Besser brukar med oregelbundna mellanrum läsa några bra böcker om investeringar och börsutveckling. Det har blivit många böcker under årens lopp och jag försöker läsa minst en bra investeringsbok varje kvartal.

Kunskap om investeringar är något som Besser alltid rekommenderar. Att läsa bra böcker ger mer kunskap (om man läser ”rätt” böcker…) och alla har tid att läsa en bok per kvartal oberoende av hur hektiskt liv man lever eller hur mycket annat man måste göra i vardagslivet. ”Läs & Lär hela livet” som Besser brukar säga…. 🙂

Två bra böcker…

Det blev två bra men korta böcker det senaste halvåret, en klassiker från 1955 och en ny bok från 2021. Vi börjar med den äldsta…

” The Great Crash 1929” by John Kenneth Galbraith.

Boken är ett nytryck från 2021 av en klassiker som givits ut i flera upplagor sen 1955. Den är på 171 sidor och finns (som häftad…) att köpa på t.ex bokus.com för endast 108 kronor.

Vad kan Besser säga generellt om författaren och boken.…?

J.K. Galbraith (1908 – 2006, han blev 98 år….) var professor i ekonomi vid Harvard och en av 1900 talets mest inflytelserika ekonomer. Han var också rådgivare till fyra amerikanska presidenter (Dem) från Franklin D Roosevelt och Harry S Truman till John F Kennedy och Lyndon B Johnson.

Galbraith skrev boken 1954 på ett privat uppdrag och som ekonomiprofessor lade han ner mycket tid på forskning och fakta under skrivprocessen. Resultatet blev en bok som är en blandning av akademisk avhandling och ren underhållning. Boken är dock ganska svår att ta sig igenom trots det korta formatet.

Det är avancerad engelska med många special- och fackuttryck och det blir många referenser till både personer och händelser inom amerikansk ekonomisk historia under första halvan av 1900-talet. Är man inte mycket duktig på engelska och har bra koll på USAs ekonomiska historia så blir det jobbigt. Besser är hyfsat OK på bägge delarna och klarar sig ändå bara halvbra, men godkänt… 🙂

Besser inser att den här boken inte är för alla bloggläsare så här kommer sammanfattningen. Den börjar med en enkel och fundamental fråga….

Vad orsakade börskraschen 1929… ?

Det korta svaret är belåning och hävstång, och kanske också ”Greed and Fear”. Ända fram till 1933 och 1934 så fanns inga federala regler och inga begränsningar för bankernas utlåning i USA. Det fanns över 100 olika banker bara i New York som alla konkurrerade med varandra på finansmarknaderna på Wall Street (New York börsen…) om just allt mer utlåning, både till privatpersoner och företag. Det kan nämnas att SEC (Securities and Exchange Commission) bildades 1934 och det var först då som federal bankgaranti infördes i USA.

(När det gäller USA under 1920- och 1930-talen så var nästan alla banker lokala företag vilket gjorde bankerna sårbara även för mindre marknadsstörningar. Under bara de första 6 månaderna 1929 så gick 326 banker i konkurs i USA och många privatkunder förlorade då alla sina insättningar. Ganska fantastiskt sett med dagens ögon…..)

Insättningar på banken var alltid en chansning och det gällde att banken kunde leverera både avkastning och kapital, vilket alltså inte alla banker klarade av.

Men utlåningen gick inte bara till privatpersoner och företag, det fanns inga federala begränsningar och även aktiefonder hade fri tillgång till utlåning från bankerna. Det blev hög belåning och hävstång även där.

Det glada 1920-talet….

Efter en större börsnedgång 1921 så började riskaptiten öka igen under 1922 och hög belåning var det som gällde hela vägen fram till börskraschen 1929.

Privatpersoner utan eget kapital och ofta med låg lön, lånade kapital i bankerna, som investerades i aktier och bolag. Många bolag saknade stabil verksamhet och lönsamhet (”tillväxtbolag”….) som därför också lånade mer kapital av bankerna för att kunna driva verksamheten och öka aktiekapitalet. Flera bolag gjorde också upprepade nyemissioner för att ta in mer kapital till drift och expansion. Självklart lånade bankerna ut kapital även till nyemissionerna.

Resultatet blev att allt fler amerikaner (alla, även lägre tjänstemän och arbetare…) köpte allt mer aktier, (i högt belånade bolag…) och nya inköp med lånat kapital ökade skulderna.

Det fantastiska var att också aktiefonderna kunde låna kapital i bankerna för att med hävstång köpa fler aktier. Därmed ökade även fondernas värde och allt fler (och kanske mer försiktiga…) investerare. köpte fondandelar i ”framgångsrika” aktiefonder. Självklart även de med lånade pengar från bankerna.

Mot slutet av 1920-talet så blev även enskilda aktiefonder egna spekulationsobjekt där större aktiefonder med lånat kapital köpte andelar i mindre aktiefonder som i sin tur var belånade för inköp av aktier i belånade bolag. Lite som dagens ”fond i fond” eller börshandlade aktiefonder fast med hög belåning i alla led.

Det blev en lång kedja av spekulation där alla delar var högt belånade, från privatpersoner till aktiefonder, men där många underliggande tillväxtbolag ofta hade liten verksamhet och ofta saknade lönsamhet.

Bankerna var de som gjorde bra vinster på utlåningen, och vinsterna ökade för varje år. Räntorna kunde också höjas allt mer, för det fanns alltid fler privatpersoner, företag eller fonder som ville låna mer kapital. Bankerna såg inte heller några större risker med lånen, de underliggande aktiekurserna ökade hela tiden och börsen gick bara uppåt år efter år. Inga problem syntes heller för bankerna.

Det blev en masspsykos där allt fler vanliga amerikaner ville spekulera och göra snabba och enkla vinster på börsen. FOMO (Fear Of Missing Out…) fanns redan då i USA, lite som svenska börsen de senaste åren fast i mycket större skala.

The Crash of 1929…

Det som triggade börskraschen var att några banker såg sina risker som för lite stora och började kräva tillbaka enstaka mindre lån. När några aktieägare inte kunde betala lånen så började bankerna att sälja av de aktier som fanns i pant för lånen.

Det började ganska försiktigt med några få och små banker, men när ryktet spred sig, och när det dessutom skrevs om bankernas aktieförsäljningar i tidningarna så blev allt fler aktieägare oroliga.

Då var det inte bara privatpersoner utan även bolagschefer och fondförvaltare som självklart ville rädda sina vinster genom att sälja av aktier och fondandelar. Det blev en negativ spiral under resten av 1929. Många av de som sålde tidigt med vinst, gick sen in på börsen igen till ännu lägre kurser, men säljtrycket var för stort och börsen fortsatte bara neråt. Även de som gjorde vinster i början fick förluster mot slutet. Något att fundera på….

Det som var speciellt med den stora börskraschen 1929 var att börsnedgången fortsatte under flera år. Även om några få solida och lönsamma bolag bara halverade aktiekursen de första månaderna så fortsatte aktiekurserna neråt ytterligare i nästan två år. Säljtrycket var för stort, alla ville sälja aktier i börsens nedförsbacke.

Alla börsbolag påverkades, även de lönsamma, mest solida och stabila bolagen förlorade från 1930 cirka 60 till 75 % av (det halverade….) aktievärdet fram till hösten 2031. Något att fundera på tycker Besser….

Värst blev det för aktiefonderna som var belånade i flera led. För att försöka behålla andelsvärdet så måste man sälja av de aktier som gick att sälja, ofta de bästa och mest stabila bolagen, och därmed så blev det en kursnedgång även för dem. Alla aktier och alla bolag påverkades av börsnedgången 1929….

Dagens svenska aktiefonder…

Vi kan jämföra med dagens populära indexfonder. Om det blir ”börsproblem” och allt fler fondandelsägare vill ta ut sina pengar från fonderna, så måste fondförvaltare sälja av alla aktier som ingår i index. Oftast är svenska indexfonder baserade på OMXS30, som innehåller aktier i 30 bolag på börsen som alla är ”stora, stabila och lönsamma”.

Även aktiva aktiefonder måste sälja av aktier om fondägarna vill ta ut sitt kapital, men aktiva fondförvaltare har då flera aktier att välja på. Men det spelar ingen roll, några aktier måste säljas av för att få in kapital och då blir det ofta aktier med större värde (typ stora, stabila och lönsamma bolag..) som säljs av för att få in kapital.

Aktiefonderna 1929 i USA..…

De flesta belånade aktiefonder gick i konkurs och fondandelarna blev värdelösa, men de stackare som köpt andelar med lånat kapital hade fortfarande kvar skulderna till banken. Att många amerikaner var i den situationen var också en av anledningarna till den stora depressionen i USA som varade under större delen av 1930-talet.

Det blev många dystra och svåra år även för övriga värden. Depression och svårigheter fortsatte under hela 1930-talet och andra världskriget tog slut först 1945. De drygt 15 svåra åren mellan 1929 och 1945 präglade både tankar och handlingar för en hel generation över hela världen….

När man väl tagit sig igenom boken så är den bra och underhållande, och skriven med mycket humor. Det blev flera skratt än man kunde vänt sig. Eller som en tidning skrev om boken…” Economic writings are seldom notable for their entertainment value, but this book is.

En till bra bok…

Den andra boken är ny från 2021 (även den ganska tunn, bara 154 sidor…) och heter….

” 120 år av misstag & felbeslut” av Lars-Erik Bränfeldt, Ronald Fagerfjäll och Hans-Olov Öberg.

Det här är en jubileumsbok från tidningen Affärsvärden som fyllde just 120 år förra året. För att markera jubileet ville tidningen göra något annorlunda. Det blev inte en hyllningsbok om tidningens framgångar men en översikt av misstag och felbeslut som gjorts i svenskt näringsliv och börshistoria från 1901 och framåt.

(Disclosure: Besser är hängiven läsare av Affärsvärden sen länge och tycker att den tidningen ofta har det bästa materialet och de bästa artiklarna…. Bara som info…)

Generellt så är den här boken raka motsatsen till den förra. Den är skriven av tre duktiga och erfarna ekonomijournalister på enkel och lättläst svenska. Inga förkunskaper krävs och inga komplexa resonemang ingår. Det är bara att läsa boken med nöje rakt igenom och lära sig av andras misstag och felbeslut. På köpet blir det en lättsam lektion i svensk ekonomisk historia.

Boken, som är inbunden, kan köpas på både bokus.com och adlibris.com för 347 kronor.

Innehållet…?

Resan börjar redan 1901 när tidningen Affärsvärden startas upp av en stiftelse med så prominenta grundare som Marcus Wallenberg Sr. År 1901 var även året då Stockholm fick sin första reglerade aktiebörs, det som senare skulle bli Stockholmsbörsen, OMXS och Nasdaq Stockholm.

Boken är kronologiskt uppbyggd där i stort set varje decennium får ett eget kapitel. Under 12 kapitel får vi följa inte bara de många och stora misstag och felbeslut som svenska affärsmän och svenskt näringsliv gjort under 120 år, men framför allt kan vi även i år 2022, lära oss något av historien sen börsen och aktiehandel började 1901.

Det som också blir tydligt är hur väl spridd svensk industri och handel var över hela landet. Även här i Sverige blev de lokala bankerna viktigare och allt fler. Till slut fanns de 80 lokala banker spridda i Sverige och Stockholm var långt ifrån dominerande. Omsättningsmässigt låg Stockholms Enskilda (SEB….) på 3:e plats och Stockholms Handelsbank (SHB…) på 9:e plats bland landets banker.

Och även i Sverige tog bankerna utländska obligationslån där både dåtidens ”SEB” och ”SHB” lät över hälften av det kapitalet gå till utlåning för aktieinköp och aktiespekulation. Ganska fantastiskt sett med dagens ögon… 🙂

Det finns ingen anledning att gå igenom boken och dess 12 kapitel i det här inlägget men som sammanfattning så skriver författarna i förordet att de lanserar en ny energiprincip för näringslivet… ”Mänsklig dumhet kan inte förintas – den övergår bara i annan dumhet”. Kloka ord tycker Besser…. 🙂

På bokens baksida avslutar man texten med följande mening… ” Den som inte lär av historien är dömd att upprepa den brukar det heta. Läs och lär! ” Besser kunde inte ha sagt det bättre själv… 🙂

Vad kan vi lära 2022….?

