under november månad där man ville få in ytterligare 13 miljoner i nyemission. Det var ”informationsmöten”  i både Malmö, Göteborg och Stockholm.

Teckningsposten var minst 13.000 kronor och tecknandet av aktier ”sker utan företrädesrätt för bolagets aktieägare”. Varför är det så? Bolagets nuvarande aktieägare har antagligen tröttnat på bolaget och nu behöver Aapo Sääsk få in nya lättlurade ”aktieinvesterare” som tror att de skall göra ett aktieklipp på ”nanoteknik för ultrarent vatten”. Mer om det nedan….

Xzero AB historik

Hur ser bolagets historik ut? Det här är en följetong sen cirka 30 år bakåt i tiden. Historien börjar redan 1990 då HVR Water Purification bildas för att erbjuda ”nytt hopp för hundratals miljoner som lider av förgiftat brunnsvatten”. Sen startas 1997 ytterligare ett bolag, Xzero AB, som skall använda en ny fantastisk teknik för ”nanoindustrin” (??). Enligt den egna hemsidan skall Xzero AB öka lönsamheten genom att ”framtidens datachips kräver ultrarent vatten” Den gemensamma nämnaren för båda bolagen är Aapo Sääsk som både grundat och driver HVR Purification och Xzero AB.

Xzero AB idag

Det går att hitta mer info om Xzero AB, både genom att googla och genom årsredovisningarna. Tyvärr finns det inte så mycket på webben och jag har bara årsredovisningen från 30 april 2018 tillgänglig, men räcker för att sammanfatta lite mer info nedan.

Med senaste bolagsinfo för 2019 så har Xzero AB 2 anställda till en kostnad av 791 tkr per anställd. Med sociala kostnader på 31,42 % så blir det en lön på 601 tkr eller runt 50.000 kronor i månaden. Vi vet inte vilka som är anställda på Xzero, men det finns 3 personer i Sverige som är styrelsemedlemmar. Kan vi gissa att det är de 2 av dem som får ut 50 tkr varje månad utan att behöva göra något alls. Företaget har dessutom 2 tjänstebilar så det lönar sig att vara anställd på Xzero AB

Vem betalar de här lönerna och tjänstebilarna? Ja, inte är det vinster från Xzero, för det bolaget har gått med miljonförluster varje år sen det startades 1997. Gissa själva…..

Det finns naturligtvis även en VD i bolaget. Han heter Vinay Chand, är född 1945 (74 år i år) och har varit VD sen 2012. Det fantastiska är att han bor i London sen 20 år tillbaka och han har inte synts till i Sverige sen dess. Men varje år får han runt 200 tkr utbetalt till sig från Xzero AB, som dock ej redovisar detta som lön eller arvode.  Mr Chand säljer istället konsulttjänster, och då syns det inte som lön eller arvode i årsredovisningen.

Om vi ser vidare på Xzero AB så är Aapo Sääsk styrelseordförande, han är 77 år och sitter i styrelsen för 5 bolag. Av de fem bolagen så är det två bolag som går med förluster på 5 till 6 miljoner varje år, nämligen Xzero AB och HVR Purification. De tre andra bolagen går med bra vinster och köper varje år tjänster från de två andra förlustbolagen. Åter så syns det inte i årsredovisningen vilka tjänster eller immateriella värden som säljs mellan bolagen. Jag gissar att även Aapo Sääsk säljer lönsamma konsulttjänster till de tre andra bolag som tar hand om det kapital som varje år kommer in från nyemissioner i HVR Purification och Xzero AB.

(Går man vidare till det största och mest ”lönsamma” av de tre andra bolagen, AB Scarab, så är Aapo Sääsk (77 år) både VD och styrelseordförande. Det finns bara en övrig styrelsemedlem, och det är sonen Karl Sääsk (50 år). Bolaget har fem ”anställda” men ingen får någon lön och vinsten för 2018 blev 1.249 tkr trots ”rörelsekostnader” på 5.028 tkr. Ett ganska fantastiskt familjeföretag som lever gott på nyemissioner från andra bolag….. )

Med den senaste nyemissionen på 200.000 nya aktier (till ett pris av 65.- per aktie och med emissionsbelopp på minst 13.000 tkr) så kommer det att finnas  totalt cirka 10 miljoner aktier i Xzero AB. Med ett aktiekapital på 960 tkr och fritt kapital på 665 tkr (30/4 2018) så blir det ett aktievärde netto på cirka 16 öre per aktie.

Skall man verkligen betala 65 kronor per aktie när aktievärde netto ligger på 16 öre och bolaget går med upprepade förluster på 5 till 6 miljoner varje år?

Nytt kapital till bolaget?

Det är ganska vanligt med stora annonser för nyemissioner i dagspressen, och det är alltid nyemissioner i fantastiska bolag med unika produkter eller tjänster. Det som dock är mest fantastiskt är att så många ”investerare” tror på vad man läser i annonser i media, oberoende av om det är dagstidningar, tidskrifter eller annan media.

