När vi fortfarande är inne på analyser så är investeringar i (och handel med….) aktier alltid kopplade till kostnader, även för de aktiemäklare som gör reklam för” gratis aktiehandel”. Besser är alltid intresserad av kostnader och nu blir det en analys och genomgång av kostnader som drabbar investeringar i aktier.

Det som förvånar är att många ”aktiva aktiespekulerare” (dvs aktiv trading….) inte har bättre koll på sina kostnader. Dels gör man frekventa reaförluster och dels blir kostnaderna i relation till inköp, försäljning och handel relativt stora. Det gäller även för mindre reavinster. Det kommer några exempel nedan.

Kostnader?

Det finns flera typer av kostnader, men Besser försöker alltid minimera sina totala kostnader för aktieinvesteringar. Den största kostnadsslagen är normalt courtage på aktieköp och skatter på avkastning och aktievärde.

Principiellt kan man också dela upp kostnader på två typer aktierelaterade aktiviteter. Det blir kostnader för Handel med aktier och för Avkastning från aktier. Vi tar dem i den ordningen…

Handel med aktier…

När det gäller handel med och inköp av aktier via banker eller aktiemäklare så finns det 3 typer av kostnader: avgifter, courtage och skatter. Normalt kan man också handla och förvara sina aktier på 2 typer av aktiekonto: aktiedepå eller ISK konto.

Avgifter

Om vi börjar med avgifter för en vanlig aktiedepå så tar banker ut avgifter för att tillhandahålla aktiedepåer. Många tror kanske att bankens aktiedepå alltid är gratis men så är det inte. Vad alla banker numera gör är att sätta avgiften till noll kronor, men en aktiedepå har alltid en avgift även om den är noll kronor.

När det gäller bankernas ISK konton så är kontot alltid helt gratis och avgiftsfritt enligt svensk lag (mest beroende på skattelagstiftningen…) och avgifter får alltså inte förekomma. Det är en viss skillnad….

Courtage

Courtage är den kostnad vi betalar till banken för att genomföra handel, inköp och försäljning av aktier på olika börser eller genom oreglerad handel. Kostnaden är vanligen beräknad på aktieslag, omsättning eller kundgrupp. Det oväntade är kanske hur mycket den här kostnaden skiljer mellan olika banker som vi ser i några exempel nedan.

Skatt

Det fantastiska är att alla banktjänster är momsbefriade i Sverige. Vi har skatter och moms på nästan alla varor och tjänster men det finns (hitintills…) inga skatter (moms…) på aktierelaterade avgifter eller courtage. Vi får se hur länge det varar… 🙂

Avkastning från aktier…

I princip finns det 3 typer av avkastning på aktier, reavinster, aktieutdelningar och värdeökning. Även här finns det kostnader i form av avgifter och skatter att ta hänsyn till.

Avgifter

I teorin finns det även avgifter på avkastningen på aktier. Banker och aktiemäklare skulle kunna ha avkastningsbaserade avgifter, typ avgift för värdeökning på aktiedepå, men hitintills har konkurrensen mellan bankerna gjort att den typen av avgifter inte förekommer.

(Att ha egna aktier i en aktiedepå eller ett ISK konto kan också jämföras med att äga fondandelar i aktiefonder där banken varje år tar ut en fondavgift baserat värdet av fondandelarna oberoende av om fondandelarna ligger i en bankdepå eller på ett ISK konto. Något att tänka på….. )

Skatter

När det gäller skatter på avkastning från aktier finns det i huvudsak två typer av skatt.

 Dels kapitalskatt 30 % på realiserad avkastning från aktiedepåer. Fördelen är att man bara betalar skatt på realiserad avkastning (reavinster eller utdelningar) men då blir det också relativt hög skatt. (30 % kapitalskatt som kan jämföras med cirka 33 % i vanlig kommunalskatt för lägre arbetsinkomster eller pensioner.)

Värdeökningen på aktier i en aktiedepå är obeskattad så länge den inte realiseras. Ofta blir det dock en psyklogisk inlåsningseffekt om man haft aktierna länge och värdeökningen är väsentlig del av aktievärdet. Det svider att betala skatt på nästan hela försäljningsvärdet (20 % av försäljningspriset  blir omkostnadsbelopp och 80 % räknas som vinst enligt schablonmetoden…) när man vill ta hem vinsten. Då är det lätt hänt att man låter aktierna stå kvar i depån. Något att tänka på…

Det andra alternativet är ISK skatt. Det är en enklare schablonskatt på aktiers värde och även på värdeökning. Den stora fördelen är att både reavinster och utdelningar (men inte värdeökning….) är helt skattefria inom ett ISK konto. Skatten baseras på ett kapitalunderlag (värdet av aktier, fonder och kapital) och en schablonintäkt som varierar varje år baserat på statslåneräntan (slr) den 30 november året innan. För 2020 är skatten 0.375 % på genomsnittligt kapitalunderlag under året.

Nackdelen med ISK konto är att det även blir skatt på eget investeringskapital, lågavkastande räntefonder och reaförluster. För att ett ISK konto skall löna sig bör man ha relativt regelbunden, stabil och hög avkastning på sina aktier. Det betyder att ISK konto i princip bara passar för utdelningsinvesterare med utdelningsaktier och hyfsade aktieutdelningar. (Räntefonder bör man ha i vanlig bankdepå och eget investeringskapital på räntekonto med IG.)

En annan lite speciell situation med ISK skatten är att den inte dras automatiskt av banken. ISK skatten är inte en källskatt (som nästan alla andra skatter är numera….) och det är därmed lätt att glömma att betala in den. Resultatet blir att skatten ofta kommer som en överraskning på slutdeklarationen och då också kan orsaka onödig restskatt. Tag varning…

Förmögenhetsskatt?

Men schablonskatten kan också ses som en förmögenhetsskatt då den är helt oberoende av realiserad avkastning från aktier, fondandelar eller andra värdepapper på kontot. Det är en ren skatt på värdet på aktierna och annat som ligger på kontot. Även värdeökningen på aktier leder till högre skatt utan att den värdeökningen har realiserats.

Trots det är ISK konto oftast fördelaktigare för de flesta utdelningsinvesterare. För Besser ligger (i normala fall…) den totala ISK-skatten runt 10 % av realiserad avkastning (aktieutdelningar…) jämfört med 30 % vanlig kapitalskatt, så för Besser lönar sig ISK konto ganska bra…

Kostnader, några exempel…

Om vi ser på kostnader för ”Handel med aktier” så är det som sagt stora skillnader, både på Absoluta kostnader som bankavgifter (courtage…) och på Relativa kostnader i förhållande till värde på aktier som handlas.

Det blir några exempel på kostnader för två vanliga typer av aktiehandel dels ”Reavinstspekulerare” (Trading, Spekulerar i aktier…) och dels ”Utdelningsinvesterare” (Buy&Hold, Investerar i aktier…).

”Reavinstspekulerare” (Trading…)

För ”privatsparares aktiehandel” så redovisas i media bara tre banker, Avanza, Nordnet och Skandiabanken. Avanza är klart störst med cirka 73 % av antalet affärer per dag för de 3 bankerna, så jag väljer därmed Avanza som exempel på Absoluta och Relativa kostnader för Reavinstspekulerare.

Absoluta kostnader…

Avanza har idag fem olika courtageklasser för OMXS börsen där man numera kan välja fritt vilken vilken courtageklass man vill använda. Jag gissar att cirka 75 % av alla Avanzakunder använder ”Mini” för handel med aktier. Dels för att den är billigast för belopp upp till 15.600 kr och dels för att lägsta fasta courtage är 1 krona för affärer upp till 400 kronor. Det rörliga courtaget blir därefter 0.25 %  på alla affärer över 400 kr.

Det kan låta billigt men för en affär på 15.000 kr så blir courtaget 37.50 för varje ”omdisponering” som man gör. Med en liknande affär i veckan under 40 veckor, blir det totalt 1.500 kronor om året för en portfölj på 15 tkr. Det är 10 % av portföljvärdet per år bara i rena courtagekostnader.

För de tre andra courtageklasserna är lägsta fasta resp. rörliga courtage följande. Small: 39 kr resp 0.15 % över 26 tkr, Medium: 69 kr resp 0.069 % över 100 tkr och Fast Pris: 99 kr resp 0.00 % över 145 tkr.

Gör man en affär (under 145 tkr…) varannan vecka (20 veckor) med Fast Pris så blir totalkostnaden 1.980 kr per år vilket blir som lägst 1,36 % av kapitalet.

Avanza har också ett dyrare courtage för handel på småbörser och inofficiella listor. Rörligt courtage är 0.25 % för Start och Mini med lägsta fasta courtage på 19 kr för Start och 39 kr för Small. På Spotlight är lägsta courtage 59 kr och på Inofficiella listan 119 kr även för mindre inköp.

En av anledningarna till Avanza´s goda lönsamhet är att varje kund i snitt genererar en inkomst på cirka 1.000 kr per år bara i courtage på vanliga aktieaffärer. Avanza har idag cirka 1.150.000 kunder, då blir det en bra lönsamhet för Avanza när alla kunder skall ”fånga fallande knivar”, ”köpa fantastiska framtidsbolag” eller ”göra smarta omdisponeringar”…

Relativa kostnader…

Det som också är fantastiskt är hur stora de relativa kostnaderna blir på varje affär när antalet aktier är litet och aktiekursen är låg. Med mindre affärer dvs få aktier (under 500 aktier) till låga kurser (runt 1 krona) så blir kostnaderna onödigt stora.

För Reavinstspekulerare och trading finns det många aktier att välja på och jag väljer 4 vanliga förhoppningsbolag som handlas frekvent på Avanza som exempel på Relativa kostnader. Det är alltså resultatet av den handel som sker under en timme (11.00 till 12.00) en helt vanlig handelsdag på OMXS SM (Small Cap) i september 2020.

Jag går igenom aktieaffärerna i 3 delar; totalt antalet affärer, antalet affärer upp till 500 aktier och affärer från 501 till 1.000 aktier. Det blir också redovisning av antalet aktieägare i Avanza, bolagets börsvärde och aktiekurserna under den observerade timmen mellan 11.00 till 12.00. Flera av bolagen har jag skrivit om tidigare, se t.ex. inlägg den 14 feb 2020.

Fyra vanliga förhoppningsbolag….

Första aktien är Eniro där Avanza har 8.600 aktieägare, börsvärdet är 94 MSEK och aktiekursen runt 1.42.

En typisk handelsdag i september 2020 så ser vi under en lunchtimme totalt 48 affärer varav 23 med max 500 aktier och 4 affärer på mellan 500 och 1.000 aktier. Det var därav 4 affärer under 100 aktier där av en affär var med 3 aktier och en med 7 aktier.

En annan aktie är Anoto som jag också skrev om vid samma tillfälle. Där har Avanza 7.700 aktieägare, börsvärdet är 173 MSEK och aktiekursen runt 1.00 kr.

Totalt gjordes 9 affärer varav 4 med max 500 aktier och 1 affär mellan 500 och 1.000 aktier. Därav en affär med 10 aktier och en affär med 50 aktier.

En tredje aktie är RNB där Avanza har 3.300 aktieägare, börsvärdet är 77 MSEK och aktiekursen runt 0.76 kr.

Totalt gjordes 6 affärer med 4 affärer under 500 aktier och 1 affär på mellan 500 till 1.000 aktier. 3 affärer var på mellan 2 till 16 aktier.

Det fjärde bolaget är Image Systems där det finns 2.000 aktieägare hos Avanza, börsvärdet är 94 MSEK och aktiekursen runt 1.05 kr

Där blev det totalt 5 affärer, varav alla 5 affärerna var under 300 aktier. Runt övriga lunchtiden var det även vanligt med affärer på 5 till 20 aktier.

De här fyra bolagen har alla funnits på börsen i minst 10 år och de är också några av de aktier som förlorat mest värde under det senaste deceniet från 2010 fram till 1 januari 2020.

Eniro förlorade 99.98 % av värdet, Anoto förlorade 96.53 %, RNB förlorade 99.6 % och Image System förlorade 99.78 % av aktievärdet. Ganska dystra siffror. Jag skrev mer om de här bolagen i ett inlägg från den 4 feb 2020. Läs gärna det inlägget igen…. 🙂

Bara på Avanza finns det idag 21.600 aktieägare i de här fyra bolagen, aktieägare som antagligen har haft de här aktierna under många år. Några försöker sälja och bli av med problemen men många är fortfarande optimister som köper allt fler aktier och hoppas på en ”turn around”.

Men som Warren säger… Turnarounds seldom turn”

Det vi ser är att de relativa kostnaderna för handel ligger så högt som 65 %. Med courtage på 1 kr för ”Mini” och affärer på så låga som 1.52 (Eniro: 3 x 1.42 = 4.26 (23 %) , Anoto: 10 x 1.00 =10.00 (10 %), RNB: 2 x 0.76 = 1.52 (65 %) , Image Sys: 5 x 1.05 = 5.25 (19 %)). Ganska fantastiska kostnader tycker Besser…

Fyra andra förhoppningsbolag…

Besser har också fler ”favoritexempel” när det gäller den långsiktiga aktieutvecklingen i andra förhoppningsbolag. Vi ser på kursutvecklingen i fyra av bolag de senaste åren.

Först tar vi Karolinska Development där Avanza har 3.600 aktieägare, börsvärdet är 473 MSEK och aktiekursen ligger nu runt 2.75 kr. Sen 2008 har bolaget tagit in 3 nyemissioner. I nov 2008 var kursen 60 kr, i mars 2011 var kursen 40 kr och i nov 2014 blev kursen 13 kr per nyemission.

De senaste åren har inte varit bättre. Kursen låg på 9.25 i juli 2018 och det senaste året så har kurserna gått ner till 4.00 i feb 2020, och till 2.75 nu i sept 2020. Ingen höjdaraktie direkt…

Nästa bolag är Oscar Properties med 6.000 aktieägare hos Avanza, börsvärdet är 120 MSEK och aktiekursen runt 0.63 kr. De senaste åren har aktiekursen bara gått snabbt utför. Från 65 kr (sept 2017) till dagens nivå runt 0.63 kr. Det blir en tapp med 99 % på bara 3 år. Tag varning…

Det tredje bolaget är Precise Biometrics. Där finns det fortfarande 9.500 aktieägare hos Avanza, börsvärdet är 461 MSEK och kursen är runt 1.25 kr. Det här bolaget är ett ”classic case” där kursen gått neråt under drygt 20 år. Allt hopp för bolaget är ute men aktiehandeln finns fortfarande kvar. Bolaget noterades redan i december 1999 på SIG listan (NGM börsen) till kursen 320 kr. Sen blev det 5 nyemissioner från 2011 till 2016 på sammanlagt runt 300 MSEK.

Bolaget är numera en ”Zombieaktie” och de senaste 3 åren har kursen pendlat, och några gånger varit nere runt 1 kr, men aldrig varit över 2 kr. En stor varning….

Det fjärde bolaget är Insr (f.d. Vardia) som var en stor snackis i bloggsfären för några år sen. ”Alla smarta aktieinvesterare med fantastiska finansanalyser och komplexa Excel-ark” tryckte på och rekommenderade aktien. Det var ett hårt köptryck bland alla ”värdebloggare”. Besser var en av få bloggare som hade en avvikande mening. (Vardia gjorde en IPO i april 2014)

 Idag finns det 659 aktieägare kvar på Avanza, börsvärdet är 75 MSEK och aktiekursen är runt 0.53 kr.

Den här aktien visar också hur snabbt det kan gå utför även för redan misslyckade förhoppningsbolag. Så sent som i oktober 2019 var kursen runt 8.10, sen rasade den till 3.20 i mars 2020, men det tog inte slut där. I juni 2020 låg kursen på 3.84, i början av augusti 2020 låg den på 2.36 och nu i september 2020 ligger den på 0.53. Det betyder en kursförlust på drygt 93 % på mindre än 1 år!!

Till saken hör att Insr hade 780 aktieägare hos Avanza i maj 2020 så drygt 120 besvikna aktieägare sålde alla sina aktier redan då på kurser runt 3.50. Kursen låg runt 2.50 i mitten av augusti 2020 när Insr sålde hela sin försäkringsportfölj till Storebrand. Bolaget blev därmed i princip blev helt värdelöst. Det finns fortfarande kvar 659 aktieägare bara på Avanza som nu sitter med ”Svarte Petter”. Tag varning….. (Mer info om Vardia / Insr finns i inlägg från 8 maj 2020)

Sammanfattningsvis så har jag valt några av de typiska bolag som varit mycket omdiskuterade de senaste åren, men det finns många fler misslyckade förhoppningsbolag och det kommer också att bli ännu många fler även i framtiden. Det fantastiska är också hur många aktieägare det finns i den här typen av bolag. Bara på Avanza finns det över 20.000 aktieägare i de här 4 bolagen, även om några stackare säkert har aktier 2 eller 3 av bolagen. Tag varning….

”Utdelningsinvesterare” (Buy&Hold…)

När det gäller mer traditionella aktiesparare och långsiktiga aktieägare med relativt stora aktieportföljer så är de ofta kunder hos de vanliga storbankerna (SEB, SHB, Swedbank, Nordea). Många av de här kunderna är också Utdelningsinvesterare som har aktieutdelningarna som extra inkomst och komplement till löner eller pensioner.

De flesta bankerna har på senare år av konkurrensskäl tvingats att sänka sina avgifter och courtage, och de har en liknande kostnadsstruktur tvärs igenom. Jag väljer SEB som jag har bra koll på för att jämföra både Absoluta och Relativa kostnader för en typisk Utdelningsinvesterare.

Det finns många aktieinvesterare av den typen på SEB och jag väljer mina egna investeringar som exempel. Det blev lite fler inköp än vanligt som Besser genomförde under ”Coronadippen” under Q2, 2020, men de ger en bra bild av hur låga kostnaderna kan bli för en långsiktig aktieinvesterare.

Absoluta kostnader….

SEB har gjort det enkelt för sig och har bara en courtageklass för näthandel med svenska och nordiska börsaktier. Courtaget ligger på 0.09 % med ett lägsta courtage per nota om 20 kr. Det betyder att på affärer över cirka 22.500 kr betalar man bara rörlig avgift på 0.09 %. Det är under en tusendel av investeringskapitalet vid vanliga större aktieinvesteringar (aktieinköp…). Ganska fantastiskt…!

Om vi jämför med siffror i exempel från Avanza så ser vi att SEBs courtage också är konkurrenskraftiga. För affärer på 15.000 kr så blir courtaget minibeloppet på 20 kr och det är cirka hälften av vad Avanza tar ut.

Om vi ser på rörliga avgifter så måste man på Avanza göra affärer på över 76.000 kr med Medium för att få lägre avgift än SEB (69 kr resp 0.09 %). Det betyder att varje aktieinköp måste göras för minst 76.000 kr för att Avanza skall vara billigare än SEB. Tyvärr gör Besser sällan så stora inköp. Men jag undrar hur många kunder det är på Avanza som handlar för minst 76.000 kr varje gång?