Det enkla svaret är kanske ”Den som är satt i skuld är inte fri” och det gäller inte bara egna lån utan också dolda skulder i de tillgångar som man investerat i t.ex högt belånade bolag och BRF föreningar.

Eller som Besser brukar säga ”Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”. Det gäller även för aktieinvesteringar där 2020 och 2021 var önsketänkande men där 2022 blir mer av verklighet. Och än har vi inte sett slutet av 2022. Något att fundera på tycker Besser….

Slutsats…

Det framgår väl ganska tydligt vad Besser tycker de två böckerna. En är svårläst men billig och en är lättläst men dyr. Man får själv välja vilken eller vilka man vill läsa.

Den första är bra, lärorik och underhållande men svår att ta sig igenom och kanske inget för de flesta av bloggens läsare. Den andra är också bra, lärorik och underhållande men mycket lättläst och mer tankeväckande när det gäller just den svenska börshistorien.

Slutsatsen blir att man regelbundet bör läsa ”investeringsböcker” om vill lära sig mer om alla de ”misstag & felbeslut” som man lätt kan göra på börsen.

Det gäller all typ av handel med aktier. Till exempel aktiespekulation vs aktieinvestering, det är en stor skillnad och det gäller att veta vad som är vad. Även det är något att fundera över tycker Besser….. 🙂

Besser

Det här är den tredje och avslutande inlägget om ”Aktieägandet i Sverige”. Avanza har inte varit med tidigare i aktieägarstatistiken men nu har Avanza så många privata aktieägare att det finns en anledning att analysera och granska även dem.

Avanzas aktieägare…

Dock finns det några saker att hålla i minnet när det gäller siffror och statistik från Avanza.

För det första så har Avanza många aktieägare som bara har utländska aktier och de kan inte jämföras med statistik från SCB och Euroclear som bara täcker ”1.033 noterade svenska aktier på svenska aktiebörser” eller ”1.668 noterade och onoterade svenska bolag anslutna till Euroclear”

Det andra som är tydligt är att Avanza inte representerar alla privata svenska aktiesparare. Från tidigare info (från Affärsvärden…) vet vi att Avanza har cirka 75 % av nätmäklarnas antal av aktiehandel (de övriga är Nordnet cirka 24 % och Skandia cirka 1 till 2 %) men vi vet inte hur stora varje affär är för respektive nätmäklare.

Besser har gjort några stickprov under årens gång och det är förvånande hur många verkligen små aktieaffärer som görs av nätmäklarnas kunder. För många ”aktiesparare” gäller det att göra många små och snabba klipp för att någon gång i framtiden blir ”rik på aktier”. De som tjänar mest på det här är naturligtvis nätmäklarna som får in courtage på varje affär oberoende om den är stor eller liten, eller om det blir vinst eller förlust.

Dessutom är nätmäklarna inte ensamma om privatpersoners aktiehandel. En stor andel av aktiehandeln (och  privat aktieägande…) utgörs av ”De fyra storbankerna” och även ”De övriga småbankerna”. Hur stor andel vet inte Besser men gissar att minst 25 % av all aktiehandel för privatpersoner (räknat på omsättningsvolym…) görs via banker och inte av nätmäklare.

Avanzas aktieägande kunder…

Så här skriver ”Nicklas från Avanza” i ett inlägg den 25 mars om Avanzas kunder…

Aktiesparande är en svensk folksport som lockar över 2 miljoner personer. Tack vare det tilltagande intresset för börsen de senaste åren har vi passerat milstolpen om en miljon aktieägande kunder.

Nicklas fortsätter vidare…

Intresset för börsen har ökat stadigt de senaste åren och har lockat över 2 miljoner privatpersoner som nu direktäger aktier för över 1 000 miljarder kronor. Vi märker naturligtvis av det kraftigt ökade intresset för börsen och har nu närmare 1,1 miljoner aktieägande kunder som tillsammans äger aktier för över 500 miljarder kronor.”

Värdet på Stockholmsbörsen uppgår idag till 12 409 miljarder kronor fördelat på 406 olika aktier. Utöver det finns även Nordic Growth Market och ett flertal handelsplattformar. Totalt sett har vi en bra bit över 1 000 aktier att välja på i Sverige, ett finansiellt smörgåsbord med andra ord.”

Vad ser vi här….?

Till att börja med så stämmer siffrorna ovan inte helt med vad vi såg från SCB och Euroclear.

SCB skrev att värdet av ” svenska börsnoterade aktier på svensk marknadsplats…uppgick till 13 482 miljarder kronor” den 31 december 2021, och att ” Inom hushållssektorn fanns det närmare 1,2 miljoner aktieägare per sista december 2021”

Enligt Euroclear så uppgick ”det totala marknadsvärdet av aktier på börsen vid utgången av 2021” till 12.3 biljoner och det fanns det drygt 2.2 miljoner ” svenska privata aktieägare” (se förra inlägget för mer info…)

Det Avanza antagligen menar är att OMXS (”Stockholmsbörsen”…) med LC, MC och SC bara har 406 olika aktier (men färre bolag…) och att värdet den 25 mars (??) då var 12.409 miljarder.

Även om vi har ”ett finansiellt smörgåsbord” av aktier att välja mellan som Nicklas skriver, så är det extremt stora skillnader i kvalitet på börsens bolag och aktier. Det finns bara några få formella krav för att ett bolag skall bli börsnoterat, och speciellt på smålistorna är många bolag mest bara skräp.

Eller som Besser bruka säga..”Det finns många aktier att välja på men alla aktieköp blir inte bra aktieinvesteringar”. (Dagens understatement och något att fundera på tycker Besser…. 🙂  )

Avanzas kunders aktieinnehav….??

Nicklas beskriver Avanzas kunder….

”Den genomsnittlige aktieägande kunden hos oss är en 39-årig man som bor i Stockholm.” och ”Portföljen består främst av svenska aktier men de senaste åren har amerikanska aktier tagit en allt större plats, följt av norska aktier.”

”Sparkapitalet uppgår till 504 644 kronor per kund i snitt och 55 864 kronor i median. Samtidigt uppgår det löpande månadssparandet till 2 510 kronor.”

Ovanstående låter ganska betryggande tycker Besser, men det finns några saker som inte skrivs rakt ut och som man bör ha koll på….

För det första så är medelvärde ett mycket trubbigt värde som vi såg tidigare. Med 504.6 tkr som medelvärde och ett medianvärde55.8 tkr så har vi mycket stora skillnader inom Avanzas aktieägare. Om vi gissar att medelvärde för den lägre hälften ligger på 50 tkr (av max 55.8 tkr…) så blir medelvärdet för den övre hälften cirka 960 tkr eller nästan en miljon i aktievärde.

Det är en fantastisk skillnad mellan att ha en aktieportfölj på 50 tkr eller en på 960 tkr. Något att fundera på…. 🙂

Antal aktier ….??

När det gäller antal aktier i aktieportföljerna skriver Nicklas….

”Det genomsnittliga antalet aktier i portföljen är 8,3 stycken och det är främst stora bolag som lockar. Närmare 4 av 10 innehav har ett marknadsvärde överstigande 100 miljarder kronor* och den genomsnittliga direktavkastningen uppgår till närmare 2 procent. Ifjol mottog våra aktieägande kunder tillsammans närmare 8 miljarder kronor i utdelning, alltså 22 miljoner kronor per dag i snitt.”

(*Gränserna för börsvärde på OMXS är: LC –  över 1 miljard Euro, MC – mellan 150 miljoner och 1 miljard Euro och SC – under 150 miljoner Euro. Listorna justeras två gånger per år.)

Även det här ser bra ut tycker Besser, men det finns också här några saker som man kanske bör fundera över….

Om direktavkastningen inte ens uppgår till 2 % så finns det antagligen många aktier i portföljerna som inte ger några utdelningar över huvud taget. Och om 4 av 10 innehav ligger bland de allra största bolagen på OMXS LC (Large Cap) så är 60 % av alla aktier i andra ”halvstora bolag” (mellan 100 och 10 miljarder kronor, mellanstora (MC) eller mindre bolag (SC). Besser gissar att minst 10 % av aktierna är små förhoppningsbolag (utanför OMXS…) utan lönsamhet eller aktieutdelningar.

Även med antal aktier i portföljerna är det den stora skillnader mellan ”Medelvärde vs Medianvärde”.  Medelvärdet är 8,3 aktier i aktieportföljerna, men Nicklas skriver vidare…

Nästan var femte kund har minst 12 aktier i portföljen och bland dessa kunder är det genomsnittliga antalet aktier i portföljen faktiskt hela 25,3 stycken. Om vi unnar oss att spana in de kunder som har minst 10 miljoner kronor i aktieinnehav så ökar siffran ännu mer. Då har sju av tio kunder minst 12 innehav och snittsiffran är smått otroliga 42,7 innehav i snitt.”

Nicklas visar också ett diagram över Avanzas kunders portföljstorlekar och där ser man att drygt 60 % har 6 aktier eller färre och drygt 80 % har 12 aktier eller färre i sina aktieportföljer.

Medianvärdet (50 %…) för alla Avanzas kunder ligger på drygt 4 aktier i aktieportföljen och det är bara hälften av  Medelvärdet på 8.3 aktier. Det blir inte speciellt stor riskspridning i många av Avanzas aktieportföljer, vilket Nicklas också konstaterar.

Värde och aktier…

Därmed ser vi att Avanza har över 500.000 kunder som har ett portföljvärde på 55 tkr eller mindre som är fördelade på 4 aktier eller färre. Inte så imponerande tycker Besser, men å andra sidan Har Avanza också många kunder som långsiktigt byggt upp sina aktieportföljer under många år. Stort grattis till dem!!!

(Besser är inte en av Avanzas aktieinvesterarna (trots att Besser också är kund hos Avanza…) för Besser har sina aktieportföljer hos SEB, som Besser tycker är både bättre och billigare. )

Vilka aktier finns i portföljerna….??

Nicklas går igenom aktieinnehaven för Avanzsa kunder på både längden och tvären men det är en detalj som sticker ut enligt Besser. Så här skriver Nicklas…

”… om vi istället tittar på vilka aktier våra kunder investerat högst mediankapital i och där antal ägare uppgår till minst 10 000 stycken så ser vi en helt annan bild. Då är varannan aktie utländsk.”

Om vi ändrar urvalet och säger att antal ägare måste uppgå till minst 1 000 istället för 10 000 så är samtliga aktier amerikanska”.

För Besser låter det här ganska riskfyllt. Hur kan man ha koll på amerikanska bolag utan att behöva lita på andrahandsuppgifter i media. Besser gissar också att många av de här bolagen är volatila ”tech-bolag” som självklart kan gå upp men även gå ner när marknaden och beteenden förändras över tiden. (Typ Netflix och Spotify den senaste tiden, kolla senaste aktiekurserna på avanza.se…)

Slutsats…

Besser utdelar två stora pluspoäng till både Avanza och Nicklas. Först till Avanza som låter oss ”vanliga aktieinvesterare” få del av kundernas aktiestatistik och sen till Nicklas som presenterar siffror och fakta i stället för tyckande och åsikter. Här har både SCB och Euroclear något att lära… (se två tidigare inlägg…)

Även statistik från Avanza visar att det är stora skillnader för privata aktieportföljer i Sverige. Det blir självklart tydligt när Nicklas skriver att ”Aktiesparande är en svensk folksport”. Börsuppgången de senaste åren har gjort att allt fler svenskar börjat ”spara med aktier” utan att ha varken kunskap eller erfarenhet av investeringar och aktier. Besser gissar att det äventyret kommer att sluta dystert för många av de senaste årens ”aktiesparare”.