Alla annonsörer vill att du som konsument skall agera eller köpa deras vara eller tjänst. Om en annons vill att du skall satsa dina privata pengar (”investera” ….) i okända bolag eller aktier så är det med stor sannolikhet en bluff och bedrägeri.

Seriösa, stabila och lönsamma bolag behöver inte annonsera efter mer kapital. Bra bolag har redan en stark balansräkning med både hög soliditet och hög likviditet. Bra bolag kan också låna investeringskapital i banken, få nytt emissionskapital från egna aktieägare eller få extra investeringskapital på annat sätt, t.ex. lån från sin styrelse, VD eller företagsledning.

Om varken banker, VD, styrelsen eller nuvarande aktieägare vill satsa sitt eget kapital på bolaget, varför skall då andra utomstående investerare lägga in nytt investeringskapital i ett sånt bolag? Tro aldrig på annonser om investeringar i (kända eller…) okända bolag. Det är mest bara oseriösa investeringsbedrägerier.

Lite mer info om Xzero AB

Det finns lite mer info att hämta ur ett reportage om nyemissioner i Xzero AB i SvD från den 7 juni 2017. Det var bara ytterligare en av flera nyemissioner där Aapo Sääsk försökte få in mer kapital till Xzero AB.

(Förutom nyemissionen i juni 2017 som beskrivs i artikeln, så har Xzero gjort ytterligare en nyemission i juni 2018 och nu senast i november 2019. Det betyder att Xzero AB gjort sex nyemissioner på de senaste sju åren. Ganska fantastiskt….)

SvD hade varit i kontakt med några äldre aktieägare och det är inga positiva omdömen. Så här skriver SvD…

”Flera missnöjda småsparare som SvD varit i kontakt med har väntat 17 år på Xzeros börsnotering och försöker nu komma ur sina aktier i Xzero och systerbolaget HVR Purification. Än så länge utan att lyckas.”

Några äldre aktieägare uttalar sig också. Så här säger ”pensionären Inger”….

”Xzero har lovat och lovat flera gånger att de ska noteras på börsen så att det ska gå att sälja och köpa aktierna. Men inget händer. Om jag skulle kunna sälja aktierna skulle jag kanske kunna få några kronor för att få lite mer guldkant på vardagen, då jag har låg pension, säger Inger”

En annan aktieägare är Christine som haft aktier i i systerföretaget HVR Water Purification i nära två decennier. Så här svarar ”Christine”….

”Jag vill inte ha mer med bolaget att göra. På de här 20 åren har det inte hänt någon gång att företaget har gått framåt eller kommit närmare en börsnotering. Man gör bara fler nyemissioner, säger hon”

Även ”pensionären MajLis” fick ett erbjudande om att investera i vattenreningstekniken i början av 2000-talet. Hon ”investerade” 10.000 kronor av sitt sparkapital. Så här säger hon….

”Det utlovades guld och gröna skogar, de utmålade sig som ett bolag som verkligen var på gång och det skulle bara vara en tidsfråga innan de kom in på börsen, berättar MajLis, i dag 76 år och pensionär. ” 

De följande åren gjorde bolaget en rad emissionsrundor. De första 10 åren som aktieägare fick MajLis upprepade erbjudanden om företrädesemission, men valde att avstå.

”Jag tänkte att jag nog först vill att bolaget ska ligga på börsen. Nu känner jag mig trött på det hela. Och arg, jag känner mig väldigt lurad och det är en otäck känsla, att man gått på något som visar sig vara falskt. Emissionerna har ju inte lett till något, säger MajLis.

Fortfarande, än idag är varken HVR Purification eller Xzero AB noterade på någon börs eller marknadsplats. Så har skriver SvD i sin sammanfattning i juni 2017.….

”Men emissionsrundorna, där man riktar sig till småsparare, fortsätter. Senaste nyemissionen i bolaget gjordes förra året då man tog in fem miljoner kronor. 2014 togs sex miljoner kronor in och året dessförinnan sju miljoner. Totalt har bolaget gjort hela 29 emissioner sedan grundandet.”

”Även Xzero har gjort en lång rad nyemissioner. Bara under de fyra senaste åren har nyemissioner gjorts i Xzero i oktober 2013, i juni 2015, i december 2016 samt en (juni 2017 min anm.) där teckningperioden precis har avslutats. Bolaget har inför teckningsperioden använt sig av reklamutskick till hushåll där det finns personer som enligt Aapo Sääsk ”investerar i den här typen av bolag”. Bolaget har också köpt adresslistor, där de som i en undersökning har kryssat i att de är intresserade av aktier har fått Xzeros utskick.”

Bessers kommentar

Det mesta av texten ovan talar för sig själv, men jag gör tre enkla observationer.