Relativa kostnader…

Besser gör alla sina aktieinköp via SEB. Det är flera orsaker. Dels har jag SEB som min huvudbank sen studietiden, dels tycker jag att SEB´s plattform för handel med aktier är lätt att förstå och enkel att hantera och dels är SEBs priser för aktiehandel (dvs courtaget…) hyfsat låga och mycket prisvärda.

Under Q2, 2020 (vid ”Coronadippen”….) gjorde Besser 13 affärer (inköp av aktier…) med 7.500 aktier och då betalat 372 kronor i courtage. I relativa värden blev mina courtage 0.0898 % av inköpta aktiers aktiekurs.

Det blir en kostnad på mindre än 1 promille för mina aktieinköp. Courtage är dessutom en engångskostnad för mig och en engångsintäkt för SEB, som därefter helt gratis hanterar, administrerar och informerar om Bessers aktier under alla år som de ligger kvar på mitt ISK-konto i SEB. Ganska fantastiskt….!!

Man kan nog säga att SEB´s goda lönsamhet inte är beroende på kunder som Besser…. 🙂

Onödiga kostnader?

Kanske skall man inte bry sig om kostnader alls när det gäller handel med aktier? Det viktigaste är naturligtvis utvecklingen och avkastningen från aktierna, eller hur? Men det gäller förstås att välja rätt aktier, vilket vi lärt oss ovan….. 🙂

Det vi ser är att kostnader ( för Reavinstspekulerare….) som regelbundet återkommer också är de inkomster (för banken…) som är grunden till bankernas (typ Avanza…) lönsamhet. Exemplen ovan visar också att kostnaden för ”handel med aktier” skiljer sig markant beroende på vilken typ av handel det är.

För Trading så kan det bli en regelbunden kostnad på upp mot 10 % av aktievärdet varje år och för Buy&Hold så blir det en engångskostnad på runt 0.1 % av aktievärdet som uppstår bara en gång när man köper aktierna.

Man får själv avgöra hur man hanterar sina ”aktierelaterade kostnader”, men Besser rekommenderar att man alltid undviker onödiga kostnader, avgifter och skatter….. 🙂

Slutsats

Man behöver inte vara lika noga med kostnader som Besser men någon gång ibland bör man se över sina kostnader, speciellt om de är ”regelbundet återkommande”.

Det hjälper också att analysera vilka kostnader som kan uppstå innan man börjar med någon aktivitet, oberoende av om det är aktieinvesteringar eller något annat.

Just onödiga kostnader är det som kan undvikas och som syns tydligast vid en mer grundläggande kostnadsanalys. All lägga några minuter på den analysen är ofta väl använd tid…..

Besser

Här kommer den andra lektionen i grundkursen av magister Besserwisser om kombinationen Aktier och Investeringar. (För lektion ett: Aktier, Index och Börscykler, se förra inlägget) Som vanligt kan man hoppa över det här inlägget om man redan klarat grundkursen, men det finns också några fundamentala analyser som kan vara bra att ha koll på….

Eller som Besser brukar säga… ”Om man inte gör rätt från början så blir det svårt att få rätt på slutet”. Nu kör vi…

Kombinationen…

Vad är egentligen aktier och investeringar? Och vad blir det om man kombinerar de två orden till begreppet ”aktieinvesteringar”? Jag har som vanligt några annorlunda tankar och analyser om de här två begreppen.

Mina analyser är mest baserad på mina egna erfarenheter sen många år tillbaka men också på de mer fundamentala tankar som jag tycker saknas hos många ”aktieinvesterare” som egentligen mest är spekulanter som satsar på att göra ”smarta omdisponeringar” och ”snabba reavinster”.

Vad är en Aktie?

Om man läser på wikipedia så säger man där … ” En aktie är en andel i ett aktiebolag , som motsvarar en kapitalinsats från ägaren, och som bildar bolagets aktiekapital.”

Det finns naturligtvis flera tolkningar och för mig som har en enkel syn på aktier gäller…”En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag.”  Besser

Man ser då snabbt tre speciella egenskaper för aktier….

Ett: En aktie är inte en ägarandel i alla företag eller bolag. Det finns även stora och framgångsrika bolag som saknar aktier. Aktier gäller bara för en speciell typ av bolag, nämligen Aktiebolag.

Två: En aktie säger inget om bolaget. Aktiebolaget kan vara stort eller litet, välskött eller misskött, lönsamt eller olönsamt. En aktie kan också vara en del i ett finansiellt bedrägeri med oseriösa bolag, oärliga företagsledningar och kriminella styrelser. Besser har skrivit om det tidigare. Tag varning!!

Tre: En aktie ger ett begränsat ansvar för bolaget. Det som är speciellt med aktier är att man som aktieägare inte har något som helst juridiskt ansvar för bolaget, inte ens om man äger 100 % av aktierna. Det är bara styrelsen, VD och ledningen som har ansvar för aktiebolaget. En aktie har bara ett begränsat ansvar och finansiell risk för aktieägaren.

Vad är en Investering?

Även här finns en definition på wikipedia… ”En investering är en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning.”

Det är en ganska enkel beskrivning men tyvärr inte speciellt tydlig på en avgörande punkt, nämligen, vad menas med ”framtida”? För mig är en investering alltid långsiktig och när det gäller investeringar i t.ex aktier så betyder det en investeringshorisont minst 5 år. 

Om man köper en aktie och inte planerar att behålla den i minst fem år så är det inte heller en investering. Ganska självklart tycker Besser.

Eller som ”Warren” uttrycker det…“Our favourite holding period is forever.”

Naturligtvis kan man köpa aktier som man planerar att behålla en kortare tid och även vara framgångsrik med den strategin. Men då är det en fråga om att spekulera och inte investera.

Min egen definition på investeringar är, som jag skrivit tidigare, något annorlunda. ”En  investering ger en förutsägbar avkastning, under lång tid, med stor säkerhet för kapitalet.”

Det innebär att en investering som jag ser det alltid är ”passiv, långsiktig och riskbegränsad.”

Om man använder aktier i samband med investeringar så kan man med en enkel slutsats konstatera.  ”Aktier kan användas för både spekulation och investeringar, men aktier som används som spekulationsobjekt kan inte samtidigt vara aktieinvesteringar.”  Besser

Det betyder också att om man som jag anser att minimitiden för en investering är 5 år så blir den logiska slutsatsen att alla omdisponeringar och reavinster för enskilda aktier som sker inom de 5 åren aldrig kan räknas som ”aktieinvesteringar”.

Vad är en spekulation?

Långsiktighet betyder också att man inte heller bör blanda in kortsiktiga inköp av aktier som ”krydda” i sin långsiktiga investeringsportfölj.  Om man verkligen vill ha spänning och spekulera i aktier med omdisponeringar och reavinster, så är det bättre att starta en separat spekulationsportfölj.  Där kan man chansa på med förhoppningsbolag eller att spekulera i kortsiktiga kurssvängningar. Men gör inte den portföljen för stor, det mesta kapitalet kommer antagligen att försvinna över tiden.

Då är det bättre att regelbundet ”spekulera” med ett mindre kapital på tipset, lotter, V75 eller lotto. Man vet att pengarna med stor sannolikhet kommer att förloras (stor risk…), men att man för en kort tid kan spekulera i snabba och stora vinster.

Att spekulera: Risker, Konsekvenser och Omfattning

Skall man verkligen spekulera och göra chansningar här i livet? Svaret är tyvärr ja, men det gäller att ”beräkna riskerna, förstå konsekvenserna och begränsa omfattningen”.

Man kan ta stora risker om det handlar om mindre konsekvenser och begränsad omfattning (typ enstaka rader på tipset och lotto…) men för de viktigaste delarna av livet och privatekonomin (typ pensionssparande och aktieportföljer…) skall man inte chansa och kanske förlora större delen av sparkapitalet. Det gäller även för ”inköp av aktier” där man bör tänka på risker, konsekvenser och omfattning innan man köper några aktier alls.

Då är det bättre att varje vecka köpa några tipsrader eller en lottokupong än att riskera sin privatekonomi, sitt pensionssparande eller sitt långsiktiga sparande och investeringskapital genom att spekulera i spänning med inköp av osäkra aktier i små och olönsamma förhoppningsbolag.

Eller som “Warren” säger “Rule No.1 is never lose money. Rule No.2 is never forget Rule No.1.”

Kan man lyckas med aktiespekulationer? Självklart är svaret ja, men det är ganska svårt och mycket få personer är framgångsrika aktiespekulanter i långa loppet.

”Warren” uttrycker det så här…“Risk comes from not knowing what you’re doing.”

Om man kombinerar de här tre kloka orden från just Warren Buffett så får man en bra beskrivning på hur en investeringsstrategi för aktier borde se ut. Jämför gärna med Bessers defintion av ”investering” ovan… 🙂

Vad är en aktie, igen?

En ganska enkel fråga men med många svar om man går utanför wikipedia.. Aktier kan användas till mycket. Man kan investera i aktier, man kan spekulera i aktier och man kan utöva makt med aktier i ett aktiebolag.

Peter Lynch (googla…) uttrycker det som… ”A share is not a lottery ticket… it’s part-ownership of a business.”

Om man går lite djupare ner i analysen så är det faktiskt så att en ”aktie” också är ett juridiskt begrepp. Det är alltså så att aktier delvis kan definieras av vad som står i aktiebolagslagen. Och den är unik för Sverige. (se förra inlägget…)

Det är en av anledningarna till att Besser bara handlar med svenska aktier på den svenska börsen. Då blir det inga juridiska överraskningar. inga valutaeffekter och inga komplexa skatteregler att ta hänsyn till.

Basics om Investeringar…

Det här inlägget är bara några av mina egna tankar men för alla er som inte redan är experter på investeringar så har jag samlat lite mer grundläggande och kanske ovanliga synpunkter och info. Det finns många fällor och fallgropar man kan hamna i, och även för erfarna investerare finns det något att hämta här…

Teori & Praktik…

En av de viktigaste egenskaperna för aktieinvesteringar är den stora skillnaden mellan teori och praktik. I teorin är det lätt att lyckas med aktier. ”But low, Sell high” är i teorin vägen framåt för stora och enkla reavinster. Men i praktiken är det mycket svårare (eller nästan omöjligt….) att regelbundet bara göra stabila reavinster. För just aktieinvesteringar gäller ”Den stora och viktiga skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” som Besser har skrivit om tidigare. Tag varning…

In theory there is no difference between theory and practice – in practice there is” quote from Yogi Berra

Kunskap & Erfarenhet..

För att lyckas med investeringar behövs det både kunskap och erfarenhet. Kunskap får man genom att regelbundet läsa allt fler böcker om aktier och investeringar. Men det fantastiska är att man också kan få erfarenheter genom att läsa investeringsböcker. Det finns många investerare som delar med sig av sina egna misstag så där får man också erfarenheter. För sina egna erfarenheter bör man starta försiktigt och inte satsa hela investeringskapitalet på en aktie  vid ett tillfälle.

Eller som Jack Bogle (googla…) uttrycker det.. ”Learn every day, but especially from the experiences of others. It´s cheaper”

Vilja & Kunna…

Det som också gäller för investeringar är ”Den stora skillnaden mellan att vilja och kunna investera i aktier”.

Skillnaden mellan att vilja och kunna är helt enkelt en fråga om resurser. När det gäller just aktieinvesteringar så krävs det främst finansiella resurser (investeringskapital…) och intellektuella resurser (tålamod…). Har man inte de resurserna så blir det mest bara fantasier och önsketänkande av alla fina teorier.

Det finns många smarta och intelligenta personer (mest yngre manliga akademiker…) som med avancerad finansanalys och matematiska investeringsmodeller på stora Excel ark vill börja med aktieinvesteringar. Om man är smartare och intelligentare än alla andra så blir man också en bättre och framgångsrikare aktieinvesterare än alla andra, eller hur?

Nej, det funkar inte så. Intelligens och smartness hjälper inte alls. Det är snarare ett hinder där man blir mer fokuserad på teorier än på verkligheten. Det som behövs för framgång med investeringar och för att gå från teori (att vilja…) till praktik (att kunna…) är just kunskap, erfarenhet och resurser.

”Sunt förnuft, investeringskapital och tålamod är viktigare än alla avancerade finansanalyser” som Besser brukar säga… J

Kvantitet & Kvalitet…

En viktig del av aktieinvesteringar är också hur många aktier du har (Kvantitet…), men ännu viktigare är vilka aktier du har (Kvalitet…). Det finns massor av noterade aktier att välja mellan bara på OMXS börsen (346 bolag…) men att välja rätt bolag till aktieportföljen är inte självklart för alla. Många investerare köper mest aktier i små förhoppningsbolag som alla är osäkra och olönsamma.

 Besser rekommenderar som vanligt aktier i bolag som är stora, stabila och lönsamma med långsiktiga huvudägare och stark balansräkning. Den typen av kvalitetsbolag kommer alltid att långsiktigt utvecklas positivt och ge bra avkastning i form av aktieutdelningar. Självklart är det också bra att ha många aktier i flera kvalitetsbolag för både riskbegränsning och absolut avkastning.

Vi tar ”ett pedagogiskt exempel”: ”Det är bättre att ha 10 aktier i Investor än att ha 1.000 aktier i Eniro, men det är ännu bättre att ha 100 aktier i Investor än att bara ha 10 aktier i Investor”…. tycker Besser J

Kvalitet är alltid första urval, Kvantitet är det som kommer med tiden” som Besser brukar säga…

Pris & Värde…

Det är nästan alltid en stor skillnad på det pris man betalar och det värde man får, oberoende av om man köper en begagnad bil eller aktier… J. En vanlig tabbe är att köpa ”billiga aktier” där man kan få många aktier för en liten investering. Det finns 43 aktier på OMXS börsen som kostar mindre än 10 kronor. (1 på LC, 7 på MC och 35 på SM, på First North är det ännu fler och de är alla mest skräp) Då är det lätt att köpa 100 ”billiga aktier” utan att ruinera sig.

Värdet på akter är i huvudsak den framtida avkastningen och värdet har i teorin inget med priset att göra. Men i verkligheten så finns det ett samband. Billiga aktier har nästan alltid ett sämre och osäkrare värde. Anledningen är dålig lönsamhet där ett antal nyemissioner med många nya aktier har spätt ut aktievärdet och minskat bolagsvärdet.

 Price is what you pay. Value is what you get” klassiskt citat enligt Warren Buffett

Subjektivt & Objektivt…

Subjektiva värderingar är nästan alltid undervärderade och objektiva fakta är ofta övervärderade när det gäller aktier och investeringar. Allt beror på vem som gör bedömningen och vilka fakta som verkligen är relevanta för aktieutvecklingen.

Vi tar ”ett pedagogiskt exempel” igen. ”Besser anser att Investor är ett bra bolag men att aktiekursen just nu är för hög”.

Några enkla frågor blir då:  Är Investor ett bra bolag även objektivt? Hur avgör man objektivt att aktiekursen är för hög? Besser har tyvärr inga svar på de frågorna.

Objektiva fakta är kanske bra i teorin, men inte alltid relevanta. Subjektiva bedömningar som är baserade på kunskap, erfarenhet och kompetens, är ofta träffsäkra och bättre i verkligheten” som Besser också brukar säga… J

Basics om Aktier…

Det finns också lite mer information om aktier, specifikt om olika typer av aktier och vad de innebär. Att välja aktieinvestering är inte bara att välja rätt bolag, man måste också välja rätt aktier…

Stam- & Preferensaktier

Stamaktier är ”vanliga aktier” som alla har lika rätt till bolagets aktieutdelningar oberoende av hur aktiernas röstetal ser ut. Det gäller t.ex för A- och B-aktier och den regeln är en liten finess i just Aktiebolagslagen (2005:551). Alla stamaktier har dock lika rätt bara när det gäller aktieutdelningar, men de har helt olika röstetal och aktiekurser.

Den maximala rösträttsskillnaden får numera bara vara tio gånger fler röster per aktie. Normalt har A-aktier 10 röster och B-aktier 1 röst per aktie. Det finns också Förlagsaktier som ofta är C-aktier och som kan ge rösträtt med 1 till 10 röster men inte utdelningsrätt. De används mest till att styra över huvudägarskapet utan att nuvarande huvudägare med A-aktier förlorar sin avkastning i form av utdelningar.

Det finns också ett aktieslag som har företräde till avkastning i form av aktieutdelningar och det är Preferensaktier. De flesta större och stabila bolagen har normalt bara stamaktier, men för att finansiera drift och/eller expansion kan aktiebolag också ge ut (emittera…) preferensaktier. Ofta har nya preferensaktier höga aktiekurser och mycket förmånliga utdelningsvillkor jämfört med de tidigare stamaktierna.

Men det gäller att se upp med preferensaktier. De har i många fall mycket större risk än man tror. Om bolaget får riktiga problem kan styrelsen tvinga preferensaktieägarna till att konvertera preferensaktier till vanliga stamaktier och då förlorar man både den höga aktiekursen och den förmånliga utdelningen. Preferensaktier är bara ett enkelt sätt för bolaget att få in mer kapital från nya aktieägare. Stabila och lönsamma bolag behöver inte emittera preferensaktier.

”Kvalitetsbolag har inga preferensaktier. Preferensaktier är bara ett tecken på bristande lönsamhet i verksamheten” som Besser brukar säga.. 🙂

Fond & Split

Det finns flera möjligheter för ett bolag att emittera nya aktier. Två andra möjligheter Fondemission och Aktiesplit. De båda möjligheterna ser först ganska lika ut, man får med både ”fond och split” fler aktier än de man hade innan. Men det är en stor skillnad som många aktieinvesterare kanske inte inser.

Om vi tar till exempel tar ”Split 2:1” och ”Fond 2:1” så får man 2 nya aktier för varje existerande aktie. Men med ”Split 2:1” så halveras kvotvärdet (aktiens andel av aktiekapitalet eller kvoten mellan aktiekapital och antal aktier) och varje ny aktie är då bara värd hälften av (det formella…) värdet på den gamla aktien. Värdet av det totala innehavet av nya och gamla aktier är därmed opåverkat.

När det gäller ”Fond 2:1” så är det bolaget själv som omvandlar tidigare upparbetade vinster (”fritt eget kapital”) till nytt aktiekapital och därmed så behålls kvotvärdet (och även det formella aktievärdet…) även för de nya aktierna. Det betyder att varje ny aktie är lika mycket värd som varje gammal aktie och värdet av det totala innehavet har därmed fördubblats.

Den verkliga skillnaden är att bara mycket välskötta bolag klarar av att göra Fondemissioner men att göra en Split kan alla bolag göra utan några problem.