 ”Kunskap och erfarenhet är viktigt även för aktieinvesteringar” som Besser brukar säga. Något att fundera över…. 🙂

Besser

Det här inlägget om Euroclear rapporten är det andra i serien om aktieägandet 2021 som Besser går igenom och analyserar. (se SCB rapporten i förra inlägget…) Även Euroclear ger varje år ut en rapport och den har under åren också blivit allt sämre och mer PK med tyckande och åsikter men mindre fakta och slutsatser. Det har mest har handlat om ”orättvisa” könsfördelningar eller åldersfördelar för äldre aktieägare. Men i år var rapporten något bättre och mer heltäckande.

Euroclear rapporten för aktieägandet 2021 släpptes i år så sent som den 4 april 2022 och först efter att man fått TT-intervjun publicerad i dagstidningarna. Men rapporten var färdig redan i mitten av mars. Det vi ser här är att media styr allt mer av både när och vad som rapporteras i Sverige.

Euroclear i media…. 

Normalt brukar media inte bry sig om aktieägare, men de senaste åren har Euroclear vinklat pressreleaser för rapporten mot kvinnligt aktieägande, så även i år, så det blev det några artiklar i tidningar och dagspress. Främst var det en artikel från TT som togs in rakt av i SvD och andra dagstidningar, men det blev också två längre artiklar i Affärsvärden. Tyvärr fokuserade även de på svenska aktieägares kön och ålder. En ganska dyster mediautveckling tycker Besser.

Den som skiljde sig här var ”Nicklas på Avanza” som hade två kloka och vettiga inlägg om Euroclears rapport i sin aktieblogg. Analys och genomgång av Avanzas egen rapport om aktieägandet 2021 kommer i nästa inlägg.

Allmänt om rapporten…..

Årets rapport var något bättre än de senaste årens rapporter. År 2022 var det femte året sen Euroclear började med ett nytt format på sin statistikrapportering och då blev det naturligt att se på trender och data från de senaste fem åren.

Det blev en relativt kort rapport med text och diagram på 15 sidor där Besser går igenom valda delar som kan vara bra att ha koll på.

“Aktieägandet i Sverige 2021” dock bara enligt Euroclear…

Aktieägandet i Sverige 2021” som rubrik säger naturligtvis inte allt, det finns också många bolag utanför Euroclear som inte kommer med i rapporten. Främst är det alla småbolag och familjebolag som inte handlas på börs eller marknadsplats och rapporten omfattar inte heller de utländska aktier som allt fler svenskar numera äger.

Sammanfattningen….

Rapportens första sida är en sammanfattning med rubriken ”Aktieägandet 2021 – På en sida”  där fem diagram visar utvecklingen de senaste fem åren. Ganska fyndigt tycker Besser, det vi lär oss här är…

Att antalet unika aktieägare har ökat till drygt 2.7 miljoner, varav drygt 500 tusen tillkom de senaste 2 åren, och det totala marknadsvärdet var över 12.3 biljoner (dvs 12 tusen miljarder…), vilket var en ökning på drygt 40 % bara för 2021.

Antalet bolag i aktieportföljerna ligger i snitt på 5 bolag. Dessutom har andelen aktieägare som bara äger aktier i ett bolag gått ner från 45 % till drygt 37 % för 2021

Om vi ser på aktieägare i enskilda bolag de senaste fem åren så har Investor fått drygt 300.000 nya aktieägare och nummer 2 är Industrivärden med drygt 140.000 nya aktieägare. Två stora och stabila investmentbolag som även Besser har i sina aktieportföljer.

På den andra sidan så har Ericsson och Telia tappat cirka 40.000 aktieägare var. Båda aktierna är trypiska ”en aktie i portföljen” bolag och det är antagligen många äldre aktieägare som köpte Ericsson vid ”IT-bubblan” runt år 2000 och Telia vid börsnoteringen (IPO..) i juni 2000, som nu drygt 20 år senare börjar dö av.

Allt som allt en positiv utveckling med både fler antal aktieägare och högre aktievärden på börsen de senaste fem, och speciellt de två, senaste åren

Frågan är dock vad som är ”orsak och verkan”. När både FOMO och TINA gäller sen flera år så vill allt fler svenskar vara med och göra (snabba och enkla…??) vinster på börsen. Det blir en positiv spiral för både fler aktieägare och högre aktiekurser.

Frågan är vad som händer om (när…) börsen går ner? Nästa års rapport kan bli intressant att läsa, tror Besser….

Antal vs. Värde…..

Besser gör ett urval av rapportens övriga innehåll med några kommentarer som vanligt…

Rapporten täcker samtliga svenska bolag som är noterade på svensk börs eller marknadsplats, samt onoterade aktier som är anslutna till Euroclear, total utgör underlaget 1.668 bolag.

Självklart finns det fler än 1.668 bolag i Sverige, men Eurocler hanterar bara de största bolagen, och Euroclear har heller ingen koll på några utländska aktier, dvs bolag som många svenskar också äger.

2,7 miljoner unika aktieägare var registrerade hos Euroclear Sweden vid utgången av 2021” och

”Svenska privata aktieägare utgjorde den överlägset största andelen med 84,7 procent av det totala antalet unika aktieägare. Utländska ägare stod för 13,5 procent, medan svenska juridiska personer stod för 1,8 procent.”

Det betyder att det fanns drygt 2.2 miljoner svenskar (”svenska privata aktieägare”…) som ägde svenska aktier i slutet av 2021. Men enligt SCB så fanns det bara ”knappt 1.2 miljoner” aktieägare ”inom hushållssektorn” i Sverige.

Skillnaden är att SCB bara ser till 1.033 st börsnoterade svenska bolag. Men det är ganska fantastiskt att 635 bolag (1.668 – 1.033) skulle öka antalet aktieägare med 1 miljon. Bara den skillnaden visar att man bör ta både SCB och Euroclears siffror med en nypa salt…

”Utländska aktieägare stod för nästan 40 procent av det totala marknadsvärdet på de aktier som fanns noterade i Sverige. Svenska aktieägare (privatpersoner och juridiska personer) uppgick till drygt 60 procent.” (De faktiska värdena var 39.6 % respektive 60.4 %)

Det är samma värden som vi såg från SCB och ingen större nyhet. Det vi kan gissa även här är att många svenska privatpersoner har ganska låga totalvärden i sina aktieportföljer.

Euroclear visar också fördelning av både antal aktier och portföljvärde baserat på kön och ålder men det är inget som Besser är speciellt intresserad av. Det får man läsa om i andra media….. 🙂

Utländskt ägande….

Däremot är Besser mer intresserad av utländska aktieägare. Euroclear skriver…

Vid slutet av 2021 var 27,5 procent av det totala antalet aktier (ej antal ägare) registrerade på utländska ägare,” och ” Utländska ägare ägde aktier som motsvarade 39,6 procent av det totala marknadsvärdet

Det betyder att utländska aktieägares aktier i snitt var drygt 12 % dyrare (högre aktiekurs…) än alla andra aktieägares aktier. Något att fundera över, men det kommer mer…

Av de 10 bolag med flest aktieägare 2021 var Ericsson det bolag med störst andel av aktieinnehavet registrerat på utländska ägare, med 61,7 procent.”

Eurocler listar de 10 bolagen med störst andel utländska aktieägare och det blir några intressanta siffror. Högst upp är Ericsson med drygt 61 % och nummer nio är H&M med drygt 17 %, men sen är det ett stort hopp till nummer tio som är Volvo Cars med 3.8 %.

Det vi vet är att Volvo Cars bl.a. har kinesiskt ägande i form av kinesiska bolag, medan de övriga nio bolagen huvudsakligen har utländska pensionsfonder som aktieägare.

Från SCB vet vi att fördelningen av utländskt aktieägande i Sverige under 2021 var: USA o Kanada: 42 %, EU: 25 % och Europa exkl. EU: (UK, Norge och Schweiz) 21 %, dvs totalt 88 % av allt utländskt ägande. Besser gissar att de nio översta bolagen har just den har typen av utländska ägare.

Ett aktietips…

Besser ger aldrig några aktietips på enskilda bolag men nu blir det ett (två…) undantag….

För det första, Besser skulle aldrig köpa aktier i bolag där ryska eller kinesiska aktieägare (med  kontakter och beroende av ryska eller kinesiska staten…) har ett avgörande inflytande. Det gäller både ur moralisk och praktisk synvinkel. Besser vill inte handla med bolag som är associerade med diktaturer (China & Russia) och när sanktionerna väl kommer så blir aktierna inlåsta eller värdelösa vilket vi har sett i år med ”ryska aktier” och den ryska invasionen av Ukraina. Vad händer om Kina invaderar Taiwan…??

Köp inte aktier i Volvo Cars och köp inte aktier i ryska eller kinesiskt ägda bolag.

För det andra, Utländska pensionsstiftelser gör noggranna aktieanalyser och är ofta försiktiga och defensiva när det gäller urval av aktier till framtida pensioner. Då gäller bara ”stora, stabila och lönsamma bolag”, dvs samma typ av aktier som även Besser vill ha i sina portföljer.

Besser rekommenderar en aktieportfölj som är långsiktig, stabil och defensiv, och som (bl.a…..) innehåller de nio bolag som har högst utländskt ägande… (Ericsson, Kinnevik, Swedbank, Volvo, Telia, Investor, SEB, Industrivärden och H&M)

Besser kan avslöja att åtta av bolagen redan finns i Bessers aktieportföljer, några i hystat stora volymer. Självklart köper man bara aktier när det är vettiga aktiekurser. Det nionde bolaget (Kinnevik…) kommer att köpas först från Q3, 2022 när kursen kommit ner en bit.

Aktieägandet ur ett femårsperspektiv…

Den senare delen av rapporten gör en genomgång av de senaste fem åren. Här kommer några fler utdrag…

Under de senaste fem åren tillkom totalt sett 589 488 nya unika aktieägare. Av dessa tillkom hela 508 909 under 2020 och 2021” och  ”Sett till en femårsperiod har antalet nya aktieägare ökat med 28 procent

Åter så är det FOMO och TINA som gjort att allt fler svenskar (dvs över 500.000 svenskar…) under de senaste två åren börjat att handla (spekulera mer än investera…) på börsen. De aktieägare som snabbt kom in på börsen kommer också att lämna börsen om (när….) aktiekurserna börjar gå neråt. Besser gissar att vi kommer att se färre svenska aktieägare i slutet av 2022. Vi får väl se hur börsen går 2022, det blir som vanligt en redovisning i början av 2023.

För fem år sedan, vid utgången av 2016, uppgick det totala marknadsvärdet av aktier på börsen till 5,9 biljoner kronor. Vid utgången av 2021 var motsvarande marknadsvärde 12,3 biljoner, en ökning med 108 procent sett över fem år.

Japp, börsen har gått bra de senaste fem åren för de flesta privata aktieägare som var med redan då. Men som vi såg ovan så är det över 589 tusen av dagens aktieägare som inte var med redan 2017 och 508 tusen aktieägare var inte ens var med från 2020.

Självklart kommer det här att påverka även hur börsen utvecklas i närtid framöver, dvs 2022 och 2023. Något att fundera på tycker Besser…

Hur ser aktieportföljerna ut….?

” Vid slutet av 2021 ägde svenska aktieägare aktier i 5 bolag i genomsnitt, jämfört med 4,5 bolag året innan. Detta går att jämföra med för tio år sedan, då svenska aktieägare ägde aktier i genomsnitt 3 bolag.” och ” …andelen som endast äger aktier i ett bolag (fortsätter…) att minska. Vid utgången av 2020 var denna andel 41,8 procent, att jämföra med 39 procent år 2021.”

” ….andelen som äger aktier i endast ett bolag har minskat varje år sedan 2014. Åren dessförinnan låg motsvarande siffra relativt stadigt på cirka 49 procent.”