En: De flesta av aktieägarna är äldre personer, många är kvinnor, som okritiskt satsar sitt sparkapital på ”fantastiska erbjudanden”. Det är den svenska godtrogenheten och naiviteten som främst den äldre generationen av svenskar har, som gör att man blir ett lätt offer för smarta bedragare. Man litar på varandra och på det som sägs och skrivs, även i annonser och prospect. ”Tro inte på allt du läser, hör och ser i annonser, prospekt och ”informationsmöten”.” Ett gott råd från Besser…  🙂

Två: Den här typen av bolag försöker hela tiden mjölka ut så mycket kapital som möjligt från de nya aktieägarna. Det är de godtrogna personer som redan fastnat på kroken och köpt aktier. Det blir flera ”erbjudanden” om företrädesemissioner de första åren, men sen ger man upp och försöker hellre hitta nya offer som aktieägare. Har man en gång blivit lurad som aktieägare så skall man inte fortsätta med nya inköp. Där gjorde ”MajLis” helt rätt. ”Kasta inte ut bra pengar efter dåliga investeringar” säger Besser…  🙂

Tre: Det fantastiska är att den här typen av bolag kan fortsätta med sina återkommande nyemissioner. Det blir i stort sett en nyemission varje år. Som exempel ovan hade HVR Purification 29 nyemissioner på 30 år. Men de båda bolagen Xzero och HVR Purification är inte unika. Det finns många fler bolag, både noterade och onoterade, som gör återkommande nyemissioner varje år. Det som förvånar är att man inte bättre undersöker bolagets historik innan man investerar och blir aktieägare i ett sånt bolag. Det är enkelt att googla och man kan alltid få tag på årsredovisningen. ”Investigate before you invest” Ett klokt råd från Besser…  🙂

Två enkla investeringsregler

Det vi kan lära av det här är att man skall ha klara och tydliga regler för sina aktieinvesteringar. För Besser är det självklart att ha egna regler och begränsningar för hur jag investerar i aktier. Här kommer två enkla investeringsregler:

Köp aldrig aktier i onoterade bolag. Om du inte kan sälja dina aktier kan du heller aldrig ta dig ur din investering. Har du otur så förlorar du hela ditt investeringskapital.

Deltag aldrig i nyemissioner. Bolag som gör upprepade nyemissioner är inte seriösa och kommer antagligen aldrig att bli lönsamma. Du förlorar bara mer investeringskapital för varje nyemission.

Den enda skillnaden mellan onoterade och noterade bluffbolag är att med onoterade bolag förlorar du hela investeringskapitalet och med noterade bolag så förlorar du det mesta av investeringskapitalet. Ingen bra ”investering”, hur som helst.

ISK skatten för 2020…

Som ni kanske vet (??) så är idag (29/11) den stora dagen (sista fredagen i november) då ISK skatten för 2020 bestäms. Besser har redan kollat upp resultatet och det blir faktiskt en skattesänkning på 17 % !!  Schablonintäkten hamnar på minvärdet 1,25 % och beskattningen blir därmed 0.375 % på genomsnittligt kapitalunderlag under året. Kanske inte så viktigt för de flesta aktieinvesterare, men ändå en liten julklapp i förskott… 🙂

Slutsats

Nyemissioner är alltid ett stort varningstecken, oberoende av om bolaget är onoterat eller finns på någon börs eller handelsplats. Har man ändå ”trillat dit” så fortsätt inte att förlora mer pengar. Att aldrig delta i eventuella nyemissioner är en enkel och klok investeringsregel.

Var mycket kritisk till allt du läser, hör och ser i media. Det gäller både etablerade media och sociala media. Visst finns det ibland också bra, seriös och relevant information i media, men det gäller att kunna värdera all information som hela tiden strömmar över oss. Att vara källkritisk och dubbelkolla alla info som du anser vara viktig är ett smart drag.

De flesta ”aktieinvesterare” som blir lurade av blufföretag som Xzero AB oc HVR Purification blir det för att de saknar kunskap och erfarenhet. Om man inte kan värdera förhoppningsbolag och inte har gedigen erfarenhet av aktieinvesteringar så skall man inte köpa aktier i okända småbolag. Det gäller oberoende av om det är noterade eller onoterade bolag och oberoende av om det är annonser för nyemissioner, rykten i sociala media eller goda råd från finansiella rådgivare.

Den främsta anledningen till att så många svenskar ändå fortsätter att köpa aktier i förhoppningsbolag och bluffbolag som Xzero AB är en tyvärr ganska vanlig kombination av girighet och önsketänkande. Många nybörjare tror också att man är smartare än alla andra bara för att man läst lite finansanalys och följer aktiebloggar och aktiegrupper på sociala media. Så är det inte….