” Fondemission är ett styrkebesked men Split är en marknadsanpassning” som Besser också brukar säga… 🙂

Resultat & Balans

Om man ser på aktier ur ett företagsekonomiskt perspektiv så gäller det att förstå den stora skillnaden mellan en “Snygg resultaträkning” och en “Stark balansräkning“.

Både när det gäller kvartalsrapporter och årsredovisningar så finns alltid både en Resultaträkning och Balansräkning med i rapporteringen. Kort kan man säga att resultatet är vad som hänt i bolaget under den senaste rapportperioden (kvartal eller verksamhetsår) och att balansen är vad bolaget har uppnått totalt sen start (sen bolaget bildades).

En ”Snygg resultaträkning” som visar bra vinster är ganska lätt att fixa. Det finns massor av massor av bokföringstekniska knep och trix (både lagliga och olagliga…) som VD och Styrelsen kan använda för att visa stora vinster under ett kvartal eller verksamhetsår.

Ett vanligt trick med resultaträkningen är att använda EBITDA. Det är ett begrepp som man skall se upp med och alltid undvika. EBITDA är bara en omskrivning för att bolaget inte räknar med alla de normala kostnader och utgifter som ett bolag alltid måste betala innan det kan bli en verklig vinst.

I den verkliga värden måste alla bolag betala räntor och företagsskatt, göra avskrivningar och amorteringar. Att visa vinster utan att redovisa alla kostnader är bara ”knep och trix” för att lura aktieägarna som Besser ser det.

”Vinster med EBITDA är bara för bolag som lever i en fantasivärld”  tycker Besser… 🙂

En ”Stark balansräkning” är mycket svårare att bluffa med. Det man främst skall kolla är att bolaget har allmänt låg skuldsättning och att bolaget också har en hög soliditet. Då krävs det många år av stabil och lönsam verksamhet och det är lite svårare att fixa och trixa med.

Men det finns några varningsflaggor även här. Det man skall kolla efter är att balansräkningen helt saknar Goodwill. Enkelt uttryckt är goodwill skillnaden mellan inköpt pris och verkligt (bokfört….) värde för de företagsköp som bolaget gjort tidigare. Goodwill uppstår när styrelsen och VD gör dåliga affärer och betalar för höga priser på de bolagsköp som görs.

”Hög skuldsättning och  stor goodwill är bara ett resultat av dålig företagsstyrning och misslyckade företagsförvärv”  säger Besser..… 🙂

Aktier eller Investeringar?

Aktier är ett relativt känt och väldefinierat begrepp men Investeringar är något som många aktieinvesterare inte planerar för eller tänker på. Just avsaknaden av en fast definition på Investeringar ökar av farorna för många unga orutinerade investerare. Eftersom man inte kan hänvisa till en fast ”sanning”så blir nästa alla inköp av aktier likställda med ”investeringar”. Det brukar inte gå så bra…

För 95% av alla värdeinvesterare är just intresset för aktier det mest avgörande. Nästan alla bloggare är upptagna med aktieanalyser, finansanalyser, kvartalsrapporter och årsredovisningar. Tanken är naturligtvis att hitta aktier som alla andra inte hittar och som man tror kommer ge en fantastisk avkastning i framtiden.

Besser tycker som vanligt tvärt om och är ”contrarian” även här.  För mig är den långsiktiga investeringsanalysen det som jag tycker är absolut viktigast. Det är både investeringspsykologi (”financial behavior”), den taktiska planeringen, finansieringen och den praktiska hanteringen som är det mest avgörande om man lyckas med sina investeringar. När det gäller enskilda aktier så säger Besser…

”Det viktigaste är inte att hitta vinnare, det viktigaste är att undvika alla förlorare”

Men självklart måste man veta något om de aktier man investerar i. Frågan är bara vad som är viktigt och hur mycket måste man veta? Det är inga nyheter för de som läser den här bloggen. ”Stora, stabila och lönsamma bolag med stark balansräkning aktieägarvänliga huvudägare och med en kunnig, erfaren och kompetent styrelse och företagsledning” Ganska enkelt, inga konstigheter.

Bessers aktieinvesteringar…

Man kan sammanfatta det hela med att Besser samlar på aktier. Det blir en ren ”Buy&Hold”. I mina aktieportföljer har jag många bra bolag (riskbegränsning) som alla (normalt…) ger bra aktieutdelningar (realiserad avkastning) och jag har många aktier i varje bolag (hög absolut avkastning). Jag köper regelbundet (och oregelbundet…) allt fler aktier (ökande avkastning) och jag säljer aldrig några aktier (långsiktighet).

Our favorite holding period is forever” gäller även för Besser…. 🙂

Slutsats

Det viktigaste när det gäller både aktier och investeringar är de fundamentala grunderna. Har man bara de grunderna klart för sig så klarar man sig ganska bra som aktieinvesterare.

Eller som ”Aktieingenjören” uttryckte det…. ”Mina värsta misstag har jag gjort när jag försökt vara smart och snabb. Men på aktiemarknaden verkar det räcka med att inte vara korkad.”

Visst kan man lyckas med finansanalys och spekulationer men det är mycket svårare i verkligheten än vad man tror i teorin. Dessutom måste man då gå in med ett stort kapital i enskilda bolag och regelbundet göra fler stora och snabba reavinster. Det blir stora risker med att spekulera i aktier och det är lätt att bli av med hela investeringskapitalet om man har ”otur”.

Besser gillar ”fundamentala funderingar” så det blir nog fler analyser framöver. Vi får väl se vad mer man kan lära sig av magister Besser…. J

Besser

Välkomna tillbaka till höstterminen där magister Besserwisser ger lektioner som förklarar de djupare hemligheterna om investeringar och aktier. Det blir också som vanligt många goda råd och kloka ord. Ni som redan klarat av grundkursen kan hoppa över den här lektionen, men kanske finns det ändå något att lära sig här? Ni väljer själva…

Besser är som ni vet mycket för Basics och grundläggande analys av det mesta som rör aktier och investeringar. Som vanligt gäller att ”Om du inte gör rätt från början så är det svårt att få det rätt på slutet”. ….som Besser brukar säga 🙂

Man kan också se inlägget som en repetition på grundläggande aktiekunskap, och då gäller att … ”Repetition is the mother of all learning” som redan de gamla Romarna uttryckte det (fast på latin…) för över 2.000 år sen.

Nu blir det lite ”Basics igen” om Aktier Index och Börsutvecklingen och sen även en del två med ”mer Basics” om kombinationen Aktier och Investeringar. Nu kör vi…

Aktier?

Vad är aktier? Det finns många som har synpunkter och åsikter på vad en aktie är, men i grunden och rent juridiskt är aktier bara vad som anges i svensk lag. Närmare bestämt ”Aktiebolagslag (2005:551)”. Det som gäller för aktier i Sverige är det som står i Aktiebolagslagen, ganska enkelt och självklart.

Det här innebär några effekter som man normalt inte tänker på.

För det första, Aktier finns bara i Sverige. Det finns inga aktier i Danmark eller Norge och det finns heller inga aktier i UK eller USA. I Norge finns något som heter ”Aksje” och i UK respektive USA finns något som heter ”Stocks”, ”Shares” och ”Equities”, men det är inte ”Aktier” och de lyder inte under den svenska ”Aktiebolagslagen”.

Kan man inte översätta aktier till andra språk? Det kan man kanske göra men bara om man är medveten om att lagstiftningen är olika i varje land. Använd rätt betäckning på rätt bolagsandel eller värdepapper. Eller så säger man t.ex. ”Norska aktier” och ”Amerikanska aktier”, det gäller att vara mycket tydlig. Skillnaderna kan vara avgörande som vi ser nedan.

Handel med aktier?

Det finns många möjligheter till handel med både svenska aktier och ”utländska bolagsandelar” i Sverige. Både på olika Börser (Reglerade av Finansinspektionen), olika Marknadsplatser (Godkända av Finansinspektionen) och genom Privat handel (Icke Reglerad handel) mellan juridiska och/eller fysiska personer.

Det finns även handel med svenska aktier utanför Sverige, t.ex. i London och New York. Det ger några oväntade effekter. Vid handel med svenska aktier utanför Sverige gäller inte svenska lagar, även för aktier i stora och börsnoterade svenska bolag. Ganska självklar kan man tycka, men det är tyvärr många bolag och investerare som inte förstår problemen som kan följa på det. Typexempel är de stora bötesbelopp i USD (Dollar) som SEC (US Securities and Exchange Commission) kan utdöma även till stora svenska börsbolag som handlas på börser i USA, t.ex. Ericsson AB.

Det vi också ser är att handel med utländska bolagsandelar kan ske på svenska Börser och Marknadsplatser. Då gäller självklart samma regler och förordningar som för svenska aktier. Det är fortfarande Finansinspektionen som reglerar och godkänner de svenska handelsvillkoren.

Men det finns en liten fälla, de här utländska bolagsandelarna gäller inte under den svenska aktiebolagslagen.  Det har hänt att bolag och andelar som handlades på några svenska småbörser var registrerade i Uzbeckistan, Azerbaijan eller Vitryssland. (Och där gäller helt andra lagar…. J ) Det blev en otrevlig överraskning för de svenska aktieinvesterare som köpte aktier i de här förhoppningsbolagen och som trodde att våra vanliga svenska lagar och regler alltid gällde i Sverige. (OBS, Bolagets namn säger ingenting. Namnet kan låta svenskt eller internationellt men bolaget kan ändå vara registrerat i t.ex. Uzbeckistan. Kolla noggrant för okända bolag att de verkligen är svenska aktiebolag innan du köper andelar.)

Investigate before you invest” som Besser också brukar säga.

Handel med aktier i Sverige gäller under svensk lag men lagar och regler för bolagets verksamhet gäller i det land bolaget är registrerat. Ganska självklart egentligen.

Index?

Vad är ”Index”, och hur mäter man dem? Om vi håller oss till Sverige så finns det flera börser och index att välja på. Besser väljer alltid den största och vanligaste börsen, och det är Nasdaq OMX Stockholm, även förkortat OMXS.

Jag gissar att OMXS står för drygt 90 % av det totala värdet av alla svenska börsnoterade aktier. (OMXS 30 står för cirka 60 % och OMXS LC står för 85 % av totala värdet). Det finns fortfarande många och stora bolag som inte är börsnoterade (typ Bonniers och IKEA) som ofta handlas med ”Hembudsförbehåll” (4 : 27 – 36). De bolagen handlas inte speciellt frekvent (med ”Icke Reglerad handel”) och syns inte offentligt i media. (Visst vore det häftigt att äga aktier i IKEA…. 🙂 )

För att registrera och mäta börsutvecklingen används ett antal börsindex. Det finns som vanlig många index att välja mellan men Besser väljer och använder ett av de vanligaste indexen, nämligen OMXSPI. Det indexet står för det vägda värdet för alla bolag på Nasdaq´s Stockholmsbörs och är ett rent Price Index.

Men ett Price Index tar inte hänsyn till avkastning i form av aktieutdelningar. Därför är det ganska lätt att slå OMXSPI index för långsiktiga aktieinvesterare med breda aktieportföljer (typ Besser…).

Man brukar räkna med att fördubbla utvecklingen på 10 år jämfört med en ren prisutveckling som OMXSPI. Något att tänka på….

OMXSPI?

Om vi nu har valt både börs och börsindex så blir frågan vad mäter egentligen OMXSPI?

Det hela bygger på hur man som aktieinvesterare ser på de aktier som finns på börsen. Vi går igenom några parametrar för bedömning av enskilda aktier, och hur det påverkar OMXSPI.

Aktiers värde? Nej, värdet på aktier har ingen relevans. Värdet kan teoretiskt beräknas på många olika sätt, men aktievärdet är inget som påverkar OMXSPI.

Aktiers avkastning? Nej, avkastningen på aktier har inte heller någon relevans. Det finns flera typer av avkastning på aktier, men avkastningen är inget som påverkar OMXSPI.

Aktiers framtid? Nej, framtiden för aktier har inte heller någon relevans. Framtiden kan se helt olika ut för börsens bolag och aktier ( …. 🙂 ) men aktiers framtiden är inget som påverkar OMXSPI.

Aktiers intresse? Nej, Intresset för bolagets aktier har inte heller någon relevans. För några aktier finns det ett stort intresse för men aktieintresset är inget som påverkar OMXSPI.

Aktiers pris? Ja, aktiekursen eller priset på aktier med verklig (Reglerad….) handel är det enda som har relevans för OMXSPI. Det är bl.a. därför Besser tycker att OMXSPI är ett enkelt och bra index.

Det finns inga subjektiva värderingar eller komplexa beräkningar som avgör hur börsutvecklingen beräknas. Det är inte heller enskilda aktiers framtid eller intresse som är avgörande  för indexberäkningen. OMXSPI är helt enkelt ett objektivt och relevant Price Index som är helt baserat på verkliga aktiekurser (vid slutet av handelsdagen, EOD (End Of Day)) utan subjektiva värderingar, och dessutom viktat på bolag och pris för hela börsen.

Basdatum för OMXSPI är 31 december 1995 med basvärdet 100. OMXSPI revideras löpande två gånger per år. Tidigare fanns ett SAX-index från 1937 men sen 5 oktober 2005 har SAX gått över till OMXSPI. Det är anledningen till att vi har långa indexserier även tidigare än 1996. (och då mest med lägre indexvärden än 100)

Börscykler?

Om vi nu har valt börsindex så blir det 2 självklara frågor, hur har börsutvecklingen varit och hur fungerar börscykler? Besser går igenom de tre senaste börscyklerna och ser hur mycket börsen förändrats i OMXSPI, dvs hur börskursen gått både ner och upp i absoluta tal (indexenheter) respektive relativa tal (%) och tiden för respektive börsnedgång och börsuppgång (år och månader).

Tre nedgångar

Det har varit tre större nedgångar på börsen de senaste 30 åren. Det är inte så länge sen men ändå en lagom lång tid för att se hur börsutvecklingen och effekterna på index påverkas. Det blir ganska tydligt vad som hänt.

Vid den första nedgången (fastighetskrisen) gick börsen ner 51 % (från 76.2 till 37.3) och den tog 2 år och 3 månader (från juli 1990 till oktober 1992). Den totala börscykeln från topp till topp (juli 1990 till mars 2000) tog 9 år och 8 månader.

Den andra nedgången (IT bubblan) var lite värre. Börsen gick ner 69% (från 413.7 till 126.4) och det tog 2 år och 8 månader (mars 2000 till november 2002). Den totala börscykeln från topp till topp (mars 2000 till juli 2007) tog bara 7 år och 4 månader.

Den tredje nedgången (finanskrisen) var också märkbar. Börsen gick ner 59% (från 427.2 till 176.5) och det tog bara 1 år och 4 månader att nå dit (juli 2007 till november 2008). Den totala börscykeln från topp (juli 2007) till nästa topp (feb 2020) tog 12 år och 7 månader. Det blev en oväntat lång och utdragen uppgång tack vare de senaste 5 åren med nollräntor och stimulansåtgärder från värdens centralbanker.

Tre uppgångar

Om vi istället ser på OMXS utvecklingen från andra hållet så har vi också haft tre uppgångar.

Den första uppgången var från oktober 1992 (OMXS 37.3) fram till toppen mars 2000 (OMXS 413.7). Det blev 7 år och 5 månader av uppgång. Börsen gick upp ganska fantastiskt med 376.4 enheter och över 1.000 % under IT-bubblan.

Den andra uppgången var från oktober 2002 (OMXS 126.4) till juli 2007 (OMXS 427.2). Uppgången blev bara 4 år och 9 månader, och den var inte heller så stor. Det blev en uppgång med 300.8 enheter och 238 % fram till finanskrisen.

Den tredje uppgången började november 2008 (OMXS 176.5) och slutade först i februari 2020 (OMXS 732,7). Uppgången varade hela 11 år och 3 månader (varan nästan 5 år med nollräntor…) och den blev 556.2 enheter och 315 %.

Lärdomar?

Det finns några enkla lärdomar (och svåra frågor…. 🙂 ) från de senaste börscyklerna….

Det första vi ser är att börscykler varierar i längd (topp till topp) från 7 år och 4 månader via 9 år och 8 månader till 12 år och 7 månader. En skillnad på mer än 5 år. Den senaste längre börscykeln var dessutom kraftigt påverkad av globala lågräntor och finanspolitiska stödåtgärder under de senaste 5 åren.

Hur lång är en börscykel? Hur mycket förlängdes den senaste börscykeln av låga räntor? Det finns inget rätt svar på de frågorna, även om de låga räntorna har haft en avgörande inverkan på den senaste börscykeln.

Är låga globalräntor en ny trend? Det vet vi inte än men jag gissar att nästa börscykel (topp till topp) också blir längre. Med en fantastisk global låneökning ( både offentlig och privat…) så kommer antagligen de låga räntorna att fortsätta några år framöver, men räntor kan ändras och räntor måste trots allt betalas regelbundet och skulder måste någon gång återbetalas. Lånefällan blir antagligen en realitet för allt fler svenskar.

Det andra vi ser är att börsnedgångarna är kortare än uppgångarna. Det klassiska ordspråket gäller fortfarande. ”Börsen tar trapporna upp men hissen ner”. Nedgångarna har varit från 2 år och 8 månader via 2 år och 3 månader till 1 år och 4 månader. Hur lång är en normal börsnedgång? Det vet vi inte, det finns som vanligt inga ”normala värden” och inga rätta svar.

En längre uppgång kan kanske också följas av en längre nedgång, men det vet vi inte än. Det vi ser är att den första och största delen av nedgången går snabbare. För första nedgången 1990 (38 % den 27/11) tog det bara 4 månader, för första nedgången 2000 (44 % den 2/4) tog det 12 månader och för första nedgången 2007 (39 % den 15/7) tog det också 12 månader.

Jag gissar att större delen av även den här nedgången tar minst 12 månader och att det då är dags att börja investera på allvar. Men då gäller det att ha ett aktivt investeringskapital redo när börsen kommer ner på lägre och attraktiva nivåer. Dock är det fortfarande bara en gissning…. 🙂

Det tredje vi ser är att de senaste uppgångarna är ganska måttliga jämfört med IT-bubblan i mars 2000. Den uppgången var helt annorlunda, speciellt på slutet. Under den senare delen av uppgången gick börsen upp 80 % på 6 månader (från 229.5 i oktober 1999 till 413.7 i mars 2000 ). Utan den ”spiken på slutet” hade uppgången stannat på 525 % vilket även det är en häftig uppgång.

Även uppgången 2006 – 2007 hade liknande förlopp. Under senare delen av uppgången så gick börsen upp 48 % på 12 månader (288.6 i juli 2006 till 427.2 i juli 2007). Även den senaste uppgången 2019 – 2020 hade nästan samma förlopp. Börsen gick upp 40 % på 14 månader  (523.8 i december 2018 till 732.7 i februari 2020) under senare delen av uppgången.