Besser gissar igen att det mest är äldre aktieägare med bara en aktie, typ Ericsson och Telia, som faller ifrån på naturlig väg och att de flesta ”vanliga aktieinvesterare” har en diversifierad aktieportfölj med flera bra aktier. (och antagligen även några ”mindre bra aktier”… (??) .. i portföljen. Besser har varnat för det här tidigare, vad det innebär kommer att visa sig i framtiden…. )

Euroclear går också igenom de bolag som har flest antal aktieägare i slutet av 2021. Listan börjar med Investor med drygt 480.000 aktieägare och slutar med Volvo Cars på plats tio med drygt 190.000 aktieägare.

Det fantastiska är att de tio bolagen på listan är samma tio bolag som hade störst andel utländska aktieägare men i en något annan ordning. Även utländska aktieägare (som bara representerar 13.5 % av alla aktieägare…) väljer samma bolag som har flest antal flest svenska privata aktieägare (84.7 %). Ganska fantastiskt tycker Besser….

Portföljvärde….?

Så här skriver Euroclear…” I genomsnitt var marknadsvärdet på svenska privatpersoners aktieinnehav knappt 543 000 kronor vid utgången av 2021.”

Det låter bra men kollar man SCB statistikdatabas för ” Hushållens ägande av aktier i noterade bolag på svensk marknadsplats fördelat efter inkomst.”  vid utgången av 2021 och ” Genomsnittlig portföljstorlek, kronor efter Förvärvsinkomst plus kapitalinkomst” så är medelvärdet (totalt för alla inkomstklasser…) drygt 1.196.000 kronor. En ganska stor skillnad mot Euroclear…

(SCB statistiken visar också hur ojämnt portföljvärdet är fördelat. För inkomstklass med inkomster på 1 miljon eller mer så är den genomsnittliga aktieportföljen värd drygt 9.284.000 kronor.)

Den enda förklaring som Besser kan tänka sig är att Euroclear räknar med drygt 2.290.000 ”svenska privata aktieägare” fördelade på 1.668 anslutna aktiebolag till Euroclear medan SCB skriver… ” Inom hushållssektorn fanns det närmare 1,2 miljoner aktieägare per sista december 2021” och att aktieägandet är fördelade på 1.033 bolag ”på svensk marknadsplats

Det blir lite som att jämföra äpplen och päron, men siffrorna från SCB stämmer bättre om man inser att Euroclear också inkluderar 635 ”onoterade bolag* ” som därmed enligt Euroclear, har ett lågt eller helt saknar marknadsvärde. Då blir resultatet självklart helt missvisande.

(*Formellt skriver Euroclear… ”Marknadsvärdet refererar till samtliga svenska aktiebolag vars aktier är noterade för handel på börs eller handelsplattform i Sverige där en slutkurs rapporterats per den 31 december 2021.”)

Vi kan också se vad SCB säger om aktievärde och medianportfölj Hushållssektorns aktieförmögenhet uppgick vid utgången av året till 1 622 miljarder kronor,” och ” Hushållens medianportfölj uppgick till 67 000 kronor vid utgången av perioden

Om vi summerar så blir det svårt att få ett grepp om ”svenska privatpersoners” värden på aktieportföljerna. Det är dock klart att det är stora skillnader i portföljvärden för privatpersoner, som inkluderar många äldre aktieinvesterare med hyfsat stora aktieportföljer, men också drygt 500.000 nya aktieägare som började aktiespara så sent som januari 2020 eller senare och som antagligen har ganska begränsade aktieinnehav.

Det är därför som medelvärden ofta ger en felaktig bild när utfallet är ojämnt fördelat och då ger medianvärdet ett mer rättvisande värde.

Slutsats…

Det som vi lär oss av Euroclear rapporten är att börsen gått upp de senaste åren (vilket vi redan visste..)  och att många nya aktieägare tillkommit de senaste två åren (vilket SCB inte håller med om…)

När det gäller privata aktieägares portföljvärde blir det lite svårare. Där är det (för…) stora skillnader mellan SCB och Euroclear, det blir som att jämföra äpplen och päron. Som man också säger…

“There are three kinds of lies: lies, damned lies, and statistics” eller som Besser brukar säga…. ”Ta all statistik med en eller två nypor salt”…..

Nästa inlägg är årets aktieägarstatistik från Avanza, som ger en kompletterande bild av svenska aktieägare och deras aktieportföljer. Något att se fram emot…??? 🙂

Besser

Besser brukar hålla koll på aktieägandet i Sverige och gör en större genomgång och analys var annat år. Det har blivit flera inlägg sen 2015 och senast för 2019. Det brukar bli genomgång av statistik från både SCB och Euroclear, men i år blir det också aktieägarstatistik från Avanza. Det blir tre separata blogginlägg som ger en bra bild av ”den svenska aktiemarknaden” eller kanske mer hur börsen (OMXS…) påverkas av de aktieägare som agerar där.

Nu är det dags för genomgång av SCBs rapport om aktieägandet i Sverige för 2021, den publicerades 3 mars 2022.

Allmänt…

Om vi ser tillbaka under de senaste åren så har statlig och offentlig verksamhet (typ SCB…) blivit allt mer ”mediaorienterad”. Numera finns inte så mycket siffror och fakta i offentliga rapporter, utan det är mer synpunkter, tyckande och åsikter.

Det gäller även SCBs rapporter, så vi får se vad SCBs ”informationsavdelning” anser om just ”Aktieägandet i Sverige”. Den här rapporten innehåller bara 2 sidor text och 3 diagram med ett minimum av info och fakta. Kanske finns det fortfarande något man kan lära sig här…. 🙂

Aktieförmögen ökade…

Huvudrubrik på rapporten var ”Aktieförmögenheten ökade” med sammanfattningen….

Vid utgången av december 2021 uppgick aktieförmögenheten av svenska börsnoterade aktier på svensk marknadsplats till 13 482 miljarder kronor. Det är en ökning med 1 832 miljarder kronor jämfört med slutet av juni. Antalet aktieägare inom hushållssektorn minskade med 40 000 under helåret 2021.”

Både väntat (att börsen gick upp under 2021…) och oväntat (att det blev färre aktieägare…) men ingen speciellt ny statistik. Den stora börsuppgången var andra halvåret där marknadsvärdet ökade med 16 % jämfört med första halvåret 2021. År 2021 var också ett år med många nya bolag (IPO…). SCB skriver vidare…

Under helåret 2021 ökade antalet börsnoterade bolag med 142 stycken och vid årets slut fanns det totalt 1 033 bolag på svensk marknadsplats.”

När börsen går upp så ökar intresset för många småbolag att notera sig på börsen. De flesta bolagen är rena förhoppningsbolag och många bolag är planerade bedrägerier redan från början.

Japp… ”Det finns många aktier att välja mellan på börsen, men alla bolag blir inte bra aktieinvesteringar” som Besser brukar säga… J. (dagens understatement….)

Värde vs Antal….!!

Det som är viktigt att förstå med SCB statistik är att den bara ser till aktieportföljernas värde. Det finns ingen information om antalet aktier i aktieportföljerna, varken riskbegränsning med antal bolag eller portföljstorlek med antal aktier per bolag.

Det som också är viktigt är att SCB bara har statistik på börsnoterade bolag. Där inräknas inte andra publika bolag som handlas på svenska marknadsplatser (typ Pepins Market…) eller svenska privata bolag, dvs bolag som inte är publika. Inte heller familjebolag, typ IKEA eller Bonnier är med i SCBs statistik.

Det tredje som bör påpekas är att svenskt ägande av utländska aktier inte är inräknat i SCBs statistik. Numera är det många aktiesparare som bara har utländska aktier eller har en större andel utländska aktier i sina portföljer, och de räknas inte heller med. (Det gäller dock inte för Besser som bara har svenska bolag och alla aktier på OMXS LC…).

Mer info om ägandet av utländska aktier får vi från Avanzas statistik i ett senare inlägg. Totalt sett blir resultatet att SCBs aktiestatistik är ganska trubbig…. Något att tänka på.

Antalet aktieägare minskade….

Nästa underrubrik handlar om antalet aktieägare. Så här skriver SCB…

Inom hushållssektorn fanns det närmare 1,2 miljoner aktieägare per sista december 2021, vilket var en minskning med nära 40 000 ägare jämfört med för ett år sedan. Andelen aktieägare av befolkningen uppgick till 10,9 procent, vilket var en minskning med 0,2 procentenheter sedan december 2020.

Det är fortfarande bara drygt 10 % av svenskarna som har egna aktier, men självklart är de flesta svenskar indirekta aktieägare genom sparande i aktiefonder, tjänstepensioner med aktieinnehav, AP-fonderna inom allmän pension och de flesta av fonderna inom premiepensionen.

Börsens utveckling påverkar därmed inte bara enskilda aktieägare utan även (nästan…) allt privat sparande och alla framtida pensioner. I dagens samhälle kommer alla svenskar att påverkas när börsen går ner, även de utan egna aktier. Något att fundera på tycker Besser…

Sen fortsätter SCB med mycket snack om ”manligt och kvinnligt aktieägande” som man fokuserat på de senaste åren. Mycket PK men inte så intressant tycker Besser. Även åldersfördelningen på (privata…) aktieägare redovisas, men inte heller det är speciellt intressant. Ni får se varför längre ner…

Färre aktieägare men med ett högre aktieinnehav…

SCB fortsätter att vara allt mer PK och påpekar att  ”de rika” och höginkomsttagare har större aktieportföljer än andra svenskar. Kanske ingen överraskning…. 🙂 . Så här skriver SCB…

De individer som tjänade 1 miljon eller mer ägde 58 procent av det totala portföljvärdet inom hushållssektorn.” Frågan är vad som är orsak och verkan. Besser gissar att det är portföljvärdet som ger höga inkomster och inte tvärt om. Men sen blir det lite mer intressant….

Hushållssektorns aktieförmögenhet uppgick vid utgången av året till 1 622 miljarder kronor, vilket var en ökning med 177 miljarder under andra delen av 2021. Hushållens medianportfölj uppgick till 67 000 kronor vid utgången av perioden”.

Det här säger inte allt men det finns också ett diagram där SCB redovisar ”Genomsnittlig portföljstorlek, dec 2021, tkr”. Vad den genomsnittliga portföljstorleken är skriver SCB inte ut, men om man kollar i diagrammet så ser den ut att vara 230 tkr. Vad kan vi lära oss här…?

Orsak vs Verkan….??

För det första är ”Hushållens aktieförmögenhet” bara 12.0 % av den totala aktieförmögenheten i december 2021. Besser gissar att cirka en tredjedel, kanske runt 4 % är ”vanliga aktiesparare” och 8 % är rika privatpersoner typ Marcus Wallenberg, Fredrik Lundberg och Stefan Persson med flera, som bara sparar på ”egna aktier” och aldrig säljer några aktier. ”Hushållens påverkan på börsutvecklingen är något begränsad” som Besser brukar uttrycka det…

Det vi också ser är den stora snedfördelningen av värdet på aktieportföljer. Om median är 67 tkr och medel är 230 tkr så blir det stora skillnader i portföljvärde. Om vi gissar att den undre halvan av aktieägarna har ett medel på 60 tkr (av max på 67 tkr…) så har den översta halvan ett medel på 400 tkr.

En ganska stor skillnad i aktievärde tycker Besser, där hälften av alla privata aktiesparare ( dvs fler än 550.000 svenskar…) äger akter för mindre än 67.000 kronor trots att vi 31 december 2021 ligger på en börstopp med ATH för OMXS.

När börsen går ner (??) under 2022 så kommer också medianvärdet att gå ner ordentligt och antalet privata aktieägare (enligt SCB…!!) kommer antagligen också att minska. Vi får väl se vad som händer 2022.  Något att fundera på igen tycker Besser….