”Om något verkar vara för bra för att vara sant så är det inte heller sant.” och ”Låt inte girigheten bedra visheten.”…. Där har ni ytterligare två goda råd från Besser… 🙂

Besser

Jag har tidigare skrivit om hur viktigt det är att förstå grunderna och vad som är vad när det gäller aktieinvesteringar. Det som främst krävs är en sammanhängande kedja av tankar från investeringsfilosofi och strategiska principer vidare till taktiska tillämpningar och operativa investeringsregler.

Det är de taktiska tillämpningarna som är basen för investeringsprocessen, inte bara för aktier utan för nästan alla former av investeringar med långsiktigt tänkande och långsiktiga mål. Här kommer tre olika (men ändå ganska lika…. 🙂 ) tillämpningar på hur man kan tolka investeringsprocessen.

Planning, Preparation, Performance (3P eller PPP)

Det här är den investeringsprocess som jag själv använder för mina aktieinvesteringar. Jag har tidigare lite slarvigt beskrivit den (3P) som ”min investeringsstrategi” men det är (i teorin…) egentligen bara taktiska tillämpningar av mina övergripande strategiska principer. Ni har hört dem förut men här blir det en kort repetition av 3P…

Planning….. Jag planerar långsiktigt redan från början, och väljer ut vilka aktier och hur många aktier jag skall köpa till min aktiefond. Det blir en fiktiv och riskbegränsad aktiefond som bara behöver fyllas på med mina utvalda aktier. Jag har också en extra aktieportfölj med lite friare placeringsregler, men även där har jag en planerad riskbegränsning med balansering av branscher, bolag och aktier.

Preparation….. Jag förbereder mig och sparar regelbundet till det investeringskapital som behövs för att jag skall kunna göra aktieinvesteringarna. Sen tidigare har jag byggt upp ett aktivt investeringskapital som jag använder till mina aktiva inköp. Alla utdelningar återförs också till det aktiva investeringskapitalet. Jag har också ett regelbundet sparande, och ibland också några oplanerade inkomster, som varje månad bygger upp mitt passiva investeringskapital. Jag bygger också upp kunskap och erfarenhet inför mina investeringar. Det passiva kapitalet blir aktivt först när det tidigare aktiva investeringskapitalet använts fullt ut.

Performance…. Jag köper aktier regelbundet varje kvartal, till min aktiefond men jag köper också oregelbundet när det blir tillfällen att köpa bra aktier till bra pris till min aktieportfölj. Jag behåller alltid alla aktier och som avkastning räknar jag bara realiserade utdelningar. Alla inköp, utdelningar, sparande, skatter och avgifter dokumenteras löpande.

”En enkel och välbeprövad investeringsprocess….” enligt Besser 🙂

Vilja, Kunna, Genomföra (VKG)

Den andra processen för aktieinvesteringar kan beskrivas som ”VKG”. När det gäller investeringar i allmänhet och aktieinvesteringar i synnerhet så måste man följa en logisk kedja av händelser, från insikt och tanke till inköp och avkastning. Det krävs en kedja av flera händelser för att ”investeringen” skall bli verklighet.

Det här är en av de vanligaste tabbarna som yngre, oerfarna aktieinvesterare gör. Det är lätt att ha teorier om aktier, värderingar och smarta inköp men det är svårare att med tålamod och uthållighet få en regelbunden, långsiktig och realiserad avkastning i verkligheten. Den här kedjan är mer följd av filosofiska och logiska händelser som enkelt kan beskrivas som VKG…

Att vilja investera är ett viktigt första steg, men bara början. Enklast är att svara på De sju klassiska frågorna när det gäller investeringar. Första frågan blir: Vad skall jag investera i? Om vi redan här väljer aktier, så blir de följande sex frågorna:

När skall jag investera i aktier?, Var skall jag investera i aktier?, Hur skall jag investera i aktier? Vem skall investera i aktier? Vilka aktier skall jag investera i? Varför skall jag investera i aktier? Börja med sista frågan och fortsätt sen att svara på de andra fem. Om du har ”rätt svar” på alla sex frågorna så är det en bra början.

Att kunna investera kräver lite fler förutsättningar. Det räcker inte med tankar och teorier, det krävs också flera förutsättningar för lyckade aktieinvesteringar. Några av de viktigaste förutsättningarna är naturligtvis kunskap och erfarenhet av aktier, bolag och investeringar. Kunskap får man genom att läsa på om investeringar, främst i många bra böcker, och erfarenhet får man av att först testa i mindre skala. Men det krävs också investeringskapital för att göra investeringar. Enklast är att spara regelbundet från lönen varje månad. Efter någon tid har man då starten på ett investeringskapital som kan användas för test i liten skala.