Det vi ser är att en stor del av uppgången sker i slutet av börscykeln, men det är fortfarande svårt att förutsäga när uppgången och börscykeln tar slut. Hur stor är en normal börsuppgång under en börscykel? Det finns fortfarande inga normala värden eller rätta svar.

Nästa börscykel…

Idag, i augusti 2020, har vi ett fantastiskt överskott på globalt kapital men också många privatpersoner och företag med  stora lån och stora skulder som byggts upp de senaste åren av ett lågt globalt ränteläge. Den senaste Coronakrisen har gjort att ännu mer billigt kapital kommer ut på marknaden men den globala ekonomin saktar ändå in och arbetslösheten ökar. Vad betyder det för framtiden?

Det kommer kanske ytterligare en större nedgång under det närmaste året. Vi får väl se hur det går. Det blir spännande tider…..

Slutsats

Det finns mycket att tänka på när det gäller aktier och aktieindex, men om man bara håller sig till ”vanliga aktieinvesteringar” så behöver man inte bry sig om alla konstigheter som Besser skriver om  🙂

Besser gillar att analysera börscykler, men alla detaljer och siffror är inte heller något som man behöver bry sig om. Det räcker med att förstå att börscykler finns och att de oftast har samma förlopp både i nedgång och uppgång.

Det finns inga ”rätt svar” eller ”normala värden” när det gäller framtiden. Allt är bara gissningar och de kan naturligtvis bli helt fel. När det gäller aktieinvesteringar bör man inte lita på gissningar (och önsketänkande…) som Besser tidigare skrivit många gånger.

Det betyder också att man skall fortsätta att investera regelbundet och riskbegränsat, då behöver man inte bry sig om Bessers analys och gissninga om börsutvecklingen. Men man skall alltid vara väl förberedd för vad som kan hända i framtiden. ”Ett lagom stort extra investeringskapital är alltid bra att ha när det blir nya möjligheter någon gång i framöver, även om vi inte vet när” säger Besser.

Det blir spännande tider, vi får väl se hur det går för börsen under resten av året och även 2021….

Besser

 

Dags för en investeringsrapport och avstämning av mina aktieinvesteringar för första halvåret 2020. Det blir som vanligt bara en kortare redovisning av resultatet och balansen så här långt.

Men det blir också ett helt annorlunda resultat än det förväntade när Coronaviruset slog till i våras. För Besser, som är en ren utdelningsinvesterare, blir 2020 antagligen ett svagt mellanår.

Resultatet

Det är bara fyra delar som jag tycker är viktiga för halvårsresultatet.

Finansiering: Under första halvåret har jag ökat mitt passiva investeringskapital  med 125 tkr. Det mesta är regelbundet sparande, återbetalad skatt och några övriga oplanerade inkomster. Nästa år kommer mina inkomster att minska och jag räknar då också med minskat sparande. Utdelningarna nedan är inte inräknade i mitt passiva investeringskapital.

Investering: Under första halvåret (mest i Coronadippen…) har jag totalt gjort 25 inköp av 10.900 aktier i 10 bolag från mitt aktiva investeringskapital. Alla inköpta bolag är stora, stabila och lönsamma, noterade på OMXS LC och ger ”i normala fall” bra aktieutdelningar.

Jag har tagit ut mer av mitt aktiva investeringskapital för extra inköp under Q1-2 och även tagit ut kompensation för de uteblivna utdelningarna. Det betyder att jag också har ”återinvesterat de fiktiva utdelningar” som inte utbetalades under 2020.

Avkastning: Det har bara blivit drygt 14 tkr i utdelningar hitintills under första halvåret. ”Coronadippen” har kraftigt minskat mina planerade utdelningar under 2020, men jag räknar med att  utdelningarna återgår till normala nivåer under 2021. Jag behåller alltid alla mina aktier och jag får också fler utdelningar under andra halvåret 2020. Vi får se hur året slutar. Alla utdelningar har återinvesteras i investeringarna ovan.

Kostnader: Det har varit kostnader och courtage på 685 kronor och skatt med 4.562 kronor för ISK under första halvåret. Jag räknar med att kostnader och skatter i stort sett kommer att fördubblas för helåret 2020.

Balansen

I balansräkningen så finns det bara en post, nämligen mina aktier. Jag har inga skulder och investeringskapitalet ingår inte i mina aktieinvesteringar.

Jag har idag totalt 30.850 aktier i 16 bolag. Värdet på mina aktier är inte så viktigt. Det kortsiktiga värdet är bara teoretiska beräkningar (aktieanalys) eller ett tillfälligt värde (aktiekurs). Långsiktigt kommer mina aktier att ge en bra och ökande avkastning i form av framtida aktieutdelningar.

Formellt så balanserar Tillgångar (dvs mina aktier) mot ett lika stort Eget Kapital (dvs ett fiktivt, teoretiskt och tillfälligt värde) och Skulder (som saknas). Men för Besser, som är mer praktisk och verklighetsinriktad, så har den balansen inte något större värde. Företagsekonomi och finansanalys bidrar inte med speciellt mycket kunskap för just utdelningsinvesteringar, något som Besser skrivit om flera gånger tidigare…. 🙂

Investeringskapital

Mitt investeringskapital är uppdelat i två delar. Dels ett aktivt investeringskapital (aktieutdelningar och reavinster från nystarten 2015) för löpande investeringar och dels ett passivt investeringskapital (regelbundet nysparande för framtida investeringar). Både aktivt och passivt investeringskapital kommer att kunna användas till aktieinvesteringar i ytterligare flera år.

Absoluta eller Relativa tal?

Besser är som ni vet (?) en något annorlunda investerare. Det gäller även avstämningar och redovisning av mina aktieinvesteringar. Jag gissar att 90 % av alla aktiebloggare och aktieinvesterare anger avkastning och resultat för sina aktier i relativa tal. Det är mest orealiserade värdeökningar i procent för aktieportföljen eller fiktiva och teoretiska reavinster på enskilda aktier. Men som någon klok person har sagt, ”Man kan inte leva av procent”.

Besser räknar bara med avkastning och resultat i absoluta tal. Det är därför jag också redovisar mina aktieinnehav i antalet aktier och min avkastning i kronor. (eller i tkr numera… )

Det är självklart viktigt att både antalet aktier och avkastningen i kronor ökar i absoluta tal över åren om man vill ha ett kompletterande kassaflöde någon gång i framtiden. Det gäller både för de som vill sluta jobba tidigare i FIRE rörelsen och den som vill leva ett bra och bekvämt liv efter den vanliga pensionen.

DA eller YOC?

Det finns många rent fundamentala analyser för aktieinvesteringar som även kunniga och erfarna investerare ändå inte förstår. En sådan analys är skillnaden mellan DA och YOC.

Här kommer ytterligare en analys om den stora skillnaden mellan teori och praktik, eller som Besser brukar uttrycka det, ”Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”…. 🙂

Direktavkastning (DA) är något som alla ”vet” vad det är och som man även kan hitta varje dag i börslistorna. Men det finns några fundamentala detaljer som många aktieinvesterare inte förstår eller tänker på. För det första så förutsätter DA att du köper aktier till den aktuella aktiekursen. Om du inte köper aktien så får du heller inte någon direktavkastning. Ganska självklart.

Men även avkastningen i sig själv (absolut eller relativ) förutsätter att utdelningen klubbas på bolagets kommande årsstämma. Blir det inget beslut om utdelning på årsstämman så blir det heller ingen direktavkastning. Ganska självklart igen.

Det är just det som hänt för flera bolag under våren 2020. Visst var många inställda utdelningar en överraskning, men det har också alltid varit en verklig risk som man inte kunde bortse från. Det hela kokar ner till att DA bara är ett teoretiskt och fiktivt värde som också kan vara rent önsketänkande. En stor varning för önsketänkande (och DA) från Besser!!

Yield On Cost (YOC) är ett annat mått på avkastning, utdelningar och aktiekurser, men en avgörande skillnad mot DA är att YOC handlar om verkligheten. Yield är en intäkt och inkomst som du redan fått utbetald i praktiken (se resultat ovan). Det är en avkastning (reavinst eller utdelning) som redan utbetalats i absoluta värden (kronor). På samma sätt är Cost den kostnad och utgift som du redan har haft i verkligheten när du köpte aktierna.

För de flesta utdelningsinvesterare kommer åres totala utdelningar att minska och det kommer även att påverka YOC. Visst är det tråkigt att YOC minskar men värdet kommer antagligen tillbaka 2021. Har man köpt ”bra bolag till bra priser” så kommer YOC antagligen att öka för 2021. Vi får se hur det går….  🙂

Den stora skillnaden är alltså att YOC är något som redan har hänt, dvs en avkastning och inkomst som du redan har fått utbetald i verkligheten. Besser rekommenderar alltid verkligheten (och YOC)!!

Slutsats

Mina aktieinvesteringar har utvecklas helt OK de senaste åren, och det ser också ljust ut för framtiden. Det spelar inte någon större roll vilket teoretiskt värde mina aktier har just nu. För mig är långsiktigt stabila aktieutdelningar det som är viktigast i praktiken.

Den stora skillnaden när det gäller avkastning från aktieinvesteringar är den mellan önsketänkande eller verkligheten. Det gäller även skillnaden mellan avkastning i relativa tal eller i absoluta tal och beräkningar på avkastning som DA eller YOC.

Visst går det i teorin räkna på många olika typer av vinster och avkastning, men i praktiken så gäller bara avkastning med realiserade, konkreta och absoluta utbetalningar från dina aktieinvesteringar. Något att tänka på… 🙂

Den stora skillnaden när det gäller aktier och investeringar är skillnaden mellan teori och praktik. Besser gör gärna teoretiska och fundamentala analyser av olika delar av begreppet ”aktieinvesteringar”, men när det gäller resultat och avkastning från aktier som räknar jag bara med praktik och verklighet.

(OBS Det är en stor skillnad mellan teoretisk analys (det är alltid viktigt att göra rätt grundläggande analys av aktier och investeringar) och teoretiska beräkningar (komplexa finansiella beräkningar om framtiden fungerar oftast inte i verkligheten och blir mest bara önsketänkande))

Eller som Erik Brändström (Googla…) och även Besser brukar säga ” Enkelt är effektivt och har låga kostnader, komplext är dyrt och har dolda risker”…. 🙂

Nu tar den här bloggen semester och Besser önskar alla bloggläsare en skön sommar. Åter till hösten blir det fler kloka ord och udda insikter… 🙂 . Ha en bra sommar!!

Besser

Just så var rubriken på Peter Bensons krönika i senaste nummer av Affärsvärden. En K-formad framtid är det som även Besser tror långsiktigt om Sverige och svenskarna. Peter Benson (PB) är en av Bessers favoriter när det gäller ekonomijournalister och numera är han också chefredaktör på Affärsvärden. (som enligt Besser är Sveriges enda seriösa affärstidning….)

Hur blir återhämtningen?

I övriga media och ekonomipress har den stora frågan den senaste tiden har varit hur ”återhämtningen på börsen” kommer att se ut. Blir det en enkel V-kurva där ett snabbt börsfall följs av en lika brant börsuppgång? Eller blir det en ”dubbeldipp” till hösten när andra ”Corona-vågen” slår till och börsen följer en W- kurva. Några personer med lite bättre minne tror att det blir en längre utdragen badkarskurva och att börsen då följer en U-kurva.

Besser som har ett mycket bra minne (och många anteckningar…) från de senaste börscyklerna tror på en helt vanlig börsnedgång under cirka 1 till 2 år och därefter en svagare återhämtning under många och långa år. Börsen kommer inte att stiga i all evighet även om vi haft en uppgång på drygt 11 år för OMXSPI sen oktober 2008. Det blev en ovanligt lång uppgång till februari 2020 då vi såg ATH för den senaste börscykeln.

Så frågan om börsutvecklingen och återhämtningen på börsen är naturligtvis intressant, men den viktigare frågan är hur utvecklingen går för Sverige och svenskarna i stort. Det visar sig att även PB tror på det som Besser predikat i många år. Framtiden blir allt mer resultatet av den individuella och egna planeringen och de egna handlingarna. Framtidens Sverige kommer inte att bli ett ”folkhem” där alla får vara med och ta del av framstegen. Det kommer att bli tydligare privatekonomiska skillnader och det kommer också att bli svårare att bli ”fripassagerare” i framtidens samhälle.

K-formad framtid…

Så här skrver PB om ”tunga börsindex” där många tror på en ”snabb och perfekt återhämtning” av den senaste finanskrisen : Sanningen stavas snarare med K. Alltså att kraschen förstärker vägskälet som skiljer vinnare från samhällets förlorare.”

PBs tes är att det ofta plötsligt händer något stort som har byggts upp under lång tid. Lite som den senaste börsuppgången enligt Besser. PB börjar också med ett citat av gamle Lenin som ju var en tidig revolutionär och som förutsåg hur samhället förändrades. (Redan 1917 hände det stora saker….. 🙂

”Det går decennier då inget händer och sedan finns det veckor då decennier händer”. Det Lenin menade var naturligtvis världshistoriens förändringstakt, men kanske gäller det även för det svenska samhällets förändring. Besser tror inte att det händer på ”några veckor”, men att Sverige kommer att se annorlunda ut om drygt ett och ett halvt år när vi går in i 2022 är nog en ”kvalificerad gissning

Work From Home (WFH)

Det är naturligtvis många förändringar som bidrar till förändringarna och PB lista några av de viktigaste. Den första är ”Work From Home”. Så här skriver PB..

”Trenden distansarbete är gammal men nu kommer den hoppa 20 år fram på två kvartal, skulle jag gissa. Det kan tyckas som en trivialitet men kommer få enorma konsekvenser på åtminstone tre marknader.

Bostadsmarknaden. Att bo trångt och centralt är inte lika attraktivt och det kommer få genomslag på fastighetspriser.

Kontorsmarknaden. Lokalbehovet kommer minska enormt för många och skillnaden mellan bra lägen och sämre lägen kommer öka. Kontor i C-lägen kan bli väldigt billiga att hyra.

Arbetsmarknaden. Yrkesroller kommer i allt högre grad omformuleras så att de kan skötas på distans och inte minst utvärderas på andra sätt än genom ”närvaro”. Det här kommer ta mer tid men det kommer få enorma konsekvenser när alltmer resurser läggs på att organisera bort jobb som är svåra att distans sköta.”

Frilansare…

Det som hänt den senaste tiden i USA (som ligger långt före Sverige i ”gig-ekonomin”) är att allt fler jobbar som ”frilansare”inom ”gig-ekonomin”, dvs personer som säljer egna tjänster som uppdrag och projekt till privatpersoner, företag och offentliga sektorn. Det är mest inom media och kultursektorn som vi ser det här i Sverige, men det syns också på alla nya (och gamla…) ”bemanningsföretag” som hyr ut konsulter till svenska företag och svensk offentlig verksamhet.

Det finns i princip två typer av konsulter. Dels ”resurskonsulter”, typ sitta i kassan på ICA när någon är sjuk, och dels ”kompetenskonsulter”, typ specialiserade civilingenjörer som gör avancerade utvecklingsuppdrag där företaget saknar egen kompetens. (ofta inom IT sektorn…)

Det vi ser i USA sen mars i år (när Coronadippen började…) är att allt fler blir arbetslösa och att många (de flersta…) saknar arbetslöshetsförsäkringar. För att överleva och dra in lite inkomster tvingas man erbjuda sina tjänster och sin kompetens som frilansare på de öppna marknaden inom ”gig-ekonomin”. Både till privatpersoner och till företag. Det är tjänster inom allt från barnvakt och hundrastning till transport (Uber och pakethämtning) och media (översättning och tidningsartiklar).

Men där finns redan de etablerad resurserna och personerna. Det blir ett ”race to the bottom” när alla nya frilansare försöker få jobb genom att erbjuda allt lägre priser för sina tjänster, oberoende av vilka plattformar och vilken typ av tjänster. Inkomster och lönsamhet försvinner snabbt när det finns många som vill göra jobbet billigare.

GIG- ekonomin

Det jag menar med ”gig-ekonomin är just ”enstaka uppdrag utan fast anställning”. Självklart kan man sätta sig själv i ett eget bolag (enskild firma eller AB) men man är fortfarande helt beroende av att få (enstaka…) uppdrag från externa beställare.

Det gäller i princip även för de som är anställda i bemanningsföretag. Om du inte har tillräcklig tid- och uppdragstäckning så blir man uppsagd pga ”arbetsbrist”.

Det gäller också att beställaren är nöjd med din prestation, för det rapporteras tillbaka till bemanningsföretaget. Att jobba inom gig-ekonomin innebär att hela tiden bli utvärderad av uppdragsgivaren, antingen inom gig-platformen eller av bemanningsföretaget. Det gäller att alltid ligga på topp och konkurrensen är stenhård.

Så här skriver PB om GIG…

Den så kallade gig-ekonomin kommer sprida sig både uppåt och nedåt i ersättningshierarkin. Med ”gig” syftar vi här på organisationsformer där arbetsuppgifter i hög grad helt separeras från ett fast anställningsförhållande. Vinnare på detta är folk som haft svårt att få fast anställning men lättare kan få in en fot via gig-uppdrag. Tänk utländska medborgare som gör enklare jobb och diverse andra driftiga och självgående typer.”

”Förlorarna blir förmodligen fler. Dels alla arbetstagare vars yrkesroller kommer automatiseras, digitaliseras och rationaliseras bort. Dels alla arbetstagare med en kompetensprofil som är svår att kombinera med gig-arbete. Folk som behöver mycket sällskap och nära stöd kommer ha färre möjligheter att hitta en plats där de kan utvecklas.”

För mig betyder det att vi kommer att få ännu fler ”vanliga svenskar” som inte har någon fast anställning eller något vettigt jobb att gå till. Det kommer att bli många besvikelser och många unga som förlorar framtidshoppet.

Varför ett K?

PB avslutar sin krönika med den här förklaringen:

”Varför ett K? Först ser vi ett rakt streck nedåt (krisen) och sedan upp till mitten och därefter uppdelning i en pil som pekar upp och en som pekar ner. Det är alltså vinnare och förlorare som förgrenas ut. Precis som runt 1917 kommer det vara viktigt att inte hamna på fel sida av historien. Och precis som 1917 så är det mycket som ser hotfullt ut. Även om börsen säger något annat just nu.”

Bessers goda råd…

Besser har som vanligt många goda råd för alla tillfällen….  🙂

När det gäller aktieinvesteringar så gäller det att inte göra något oplanerat och paniksälja när börsen går ner. Det gäller också att redan nu planera för vad som kan hända 2022 och därefter. Aktieinvesteringar bör vara både regelbundna och händelsebaserade. Då måste det också finnas investeringskapital för båda möjligheterna.