Utländskt ägade…

Den sista delen av rapporten behandla bara kort vilka de övrga 88 % av aktieägarna är. Så här skriver SCB under rubriken… ”Nordamerika hade det största utländska ägandet”

Vid utgången av 2021 utgjorde utländska aktieägare i Nordamerika 42 procent av det totala utländska ägandet på svenska marknadsplatser. EU-länder utgjorde en fjärdedel av det utländska ägandet och Europa exkl. EU-länder utgjorde strax över en femtedel.”

Det var hela texten, inga värden och ingen klarhet för vilka övriga som äger 88 % av börsens värde. Det totala  ”utländska ägandet” är inte heller redovisat, bara att Nordamerika (USA o Kanada) har 42 % av totalen.

Att EU länder (exkl UK..) har 25 % och att Europa exkl EU (dvs UK, Norge och Schweiz…) har 21 % av ”det utändska ägandet” säger inget om totalfördelningen. Ganska fantastiskt, att en Statistisk Central Byrå inte ger klara siffror och fakta i sin egen årsrapport är bara så dåligt tycker Besser.

Men den här rapporten är mest tänkt för media och journalister som varken har kunskap, kompetens eller intresse för fakta och siffror. SCB gör en helt igenom PK rapport speciellt utformad för media men det blir ändå inget genomslag i dagstidningar, affärspress eller TV.  

Det finns säkert många på SCB som är duktiga på statistik, men det verkar vara ”informatörer” utan kompetens som väljer statistik och sammanställer rapporterna. Tyvärr en allt vanligare situation inom den offentliga sektorn.

Det vi också kan lära oss här, är att fakta och bred kunskap om aktieägandet inte är speciellt intressant för andra än några få intresserade individer, varav Besser är en. Men också att det blir allt svårare att få relevanta data och info från SCB, och det blir också allt färre som kan lära sig något från SCBs rapporter. En dyster utveckling men som tur är finns flera och bättre rapporter från Euroclear och Avanza.

Mer SCB info….

Men SCB gör inte bara rapporter, det finns också massor av statistik i tabeller att leta bland.  Besser hittar en tabell om just ”Ägarandelar av aktier i bolag noterade på svensk marknadsplats” och här finns lite mer info.

För 2021 så gäller följande… ”Vanliga bolag” äger 16.1 %, Investmentbolag äger 6.0 %, Investeringsfonder äger 12.0 %, Försäkringsbolag äger 7.0 %, Offentlig Förvaltning äger 2.9 %, Hushåll äger 12.0 % och Utlandet 39.0 %.

Det vi ser är att staten och offentlig sektor inte äger speciellt mycket noterade aktier (2.9 %) och att utländska pensionsstiftelser äger en stor del (39.0 %) av svenskt näringsliv.

Bara som jämförelse så kan vi också se på hur aktieägandet såg ut för 37 år sen (1984). Då ägde Vanliga bolag 19 %, Investmentbolag 16 %, Investeringsfonder 4 %, Försäkringsbolag 9 % och Offentlig förvaltning 5 %, men Hushållen ägde 29 % och Utlandet bara 7 %.

För inte så länge sen var det mest svenskar, privata och företag, som ägde svenska aktier, men svenskt näringsliv håller hög internationell klass och har dragit till sig pensionskapital från främst USA, UK och EU.

Självklart är det bra för Sverige och alla svenskar att vi har många stora, stabila och lönsamma bolag, men de svenska bolagen är inte längre helt ”svenska” med allt vad det innebär.

Utländska ägare äger idag drygt fyra gånger mer svenska aktier jämfört med för 37 år sen, medan Svenska hushåll mer än halverat sin andel av svenska noterade aktier. Varför blev det så? Är det här bra för ”den svenska samhällsutvecklingen”?? Något att fundera på tycker Besser…

Det som blir lite speciellt med börsen är att Investeringsfonder, Försäkringsbolag och Utländska pensionsstiftelser äger 58 % av hela börsvärdet. Det betyder att kortsiktiga fondförvaltare utan eget ägande, och som mest är intresserade av höga löner och bonus, är de som driver börsens utveckling både på kort och lång sikt.

Då blir det också bra tillfällen för några få långsiktiga privata aktieägare med eget investeringskapital (typ Besser…) att ”köpa bra bolag till bra priser”. Resultatet redovisas i halvårsrapporten i början av juli, men prognosen ser bra ut så här långt…. 🙂

Slutsats…

Det blev inte så mycket nytt med senaste aktieägarrapporten från SCB, men det hade Besser inte heller räknat med. Dock var kvalitén på årets rapport ännu sämre än de senaste åren, en dyster utveckling för allt mer information från offentliga sektorn.

Att aktievärdet gick upp när börsen under 2021 var inne på det 13 året av uppgång (sen 2008…) är inte förvånande, men att antalet aktieägare minskade med 40.000 var lite udda. Det stämmer inte med vad vi ser t.ex. på Avanza. (Mer info om ”Aktieägandet 2021 enligt Avanza” kommer senare….)

Det kan noteras att OMXS ATH (med OMXSPI på 1.045 EOD) inträffade den 4 januari 2022 och sen dess har börsen gått ner ordentligt. Vi vet inte hur utvecklingen blir framöver men det finns många geopolitiska problem som kan påverka den svenska börsen. Vi får väl se hur det går…

Det som också är lite dystert är att både antalet aktieägare och hushållens andel av totala aktievärdet går ner under åren. Besser gissar att det blir ännu färre svenskar som äger egna aktier när deflationen kommer, räntor och levnadsomkostnaderna går upp och börsen går ner. En dyster utveckling för de närmaste åren där vi får hoppas att Besser gissar helt fel….

Besser önskar alla bloggläsare en upplyftande och givande påsk, läs några bra böcker…., så återkommer bloggen med mer info från Euroclear om 2 veckor. Den rapporten var mycket bättre än vad Besser förväntade sig, det blir ett fullmatat inlägg…. 🙂

Besser

Det här inlägget är fortsättningen på det förra om ”Avanzas pensionssparare” (den 18 april..).

Kanske kommer ni ihåg att ”Moa på Avanza” i det inlägget lovade att alla pensionärer som har ett pensionskonto med sparande av 3.700 kr per månad (dvs genomsnitt för Avanzas pensionssparare …) enkelt skulle få ut ett pensionskapital på drygt 4.3 miljoner efter ”30 år med 7 %”. 

Nu får vi se om det stämmer i praktiken. Avanza avslöjar också hur det ser ut i verkligheten för deras ”pensionärer” (dvs seniorer….) som alla är 60 år eller äldre och som alla haft möjligheten att spara i minst 30 år. Har man fyllt 30 år så är man förhoppningsvis etablerad i samhället och kan börja spara regelbundet, och då borde det finnas ett hyfsat bra kapital på pensionskontot när man blir 60 år (eller äldre…).

Bakgrunden är ett nytt inlägg på avanza.se av ”Niklas på Avanza” om just hur Avanzas ”äldre kunder” sparar och investerar på Avanza. Kan vi lära oss något? Kanske det, Besser gör en genomgång med egna kommentarer. Vi får väl se vad resultatet blir…. 🙂

Vad är sparande….

Första frågan bli vad Niklas räknar med för olika typer av ”sparande” och ”investeringar”.  Niklas är oklar på den punkten. Det är antagligen inte samma ”pensionskonto” som Moa skriver om ovan (med tjänstepensioner, IPS och pensionsförsäkringar…), för Niklas skriver bara om ”det genomsnittliga månadssparandet” och det gäller antagligen bara för Avanzas vanliga ”aktie och fond konton” (handel med aktier och fonder…). Jämförelsen kan vara äpplen och päron, bara som en detaljanmärkning… 🙂

Äldre kunder….??

Niklas börjar sitt inlägg med…. ” Är det något eller några år sedan du firade din 60-årsdag?” och fortsätter….”Det sägs ju ofta att man bör minska risken i sitt sparande i takt med att man blir äldre och branschen har en kollektiv käpphäst om att långsiktigt sparande avser minst 5 år”. 

Men frågan blir då… Hur gör man sen när man är framme vid pensionen? Niklas inlägg handlar om hur man hanterar sitt sparande när man redan är pensionär. Första frågan från Niklas blir då….

Hur hög risk vågar man ta i sitt sparande?

Niklas argumenterar att man skall göra en stresstest av sin ekonomi… ” Det beror på! Har du tänkt till och skapat en buffert för att klara kommande fem eller tio år åren så kan du med gott samvete investera på börsen och ta marknadsrisk.”.

Men det finns förstås några förutsättningar… ” Klarar du av att bibehålla önskvärd levnadsstandard via pension, buffert och sparande på börsen även om börsen skulle tappa 50%? ” Är svaret ja så säger Niklas… ” om du klarar det stresstestet så kan du nog vara relativt lugn.

Hur gör Besser…?

Besser är helt klart också i den här situationen som stresstesten tar upp. Besser klarar sig bra och är alldeles lugn inför framtiden med sina aktieinvesteringar….. 🙂  För Besser gäller….

Aktieinvesteringarna är en ren hobby, och påverkar inte min övriga privatekonomi.

Intäkterna är varje månad högre än kostnaderna, det kapital som blir över investeras delvis i mina aktieportföljer.

Utdelningarna används inte i min privatekonomi, alla utdelningar återinvesteras i aktieportföljerna.

En begränsad privatekonomisk exponering mot skulder och lån, ger ett oberoende av av framtida ökande kostnader i form av höjda räntor och amorteringar.

Även i det här fallet visar en stresstest av ekonomin att aktieinvesteringarna blir mer riskbegränsade av att ha en ”välskött privatekonomi”, något som Besser alltid rekommenderar.

Hur gör då Avanzas  ”äldre kunder”….

Niklas börjar med att förklara vilka som är ”äldre”, och svaret är ”kunder i åldersspannet 60 – 75 år”. Det visar sig också att Avanzas ”äldre kunder” (dvs ”yngre pensionärer”…) har det ganska bra.

Det genomsnittliga månadssparandet ligger på nästan 2.500 kr och totalt sparande är i genomsnitt drygt 885.000 kr med ett medianvärde på nästan 125.000 kr. Nu börjar vi närma oss verkligheten…. 🙂

Sparandet är fördelat på 59 % aktier, 27 % fonder och 14 % kapital. Helt OK trycker Besser och gissar att lite av kapitalet på 14 % också används som ospecat buffertsparande. En riskaversion som ”äldre kunder” ofta föredrar. …

När det gäller fonder så gissar Besser att cirka 16 % av sparandet är rena aktiefonder. Då har även äldre kunder en hög exponering på börsen med 75 %, som bara är lite mindre än de 85 %  som Avanzas ”vanliga pensionssparare” har. (se förra inlägget..)

(En kommentar från Besser: Alla pensionärer har det inte så här bra. De som har det sämst ställt är i stort sett alla ”äldre pensionärer” (dvs svenskar som är 85 år eller äldre….). Den generationen har låg allmän pension och saknar ofta helt eller har mycket låg tjänstepension. Men de äldre pensionärerna räknas inte in i Avanzas ”äldre kunder”. Det är pensionärerna i den äldre generationen, dvs alla 85+are som behöver all hjälp de kan få. Gör något för någon av dem! Något att tänka på för alla er andra..!!)

Medel vs Median….

Det som man ofta underskattar är hur ojämnt fördelningen slår rent praktiskt. Avanzas ”äldre kunder” är inte en homogen grupp av seniorer!! Om hälften av alla seniorer har mindre än 125.000 kr i sparande och medelvärdet på sparandet ändå ligger strax över 885.000 kronor så säger det en hel del om ojämnheten i sparandet.

Besser gissar att de första 50 % av seniorerna har 100 tkr i medelvärde (av ett maxvärde på 125 tkr…) och då har de övre 50 % ett medelvärde på drygt 1.5 miljoner för sitt sparande. En ganska stor skillnad tycker Besser… Det blir mer nedan…..

Vilka aktier föredrar seniorer….?