Att genomföra investeringarna är inte slutresultatet. Sen gäller det också att investera och köpa aktier i praktik och verklighet. Även här är det bäst att köpa regelbundet, men kanske bara någon gång varje kvartal. Det som krävs är att långsiktigt bygga upp en balanserad och diversifierad aktieportfölj. Det kommer att ta många år, så det kräver både tålamod och uthållighet. Slutresultatet av aktieinvesteringar är avkastningen. Hur du vill ha din avkastning avgör du själv, men även här kan rätt svar på de sex klassiska frågorna ge en bra vägledning.

”En mer övergripande och filosofisk syn på investeringsprocessen….” säger Besser 🙂

Urval, Kapital, Inköp (UKI)

Det här är egentligen samma upplägg som de tidigare tillämpningarna men en praktiskt beskrivande och med enklare uttryck. Den här investeringsprocessen är ”lätt att förstå och enkel att genomföra”. Det krävs bara tre praktiska steg för att lyckas med aktieinvesteringar.

Urval…. Det finns många olika typer av bolag och många sorters aktier, så det gäller att göra ett klokt urval av alla möjligheter. Det gäller att välja rätt aktier!

Det gäller också att förstå den stora skillnaden mellan att köpa aktier och att handla med (sälja…) aktier. En stor varning för aktier i oseriösa förhoppningsbolag som gör IPO eller nyemissioner men aldrig blir lönsamma eller ens noteras på börsen. Då blir det inga utdelningar och det går inte heller att sälja aktierna.

Det är just den första delen av investeringsprocessen som är den viktigaste. ”Om du inte gör rätt från början blir slutresultatet nästan alltid fel….” säger Besser…. 🙂

Kapital…. För att göra aktieinvesteringar krävs det många förutsättningar och en viktig förutsättning är just kapital till investeringarna. Det gäller att bygga upp ett bra investeringskapital redan från början för att senare kunna investera i aktier.

Självklart skall man börja spara regelbundet redan innan man börjar fundera på aktieinvesteringar och urval av aktier. ”Om du inte har ett ordentligt investeringskapital i praktiken så blir aktieinvesteringarna bara tankar och idéer i teorin….” som Besser brukar säga…. 🙂

Inköp…   Det är först när man gjort verkliga inköp av aktier som man genomfört sina aktieinvesteringar. Men inköp av aktier är inte detsamma som avkastning. Det krävs mer för att nå slutresultat av investeringsprocessen.

Det gäller att redan från början veta vilken avkastning och vilket  slutresultat som man vill ha ut från sina aktieinvesteringar. ”Om du inte vet vilken avkastning du vill ha, så spelar det heller ingen roll vilka aktier du köper”…. för att travestera Lewis Carroll .

”En praktisk och enkel beskrivning av investeringsprocessen…” tycker Besser…. 🙂

Slutsats

Det viktigaste slutsatsen från investeringsprocessen är ”att göra rätt saker i rätt ordning”. Det är lätt hänt att man börjar ”investera i aktier” utan att varken planerat långsiktigt eller skaffat sig kunskap och investeringskapital. Slutresultatet av aktieinvesteringen, dvs den verkliga avkastningen på aktierna, är helt beroende av att man följer investeringsprocessen i rätt ordning.

Man kan också se den här typen av process som den stora skillnaden mellan teori och praktik när det gäller aktier. ”Skillnaden mellan att spekulera i aktier och att investera i aktier är större an man kan tro…..” säger Besser… 🙂

För att spekulera i aktier krävs varken planering (det gäller bara att vara snabb, smart och köpa fantastiska aktier på smarta tips från webben eller lyssna på goda råd från smarta rådgivare….) eller finansiering (det är bara att belåna aktierna eller ta några extra lån från hjälpsamma finansbolag….).

Avkastning från att spekulera i aktier är reavinster. I teorin är det ganska enkelt, köp aktier billigt och sälj dem dyrt. Då blir det automatiskt stora, snabba och enkla vinster. Hur svårt kan det vara?

Men i praktiken det stor skillnad i slutresultatet mellan att investera eller att spekulera i aktier. Det gäller att välja noggrant hur och vad man gör med sina aktier. Ni vet vad Besser rekommenderar…. 🙂

Jag avslutar med ett klassiskt citat från Yogi Berra: ”In theory there is no difference between theory and practice. In practice there is.”

Besser

 

Besser är, som ni kanske märkt (??), mycket intresserad av skatter och även skattelagstiftning och skattejuridik. Trots att Besser inte är jurist så är just skattejuridik en av mina hobbies och intressen. Ganska konstigt tycker min familj, mina vänner och mina kollegor….  🙂

På senare år har jag också fått ett intresse för skattepolitik, även om det inte är mitt huvudintresse. I Sverige är just skatter en stor del av allt du gör (t.ex. skatt på jobb (inkomstskatt…), skatt på konsumtion (moms och punktskatter…) och skatt på investeringar (kapitalskatt…)). Kunskap om skatter blir en avgörande faktor för en välskött privatekonomi. Jag kan väl säga att min hobby hitintills har varit ganska lönsam.