När det gäller jobb och inkomster så bör man helst sträva efter en fast anställning, oberoende av jobb och arbetsgivare. Om man anstränger sig och gör ett bra jobb (det bästa man kan…) så brukar det fixa sig även om man blir uppsagd pga arbetsbrist. Finns det bra referenser att hänvisa till så blir det lättar med nya jobbmöjligheter.

När det gäller arbete och livsstil så är det (i teorin…) ganska enkelt. Det gäller sköta sig och planera långsiktigt. ”Jobba hårt, spara regelbundet och investera klokt” är ett klassiskt råd från Besser. Inkomster är naturligtvis viktigt, men ett annat gott råd är att ”Alltid ha lägre kostnader än intäkter”. (Besser har följt det rådet sen han var 15 år och har under åren fått ihop ”en ganska OK privatekonomi” om ni förstår vad jag menar… 🙂 )

Slutsats

Börsutvecklingen är viktig, men den långsiktiga samhällsutvecklingen är viktigare. Där gäller det att redan från början att planera och agera så att ”man hamnar på rätt sida” av den utvecklingen.

Ett bra jobb och ett riktigt arbete är viktigare än inkomsternas storlek. Visst är det bättre att ha en högre inkomst men det är utgifterna som avgör hur din privatekonomi utvecklas.

Regelbundet sparande är en av de bästa vanor man kan skaffa sig. Helst bör man börja tidigt men det är aldrig försent att börja spara regelbundet.

Att investera i aktier är alltid en risk men resultatet blir bättre i längden om man redan från början är riskbegränsad och väljer aktier i ”stora, stabila och lönsamma bolag”. Regelbundna investeringar över tiden är ytterligare ett sätt begränsa riskerna.

Besser

Backtracking är något som de flesta aktieinvesterare fnyser åt och som inte anses ha plats i en seriös aktieverksamhet. Besser tycker som vanligt tvärt om. Jag gillar backtracking för det ger ett bra perspektiv på både hur man ”kunde ha gjort” och hur kursutvecklingen har varit de senaste åren. ”Backtracking ger både kunskap och erfarenhet” … som Besser brukar säga… 🙂

Det här inlägget inspirerades av en tidigare kommentar från ”Lars”. Frågan gällde hur man väljer bolag och aktier till sin aktieportfölj. Besser pekade på tre bolag som man helst borde undvikit och inte heller investerat i (och som Besser självklart också undvek…) delvis tack vare ”backtracking”. (”Återbesök i tre bolag”, 8 maj 2020)

Så här skrev Lars… ”Vill man göra det enkelt för sig kan man nästan alltid köpa Investor i Sverige och Berkshire Hathaway i USA.”.

Besser svarade så här… ” Besser vill också göra det enkelt för sig men har ändå krånglat till det med att köpa egna aktier. Dock bara aktier i “stora, stabila och lönsamma bolag”, men det blir också många Investor när börsen kommer ner på lägre nivåer….”

Backtracking…

Backtracking är i vanliga fall en datorbaserad strategi för problemlösning genom algoritmer, men i investeringssammanhang ses backtracking mer som önsketänkande där tänkta inköp eller försäljningar av aktier skulle varit mycket lönsamma. Det blir lite patetiskt tänkande som ”om jag bara hade köpt aktie xxx i rätt tid så hade jag varit rik nu”.

”Att ägna sig åt önsketänkande och backtracking av eventuella inköp som man kunde ha gjort för länge sen är inte en smart investeringsstrategi.” som Besser brukar uttrycka det…. 🙂

Analys…

Det Besser menar med backtracking är att analysera vilka möjligheter (inköp…) som fanns i ett tidigare skede jämfört med dagens situation (aktiekurser…). Önsketänkande är inte en del av den analysen, men däremot den kunskap och de erfarenheter vi får från tidigare händelser.

Om vi försöker förstå vad ”backtracking” innehåller så är det i princip två delar. Dels objektiva fakta och information, dvs det som har hänt och som kan bevisas. Dels subjektiva synpunkter och gissningar, dvs tankar om framtiden baserat på erfarenhet, som kan vara allt från kvalificerade prognoser och gissningar med hög sannolikhet till fria fantasier och rent önsketänkande.

Past, Present, Future…

En enkel backtrackinganalys bygger på tre delar. Dels objektiv information och kunskap om det som har hänt, dels en realistisk nulägesanalys av dagens situation och dels subjektiva gissningar och erfarenheter om vad som (eventuellt…) kan hända i framtiden. Vi tar Investor AB som ett exempel…..

Investor AB…

Besser har idag inga aktier i Investor, men kommer som sagt att köpa när aktiekursen kommer ner på lägre nivåer. Därför blir det lite backtracking och en enkel analys av Investor AB som aktie och investering

Past…

Investor AB är i huvudsak ett familjeföretag (och ett investmentbolag….) ägt och styrt av familjen Wallenberg sen flera generationer i över 100 år. Bolaget grundades redan 1916 av Jacob Wallenberg, och har under (nästan…) alla åren varit mycket lönsamt och välskött. Wallenbergssfären är en av Sveriges mest inflytelserika familjer och familjen Wallenberg äger idag aktier motsvarande c:a 55 % av rösterna i Investor AB.

Men även om familjen Wallenberg styr det mesta inom Investor så har man ingen kontroll över kursutvecklingen. Aktiekursen för Investor AB påverkas främst av den allmäna börsutvecklingen. Besser brukar säga att ”kursutvecklingen för enskilda (större….) börsbolag beror  till 10 % på bolaget och till 90 % på börsutvecklingen”. Det gäller även för Investor AB.

Om vi ser på aktiekurserna bara de senaste 20 åren så får vi följande kursutveckling….  sept 2002:  45.- / apr 2007:  180.- / jan 2009:  100.- / maj 2012:  130.- / apr 2015:  340.- / okt 2017:  410.- / feb 2020:  565.-

Det vi ser är att kurutvecklingen följer de senast två börscyklerna ganska väl. Den första uppgången var 300 % under nästan 5 år, och under den senaste uppgången på drygt 11 år så gick kursen upp med 465 %.

Present…

Investor har under våren 2020 stärkt sin position trots fallade aktiekurs. Idag (5 juni 2020) ligger kursen på 516 kronor, ner 9 % från toppen på 565.- (den 19 feb 2020).

Om vi ser på kursutvecklingen under våren 2020 så har vi bl.a. haft följande aktiekurser:

477.- (28 feb), 400.- (13 mars), 383.- (23 mars), 484.- (14 apr), 497.- (29 apr), 447.- (14 maj) och 501.- (29 maj). Det är stora skillnader även på så korta tider som 2 veckors mellanrum.

Så här skriver Affärsvärden om Investor i två artiklar om Avanza och Nordnet i början av maj 2020…

Investor har blivit spararnas folkaktie nummer ett och här fyller man på med aktier för tionde månaden i rad. Nettoköpen i Investor hittills i år är 200 procent större än under hela fjolåret och antalet aktieägare har ökat med 33 procent sedan årsskiftet. Här tycker jag spararna tänker helt rätt. Ett investmentbolag är en bra grund i portföljen och ger en automatisk riskspridning, säger Johanna Kull.”

”Spararnas optimism fortsätter, enligt Nordnets sparekonom Frida Bratt. Här är de aktier som lockat hittills under månaden.” ”Även Investor gillas av spararna och Frida Bratt kallar aktien för ”någon av ett basplagg i aktiegarderoben”.

 

Johanna Kull är sparekonom på Avanza och Frida Bratt är sparekonom i Nordnet. Enligt Investors årsredovisning för 2019 så fanns det drygt 246.000 aktieägare i Investor AB den 31/12 2019.

Future…

Hur kommer Investor AB att utvecklas i framtiden, både som bolag och som aktiekurs? Det blir bara gissningar, men med ovanstående bakgrund och nuläge så ser framtiden ljus ut för Investor AB.

Besser gissar att Investor som bolag utvecklas mycket positivt även i framtiden. Det finns idag ett innehav av flera riktigt bra onoterade bolag som antagligen kommer att börsnoteras under de närmaste åren. EQT var varken det första eller sista avknoppningen från Investor AB. Även Investors noterade bolag (som är stora, stabila och lönsamma….) kommer antagligen att utvecklas positivt på längre sikt.

Besser gissar också att Investors kursutveckling de närmaste åren till stor del kommer att följa den allmänna börsutvecklingen. Vi har haft en börsuppgång på 11 år i den senaste börscykeln och det kommer en nedgång även på den här gången. En allmän gissning från Besser är att kurserna går ner med 50 % från toppen, men att Investor blir köpvärd redan vid cirka 40 % nedgång.

Det betyder att Investor blir köpvärd på kurser runt 350.- som Besser ser det. Men man bör nog behålla lite investeringskapital för eventuella kurser ner mot 300.-.

Som jämförelse kan nämnas att aktiekursen för Investor var nere på 300.- i augusti 2016 och på 350.- i februari 2018. Det är inte sååå länge sen…. 🙂

Besser & Investor AB

Besser har idag inga aktier i Investor men kommer att köpa framöver. De självklara frågorna blir då…. Hur många aktier i Investor tänker Besser köpa? och Till vilken aktiekurs vill Besser köpa Investors aktier?

Antal aktier..

Den första frågan kan verka enkel. Normalt köper man aktier för det investeringskapital som finns tillgängligt, men investeringskapital är ingen statisk parameter. Besser är lite annorlunda och har ett ”aktivt investeringskapital” som kan användas till mina ”fiktiva aktieportföljer”. Det betyder att jag redan nu vet hur många Investor-aktier jag kommer att köpa under de närmaste åren.

Det är ingen stor sak, när mina aktieportföljer är fullinvesterade så kommer jag att ha 3.500 aktier i Investor. Investor är ett av mina favoritbolag, men jag har också andra bolag i portföljerna som också måste köpas. Jag vet inte när jag köper just Investors aktier, men jag har inte bråttom. Det kommer antagligen att ta många år.

Aktiekursen…

Det vi ser av ovanstående backtracking är att jag anser att Investor blir köpvärd på 350 kronor och att kursen kanske även går ner mot 300 kronor på botten av börscykeln. Det är bara subjektiva gissningar, men Besser tror på sina egna gissningar. Jag kommer antagligen att börja köpa på 350 kronor i slutet av året. Vi får väl se hur det går…. 🙂

Slutsats

Backtracking är inte främst önsketänkande utan en analysmodell där både objektiva fakta, nulägesanalys och erfarenhetsbaserade gissningar ingår. Många aktieinvesterare använder den här metoden rent intuitivt men det skadar inte att sätta den på pränt för att kolla om man verkligen tänkt rätt.

Just Investor AB är ett bolag som Besser gillar. Investor uppfyller alla fem kraven som jag har på bolag jag investerar i. Bolaget är stort, stabilt, lönsamt, har en stark balansräkning och långsiktiga huvudägare. Vad mer kan man begära av ett bolag och en aktieinvestering…??  🙂

Vad är rätt aktiekurs för inköp av Investors aktier? Det får var och en själv bestämma, men med kunskap och erfarenhet, och om man dessutom gör rätt analys så så brukar det visa sig. Tricket är att ha tålamod och uthållighet för att verkligen vänta in ”rätt aktiekurs”. Besser har ibland svår med det men i det stora hela fungerar det rätt bra för mina aktieinvesteringar….. 🙂

Vi får väl se hur det går med inköpen av Investor, jag återkommer med resultatet i slutet av året….

Besser

 

Finansiell psykologi (eller Behavioral Finance (BF)….) och börspsykologi är alltid intressant tycker Besser. Av en slump hittade jag (på min egen PC, inte webben….) en föreläsning och en bra sammanfattning i ämnet från 2009 (just efter Finanskraschen 2008…) som jag tycker var intressant. Jag kopierar innehållet i den mer eller mindre rakt av.

Den här presentationen gjordes på Skagen Fonders Nyårskonferens i januari 2009 (där även Besser deltog….) av Charlotta Mankert, KTH. (Charlotta är numera PhD på KTH inom Industriell Ekonomi och har skrivit sin doktorsavhandling inom just BF och portföljteori)

Det här inlägget är delvis också en fortsättning på mitt förra inlägg om återbesök i Vardia. Det var två kommentarer från ”Lars” (läs gärna de kommentarerna) som pekade på ett inlägg från den 2 mars 2016 i en annan blogg. Kanske kan man lära sig något även av det inlägget (och de 115 kommentarerna……)  🙂

Också ”Stavros” kommenterade förra inlägget och även han var en av de som skrev några av de 115 kommentarerna på Irvings blogginlägg om Vardia ovan. Det Stavros skriver… ”uppenbart begåvade människor går bort sig och drar med sig andra i fallet” stämmer väl även i andra bolag än Vardia.

Besser brukar uttrycka det som… ”intelligens kan aldrig ersätta kunskap och erfarenhet”. Det gäller både aktieinvesteringar och mycket annat…..  🙂

Det är också något vi ser nedan inom BF. Unga (och intelligenta…!!) manliga aktiespekulerare utan tidigare aktieerfarenhet är både mer översäkra och riskbenägna när det gäller val av bolag och aktier.

Om man är smartare och intelligentare än alla andra så borde man också vara en bättre och framgångsrikare aktieinvesterare än alla andra, eller hur?? Om man är smartare och intelligentare än alla andra så kan med komplexa teorier och avancerad finansanalys förutsäga framtiden för både bolag och aktiekurser, eller hur?

När det inte stämmer och kursutvecklingen går år fel håll, så blir också försvaret av egna misstag ganska upprörda. Teorierna stämmer inte med verkligheten. (Besser gillar mest fundamentala tankar (kunskap) och verkligheten (erfarenhet) men undviker alltid komplexa och osäkra finansteorier… 🙂 )

Att gissa rätt ?

Nu över till Charlotta Mankerts BF-sammanfattning. Vi börjar med en enkel test. Om Dow Jones Index (DJIA, ett Price Index utan återinvestering av utdelningar, lite som OMXSPI) i maj år 1896 stängde på 40 och i december 2006 stängde på 12.463, vad hade värdet varit i slutet av 2006 om även utdelningarna återinvesterats?

Ange även högsta och lägsta gräns för att vara 90 % säker på svaret…. (Svaret kommer längre ner i texten, Du har antagligen gissat helt fel tror Besser…. Om du gissar rätt så är du vad Besser kallar en ”mycket kunnig och erfaren investerare”. Det finns flera av dem bland den här bloggen läsare… 🙂 )

Behavioral Finance (BF)

Finansiell psykologi är ett ämne som startade med redan på 1970-talet med namn som nobelpristagaren Kahneman och forskare som Shefrin, Tversky och Thaler. Ämnet har exploderat sen 2002 och det finns massor av bra böcker att läsa. Gör gärna det, du blir en bättre investerare. (Besser har naturligtvis också läst flera böcker i ämnet, bl.a. av de ovan nämnda författarna. Det är bl.a. därför som Besser är en hyfsat allmänbildad investerare.… 🙂 )

Behavior Finance (BF) bygger på dels Systematiska misstag, investeringsbeslut som alla gör och som påverkar hela börsen och Individuella misstag som är investeringsbeslut under osäkerhet, fördomar och känslomässig påverkan.

För positiva beslut så har vi en överdriven säkerhet och överskattar vår förmåga. Vi tror ofta att vi är bättre bilförare (och aktieinvesterare… J ) än genomsnittet. Färre än 50 % klarar av att korrekt bedöma ett 90 %-igt konfidensintervall när det gäller positiva beslut.

(Besser gissar att det mycket färre. Antagligen är det färre än 10 % bland ”vanliga aktieinvesterare” som gissar rätt på positiva 90 %-iga konfidensintervall)

Det gör att vi underskattar riskerna. Vi tar större risker än vi egentligen vill och vi bli också mer osäkra på våra beslut. Det betyder också att vi överskattar kommande vinster, att vi köper, säljer och handlar allt mer och att börsuppgången (de senaste 11 åren fram till februari 2020…) ökar den översäkerheten.

Resultatet blir allt mer ”Trading” där snabba beslut och handel via webben i verkligheten ger sämre avkastning (fler förluster…) och större kostnader (mer courtage….). Resultatet blir bara en illusion av att ha bättre kontroll med snabb information, mer handel och fler avslut.

Kan man lära sig att bli en bättre investerare och ta mer genomtänkta beslut? Det går men det kräver att man kan ”kalibrera säkerheten” (dvs ”kunskap och erfarenhet” som Besser alltid propagerar för…) genom att få både snabb och korrekt feedback. Tyvärr får man inte det på börsen där aktiekurserna varierar starkt i närtid och både går upp och ner med stor osäkerhet.

Det vi ser när det gäller aktieinvesteringar och BF är att män är mer översäkra än kvinnor, unga är mer översäkra än äldre och nyblivna investerare är mer översäkra än erfarna investerare.

Exakt det som kommer fram från Euroclear och SCB´s aktieägarstatistik och som vi också ser i aktiebloggar och sociala media. (typexempel Vardia…)

Flera tabbar…

Ett vanligt psykologiskt fel är att ”sälja vinnare och behålla förlorare”. Varför gör man det?

Det finns flera anledningar. Förluster är obehagliga och då skjuter vi upp beslutet att sälja. Förluster kan också bli en vinst med lite önsketänkande och då väntar man med försäljning. En annan orsak till att inte sälja förlustaktier är att undvika egen besvikelse och bitterhet.  Det är enkelt att ”glömma bort” förlustaktier. Tänkta säljkurser förankras till tidigare inköpskurs och man väntar med försäljning tills att den kursen åter uppnås.

Men att sälja aktier som redan visar vinst ger en säker avkastning. Att sälja vinnare ger en kick till ditt ego och en bekräftelse på egen framgång. Det blir också en trigger för nya affärer och för att ta nya och större risker.

(Att sälja med vinst (dvs reavinster…) är en ”vinnande strategi” för de flesta (90 % ??) aktieinvesterare, något som Besser skrivit om tidigare. Besser säljer aldrig några aktier och får bara avkastning från sina aktier i form av utdelningar. Jag köper inte heller aktier som ger ”eventuella reavinster” utan bara aktier som ger ”stabila utdelningar” (utom 2020…). En enkel strategi som också gör att jag slipper många vanliga misstag och tabbar inom BF.)

En grundläggande psykologisk sanning är att ”Smärtan av förluster är större än glädjen av vinster”.

Vi köper aktier vi känner till. Det är aktier som vi ser och läser om i media, både rykten i sociala media och annonser i vanliga media. Det är också vanligt att man köper aktier i det bolag man är anställd eller i bolag som man känner andra som är anställda.

Aktier och investeringar ger också flockbeteende. Man vill ha de aktier som alla andra har, och man vill inte missa tåget. (Det som numera går under beteckningen FOMO, Fear Of Missing Out) Flocken dras också till aktier som varit framgångsrika och tidigare avkastat bra, antingen genom kursuppgång eller höga aktieutdelningar. Handel med aktier kan både vara en kedjereaktion eller en samtidig reaktion på en enskild händelse som startar ett flockbeteende. ”Det är alltid bekvämare att göra samma misstag som alla andra” Att göra som andra ger en känsla av trygghet i beslutsfattandet.