Niklas listar också de 15 aktier med högst medianvärde (men med minst 500 aktieägare…) som äldre kunder föredrar. Det blir en ganska udda lista med ”medianaktier”, där det finns många ”utländska  tillväxtaktier”, ”förhoppningsaktier” och ”trendaktier”. Det finns bara 4 svenska aktier på den listan och den första är Atlas Copco på plats nr 6. De 3 andra är Autoliv (nr 10), Corem (nr 12), och EQT (nr 13). Ganska fantastiskt tycker Besser, av de 15 aktierna finns bara 4 på OMXS. Det blir tydligt att många pensionärer satsar på förhoppningar om stora och snabba vinster.

Även Niklas är förvånad… ” Den här listan får i alla fall mig att haja till och lyfta ögonbrynen”. Så då kollar vi istället på aktier och antal aktieägare i gruppen, dvs en lista med de 15 aktier som har flest ägare bland seniorerna….?

” Då överensstämmer den lite mer med vad man på förväg kan tro” skriver Niklas. Listan toppas som väntat av Investor AB och sen följer 14 helt vanliga svenska storbolag som alla är stora, stabila, lönsamma och som alla ligger på OMXS Large Cap. Den listan är däremot helt OK och ger en bra riskbegränsning tycker även Besser…

Antal vs Värde…..

Det vi ser här ovan är att det tydligen finns många seniorer som köper ”udda förhoppningsaktier” men att hälften av alla seniorer ändå bara har ett sparande under 125 tkr. Besser gissar att cirka 75 % av alla seniorer i huvudsak är ”chanstagare” och att deras (dvs 75 % av alla seniorer…) totala sparande representerar ett aktievärde (maxvärde…) på under 500 tkr.

Men även chanstagare investerar i svenska storbolag som vi ser ovan. Även om antalet aktier och värdet på de svenska aktierna inte är så stort så finns det för seniorerna mellan 5.8 till 6.5 aktier i snitt per aktieportfölj enligt Avanza, och många av dem är svenska storbolag.

Vad kan vi lära oss här…?

För Besser blir det ganska självklart när man läser Niklas inlägg

För det första så är yngre seniorer (60 till 75 år….) inte speciellt olika andra aktiesparare. Det är många som chansar för att få stor och snabb värdeökningar genom att haka på förhoppningsaktier som är populära i media, både i affärsmedia, mainstream media och sociala media. Besser gissar att många aktieinköp är helt oplanerade och mer baserade på ”känslor, infall och tyckande”.

Det andra vi ser är att de flesta seniorer trots allt vill ha några stora och stabila svenska bolag i portföljen. Besser gissar att det är de här aktierna som är grunden i portföljerna och att de har hängt med längst och aktier som man investerade i för många år sen.

Det tredje som framgår är att de flesta seniorer inte är speciellt framgångsrika med sina aktieinvesteringar. Om vi tror att Avanzas seniorer är representativa för svenska pensionssparare och att snittålder på seniorerna är 65 år så blir det ganska dystra siffror.

Facit från verkligheten…??

Om vi antar att man började aktiespara när man var runt 30 år så blir det drygt 30 år av aktiesparande där hälften av seniorerna har en aktieportfölj som är mindre än 125 tkr. Det betyder att aktieportföljen ökat med mindre än 4.200 kr per år i snitt (dvs mindre än 350 kr per månad…)  inklusive sparande, värdeökning och utdelningar i 30 år…!!!

Även om vi räknar på ett portföljvärde av 500 tkr vid 65 års ålder (75 % av Avanzas seniorer…??) så blir det mindre än 17.000 kr per år (dvs mindre än 1.500 kr per månad…) i värdetillväxt under 30 år av bra aktiemarknad. Även den siffran inkludera då också regelbundet sparande och utdelningar under 30 år. Inte speciellt imponerande tycker Besser….

Men kanske är det så att Avanzas seniorer inte har aktiesparat i hela 30 år som Besser gissade. För om man verkligen hade aktiesparat i 30 år så skulle man börjat redan innan 1992 med att investera i aktier och sen regelbundet fortsatt med mer sparande hela tiden, (varje år och varje månad…) fram till 2022.

Då har man också varit med om ”IT-bubblan” 2001 och ”Finanskrisen” 2008, och Besser gissar att det var många som inte fortsatte att investera under de åren. Kanske var det många som även sålde av sina aktier när börsen kraschade under 2002 och 2009?

Det som dock blir helt klart är att det ”Moa från Avanza” påstod i förra inlägget inte stämmer med verkligheten. Om att man bara månadssparar 3.700 kr i ”30 år till 7 %” så har man enkelt 4,3 miljoner på pensionskontot enligt Moa. Men det gäller inte för majoriteten av Avanzas äldre kunder som vi ser ovan.

Ett annat av Bessers favoritcitat passar här…. ”Time in the market beats timing the market”  Kenneth Fischer (Fischer Investments)

(Disclosure: Besser har inte heller ”aktiesparat regelbundet i 30 år”, men har under åren trots allt gjort många andra mycket bra investeringar (dvs icke finansiella investeringar… J ). Besser har under åren också gjort hyfsat många bra (och några få dåliga…) aktieinvesteringar. De framgångsrika investeringarna är nu grunden till Bessers ”tre nya aktieportföljer” (från 2015…) och det ”aktiva investeringskapital” som Besser använder till aktieportföljerna.

(Hur går det för de nya aktieportföljerna? Det går ganska bra. Det blir en avstämning varje halvår där man kan följa den utvecklingen….)

Slutsats…

Besser gillar faktiskt både Avanza och Niklas, även om det kanske inte verkar så. Avanza är en av mycket få (tillsammans med Nordnet…) finansbolag / banker som delar med sig av kunskap om kundernas sparande, investeringar och aktier.

Det vi också ser är att Avanzas ”äldre kunder” (seniorer…!!) inte skiljer sig från de flesta andra (vanliga…??) aktiesparare. Besser gissar att både seniorer och vanliga aktiesparare vill ha en (önskad …) avkastning på aktier som fördelar sig med 75 % värdeökning, 20 % reavinster och bara 5 % på aktieutdelningar (där Besser också är en av de få seniorerna som gör så….    )

Det som däremot skiljer seniorer från ”alla andra” är att de borde ha mer erfarenhet och att de har haft längre tid att både spara och investera i aktier. På drygt 30 år borde resultatet blivit mycket bättre än 125 tkr som färre än hälften av alla Avanzas seniorer klarar av.

Eller också började många seniorer alldeles för sent och hoppade på ”aktieinvesteringar” de senaste åren där både TINA och FOMO även gäller för seniorer….  Besser har för ovanligheten ingen gissning om den saken…  🙂

Besser

Det här inlägget inspireras av ett inlägg på avanza.se om ”Avanzas pensionssparare”.  Avanza vill att vi alla skall spara mer till pensioner med aktier eller fonder på Avanza. Ja, så är det, Avanza ger dig  många möjligheter att ”spara till pensionen med Avanza”. Kanske ingen överraskning där… 🙂

Det är främst olika aktiefonder eller egna aktieportföljer som man skall spara med hos Avanza. Det gäller att få så många pensionssparare som möjligt att hänga på uppgången på börsen de senaste åren.

Sen januari 2015 (drygt 7 år…) har vi haft nollräntor på alla vanliga bankkonton så då gäller både FOMO (Fear Of Missing Out) och TINA (There Is No Alternative) för allt fler sparsamma, men också osäkra och oerfarna, både nuvarande och blivande ”pensionssparare”.

Det betyder att under de senaste åren har allt fler ”pensionssparare” ( vanliga svenskar med bra jobb, god ekonomi och hyfsat sparande….) investerat allt mer av sitt sparkapital i aktier eller fonder hos Avanza, och självklart tycker Avanza att det är bra att de får allt fler lönsamma kunder….. 🙂

(Disclaimer: Även Besser är en ”pensionssparare” hos Avanza, men Besser är antagligen en Avanzas mest olönsamma kunder. Besser har sin IPS med 0.1 % kostnad (Yes, det är 0.1 procent i kostnad för IPS räntefond hos Avanza….) och jag gissar att man då passerat gränsen till att bli en olönsam kund. Avanza fixar all administration och all skattehantering för min IPS för att få 0.1 % på ett minskande pensionskapital.)

Självklart så är långsiktigt sparande mer lönsamt för Avanza än kortsiktigt sparande. Har man bara fått en ”pensionssparare” på kroken så finns det mycket lönsamhet att hämta under många år framåt…. 🙂

Spara till pensionen……

I ett inlägg på avanza.se så berättar ”Moa” mer om hur Avanzas kunder sparar till sin pension på Avanzas ”pensionskonton”. Första frågan blir då….Vad är ett pensionskonto?

Avanza definierar sina pensionskonton som konton med ”tjänstepension, individuellt pensionssparande (IPS) och/eller privat pensionsförsäkring”. Det betyder också att om man sparar till pensionen på andra konton, oberoende av om det är sparkapital, fonder eller egna aktier så är det inte pensionskonton. Något att hålla i minnet…

Moa berättar att Avanzas kunder pensionssparar nästan 3.700 kr (per månad) och har ett kapital på drygt 330.000 kr på pensionskontot, vilket kan jämföras med 2.400 kr (per månad) för ”vanligt sparande” i aktier och fonder (dvs ISK, KF, aktie- och fond konto).

Helt OK tycker Besser, pensionssparande är viktigare än ”vanligt sparande” men bör också vara mer ”riskbegränsat” och diversifierat.

Fördelningen av pensionssparande är cirka 70 % i aktier, cirka 23 % i fonder och bara 7 % i sparat kapital.

Men vi vet inte fördelningen av aktiefonder på de 23 % som är fonder. Besser gissar att minst 15 % också är investerade i aktiefonder, så totalt blir det då drygt 85 % som pensionssparar i aktier

Även det är helt OK tycker Besser. Långsiktigt sparande bör alltid vara i aktier, men man bör också ”riskbegränsa på bolagsrisken” och då investera i bolag med hög kvalitet som är ”stora, stabila och lönsamma”. Något som Besser alltid påpekar. Ett av Bessers favoritcitat gäller också här….

”Den största risken med aktier är att inte äga några”  PH Börjesson ….. men det förutsätter naturligtvis att man äger ”rätt aktier”.

Teoretiska beräkningar….!!

Vidare skriver Moa också att om man sparar 3.700 varje månad i 30 år till 7 % avkastning så har man enkelt drygt 4,3 miljoner på pensionskontot. Det är naturligtvis bara en teoretisk beräkning med en viktig och praktisk modifikation. För de flesta är det helt omöjligt i praktiken och verkligheten…… Tag varning….  

Dels måste man spara 3.700 kr varje månad i 30 år. Det går inte att göra några pauser eller uppehåll oberoende av vad som händer i livet (t.ex. ny bostad, barn, arbetslöshet, sjukdom och skilsmässa). Man får heller inte sluta med investeringarna när det blir börskrasch och ”alla andra” drabbas av panik, flyr börsen och säljer av alla aktier. Livet är svårt (eller omöjligt…!!) att planera 30 år framåt….

Dels måste hela aktieportföljen hela tiden ge bra avkastning och ge minst 7 % i genomsnitt för alla aktier. Det räcker med några få misstag, några ”kryddor”, ”tillväxtbolag” eller ”förhoppningsbolag”, som aldrig lyckas växa och då kräver nyemissioner, blir zombiebolag eller går i konkurs, för att hela kalkylen skall spricka. Inga ”misstag” alls accepteras under de kommande 30 åren….

Dels så har vi inte räknat med skatter, inflation och samhällsproblem, varken dagens skatter och problem, eller de i framtiden. Även på ISK konto så betalar vi skatt och vanlig kapitalskatt är ”bara” 30 % (!!). Alla skatter (även på ISK…) kommer antagligen att öka när lågkonjunktur och fler samhällsproblem slår till om några år. Att inte räkna med nya och högre skatter, ökad inflation, högre räntor och högre priser under 30 år är bara naivt….

Fonder och aktier….??

Moa kollar också på vilka fonder och aktier som är vanligast på Avanzas pensionskonton. Bland fonder hittar vi Avanza 75 på första plats och därefter på andra plats för Avanza Zero. Totalt är det 4 egna Avanza fonder bland de 10 största.