Om det är något jag verkligen rekommenderar för seriösa investerare så är det att läsa på lite mer om skatter, skattelagstiftning och skattejuridik. (Det finns även några blogginlägg (mars 2019) från Besser…)

I Sverige är det ofta kunskap om skatter som gör den stora skillnaden mellan lönsamma investeringar och mycket lönsamma investeringar….. 🙂

Skattepolitik

Jag skall inte gå in på skattepolitik, även om det finns mycket att säga om den, men finansdepartementet gör på uppdrag av riksdagen en årlig Fördelningspolitisk Redogörelse i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen eller till budgetpropositionen som jag vill kommentera.

Där finns statistik och info, även om dagens finansminister och regering struntar i den kunskapen och felaktigt tolkar info och fakta till sin egen fördel. I den senaste redogörelsen, som kom ut i april 2019, så finns det statistik från 1994 till 2017 om fördelning av inkomster och skatter. Föreningen Skattebetalarna (skattebetalarna.se) har gjort en genomgång av den statistiken med en sammanfattning och dragit några slutsatser. Besser har också läst rapporten och håller helt med om de slutsatserna. Det blir som vanligt en kort genomgång och sammanfattning med mina kommentarer.

Fördelningspolitisk Redogörelse 2019

Inkomstklyftorna har ökat i Sverige sedan 1990-talet. De senaste årens ökning har lett till en tilltagande debatt om ojämlikhet och att en liten grupp svenskar blir allt rikare. Vår finansminister hävdar att klyftorna nu är extrema och att det främst beror ökade kapitalinkomster.

Regeringens lösning för att utjämna klyftorna är att alla ”rika” skall bidra mer genom hårdare kapitalbeskattning. Då blir det i logisk konsekvens några enkla frågor…. Bidrar de ”rika” med för lite i skatt idag? Vilka är egentligen de ”rika”? och  Vad händer om skatten på de ”rika” ökar?

Inkomstspridning

Det finns flera metoder att mäta inkomstspridning. Den vanligaste metoden är den s.k. Gini-koefficienten. Ginikoefficienten mäter inkomstspridningen inom ett land och kan ta ett värde mellan 0 och 1. I ett land med värde 0 har alla invånare exakt samma inkomst medan värdet 1 innebär det motsatta, det vill säga att en enda person har all inkomst. Ginikoefficienten används framförallt för att jämföra olika länders inkomstfördelning med varandra.

Sverige hade 2018 en ginikoefficient på 0,27, och i internationell jämförelse är det en låg inkomstspridning. I Sverige har vi en generellt sett sammanpressad inkomststruktur.

Ginikoefficienten beräknas vanligtvis utifrån disponibel inkomst efter skatter och transfereringar, vilket också är den definition som normalt används. Men måttet tar inte hänsyn till andra omfördelande effekter som kan komma av exempelvis offentligt finansierad välfärd, som skola och sjukvård. Tar man hänsyn till omfördelningseffekterna av skattefinansierad välfärd, vilket tidigare gjorts av OECD, minskar inkomstspridningen betydligt i Sverige. Enligt finansdepartementet så minskar det inkomstspridningen med 20 % och Sverige hamnar då bland de allra lägsta inkomstspridningen inom OECD.

Ökad spridning?

Varför har då inkomstspridningen ökat i Sverige? De växande klyftorna beror inte främst på ökade löneskillnader utan på att kapitalvinsterna ökat som en följd av stigande bostadspriser och aktiekurser under många år. Men kapitalvinster och reavinster får man bara om man säljer sin bostad eller sina aktier.

För den översta 1 % av de med de högsta inkomsterna, så är det 4 av 10 som bara tillfälligt har så höga inkomster. I den gruppen är personer över 65 år (som sålt sin bostad eller realiserat sin aktieportfölj efter många år med sparande, stigande fastighetspriser och hög inflation) kraftigt överrepresenterade.

Men de flesta äldre (65+ are) blir inte ”rikare” för det. Man måste fortfarande köpa en ny bostad som pensionär (och betala hög flyttskatt…) eller så används reavinster (med kapitalskatter….) till att kompensera för en låg inkomstpension när man slutar jobba.

För 2017 var bostadsvinsterna dubbelt så stora som vinsterna på aktier och andra värdepapper. Endast en tredjedel av alla i den översta 1 % av totalinkomsterna var fortfarande höginkomsttagare över åren.

Om man ser till helheten så finns den största skillnaden i inkomster mellan de som har ett jobb och de som inte jobbar alls. Lite högre upp är det en klar skillnad mellan de som har en fast anställning och fasta inkomster och de som har mer sporadiska och ojämna inkomster. Något att tänka på…..