Hur påverkas börsen och aktier av nyheter?

Nyheter påverkar både börsen och enskilda aktier som vi sett med ”Coronadippen” våren 2020. Negativa allmänna nyheter (om t.ex. Corona..) tas snabbt upp av marknaden och hela börsen går då snabbt neråt, men negativa nyheter om enskilda (förlust….) aktier (typ Eniro…) tas långsamt upp i aktiekursen där många aktieägare redan sitter med aktieförluster och som de ändå inte vill sälja av orsaker vi nämnt ovan.

Att gifta sig med sina förlustaktier” är ett vanligt fenomen. Många aktieägare är optimister och lever med ett önsketänkande att kursen snart kommer att vända uppåt när bolaget någon gång i framtiden blir fantastiskt framgångsrikt.

Positiva nyheter om enskilda aktier tas långsamt upp under en period om många aktieägare har orealiserade vinster. Då köper man fler aktier (ökad efterfrågan….) och väntar med att sälja just nu (minskat utbud…).

Negativa nyheter om enskilda aktier där många aktieägare står på plus tas istället snabbt upp och det blir snabba och många försäljningar för att rädda de reavinster som finns kvar. Det betyder bra inköpstillfällen för utdelningsinvesterare som Besser… J

Finansiella bubblor byggs främst upp av positiva nyheter och ökande börskurser. Allt fler vill vara med på börsen när ”alla andra” gör goda affärer. Det gäller att inte missa tåget. Det blir också en positiv feedback för alla som säljer med vinst i börsuppgången och som därmed blir översäkra och mer riskbenägna.

Om alla tror att börsen kommer att fortsätta att stiga trots att värderingarna är höga (multipelexpansion och ökade P/E tal…) så blir det en ”självmatande bubbla” där allt fler handlar på fortsatt positiv feedback. På toppen är det ofta en större allmän negativ nyhet eller förändring av lagar eller regler som triggar en större börsnedgång.

Det är just det som har hänt nu senast under hela 2019 med stigande börskurser. Börsen (OMXSPI) gick upp 42 % under 14 månader (från 27 december 2018 till 19 februari 2020) och sen kom nyheten om Coronavirus i februari 2020 och (en första…) börsnedgång om 35 % under våren 2020. (OMXSPI gick ner 35 % på en månad (från 19 februari 2020 till 23 mars 2020.) Börsen repade sig lite under Q2, men vad händer sen? Det vet vi inte men antagligen fortsätter börsen ner efter en kortare återhämtning sommaren 2020. Vi får väl se….

För sent…?

Den här föreläsningen hölls för många år sen (över 11 år sen…) så det är kanske lite för sent (??) att lära sig något av den, men den avslutades med ”Tre tips för framtiden”. Kanske vi kan återanvända de tipsen även under 2020. De tre tipsen för aktieinvesteringar som Charlotta Mankert gav i januari 2009 var…

Långsiktighet. Att kortsiktigt ”köpa och sälja” ger osäker avkastning och ”timing” av börsen är mycket svårt, nästan omöjligt. Planera för en stabil aktieportfölj på lång sikt.

Diversifiering. Det gäller både antalet bolag, branscher, marknader och köptillfällen. Planera för en diversifierad aktieportfölj med regelbundna inköp.

Framtidsfokus. Framtida avkastning är inte beroende av inköpspriset eller historik, aktier har inget minne. Planera för en aktieportfölj där du själv kan styra och påverka framtiden.

Behaviour Finance…

Besser tycker också att ”Finansiell psykologi” är viktigt, både för att förstå hur ”alla andra” (dvs marknaden…) reagerar men också för att förstå sina egna psykologiska begränsningar. Den kunskapen kan var till stor hjälp när man planerar sin investeringsstrategi. Bessers goda råd är att ha tydliga och klara nedskrivna regler för hur man skall hantera sina aktier och sina investeringar, och sen alltid följa sina egna regler. Ganska enkelt egentligen…. 🙂

Ett bra citat som pekar på nyttan av att förstå sin egen finansiella psykologi kommer från G.W.J Goodman (”Adam Smith”) i boken ”The Money Game” (som Besser just läst…)….. ” If you don´t know who you are, the stock market is an expensive place to find out”.

Det här gäller speciellt för översäkra och riskbenägna yngre, manliga och nyblivna aktieinvesterare som vi läste om tidigare.

Eller som Besser brukar säga… ”Det är enkelt att förlora pengar på aktieinvesteringar. Köp dyrt och sälj billigt, betala in upprepade nyemissioner eller behåll aktierna till konkursen. Välj själv det som passar.”….. 🙂

Svaret på testen…

Det blir helt fantastiska resultat av ”compounding” eller ”ränta på ränta”, dvs att man återinvesterar utdelningarna. Warren Buffett kallade det för ”The Snowball….” som när den rullar nerför backen bara blir allt större.

Rätt svar är: 1.037.090.  Om du investerade 40 dollar 1896 så hade det blivit drygt 12.400 dollar år 2006 utan återinvesteringar men drygt 1.000.000 dollar med återinvesteringar. Det är en ganska fantastisk skillnad, både i relativa tal och i absoluta tal.

Albert Einstein har ett annat citat: “Compound interest is the eighth wonder of the world. He who understands it, earns it … he who doesn’t pays it.”

Hemligheten…

Hemligheten är delvis ”tidsaspekten” men också ”strategin”. Det som gäller är att alltid behålla bra aktier under lång tid och att alltid återinvestera aktieutdelningarna.

Det i sin tur kräver två förutsättningar. Dels att ha tålamod och uthållighet att verkligen köpa och behålla bra aktier och Dels att köpa bra aktier som verkligen ger säkra och stabila aktieutdelningar över tiden.

Klarar man bara av de två förutsättningarna så är Compounding en både enkel och lätt strategi för framgångsrika aktieinvesteringar. Något som Besser också skrivit om tidigare…. 🙂

Slutsats

Det är mycket att tänka på när det gäller aktieinvesteringar, speciellt i början av investeringarna. Låt inte känslorna ta överhanden och ta inte stora och onödiga risker med okända bolag.

Investera bara med kapital som kan undvaras och investera regelbundet i aktier som ger säkra och stabila utdelningar. Behåll bra aktier och återinvestera utdelningarna. Så enkelt är det.

Planera redan från början hur du vill göra dina aktieinvesteringar och ha skrivna och detaljerade investeringsregler med regelbundna inköp. Följ dina egna regler, ha tålamod och uthållighet. Det är nog lite svårare men inte omöjligt om man bara från början planerar långsiktigt…. 🙂

Besser önskar alla läsare en trivsam helg. Läs om det här inlägget en gång till (minst…), det blir fler goda råd om två veckor som vanligt….  🙂

Besser

Besser har under åren skrivit några inlägg om bolag som jag kallar Lessons Learned. Det är en granskning av några bolag som tillsammans med analys blir en varningssignal för inköp av bolagens aktier.

Nej, Besser har aldrig köpt aktier i de här bolagen, ganska självklart. (Besser köper bara aktier i bolag som är ”stora, stabila och lönsamma”). Det är däremot många andra aktiespekulanter som med önsketänkande och godtrogenhet köpt aktier i små förhoppningsbolag med manipulerade aktiekurser. Bara på Avanza finns det fler än 10.000 (lurade och besvikna…??) aktieägare i de här tre bolagen. Tag varning…

Det är ofta oseriösa bloggare och andra på sociala media som skriver positiva omdömen för att skapa intresse och få upp aktiekursen i bolag där man själva redan köpt aktier. Men det kan också vara ägare, styrelsen, VD och företagsledningen som ger intervjuer i media och skickar ut positiva pressreleaser för att få upp aktiekursen i det egna bolaget.

Den första lärdomen blir att aldrig tro på positiva omdömen om enskilda småbolag som finns på bloggar, sociala media, intervjuer eller pressreleaser.

Det spelar ingen roll vilka bloggar, vilka sociala media, vilka pressreleaser, vilka finanskändisar eller vilka bolag, det finns alltid finns en dold agenda hos de som skriver positivt om förhoppningsbolag. Det är fortfarande bara varianter på klassisk ”Pump & Dump” som gäller.

Tre bolag

De tre bolagen jag skrivit mest om är Vardia, Eniro och Karolinska Development. Det blir en kort genomgång av vad jag skrev då, hur det ser ut idag och hur utvecklingen framåt kan se ut.

Vardia

Det var en ganska infekterad diskussion i många bloggar under våren 2015 när Vardia var som hetast. Det startade som vanligt med en hypad IPO, våren 2014 med en omräknad introduktionskurs på 238 kronor.

Så här skrev jag i ett inlägg (27 aug 2015)…

”Men man kan kanske gissa att ett försäkringsbolag med aggressiv expansion på en ny marknad (Sverige) baserat på telefonförsäljning av unga, okunniga och oerfarna säljare (med bidrag från AF??) från 3 udda städer i Norrland (Sundsvall, Skellefteå och Luleå, med bidrag från kommunerna?) inte är en hållbar affärsmodell. Om man dessutom kompleterar med osunda redovisningsprinciper (”periodiserade kostnader”) så blir det nästan alltid problem.”

”Det många småbolag gör, typ Vardia, är att bokföra kostnader som investeringar för att visa större vinster eller för att inte behöva visa för stora förluster. Även om det är ganska vanligt bland småbolag, så är finansbranschen och försäkringsbranschen mer reglerade, så där blev det en nit för Vardia.”

Och även i ett senare inlägg (31 mars 2017)….

”Åter till Vardia. Först hittade jag inte några aktiekurser alls. Jag letade på Avanza men fick inga träffar. När jag googlade så visade det sig att Vardia bytt namn till Insr Insurance Group.”

”Aktiekursen är nu högre (runt 7 kronor) än sist, men ser man på 3-års diagrammet så ser kursutvecklingen fortfarande ut som tidigare. Det börjar så fint som en ”lovande IPO” våren 2014 (7 april) på (omräknat) 238 kronor. Första månaderna ligger kursen stabilt runt 240 kr när Market Maker stödköper för att uppfylla emissionsvillkoren.”

”Sen börjar några bloggare (som redan köpt aktier…?) att skriva positiva analyser, göra många avancerade kalkyler och ge starka köprekommendationer. Det blir många blogginlägg om Vardia på vissa håll. Kursen stiger då till 305 kr (28 juli) och ligger högt (runt 280) under flera månader fram till februari 2015 då kursen når 300 (16 feb)”

”En klassisk aktieresa börjar sen neråt. Kursen når 131 kr (9 mars) och stannar upp under någon månad. Det finns många som vill fånga ”fallande knivar”. Men resan tar inte slut där. Våren 2015 är kursen nere på 18 kr (11 maj). Sen händer inte så mycket mer. Kursen har hållit sig stabilt under 20 kr hela tiden sen dess, och ligger nu som sagt runt 7 kronor.”

Hur ser det ut idag (7 maj 2020)….

Aktiekursen höll sig runt 7 kronor fram till augusti 2018 och började sen gå upp mot 8 kronor efter att Mats Qviberg / Öresund köpt allt fler aktier under hösten. Den 18 september 2018 ägde Mats Qviberg / Öresund aktier med 24,8 % av både röster och kapital i bolaget.

Därefter kommer som vanligt en lång rad med positiva pressreleaser och tidningsartiklar i bl.a. Dagens Industri där Mats Qviberg i flera intervjuer förklarar hur fantastiskt bra bolaget är och att det snart skall bli vinst och lönsamhet igen. Det är enkelt att fixa med ”kreativ bokföring” och börskursen ligger runt 8.50 fram till september 2019 med högsta värde på 8.84 den 7 sept 2019.

Sen blir det en ordentlig nedgång igen (kanske har Mats Qviberg / Öresund sålt av (??)) under början av 2020 med lägsta värde på 2.75 den 25 mars 2020. Aktien står idag i runt 4.20 och börsvärdet är cirka 670 MNOK. Det finns fortfarande drygt 750 (besvikna….??) aktieägare bara på Avanza. Kursen gick ner 70 % på mindre än 7 månader och har idag gått ner drygt 50 %  sen hösten 2019.

Hur som helst så var Vardia antagligen ingen bra affär för de flesta ”smarta värdeinvesterare” som köpte aktier under 2014 och 2015. Då blev det en nedgång med 94 % på mindre än 3 månader.

Samma sak händer igen under hösten 2019 och våren 2020 för de förhoppningsfulla aktiesparare som hakade på Mats Qviberg. Det blev en nedgång med 50 % på drygt ett halvår. En stor varning för Vardia och Insr AB även för framtiden.

(Notera att Insr AB är ett norskt bolag som inte lyder under svensk Aktiebolagslag (2005:551) och därmed inte heller under vanliga svenska bolagsregler. Bara som info….)

Besser rekommenderar: Lita aldrig på positiva pressreleaser från finanskändisar och köp inte aktier i Insr AB.

Eniro

Eniro AB är ett bolag med en både lång och tråkig historia. Bolaget avknoppades redan 1996 från Televerket med ”Gula sidorna” som bas, och gjorde en IPO den 10 oktober år 2000, mitt under IT boomen. Det räcker med några korta avsnitt för att få en klar bild av utvecklingen….

Så här skrev jag i ett inlägg (05 nov 2015)…

”Eniro AB är i princip ett ”sökbolag” som tiden sprungit förbi. Bolaget börsnoterades redan 2000 med egna telefonkataloger. De lyckades aldrig förändra sin affärside, när både marknaden och konkurrensen förändrades. Aggressiva försäljningsmetoder räckte under några år, men till slut blev vinsten allt lägre. Men med en girig och korrupt VD så fejkades försäljningssiffrorna för att få upp aktiekursen så att VD och ledning kunde sälja sina aktier med vinst. En oärlig och oetisk företagsledning är alltid ett bra skäl att undvika både bolaget och aktierna.”

”Aktiekursen låg i augusti 2013 på runt 20.-, sen gick kursen upp till över 60.- i februari 2014 (med topp på 65.50 den 24/2) innan den gick neråt igen. Kursen låg åter runt 20.- i augusti 2014, innan den åter fortsatte neråt. I dag ligger kursen runt 1 krona vilket den gjort det senaste halvåret.”

Och så här lite senare (13 april 2017)…

”Eniro har hitintills, från 2009 till 2016, gått ut med 4 nyemissioner. Totalt har aktieägarna (förutom insatsen från IPO år 2000) gått in med 5.895 miljoner i extra kapital.”

”Det kapitalet har inte gjort att bolaget blivit ett bättre bolag. Pengarna har istället gått till löner, förmåner och arvoden till de som varit inblandade i Eniro AB. Alla, från styrelsen, VD och ledningen till högavlönade säljare och alla andra vanliga anställda har under många år fått sitt uppehälle betalt av aktieägarna.”

Det senaste inlägget (14 feb 2020)…

”Eniro gör förlust på en halv miljard”. Nej, det här har inte varit söktjänstföretagets årtionde när katalogverksamheten gått spikrakt ned och transformationen lämnat en hel del att önska. Aktien är ner 99,98 procent.”

”Besser har under de senaste åren kommenterat Eniro flera gånger. På 10 år har Eniro gjort fem nyemissioner till höga belopp. Totalt blir det 6.173 miljoner kronor, dvs drygt 6,1 miljarder på 10 år och då har vi inte räknat in emissionen från IPO i oktober 2000. Vid den senaste nyemissionen 2017 så betalade Eniro 3,3 miljoner i emissionskostnader och aktiekursen låg på 7,5 öre. Eniro AB har idag blivit ett typiskt ”zombibolag”.

Hur ser det ut idag (7 maj 2020)….

Kursutvecklingen för Eniro var bland börsens sämsta under senaste decenniet. Bara sen 2010 har aktien förlorat mer än 99 % av aktiekursen

Det är ingen större skillnad från februari i år. Den vanliga stamaktien gick ner till 33 öre den 30 mars 2020 och aktien kostar nu runt 50 öre efter att moderbolaget begärt rekonstruktion och upprättat kontrollbalansräkning. Det finns drygt 6.750 aktieägare på Avanza, och bolagets totala börsvärde är cirka 36 miljoner. Det ser inte så ljust ut för framtiden. Tag varning.

Besser rekommenderar (efter en avancerad analys… 🙂  Deltag aldrig i nyemissioner som bara går till höga löner, bonusar och arvoden och köp inte aktier i Eniro.

Karolinska Development (KD)

Det här är ett bolag som uppmärksammades i en serie artiklar i Affärsvärden. Calle Froste skrev den första artikeln i Affärsvärden i mars 2017.

Jag kopierade delar av texten i ett blogginlägg (25 maj 2018)….

”När börsintroduktionen av Karolinska Development gjordes, för i dagarna sex år sedan, var tiderna i finansbranschen fortfarande dystra efter Lehman Brothers-kraschen. Men med hjälp av Bjerkes imponerande cv, Alfred Nobels guldmedaljskimmer och SEB Enskilda som bas över horder av konsulter lyckades Karolinska Development ro sin notering i hamn.”

”En imponerande samling finansmarknadsbolag ställde upp för det lilla svenska forskningsbolaget. Ändå skulle det gå så snett. Börsvärdet har gått från över 2 miljarder kronor till 300 miljoner kronor på sex år.”

”En genomgång av den senaste bokslutskommunikén från årsskiftet 2016 / 2017 ger vid handen att huvuddelen av det egna kapitalet gått förlorat. Den långsiktiga betalningsförmågan, soliditeten, uppgick efter fjolårets nedskrivningar till 7 procent, vilket är krisnivåer hur man än räknar.”

Tre rubriker från några av artiklarna i Affärsvärden säger en hel del om bolaget…

”Läkemedelsbolaget Karolinska Development satte sprätt på över 2 miljarder kronor. Nu blir aktieägarna av med mer än halva bolaget.” (mars 2017)

”Både vd och styrelseordförande lämnar Karolinska Development. Till bolagets finansiella kris fogas därmed nu också en ledningskris.” (april 2017)

”Karolinska Developments aktiekurs har fallit med 50 procent på två år. Ändå har VD plockat ut 11 miljoner i bonus. ” (mars 2018)

Så här skrev jag vidare i blogginlägget (25 maj 2018) …

”Karolinska Development gjorde en IPO i april 2011 med en teckningskurs på 40 kronor per B-aktie. På bara sju år har kursen gått ner med 85 % räknat på 6 kronor. Så sent som juli 2015 låg kursen runt 12 kronor, men sen har det gått nerför. Det senaste dryga året (från januari 2017) så har kursen i huvudsak pendlat mellan 6 till 4 kronor. (Just nu ligger kursen runt 6.40)”

”Totalt finns idag (enligt årsredovisningen för 2017) ett kvarvarande aktiekapital på 600.000 kronor (dvs med kvotvärde på 0.01 kronor per aktie) och med en rapporterad försäljning under 2017 på 2.5 miljoner (dvs cirka 0.04 kronor per aktie).”