Ganska väntat tycker Besser, och helt OK med  defensiva och kostnadseffektiva aktiefonder för alla som inte är intresserade av aktier och egna investeringar.

När det gäller aktier i enskilda bolag så toppas listan av Investor, följt av H&M, Volvo och Kinnevik. Alla 10 bolagen är stora och stabila svenska börsbolag på OMXS Large Cap. Även det en bra riskbegränsning tycker Besser…..

Alla de tio bolagen är i princip helt OK investeringar, men det förutsätter att man köper dem till rätt aktiekurs. Under hela 2021 och framför allt under hösten så var börsen och aktiekurserna på flera större börsbolag ordentligt uppskruvade och övervärderade. Därmed var 2021 inte rätt tillfälle till nya stora eller extra aktieköp i många av börsens storbolag.

Riskspridning….??

Moa skriver också… ” För att lyckas i sitt långsiktiga sparande är A och O att ha en god riskspridning.” och ”… en god riskspridning i sin aktieportfölj behöver ha 10-15 olika aktier i fem till sex olika branscher”. Därefter så argumentera hon också för investeringar i indexfonder och globalfonder för att få just ”riskspridning” på sina aktieinvesteringar.

Ganska självklara synpunkter, men det finns ett stort tankefel som man lätt gör med teoretisk kunskap om man saknar praktisk erfarenhet (typ Moa…??).Riskspridning är inte samma sak som Riskbegränsning”…

Riskbegränsning…..!!

Att sprida riskerna gör inte risken mindre, bara att den delas på fler delar eller områden (marknader, bransher, bolag, tid osv..). I praktiken (i verkligheten…) så är det mycket vanligt att aktieportföljer och aktiefonder också har flera aktier med stora risker och därmed förlorar stort i både värde och kapital trots en bred ”riskspridning”.

Så frågan blir i stället… Hur begränsar man riskerna i sin aktieportfölj? Svaret är självklart, genom att välja aktier i ”rätt bolag” och köpa dem till ”rätt aktiekurs”. Men det finns också andra delar av praktisk riskbegränsning….

En av de viktigaste delarna av riskbegränsning är investeringspsykologi . När investerare drivs av tyckande, infall och känslor, ofta påverkade av media, både vanliga mainstream media och sociala media, så blir det ofta stora förluster. Då spelar det ingen roll vilken riskspridning man har på sina investeringar. Det som då gäller är hur man agerar i praktiken, när många aktier åker berg och dalbana på börsen med snabba vinster och ännu snabbare förluster.

Ett annat av Bessers favoritcitat passar bra här….… ”Doing well in money isn´t necessarily about what you know. It´s about how you behave. And behaviour is hard to teach, even to really smart people”  Morgan Housel

Praktisk riskbegränsning….!!

Det viktiga är naturligtvis inte hur många aktier, branscher och marknader som man har i sin aktieportfölj. Det som är avgörande för riskbegränsningar i aktieportföljen är urval, kvalité och inköpspris på ingående aktier. Ganska självklart tycker Besser…

Eller som Besser brukar säga…”Det är bättre med hög kvalitet än stor kvantitet”. Gäller även för aktier och aktieportföljer….. 🙂

De marknader man bör undvika är aktier på okända börser i ”osäkra länder”. t.ex. ryska och kinesiska börser. Självklart skall man ha gedigen kunskap och erfarenhet innan man går in i en ny marknad.

De branscher man bör undvika är branscher med osäker intjäning och oseriösa bolag. Typexempel här är nya konsumentprodukter och tjänster, osäkra råvaror och gruvor, ny forsknings och medicin. Även här krävs kunskap och erfarenhet av de branscher man investerar i.

De bolag man bör undvika små och nystartade förhoppningsbolag med höga kostnader, låga intäkter och osäker eller obefintlig lönsamhet. Typexempel här är i stort sett alla småbolag på micro och mini-börserna, typ Small Cap, Spotlight, NGM och First Norh.

De inköpskurser man bör undvika är inköp till höga aktiekurser när börsen och enskilda bolag är övervärderade, även om man regelbundet bör köpa ett mindre antal aktier i de ”stora, stabila och lönsamma bolag” som fortfarande inte är övervärderade.

Har man fel aktier till fel inköpspris i portföljen, så spelar det ingen roll hur många marknader, branscher och bolag som riskerna är spridda och fördelade på. Ganska självklart tycker Besser igen….. 🙂

Psykologisk riskbegränsning….

Den viktigaste delen av psykologisk riskbegränsning är att undvika att bli påverkad av media och av infall och känslor. Det är ofta impulser och påverkan utifrån som gör att det brukar gå riktigt illa för aktieportföljerna. Tag varning….

Det finns två viktiga delar inom psykologisk riskbegränsning…..

För det första, gör rätt urval av informationskällor. Det är delvis också en fråga om källkritik men bäst är att helt undvika oseriösa informationskällor oberoende av media. Skippa alla aktieråd som du får från kvällspress, betalda annonser, bloggar och aktieforum.

Det är också till stor del de nyheter du får som påverkar dina handlingar, och det viktigaste i vardagslivet är att ”välja rätt nyhetsflöde”. Det är mest ”nyheter” som varje dag skapar både känslor och impulser som gör att normalt kloka och förnuftiga personer gör dumma saker. Tag varning…!!

De ”nyheter” man bör undvika (att ta till sig…) är…   irrelevanta nyheter, vinklade nyheter och falska nyheter. Besser rekommenderar att man har få, väl valda och begränsade nyhetsflöden oberoende av vilken typ av media man väljer.  De flesta ”nyhetsrapporteringar” (oberoende av media…) är bara slöseri med tid och energi som skapar onödig oro och spekulationer.

För det andra, bör man ha egna investeringsplaner och regler som är hårt dokumenterade i skriven form. De viktiga frågorna som alltid skall besvaras innan man gör ett aktieköp är Varför görs det här köpet? och till Vilket pris görs  köpet?. De frågorna bör alltid finnas besvarad i investeringsplaner innan man ens tänker på köpet. Helst skall det finnas en färdig aktieportfölj där både bolag, antal aktier och inköpsvillkor (tid och / eller pris..) redan finns färdiga och planerade.

Aktieinvesteringarna blir bara enkla och planerade inköp för att genomföra de egna investeringsplanerna. Då finns det Inga infall, känslor eller impulser med i den planeringen.

Ett exempel från verkligheten….

Besser jobbade några år (2010 till 2014…) i finansbranschen och fick därmed insyn i två större fondbolag. Det fantastiska var hur illa de flesta fondspararna agerade under den stora finanskrisen 2007, 2008 och framåt.

De flesta fondspararna väntade till hösten 2008 när börsen stod på absoluta botten innan de började sälja av sina fondandelar. Många fondsparare sålde av hela sitt fondinnehav, oberoende av vilka aktiefonder de hade. I flera av de aktiefonder som Besser kollade på så halverades antalet fondägare och några hade bara en tredjedel av fondspararna kvar i mitten av 2009.

Börsen började repa sig från slutet av 2009 och framåt men de flesta fondsparare vågade inte komma tillbaka. Det dröjde fram till 2015 innan allt fler investerare strömmade tillbaka till aktiefonderna. Men då hade börsen redan mer än fördubblats (2010 till 2015) och de flesta ”vanliga fondsparare” missade den uppgången.

”Det är lätt att säga ”30 år med 7 %” men svårare att göra det i verkligheten” som Besser brukar säga….. 🙂

Avslutande tankar…..

Moa avslutar sitt inlägg med några ”avslutande tankar”. Tyvärr är även de råden helt teoretiska. Det blir några beska kommentarer av Besser som vanligt….  🙂

”Våga ta risk och sprid ut den”… Moa skriver…” Ett långsiktigt sparande växer allra bäst på börsen.” och ”Genom att spara i fonder får du automatiskt en riskspridning.”

Vad är risk? Risker och riskbegränsning är svårt att greppa och det gäller att förstå skillnaden mellan kvantitet och kvalitet. Nej, ett långsiktigt sparande växer inte bäst på börsen om du har fel aktier till fel priser.

Att chansa och köpa aktier i oseriösa och små förhoppningsbolag som varje år går med stora förluster och bara överlever med mer kapital från regelbundna nyemissioner ger ingen värdeökning. Då blir det garanterat inget ”långsiktigt sparande som växer allra bäst på börsen” .

Eller att under många år spara regelbundet och köpa andelar i olika aktiefonder men sen drabbas av panik av medias ”nyheter” och att börsen tillfälligt går ner. Där känslor och impulser gör att man säljer av fonderna när börsen är nere på absoluta botten. Då blir det garanterat ingen ”automatisk riskspridning med aktiefonder”.

Slutsats….

Som framgår av ovan är Besser mycket skeptisk till de råd som är baserade på teori när det är praktisk erfarenhet som är viktigast. Grundläggande är också att ”kvalitet på aktier är viktigare än kvantitet av aktier”.

Kanske är det så att majoriteten av Avanzas kunder ändå har nytta av de råd som Moa ger. Det förutsätter dock att Avanzas kunder har aktier och fonder som redan från början har bra kvalité och vettig riskbegränsning. Men det blir nog inte ”30 år med 7 %” för de flesta av Avanzas kunder. (I nästa inlägg får ni se resultatet och verkligheten för Avanzas pensionärer och deras pensionssparande….)

Besser är kanske kritisk i överkant, men ”för att lyckas med aktier och investeringar” räcker det inte med några ”goda råd från Avanza”. Det krävs mycket mer av kunskap och egen erfarenhet än vad några inlägg på avanza.se kan ge. Något att fundera över…. 🙂

Besser

Besser är som ni vet (??) intresserad av skatter, och tycker nog att han kan och vet en hel del om just skatter, men nu blev det några nya upptäckter, som naturligtvis också kommer in som inlägg i bloggen, som vanligt….. 🙂

Info om skatter….?

Det första som kan konstateras är att den information och det man kan lära sig om skatter i den här bloggen hittar man inte någon annan stans. Den här bloggen är ganska speciell när det gäller detaljerad info och kunskap om skatter, något som inte är intressant för vanliga media eller andra sociala media. Man kan inte hitta något på TV, eller läsa i tidningar, tidskrifter eller på sociala media om den detaljerade skattekunskap som den här bloggen ger och förmedlar. Faktiskt är det så, ganska fantastiskt tycker Besser…. 🙂

Men varför är det så? Antagligen för att de flesta svenskar uppfattar att skatter är så definitiva och att det inte lönar sig att göra något åt dem. Det blir allt svårare att ”skattefuska” och de flesta ”vanliga svenskar” har anpassat sig till verkligheten. Det lönar sig inte ens att försöka påverka skatterna för de flesta vanliga svenskar…..

(Vid den stora omorganisationen på Skatteverket hösten 2017 flyttades nästan all personal från ”Skattegranskning privatpersoner” till ”Skattegranskning företag”, något som inte kommunicerades utåt via media. Men det fanns naturligtvis en anledning, och det är den allt mer förenklade och automatiserade beskattningen av just privatpersoner. Det blir allt svårare att hitta kryphål för ”vanliga svenskar med personnummer”….)

Även Besser förstår och köper det resonemanget, men om man inte ens vet vilka möjligheter som finns så kan man inte heller göra något åt skatterna. Så, det här inlägget kommer kanske inte att förändra något i praktiken för någon enda (??) av bloggens läsare. Här kommer mer kunskap som man (kanske….) inte har praktisk användning för, men som dock kan leda till egna tankar och insikter.