Resultatet

Givetvis finns det stora ekonomiska klyftor i Sverige, och enligt Besser kommer de att öka framöver. Det är bland annat därför det är så viktigt att själv ta ett eget ansvar för att jobba, investera och pensionsspara inför framtiden. Något som Besser predikat sen länge….. 🙂

För pensionärer kommer den största klyftan att vara mellan de som bara har en låg allmän pension och de som har haft jobb med tjänstepensioner och dessutom haft löpande privat pensionssparande. Tag varning…

En hårdare kapitalbeskattning för några få ”rika” kommer inte att lösa problemen för alla andra. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med kapitalinkomster att beskatta för att det skall bli något över att fördela på resten av befolkningen. Vi har redan höga (och många…) skatter i Sverige och att höja skatterna gör bara att problemen ökar och att hela Sverige blir fattigare.

Vill man att det skall bli bättre för oss alla i Sverige så gäller det att fler får ”riktiga jobb” och betalar skatt (i stället för att få bidrag…) och att vi får fler företag i Sverige som stärker svensk konkurrenskraft (i stället för ökad offentlig sektor…)

Kapitalskatter

Att höja skatterna på kapitalinkomster blir skadligt och påverkar både sparande, investeringar, jobbtillväxt och samhällets tillväxt. Det kanske inte märks på kort sikt men på längre sikt så blir hela samhället lidande.

Avskaffandet av förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten har på senare år bidragit till ökade inkomstklyftor eftersom kapitalet numera stannar kvar i Sverige. Under senare delen av 1900-talet flydde många företagare och entreprenörer Sverige på grund av de höga skatterna. Både kapital och företag strömmade ut ur Sverige för att istället investeras utomlands. Vi hade fortfarande höga gåvo- och arv- och förmögenhets-skatter i början av 2000-talet.

Det var därför de här skatterna äntligen avskaffades 2005 respektive 2007. Det tar lång tid att vända en långsiktig trend och nu finns det fler framgångsrika företag som betalar skatt i Sverige. Men man skall inte ta de här skatteintäkterna för givna. Vi har numera en global marknad och både företag, produktion och försäljning kan läggas där det är mest lönsamt och mest effektivt. Det finns ett överskott på globalt investeringskapital så svenska entreprenörer kan numera enkelt flytta och starta företag över hela värden.

Att höja kapitalskatterna i Sverige skulle skada svensk ekonomi och göra oss alla fattigare.

Lafflerkurvan

De flesta vet att Lafflerkurvan beskriver en funktion som visar total skatteintäkt jämfört med skattenivå för arbetsinkomster. Ganska enkelt beskrivet så ökar de totala skatteintäkterna upp till en viss skattenivå för att sen sjunka när skatterna ökar. I Sverige har vi redan passerat maxvärdet på kurvan och att vi nu äntligen tar bort värnskatten (på 5%) för beskattningsåret 2020 (dvs minskar högsta marginalskatten med 5 % från 57 % till 52 %) är ett tecken på det. En minskad skatt leder till högre total skatteintäkt. Alla svenskar tjänar på att höginkomsttagare både blir fler och jobbar mer och därmed betalar in mer skatt.

Men skatter påverkar inte bara arbetsinkomster. Alla lättrörliga skattebaser påverkas.

Andra skatter

Spritskatten är ett typexempel. Redan idag har Systembolaget en marknadsandel runt 35 % på spritdrycker, trots att det är ett monopolbolag. Det mesta av den sprit som vi dricker idag är alltså inte köpt och beskattad av Systembolaget.

Skatten på alkohol är 516 kr per liter ren sprit och moms ovanpå det. En vanlig flaska 70 cl Famous Grouse Whisky kostar idag 299 kr på Systemet och då är 144 kronor ren spritskatt. Men i försäljningspriset ingår även moms, löneskatter och övriga produktionsskatter.

(Svenskarna köper fortfarande mycket öl, vin och sprit på Systembolaget, och totalt fick Skatteverket in 14.9 miljarder i alkoholskatter under 2018. Ganska fantastiskt…)

Vad skulle hända om politikerna tredubblade skatten på sprit? En flaska whisky skulle kosta runt 600 kr på Systemet och ännu fler svenskar skulle köpa tax free, smuggla, köpa svart eller bränna själva. Det skulle inte bli ännu färre som köpte whisky på Systemet och totalt sett skulle det bli ännu lägre skatteintäkter från spritförsäljningen och Systembolaget.

Det finns en Lafflerkurva för alla skatter. Om skatterna blir för höga så minskar den totala skatteintäkten. Men vi har alla individuella Lafflerkurvor för både jobbskatter och alla andra skatter, så det finns inga exakta siffror att gå efter.

Vi har redan gått förbi toppen av Lafflerkurvan för många punktskatter där det finns alternativa inköpsmöjligheter. Det gäller främst tobak, sprit, vin och öl. Det är därför det finns så många färjor och dagskryssningar med tax free från Sverige.