”Min enkla fråga blir då: Skall man verkligen köpa en aktie för 6 kronor (per aktie…) om bolagets aktiekapital uppgår till 0,01 kronor och bolagets försäljning uppgår till 0,04 kronor per aktie?”

Hur ser det ut idag (7 maj 2020)….

Totalt finns idag efter senaste (riktade….) nyemissionen drygt 174.000.000 aktier fördelade på cirka 4.000 aktieägare varav drygt 2.750 aktieägare finns på Avanza. Börsvärdet är cirka 535 MSEK.

KD har hitintills genomfört 3 nyemissioner: 1) start, dec 2008 på 147 MSEK med kursen 60 kr, 2) IPO, april 2011 på 710 MSEK med kurs 40 kr och 3) en riktad, nov 2014  på 63 MSEK med kurs 13 kr. Totalt har 920 MSEK inbetalats i de 3 nyemissionerna.

Sen våren 2017 låg aktiekursen runt 5 kronor fram till april 2018 då den började gå upp och kursen maxade på 9.70 den 19 juli 2018. Sen har det bara varit nerförsbacke. Kursen var 6.12 den 23 april 2019 men rasade till 2.75 den 21 maj 2019. En nedgång med 55 % på 4 veckor…. !!!

Aktien låg på 3.03 vid senaste dippen den 12 mars 2020 och idag ligger kursen runt 3.05. Den kommer nog aldrig upp till tidigare nivåer. Sen IPO i mars 2011 har kursen gått ner med 92 %. KD har stora skulder och saknar stabila intäkter. Det är ett klassiskt recept för framtida nyemissioner där aktieägarna får betala för den fortsatta driften och de upprepade förlusterna. Tag varning.

Bessers rekommenderar: Tro aldrig på forskningsbolag med girig företagsledning, stora skulder och små intäkter och köp inte aktier i Karolinska Development.

Slutsats

Det finns gott om förhoppningsbolag som bara gör förluster och där aktiekursen långsiktigt alltid går neråt. Även om man med kreativ bokföring kan fixa en tillfällig vinst och positiva pressreleaser så är det mesta bara bluff, ruffel och båg.

Vardia var ett nytt försäkringsbolag och det klassiska ”Pump and Dump” caset där ett litet antal personer skrev upp bolaget i bloggar, sociala media och pressreleaser. Det vi lär oss här är att aldrig lita på entusiastiska blogginlägg och positiva pressreleaser från små förhoppningsbolag.

Eniro var avknoppade sökbolaget som fick stor uppmärksamhet i media men som inte lyckades anpassa verksamheten till marknadens utveckling. Problemet var också att huvudägarna och företagsledningen under åren 2005 till 2008 tömde bolaget på kapital men behöll de höga kostnaderna. Det vi lär oss här är att aktieägarna får betala olönsamma bolags fortsatta verksamhet med upprepade nyemissioner.

Karrolinska Development var det misslyckade biotech bolaget som försökte snylta på Nobelprisets renommé men som bara var önsketänkande redan från början. Dessutom med en girig, oseriös och inkompetent styrelse och företagsledning, som mest såg till sina egna löner och bonusar. Det vi lär oss här är att inte lita på kända namn och fina titlar, och att det är aktieägarna som får betala med allt lägre aktiekurser när bolaget töms på allt mer kapital.

Besser

Självklart skall man planera för framtiden tycker Besser. Men vad är framtiden? Den framtid som ligger långt fram är lätt att glömma bort men den är fortfarande minst lika viktig (eller viktigare….) än det som skall göras i närtid. Det här inlägget handlar om pensionen, något som kanske ligger långt fram i tiden för några bloggläsare, men som det fortfarande är viktigt att planera för.

Ni som redan är pensionärer kan kanske hoppa över det här inlägget, men det finns också nyttig information som kan vara bra att känna till även för dagens pensionärer…. 🙂

Pension…

Besser har tagit upp frågan om pension flera gånger, men nu blir det en ny genomgång av vad man bör tänka på innan man går i pension. Jag vet, det är inte kul att tänka på pensionen när det är långt kvar till dess, men ”Om man inte tänker till före så blir det surt efter” som Besser brukar säga… 🙂

Det var ett tidigare inlägg om krav och rättigheter som triggade det här inlägget. Vilka krav kan man ställa på pensionen? Har vi några rättigheter när det gäller pension? Det är inte så lätt att förstå, men det finns två motsatser att tänka på.

Motsatsen till att ställa krav på andra är att ta eget ansvar. När det gäller pensionen är det främst du själv som är ansvarig för att du får en bra pension i framtiden. Glöm inte det…

Motsatsen till rättigheter är skyldigheter. När det gäller pensionen så har du som samhällsmedborgare bara ganska enkla skyldigheter. Det som krävs är att man sköter sig, jobbar och betalar skatt när man är yngre och aktiv för att få pension när man blir äldre och slutar jobba. Men det räcker tyvärr inte med det, något som vi ser nedan….

Tre sektorer

Det mesta som händer här i livet kan delas upp på 3 samhällssektorer. Det gäller även pensionen…

Dels Offentlig sektor där vi alla betalar in skatt och några få politiker beslutar hur de pengarna skall användas. Det är våra politiker som bestämmer om vi skall få en bra och fungerande allmän pension när vi blir äldre. Trots att vi har höga skatter så fungerar det inte så bra. Tro inte att politiker och Pensionsmyndigheten fixar en bra pension åt dig när du blir äldre…

Dels Kommersiell sektor där vinstmaximerande pensionsbolag erbjuder ”pensionslösningar” både som tjänstepensioner och som privata pensionsförsäkringar. Även här är det många oseriösa finans- och pensionsbolag som lever på lättlurade kunder. En stor varning för de flesta kommersiella pensionsbolag. Se mer nedan…

Dels Privat sektor som bygger på ett eget ansvar för den pension man kommer att få senare. Du kan inte ta ansvar för hela pensionen men att göra rätt val och ett eget privat pensionssparande gör att du kan få en hyfsad pension även efter att du slutat jobba och få lite guldkant på livet som pensionär. Men det gäller att ha rätt privat pensionssparande och att börja tidigt…

Planering….

Hur skall man tänka när det gäller just framtiden och att kunna få ”ett hyfsat bra liv” som pensionär. Vad gäller för våra krav och skyldigheter?

Besser är redan framme där och har slutat jobba, men här kommer som vanligt några goda råd från Besser (wisser…) till alla andra som ser fram mot pensionen (och att sluta jobba… J )

Allmän pension

Från Pensionsmyndigheten få man sin allmänna pension. Den är i huvudsak baserad på intjänade pensionsrätter som man har fått genom att jobba och betala skatt. För att få full allmän pension krävs att man haft inkomster upp till taket för pensionsgrundande inkomst (pgi) på 8,07 gånger inkomstbasbeloppet (ibb). För 2020 går den gränsen vid cirka 44.900.- per månad.

Garantipension ges till alla som bor i Sverige och har bott här i minst 3 år. För att få full garantipension skall man ha bott här i 40 år mellan 16 och 64 år. Färre antal år reducerar pensionen i motsvarande omfattning.

Oberoende av vilket jobb man haft och hur intjänade pensionsrätter ser ut så är den allmäna pensionen inte något som man kan leva på för de allra flesta. Med bara allmän pension blir det ett mycket torftigt liv som fattigpensionär där man får det ekonomiskt svårt i slutet av månaden när man desperat väntar på nästa pensionsutbetalning.

Det är den situationen som många äldre svenskar (85+ ) befinner sig i, dels saknar de flesta tjänstepension och den allmänna pensionen är mycket låg. Äldre pensionärer har idag ofta en svår ekonomisk situation. Gör en insats för dem och ge kanske också ekonomisk hjälp till någon du känner i den generationen som är födda på 1930-talet. Det var de som byggde Sverige….

Framtiden…

Hur ser det ut för framtida pensionärer? Det blir (som vanligt….) några observationer om framtiden.

Det första vi ser är att svartjobb (servicejobb, hantverkare…) och uttag från egna bolag (egenföretagare, kulturarbetare och artister…) inte ger någon allmän pension. Det finns visserligen en garantipension men den är på lägsta nivå och de pensionärer som får garantipension har oftast inte heller någon tjänstepension eller något privat pensionssparande. Tag varning, bli inte en oplanerad ”fattigpensionär” i framtiden….

Det andra vi ser är att skillnaden mellan garantipension och full pension från ett låglöneyrke (sjukvårdsbiträde, butiksanställd….) där man jobbat heltid i 40 år är ganska liten eller noll. För allt fler svenskar som har skött sig, jobbat och betalat skatt i hela sitt liv så har det inte lönat sig när man börjar räkna på den allmäna pensionen. Ganska fantastiskt, lita inte på politikers löften om ett bra liv  framtiden….

Det tredje vi ser är att vi får höjd pensionsålder nu när den offentliga pensionen börjar falla sönder. Från 2020 så höjs lägsta pensionsålder från 61 till 62 år, från 2023 höjs lägsta ålder för vanlig pension från 65 till 66 år och från 2026 höjs pensionsåldern till 67 år. Det kommer att fortsätta så även framöver och de som är unga idag kommer att få det mycket svårare än dagens privilegierade pensionärer. Tag varning, det kommer att bli mycket tuffare pensionsvillkor för dagens ungdom i framtiden…

Det fjärde vi ser är att allmän pension också har en valbar del, premiepension där man själv kan välja bland över 500 fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg. De flesta fonder är aktiefonder och 90 % av alla fonder är mest skräp. Det finns allt från kriminella fonder  (Falcon Funds m.fl.) och oärliga fonder (Allra m.fl.) till helt vanligt dyra och dåliga fonder (storbankernas och finansbolagens aktiefonder…). Massor av svenskar har redan förlorat större delen av sin premiepension på dåliga fondval och det blir antagligen fler i framtiden när börsen kommer ner på normalnivåer. Tag varning, välj en stabil och säker fond till premiepensionen.… (Besser rekommenderar AP7 Såfa som premiepension)

Det hela summeras ner till att de flesta svenskar är helt omedvetna om hur pensionssystemet fungerar och och levererar. Många svenskar kommer i framtiden att få ekonomiska problem när det blir dags för pensionen.

Den offentliga sektorn ger inte trygghet eller garanti för att ett bra liv som pensionär. Även för flera som jobbat och betalat skatt i hela sitt liv, så kommer livet som pensionär att bli mycket hårt.

Har man rättighet till allmän pension?  Ja, i teorin så säger politikerna att alla svenskar skall få en bra och tillräcklig pension om man bara jobbar och betalar skatt, men i verkligheten så får de som bara bott i Sverige utan att varken ha jobbat eller att betalat någon skatt också rättighet till en lika stor pension via garantipensionen. Något att tänka på…

Kan man ställa egna krav på allmän pension? Nej, det går inte alls. Du kan inte ställa krav på hur din pensionen skall bli eller på att få en pension som du tycker att du kan leva på. Den allmänna pensionen är redan bestämd av våra politiker och Pensionsmyndigheten har klara och tydliga regler som inte bryr sig om krav från enskilda individer. Alla svenskar sitter fast i fällan och den går det inte att göra något åt. Den allmäna pensionen blir vad den blir. Den kan i stort sett inte påverkas. (Annat än marginellt med ökad lön upp till max pgi eller välja rätt premiepensionsfond…)  Tag varning…

Tjänstepension

Om man är anställd och jobbar på ett medelstort eller större bolag så har man i allmänhet också tjänstepension. Det är oftast en kollektivavtalad förmån som facket har förhandlat fram , men även de flesta mindre bolag utan kollektivavtal har i stort sett samma villkor.

Det är dock cirka 12 % av alla svenskar som idag helt saknar tjänstepension på sina jobb. Utan tjänstepension blir dagens unga framtidens fattigpensionärer, och i framtiden blir det antagligen svårare att få generösa bidrag från ”samhället”. En stor varning….

Principen är att arbetsgivaren betalar in en del av lönen (vanligtvis 4,5 % av lönen upp till cirka 40.000.- och 30 % på lönedelen där över) som pensionsavsättning till ett pensionsbolag som förvaltar och investerar det kapitalet på individuell basis. Det kan vara både privata bolag (typ Skandia..) och kollektiva bolag (typ AMF och Alecta..). Många (men inte alla…) bolag är också hyfsat bra på att hantera och investera det pensionskapitalet. I de allra flesta fall kan man som privatanställd själv välja pensionsbolag för tjänstepensionen.

Framtiden….

Att ha en ordentligt tilltagen tjänstepension blir helt nödvändigt för att ha en bra ekonomi som pensionär. Beroende på jobb och kollektivavtal så finns det ett stort antal varianter att välja mellan och ibland kommer det också nya pensionsvillkor där man har möjlighet att välja en ny pensionslösning.

Det första vi ser när det gäller tjänstepensioner är att man i de flesta fall själv kan välja utbetalningstid när man blir pensionär. Man kan få tjänstepension utbetald från två år till livsvarigt. Så hur skall man välja då? Låt inte kortsiktighet och önsketänkande förstöra din framtid. För de stora pensionsbeloppen från längre anställningar bör man alltid välja livslång utbetalning och för de allra minsta beloppen så välj åtminstone 5 år som utbetalningstid. ”Låt inte snålheten bedra visheten” som Besser bruka säga.

Det andra vi ser är att man (i praktiken…) inte kan flytta redan intjänade tjänstepensioner. Det är bara att acceptera, men du kan när som helst avbryta dina (dvs arbetsgivarens…) inbetalningar och då välja ett annat pensionsbolag. Gör det!  Resultatet blir att man ofta har några mindre pensionsbelopp (typ ITPK…) på flera pensionsbolag. Det är ingen katastrof, men se till att välja rätt bolag när det gäller större belopp (typ ITP….). Det gör en stor skillnad när det är dags för pensionen.

Har man rättigheter till tjänstepension? Nej det är helt upp till var och en att göra kloka och förnuftiga val när det gäller jobb och arbetsgivare. Det är många som hellre vill jobba i fria yrken eller åt sig själv i eget bolag, men då blir det ingen automatisk tjänstepension. Det finns ingen rättighet till tjänstepension, men du har själv en skyldighet och ansvar för hur du vill ha det i framtiden. Tag varning…

(Det finns visserligen en skattemässig avdragsrätt för egenföretagare utan tjänstepension, men det krävs hyfsat stora och regelbundna inkomster för att kunna betala både pensionsavdrag (35%), skatt (32%) och ändå få hyfsad egen nettoinkomst varje månad. Något som mycket få fria yrken eller egenföretagare klarar av. Räkneexempel: vill du ha ut 25 tkr netto varje månad måste du som egenanställd dra in drygt 75 tkr varje månad, året runt. Tag varning igen…)

Kan man ställa egna krav på tjänstepensionen? Ja, det finns ganska många frihetsgrader att välja på, men det kräver förstås att man har en tjänstepension till att börja med. Med egna krav så följer också eget ansvar att skaffa sig kunskap. Gör det! Alla tjänstepensioner ser i princip olika ut för varje jobbsituation. Se också till att inte bara förhandla lön och förmåner, utan också välja rätt tjänstepension varje gång du börjar på ett nytt jobb.

Privat pension

När det gäller privat pensionssparande finns det en stor mängd banker och pensionsbolag som vill ”hjälpa dig med din privata pension”. Det är någon man inte bör låta dem göra !! Det är ofta som man lägger in ordet ”pensionsförsäkring” för att sälja på okunniga och lättlurade personer en ”pensionslösning” som bara är bluff. Att tro att ”någon annan” skall se till att ditt pensionssparande växer och ökar är bara dumheter.

Numera finns det inget privat pensionssparande med skatteavdrag, men det är fortfarande lika viktigt att man tar ett eget ansvar även utan att kunna göra skatteavdrag. Tidigare fanns ett skattegynnat pensionssparande (IPS från 1994 till 2015) där en del av sparandet var avdragsgillt från inkomst av tjänst men våra kortsiktiga politiker tog bort den möjligheten från 2016. Det blir allt färre som numera har privat pensionssparande. Fall inte i den fällan, fortsätt att spara till pensionen (men inte inom IPS…). Det kommer att behövas…..

Framtiden…

Vill man göra det enkelt för sig så sparar man ett fast belopp varje månad i en billig (gratis…) indexfond (typ Avanza Zero..). När man får en lönehöjning så ökar man också sparbeloppet per månad. Men det viktiga är inte beloppet, det viktiga är att man verkligen börjar med ett privat pensionssparande. Det här upplägget kräver också tålamod och uthållighet att fortsätta att spara under lång tid över flera börscykler. Det kommer att bli stora svängningar även för indexfonder och sparandet kommer kanske att ligga på minus under flera år. Då gäller det att fortsätta spara även under svåra tider. Uthållighet och tålamod är det som behövs… 🙂

Har man rättigheter till privat pension? Nej, det är helt upp till var och en att bestämma om och hur man vill spara till den framtida pensionen. De som mest behöver en extra pension framöver är tyvärr de grupper som sparar minst till den egna pensionen. Tag varning…

Kan man ställa egna krav på privat pension? Ja, hela tanken med privat pensionssparande är att den är helt frivillig och att man kan göra som man själv vill. Men det kräver också att man tar ett eget ansvar för hur man hanterar sitt pensionssparande. Det skall vara ett riskbegränsat och förutsägbart sparande som ger avkastning först om många år. Då kan man inte chansa med pensionskapitalet…

Besser rekommenderar…

Det finns några fällor att undvika när det gäller pensioner och sparande. Det är långa spartider och viktiga investeringar så varje litet misstag blir ett stort fel på slutet. Just därför måste man göra rätt från början…. 🙂

När det gäller allmän pension så rekommenderar Besser att man försöker få en (beskattningsbar….) lönenivå upp till gränsen för pensionsgrundande inkomst (pgi) . Den gränsen flyttas uppåt varje år men man bör försöka nå den beskattningsbara inkomstnivån så ofta man kan.

När det gäller tjänstepensioner så är det mycket viktigt att välja rätt pensionsbolag  när man samlar sina pensioner. Det man helt skall undvika är de oseriösa finansbolag som mest har höga avgifter och låga värdeökningar. Det är främst bolag typ Skandia, SPP och storbankerna. På den privata sidan kan man välja AMF eller Alecta som båda är seriösa och bra bolag.

När det gäller privat pensionssparande skall man helt undvika alla former av ”pensionsförsäkringar” som bara är vinstmaximerande upplägg från oseriösa pensionsbolag. Enklaste vägen till en bra privat pension är att regelbundet, varje månad spara i billiga eller gratis indexfonder. Besser rekommenderar de flesta av typ Avanza Zero. Undvik att försöka göra egna ”aktieinvesteringar” som bara bygger på önsketänkande och girighet. Det slutar bara med att du förlorar större delen av ditt pensionskapital. När det gäller pensioner så går det inte att chansa, man måste man vara säker på utfallet….

(Självklart kan man ha ”aktieinvesteringar” även som hobby, men blanda inte ihop det med privat pensionssparande. Det är skillnad mellan pensionssparande och aktieinvesteringar, även om båda kan användas till en ”privat pension”. Men, har man aktieinvesteringar som hobby behöver man antagligen ett mindre ”privat pensionssparande” för framtiden…. 🙂 )

Bessers pension

Besser har redan slutat jobba och har nu en hyfsad inkomst från sina olika pensioner. Det är delvis en fråga om tur och skicklighet. Redan när jag jobbade hade jag bra kunskap och kompetens om pensioner och jag har gjort det man bör och skall göra för att optimera sin pension. Jag har pensionssparat aktivt i IPS men jag har också haft ”tur” att jobba på rätt företag med bra lön och bra tjänstepensioner.

Besser brukar som vanligt analysera det mesta och det jag ser är att min pension för 2020 består till 30 % av allmän pension, 58 % av tjänstepension och till 12 % av privat pension. Det är ganska extrema siffror men bara ett tillfälligt värde just nu. Det kommer att bli en mer normal fördelning framöver.

Det första vi ser är att tjänstepensionen är oerhört viktig, även om några mindre delar av ITPK pensioner bara gäller i 5 år. För den privata pensionen, (IPS som jag tar ut på 10 år) är det viktigt att den är värdesäkrad och inte beroende av börsutvecklingen. Man får inte chansa med pensioner som jag skrivit förut.

Det andra som också blir självklart är att jag inte skulle kunnat leva ett bekvämt, behagligt och bra liv som pensionär om jag bara haft den allmänna pensionen att leva på. Och då har jag ändå en hyfsad allmän pension tack var mina tidigare löneinkomster. Åter en varning, den allmänna pensionen räcker inte långt, oberoende av tidigare lönenivåer.

Några fler siffror…

Hur stor pension behöver man egentligen och hur bör relationen vara mellan de olika pensionerna?

 Svåra frågor men Besser har några tumregler. Man kan väl säga att minst 75 % av slutlönen är en lämplig pensionsnivå att sträva efter. Det blir lägre kostnader när man blir pensionär så med 75 % av inkomsten bör man kunna leva ett lika bra liv som när man jobbade. Besser anser också att 67 % av slutlönen är en minsta rekommenderade pensionsnivå.

När det gäller fördelningen av pensionen bör man sträva efter 45-35-20 % för allmän, tjänste och privat pension. Ett annan fördelning som är helt OK är 50-35-15 %. Besser tycker också att 60-30-10 % är minsta rekommenderade fördelning av allmän, tjänste och privat pension.

Besser´s fördelning av pensionen (30-58-12 %) är nog mycket ovanlig men den ger en hint om hur man kan leva som pensionär om man gör hemläxan innan det är dags att sluta jobba. Helst skall man börja tidigt med pensionssparande, men det är aldrig försent att ta tag i (den tråkiga men viktiga…) ”planeringen för framtiden”… 🙂

Slutsats

Det är numera vanligt att många svenskar tänker i termer krav och rättigheter, men i framtiden blir allt mer av allt det vi behöver i samhället beroende av att vi själva tar eget ansvar, att vi sköter oss och att vi fullgör våra skyldigheter. Det gäller även pensionen oberoende av när, hur och vem som betalar ut pensionen. Tag varning…

För att få ”ett hyfsat bekvämt liv” som pensionär så krävs det både bra tjänstepensioner och ett eget pensionssparande som investerats klokt. Det gäller att börja tidigt och göra rätt val för det mesta här i livet, men det gäller speciellt för den egna pensionen.

Följer man Bessers goda råd och rekommendationer så har man en mycket större chans att få ett bra liv som pensionär. Börja med att läsa om det här inlägget en gång till och avsätt sen några (många…!!) helkvällar till planering, finansiering och exekvering av framtiden och pensionen. Det kommer att löna sig…. 🙂

Besser

Bakgrunden till det här inlägget var ett mindre privat projekt som Besser startade upp för en tid sen. Responsen blev inte så imponerande. Det blev alltså inget lyckat projekt och det var nog en högoddsare redan från början. Det är dock inga större problem och det blev inte heller några konsekvenser för mig. Besser är en självständig person och klarar sig själv i de flesta sammanhang… 🙂

Men jag konstaterade än en gång att många svenskar numera blivit allt mer osjälvständiga. Det är alltid någon annan som skall fixa till allt det som man vill ha och behöver för att leva ett hyfsat bra och drägligt liv.

Det är så lätt att ställa krav och ha rättigheter när det är någon annan som skall göra jobbet.

Men livet är en resa där du själv har ansvar för både planering och genomförande. Hur du själv väljer att leva ditt liv är inget du kan skylla på andra. (Kloka ord från Besser, igen…. 🙂

Projektet

Det projekt som Besser försökte starta var en enklare intressegrupp där jag och några andra med samma intresse skulle kunna träffas,utbyta synpunkter och erfarenheter under lättsamma former. Det gick ganska lätt att få in intresseanmälningar. En förfrågan skickades ut med mail till cirka 1.200 relevanta personer och det kom in 25 svar. Jag fixade ett första möte för planering och där anmälde sig 15 personer men bara 9 personer dök upp på mötet. De flesta hade ett seriöst intresse och var entusiastiska, men när det kom till de praktiska problemen och lösningarna så var det mest synpunkter, önskemål och krav på hur verksamheten skulle bedrivas.

Att göra något själv var det bara 2 personer som kunde tänka sig. Alla andra tycket att någon annan kunde fixa det praktiska detaljerna och ville inte hjälpa till eller ta något eget ansvar.

Det blev inget projekt och ingen verksamhet men det spelar ingen större roll för Besser, som har både resurser och möjligheter att själv genomföra det han vill uppnå.

Krav och rättigheter

Det är många som ställer krav men få som tar eget ansvar. Hur har det blivit så här? Har vi ett annat samhälle idag än igår? Antagligen är det så.

Det är många som skall ha rättigheter men få som har skyldigheter. Samma sak här, hur har vi kommit hit? Och vad är egentligen rättigheter och skyldigheter?

Den här bloggen handlar om privatekonomi och investeringar så det blir som vanligt en grundanalys av krav och rättigheter från det perspektivet.

Tre samhällssektorer…

Om vi börjar från början så är det mesta vi gör här i livet är baserat på tre grundläggande samhällssektorer.

Det första området är Offentlig sektor där lagar och regler gäller som i huvudsak bestäms av våra politiker och där verksamheten finansieras av skatter, både på arbete (löneskatter), produkter (moms och punktskatt mm) och tjänster (moms och löneskatter). Det är allt från statliga, landstings och kommunala verksamheter som styr våra liv. Här kan man inte påverka situationen annat än att välja nya politiker vart fjärde år, men det hjälper ändå inte.

Allt fler svenskar inser att den offentliga sektorn inte kommer att lösa alla de vardagsproblem som livet ger oss. Det gäller allt från skolor, sjukvård, äldreomsorg, pensioner och personlig säkerhet.

Att ställa krav på offentlig verksamhet är för det mesta helt meningslöst, det blir ändå ingen skillnad eller förändring. Numera får man ta eget ansvar för de flesta funktioner som samhället och den offentliga sektorn tidigare levererade. Alla de tjänster som vi redan betalat med höga skatter men där staten och politiker inte levererar, får vi nu planera för och hantera själva.

Det andra området är Kommersiell sektor. Det är allt, både produkter och tjänster, som vi själva köper och betalar med egna medel för att kunna leva ett normalt liv. Det gäller allt från mat, kläder och bostad till resor och nöjen.

Här är det mer naturligt att ställa krav på det man köper, men det krävs att det finns en fungerande marknad med konkurrens. Självklart kan man ibland bli besviken om krav och förväntningar inte uppfylls.  Då kan man enkelt att ta eget ansvar och köpa produkter och tjänster från någon annan leverantör. Det är naturligtvis lättare i större städer där det finns mer att välja på, men numera kan man också köpa det mesta på webben. Problemet är kanske tjänster. Där är det svårt att ersätta ett personligt och positivt bemötande och det är ofta svårt att hitta den typen av tjänster idag.

När man själv kan välja vad man vill ha och vad man vill betala för produkter och tjänster så har man också en större möjlighet att få sina krav tillgodosedda. Men höga priser är ingen garanti för hög kvalitet när det gäller kommersiell verksamhet.

Att välja rätt leverantör (dvs köpa rätt produkt eller tjänst…) är också en fråga om kunskap och erfarenhet. Det är lätt att bli lurad, speciellt när det gäller finansbranschen och pensionsbolag. Det gäller fortfarande att ta ett eget ansvar, även för sina egna val och sina egna handlingar.

Det tredje området är Privat sektor. Det är kanske den viktigaste området som gäller dig själv, de val du gör och hur du väljer att leva ditt liv. Det gäller att göra rätt val för allt privat, från val av partner och var du bor till hur du tar ansvar för dina barn, familj, släkt, vänner och grannar. Det gäller också hur du planerar, sparar och investerar för framtiden och pensionen. Här finns det fortfarande stor frihet att själv utforma det man vill uppnå ur alla aspekter. Men nästan allt inom privat sektor beror på egna val, egna beslut och eget ansvar för att det skall bli ett bra resultat.

För den privata sektorn är det också klart att du har ett ansvar att planera hur du själv vill leva i framtiden. Självklart kan några planer misslyckas, men om du inte lägger tid och energi på planering så blir hela livet bara händelsestyrt. ”Tänk efter före” som Besser brukar säga…. 🙂

Besser rekommenderar…

Om vi tar de tre samhällssektorerna så finns det mycket att tänka på. Som vanligt har Besser några goda råd och rekommendationer….  🙂

Det kommer att behövas mer egen ansvar i framtiden för alla tre sektorerna. Det går inte att lita på att andra skall fixa de situationer och problem som kan uppstå i livet. Tag varning….

För Offentlig sektor så behövs det redan idag egna privata alternativ till många av samhällets tjänster.

Det första tipset är att skaffa en ordentlig ekonomisk buffert för att i framtiden klara egen sjukvård och äldreomsorg. Som vanligt rekommenderar Besser en större aktieportfölj med ”stora, stabila och lönsamma” utdelningsaktier. Alternativet är en stor portfölj av indexfonder, men de kan (kommer att…?) minska i värde vid nästa lågkonjunktur. Oberoende av vad man väljer så behövs ett planerat och långsiktigt privat sparande för alla de funktioner som den offentliga sektorn inte kommer att leverera i framtiden.

Det andra tipset är att skaffa egen kunskap och erfarenhet av de lokala funktioner och tjänster som behövs i närtid. Oberoende av om det är barnomsorg, skolor, sjukvård eller äldreomsorg så gäller det att veta vilka möjligheter som finns i närheten och vilken kvalitet de tjänsterna har. Numera måste man vara mycket mer noggran när man väljer offentliga tjänster. För 50 år sen var de flesta av alla offentliga tjänster helt OK men idag är det bara några få som får godkänt med bra kvalitet. När det gäller kunskap så är sociala media en bra start men välj även att samla kunskap från flera forum. All information på webben är inte objektiv…. 🙂

När det gäller erfarenheter, och även kunskap så lyssna runt i närmaste omgivningen och ställ frågor till andra som är i samma situation. Var inte rädd att ställa (öppna…) frågor. De flesta människor vill dela med sig av sina erfarenheter, om man bara har ett öppet sinnelag.

Just det lokala närområdet blir allt viktigare. Det är inte händelser som händer långt borta och som tas upp i alla media som är viktigt. Det som du inte kan påverka själv eller det som inte påverkar din närmaste livssituation kan du strunta i. Ditt närområde och ditt lokala samhälle är viktigare…..

Det tredje tipset gäller personlig säkerhet. Vi kommer inte att få så mycket hjälp av polis eller myndigheter när det gäller ”vanlig vardagskriminalitet”. Det gäller allt från inbrott i hemmet, pensionärsrån på öppen gata, misshandel och hot från kriminella till stöld av bilar och IT bedrägerier. Bessers goda råd är att ligga lågt och inte exponera den egna situationen. Inga dyra klockor, inga dyra bilar och ingen personlig information på sociala media. Att vara men inte synas är det som gäller. Självklart finns säkerhetsdörrar och en bra försäkring för de viktigaste ägodelarna.

”Fly below the radar” som Besser brukar säga. Det gäller också att begränsa personlig information i både offentliga och privata register. Lämna inte ut din privatekonomi till någon, varken till vänner, myndigheter, till kommersiella företag eller i sociala media.

Det fjärde tipset är att inte tro att privata aktörer alltid är bättre än kommun- och landstings-driven verksamhet. Även här gäller det allt från barnomsorg till äldreboende. Många privata aktörer  är bara giriga riskkapitalbolag som gör stora vinster genom att ha låga kostnader och låg kvalitet på verksamheten. Det finns några få privata, seriösa och etablerade vård- och omsorgsbolag som har effektiv verksamhet och hög kvalitet. Välj dem….

Det är samma sak när det gäller kommunal omsorg och landstingsdriven vård. Det mesta är skräp med ostrukturerad och ineffektiv ledning som ger omotiverad och utbränd personal. Men det finns oftast också etablerade och välskötta kommunala verksamheter där allt fungera bra. Även inom den offentliga sektorn är det stora kvalitetsskillnader mellan olika utövare. Det som behövs för att välja rätt är som vanligt lokal kunskap och erfarenhet.

För Kommersiella sektor är det minst lika viktigt att veta hur man vill leva sitt liv, vad man vill ha ut och vad man vill betala…

Det första tipset är att välja kvalitet framför kvantitet. Du blir inte lyckligare av att ha flera prylar eller att köpa flera tjänster. Det är alltid kvaliteten som är avgörande för det du mest uppskattar här i livet. ”Kvalitet kostar lite mer just nu men lönar sig i längden” som Besser brukar säga… 🙂

Tro inte att du kan köpa lycka genom att konsumera mer. Det blir bara mer prylar som inte används och mindre sparkapital som behövs för framtiden. Självklart skall du skaffa dig det som behövs i din livssituation och det som ger dig nytta och glädje i livet, men det har inget med kostnad eller volym att göra. Det gäller även tjänster och upplevelser. Det är en svår balans mellan ett bra liv nu och ett bra liv senare. ”The best things in life are free” som Besser också brukar säga…. 🙂

Det andra tipset är som vanligt kunskap och erfarenhet som behövs även för alla kommersiella beslut. Framför allt när inköpet får långsiktiga konsekvenser. Typexempel är inköp av bostad. Skall man köpa en nyproducerad bostad (villa, radhus eller lägenhet) som bara finns på ritning eller skall man köpa en bostad som redan existerar färdigbyggd med bevisad kvalitet? De stora inköpen man gör här i livet bör man analysera väl och tänka till extra noggrant på.

Vem skall man köpa av? När det gäller bostäder är de flesta byggbolag oärliga och oseriösa som man helst bör undvika. Du kan bli lurad på både handpenning, tidplan och byggkvalitet om du väljer ett byggprojekt från ett oseriöst byggbolag, och tyvärr är det mycket vanligare än man tror. Tag varning…..

Bäst är att köpa en etablerad och fungerande bostad av bra kvalitet och med regelbundet underhåll i ett bra och väletablerat bostadsområde av en seriös och privat säljare. Ytterligare ett gott råd av Besser….. 🙂

Det tredje tipset är att även här så är det skillnad på pris och kvalitet. Högt pris är inte alltid hög kvalitet även när de gäller vanliga kommersiella produkter och tjänster. Åter igen så gäller det att ha kunskap och erfarenhet för att kunna bedöma om och hur pris och kvalitet hänger ihop. Högre  kvalité brukar kosta lite mer men inte alltid. Delvis är det en fråga om konkurrenssituationen och delvis en fråga om etablerade företag.

Bessers goda råd är att alltid välja inköp från äldre och framgångsrika företag som verkar på en konkurrensutsatt marknad. Bäst är naturligtvis att själv göra det som behöver göras, men det förutsätter också att man har tid och kompetens att verkligen göra det…. 🙂

För Privat sektor så gäller i princip samma villkor som för allt annat. Det som behövs är kunskap och erfarenhet.

Det första tipset är att göra rätt val redan från början. Det gäller allt från vilka andra barn du leker med som ung och vilken skola du går i till vilka skolkamrater du har i skolan och vilka andra som du umgås med på din fritid. Att göra rätt val i de här grundläggande frågorna kan vara avgörande för hur du lever ditt liv. Självklart är det en fråga för föräldrarna att förbereda sina barn på bästa sätt för livet men du kan även som vuxen göra rätt val inom den privata sektorn. Det är aldrig försent att göra (om…) rätt val….

Vilket område väljer du att bo i? Vilka grannar vill du att ha och umgås med? Var vill du jobba och vilken chef och vilka kollegor vill du ha? Det är många val som du själv måste göra även som vuxen, och de är alla (delvis…) beroende på kunskap och erfarenheter. Det är viktigt att planera vilka val du vill göra och hur du vill leva ditt liv. Det är fortfarande aldrig försent att göra (om, dvs…) rätt val.

Det andra tipset är att tänka till före. Om du vet vad du vill ha och vet vad du vill uppnå så blir det också lättare att verkligen få det du vill ha och uppnå det du vill uppnå.

Planerar för flera möjliga utfall, så att man kan ta tillfället i flykten och fatta rätt beslut när tillfälle uppstår. Då har man redan tänkt och planerat för vad som skulle kunna hända. Det är allt från dagdrömmar till statistiska utfall men om man aldrig ens tänkt tanken på vad som kan hända så kan man heller aldrig se och ta chansen när den kommer. Det som många kallar ”spontanitet”….  🙂

Slutsats

Livet är inte lätt, men om man planerar och tänker till lite i förväg så blir resultatet antagligen mycket bättre. Att just slippa vara händelsestyrd är ett av fördelarna med att tänka till före.

Det betyder inte att du inte kan vara spontan. Genom att planera, veta vad du vill ha och vad du vill uppnå så kan du enklare fånga tillfället i flykten och dina spontana handlingar har större chans att bli framgångsrika.

Som vanligt är det kunskap och erfarenhet som behövs. Har du bara det så kan du vara både spontan och framgångsrik samtidigt.

I framtiden kommer det att bli mycket viktigare att ta ett eget ansvar, både för sig själv och sina närmaste. Ett bra liv betyder också att du har skyldigheter, både mot dig själv och andra.

Det går inte att tro att ”någon annan” fixar det som behövs för ett lyckligt och framgångsrikt liv, speciellt inte i framtiden när det är dags för pensionen. Mer om just pensionen i nästa inlägg. Tag varning…

Besser önskar alla bloggläsare en Glad och Coronafri Påsk. Det blir fler kloka ord om två veckor som vanligt… 🙂

Besser