(T.ex. från Stockholm, Göteborg, Halmstad, Malmö, Helsingborg och Trelleborg. Många av de här rederierna får det mesta av sina inkomster från tax free försäljning och inte från transport av passagerare och gods. Ganska fantastiskt vad höga skatter kan göra!. Och hur bra är det här för miljön?)

Besser gillar inte att betala för hög skatt och undviker onödiga skatter genom just kunskap och erfarenhet av skatter…. 🙂

De tre frågorna…

Då kommer vi tillbaka till de tre ursprungliga frågorna….

Bidrar de ”rika” med för lite skatt idag? Om vi ser på officiell statistik från SCB och finansdepartementet så visar det sig att hushållen med de 10 % högsta inkomsterna finansierar mer än en tredjedel av den offentliga sektorn och att hushållen med de 20 % högsta inkomsterna står för nästan hälften av alla skatteinbetalningar. Förutom inkomstskatt så bidrar de ”rika” också med större delen av skatten från arbetsgivaravgifter, inbetalningar av moms och andra punktskatter.

Så svaret är nej, de ”rika” finansierar redan idag stora delar av den offentliga sektorn.

Vilka är egentligen de ”rika”? Som vi såg ovan så är det många svenskar som inte har höga löner eller höga pensioner men som ändå räknas till de rika. Det räcker med att sälja villan när man blir äldre för att flytta till ett äldreboende, för att räknas som ”rik”. Det blir hög skatt på alla former av reavinster som beror på inflation, vanlig värdestegring och stigande fastighetspriser. När det gäller inkomster från arbete och pension så har vi en sammanpressad inkomststruktur och vi har inte heller några ökade löneskillnader för vanliga medelinkomster de senaste åren. De som mest ökat lönerna är VD´ar, direktörer och politiker, dvs grupper som i stort sätt själv kan bestämma över sina löner (En riksdagsman tjänar idag 69.000 i månaden och har dessutom fria resor, ett kommunalråd kan tjäna över 100.000 i månaden. Något att tänka på….)

Svaret är att de som ibland räknas som de ”rika” inte alls är rika när det gäller löpande inkomster, men att de som sätter sina egna löner kan få hur höga inkomster som helst.

Vad händer om skatten på de”rika” ökar?  Som vi ser ovan så finns det många olika grupper som ofta kallas för de ”rika”. För pensionärer och vanliga löntagare som tillfälligt får en reavinst från t.ex. en bostadsförsäljning så händer ingenting. De sitter fast i Sverige och kommer alltid att betala sina skatter, oberoende av skattehöjningar. De bildar vad man kallar ”en stabil skattebas”. Det är alla ”vanliga svenskar” som bor, jobbar och betalar höga skatter i Sverige.

För de som själva kan styra sina löner och pensionsavsättningar, mest VD´ar, företagsledningar, Generaldirektörer och andra politiker, så är det bara att höja sina egna löner, arvoden och inkomster ännu mer. Då spelar det ingen roll hur höga skatterna blir, man kan alltid kompensera sig. Skatteökningarna spelar ingen roll för de här grupperna. De kan själva bestämma sina egna inkomster för att kompensera höjda skatter.

Men för företagare och entreprenörer som med hårt arbete själva skapat sina inkomster och sitt kapital är det lite annorlunda. De kan själva styra var de vill etablera eller expandera sina företag och sin verksamhet. De kan också styra var de vill betala sina skatter. Det tar några år att ställa om men till slut så har många företagare och företag flyttat till andra länder med lägre skattetryck (och bättre klimat…). De som förlorar mest på höjda skatter är det övriga samhället som förlorar både företag, jobbmöjligheter och skatteintäkter.

De ytterst få ”rika” med egna företag och egna större förmögenheter kan enkelt välja var de vill bo, jobba och driva sina företag. De bestämmer själva var de vill betala sin skatt, och om de flyttar ut från Sverige så förlorar alla andra svenskar som är kvar i landet.

Slutsats

Även för oss ”vanliga svenskar” är det viktigt att ha kunskap om skatter. Det gäller speciellt för investeringar som skall ge avkastning i framtiden. Att lära sig mer om skatter kommer alltid att löna sig i ett högskattesamhälle.

Visst kommer vi att ha stora inkomstskillnader även i framtiden men det kan vi inte (och bör inte…?) göra något åt. Det som är viktigt är hur du själv hanterar dina egna inkomster och utgifter. Se till att inkomsterna är större än utgifterna och undvik höga och onödiga skatter. Ganska enkelt säger Besser  🙂

Var har du dina egna individuella Lafflerkurvor? Något att fundera på! Det gäller skatten på både jobb och andra områden. Det lönar sig bra att göra saker själv (t.ex. måla om fönstren…) och undvika punktskatter (köpa tax free….). Besser gör båda delarna….. 🙂

Besser