Den här bloggen handlar normalt om investeringarom man inte gillar skatter så kan hoppa över det här inlägget…. Nu är ni varnade… 🙂

Skatter på inkomster…

Det finns många olika skatteslag men nu handlar det bara om skatter på inkomster. Besser kollade lite på sina planerade inkomster för 2022 och upptäckte då några fantastiska data som jag missat sen tidigare. Så här kommer blandad info ( från skatteverket.se) och några praktiska exempelteoretiska möjligheter. (Japp, ni kommer (antagligen…) inte att kunna utnyttja den här kunskapen i verkligheten…)

Förutsättningarna är alltså alla former av  skatt på inkomst och för exemplen används skattetabell 32. Alla värden, data och fakta finns också på skatteverket.se (om ni vill kolla… 🙂 )

Det är viktigt var man bor….

Vi har förutom statlig inkomstskatt även en kommunal skatt på inkomster som varierar för varje kommun i Sverige. Det finns 290 kommuner som för 2022 har en högsta skattesats på 35.15 % (Dorotea) och en lägsta skattesats på 28.98 % (Österåker). En ganska fantastisk skillnad på drygt 6 % skatt på vanliga inkomster beroende på var i landet man bor.

Men det är nog ingen som flyttar från Dorotea till Österåker för skattens skull. De flesta som flyttar, oberoende av orsak, flyttar inom närområdet och oftast inom samma kommun. Men om vi tar ett ungt par från ”övriga landet” där båda fått jobb i Stockholm så får vi ett realistiskt exempel.

Det unga paret har antagligen inte råd att köpa lägenhet ”mitt i stan” men kanske i ett närområde, typ Solna eller Sundbyberg. De senaste åren har både Stockholm, Solna och Sundbyberg expanderat och vuxit ihop, på ena sidan av gatan kan det vara  Solna och på andra sidan är det Sundbyberg. Det finns inga klara gränser mellan kommunerna på många håll runt om i Stockholm.

Men det är fortfarande stora skillnader i skatter (trots att nästan alla skattter i Stockholms län är låga….). Solna har 29.20 % och Sundbyberg har 30.98 %, det blir en skillnad på 1. 78 %.

Med två normala inkomster på 30.000 per månad (720 tkr / år) så får vi att om det unga paret köper en lägenhet på Sundbybergs sida av gatan i stället för på andra sidan gatan i Solna, så betalar man drygt 12.000 kr i extra i skatt, inte bara ett år utan antagligen många år inom en förutsägbar framtid. Något att fundera över för den som får nytt jobb i Stockholm….

(Å andra sidan så är Stockholm (29.82 %) inkl. norra närkommuner ett bra skattealternativ. Det finns 8 kommuner med lägre kommunalskatt än 30.50 % för 2022 i det området, och av de 10 kommuner (av totalt 290 st…) med lägst kommunalskatt för 2022 så ligger 7 st i Stockholms län. Ganska fantastiskt….(Besser bor i nr 6…. .)

Det här gäller norra närförorter, om man bor söder om stan så finns det flera kommuner med högre kommunalskatter, typ Haninge (31.76 %), Tyresö (31.58 %), Huddinge (31.55 %) och Salem (31.50 %).

Då blir det stora skillnader mot Solna även på två normala löner (30 tkr/mån). Räknat på 31.58 % (Tyresö) så förlorat det unga paret drygt 17.000 kr (netto….!!) varje år om man flyttar dit….

Det är verkligen viktigt var man bor, även ur skattesynvinkel. Något att fundera på….. J

(Det finns naturligtvis också fördelar med att bo i Tyresö, men då gäller det också att veta var i Tyresö man skall bo, även på kommunal nivå gäller det att välja rätt område att bo i …. J )

Fantastiska skattekolumner…

Skatten på olika typer av inkomster är fördelad på skattekolumner. Det finns bara 6 skattekolumner som gäller för 12 olika skattetabeller (”för månadslön” från 29 till 40 % skattesats enligt Skatteverket….) dvs alla 12 skattetabellerna har samma 6 skattekolumner.

Det fantastiska är hur olika skatten är i de 6 skattekolumnerna och hur olika skatten slår beroende av vilken typ av inkomst som beskattas. Tanken är att ”vanliga skattebetalare” bara skall skatta i en skattekolumn, men det finns några undantag med Huvudinkomst och Sidoinkomst som vi skall se på senare.

Här kommer några exempel på olika ”skattebetalare och skatter” baserat på 6 skattekolumner i skattetabell 32….

Vanliga Svensson…. Alla vanliga svenskar som antingen jobbar och får inkomst av tjänst (dvs lön, ersättningar och arvode och som inte har fyllt 65 år) eller som får inkomst av pension (dvs statlig, tjänste och privat och som har fyllt 65 år och framåt) eller får inkomst av sjukersättning ( dvs som jobbar och får sjuk och aktivitetsersättning, och som inte har fyllt 65 år). Skattar i kolumn 1, 2 eller 4 som alla är ganska lika.

Arbetslösa och sjuka….  Alla som inte jobbar alls, antingen för att de är arbetslösa, sjuka eller har förtidspension. De som får inkomst av a-kassan (dvs arbetslöshetskassa eller egen arbetsskadelivränta och är under 84 år (!!) eller får inkomst av förtidspension ( dvs gäller alla typer av pensioner och orsaker, och som inte har fyllt 65 år). Skattar i kolumn 5 eller 6 som är helt lika.

Smarta pensionärer….. Alla pensionärer (från 66 år och framåt) som fortfarande  jobbar och tar ut inkomst av tjänst som huvudinkomst (dvs lön, ersättningar och arvode och som har fyllt 65 år och framåt) dvs. har inkomst av tjänst som överstiger pensionen (sidoinkomst). Skattar i kolumn 3.

Om vi räknar med att inkomsten är 30.000 per månad med tabell 32, så får vi följande skatter…

Vanliga Svensson betalar 6.662 kr i skatt (i snitt…) eller 79.940 kr per år (cirka 80.000 kr)

Arbetslösa och sjuka betalar 9.150 kr i skatt (båda lika…) eller 109.800 kr per år (cirka 110.000 kr)

Smarta pensionärer betalar 4.048 kr i skatt (exakt…) eller 48.576 kr per år (cirka 49.000 kr)

Ganska fantastiskt tycker Besser….  Smarta pensionärer betalar mindre än 50 %  och Vanliga Svensson betalar bara 60 % av den skatt som Arbetslösa och sjuka betalar på sin arbetslöshetskassa eller förtidspension. (Om ni tror att jag bluffar så räkna själva på skatteverket.se)

Det vi ser här är att ”jobbskatteavdraget” för Vanliga Svensson ger en bra utdelning men att det ”utökade jobbskatteavdraget” för Smarta pensionärer i skattekolumn 3 ger en fantastisk effekt. Det blir mer om det nedan…

Men det är inte så många år sen som vi helt saknade jobbskatteavdrag och då var skatterna även för Vanliga Svensson i nivå med skattekolumn 5 och 6. Något att fundera över….

Huvudinkomst och Sidoinkomst….

De flesta vanliga svenskar behöver inte bry sig om Huvudinkomst eller Sidoinkomst för det finns oftast bara en skattekolumn som man kan använda. Men det finns några kombinationer som kan dyka upp och det är om man har inkomst av både tjänst och pension. Typexempel är kolumn 1 och 6 om man är under 65 år och kolumn 3 och 2 om man har fyllt 65 år. (se exempel nedan….)

Som vi ser ovan blir det stora skillnader i skatt om man har (väljer…) fel ”typ av Huvudinkomst”. Det fantastiska är att om man söker på ”sidoinkomst” på skatteverket.se så hittar man bara 3 referenser, alla under fliken ”Företag” och 0 (noll…) info under fliken ”Privat”. Det finns alltså inget info alls om Sidoinkomst för privatpersoner förutom i en enda mening i den individuella A-skattsedeln (som man måste logga in för att få ut…). Ganska fantastiskt tycker Besser….

Kortfattat kan man säga att Huvudinkomst är den inkomst som är störst under beskattningsåret (och då beskattas med skattekolumn 1, 2, 3 eller 6….) och att Sidoinkomst alltid beskattas med 30 %.

Sidoinkomsten omfattar då alla andra skatter som kommunalskatt och statlig inkomstskatt, och är därmed en schablonskatt. Med stora skillnader i skattekolumnerna (1 till 6) så finns det stora vinster att göra om man väljer rätt Huvudinkomst.

Vi tar några exempel med tabell 32 som vanligt och kombinationer med olika skattekolumner enligt ovan. Dels med en pension / lön på 15.000 och dels lön / pension på 20.000 per månad och vise versa, dvs en total inkomst på 35.000 kr per månad i samtliga fall.

Under 65 år…. Förtidspension 15 tkr (30 %) och lön 20 tkr (kol 1) ger skatt: 4.500.- + 3.852.- = 8.352.- eller 100.224.- per år.

Under 65 år….. Förtidspension 20 tkr (kol 6) och lön 15 tkr (30 %) ger skatt: 5.648.- + 4.500.- = 10.148.- eller 121.776.- per år. En skillnad på drygt 21.500.- per år…..!!

Över 65 år…. Pension 15 tkr (30 %) och lön 20 tkr (kol 3) ger skatt: 4.500.- + 1.646.- = 6.146.- eller 73.752.- per år.

Över 65 år.… Pension 20 tkr (kol 2) och lön 15 tkr (30 %) ger skatt: 3.784.- + 4.500.- = 8.284.- eller 99.408 kr per år. En skillnad på drygt 25.500.- per år….!!

Trots att inkomsten är 35.000 per månad i samtliga fall så är skillnaden i skatt drygt 48.000 per år beroende på ålder och fördelning. Ganska fantastiskt tycker Besser….

Det vi kan lära oss här är att det lönar sig att välja rätt lön och rätt pension oberoende av om man är under eller över 65 år. Kanske svårt för vanliga löntagare (håll inne tjänstepensionen…) men för egna företagare så blir det stora vinster att ta ut en lön (skatta i kolumn 1 eller 6) som är större än pensionen. Det blir mer nedan…

Det är fantastiska skillnader på inkomstskatter för Huvudinkomst och Sidoinkomst (som gäller för nästan alla inkomstnivåer….) i ett skattesystem som de flesta tror är ganska likvärdigt. Tag varning… !!

Inkomst av tjänst över 65 år….

Det lönar sig bra att jobba efter 65 år som vi sett ovan, men det kommer mer. Om man verkligen blir en höginkomsttagare efter 65 år så blir skatten mycket lägre än alla ”normala skatter” för Vanliga Svensson.

Här kommer några skatter för 2022 från tabell 32 och kolumn 3 för några olika månadslöner….

10 tkr ger 782 kr, dvs en årslön på 120 tkr ger 7.82 % i skatt, 20 tkr ger 1.646 kr, dvs en årslön på 240 tkr ger 8.23 % i skatt, 30 tkr ger 4.048 kr, dvs en årslön på 360 tkr ger 13.5 % i skatt.

Om vi fortsätter med högre löner så får vi… 50 tkr ger 11.104 kr, dvs 600 tkr i årslön ger 22.2 % i skatt och 70 tkr ger 22.557 kr, dvs 840 tkr i årslön ger 32.2 % i skatt.

Det fantastiska här är att man kan ha en årslön på 840.000 kr och ändå bara betala skatt upp till kommunalskatten på 32 % (tabell 32…) om man extraknäcker som pensionär över 65 år (kolumn 3…).

Ganska fantastiskt tycker Besser…. 🙂  (som är över 65 år men lat och bekväm och inte gillar att jobba och anstränga sig ens för skatter under 32 %….)

(Besser fick för flera år sen en ”Golden Handshake” med extremt goda pensionsvillkor. Det gjorde att jag med mycket bra pension och hyfsad lön jobbade några år i finansbranschen med företagsanalyser och bolagsvärderingar. Men under alla år tvingades jag ändå betala ofördelaktig skatt i kolumn 6 på avtalspensionen som då var min Huvudinkomst.

Men extraknäcket med dubbla inkomster var ändå mycket lönsamt…. 🙂 … kanske främst för den kunskap och erfarenhet som jobbet gav. Härav kommer Bessers varningar för ”övertro på årsredovisningar” och ”orealistiska  värderingar” av små förhoppningsbolag)

Exempel med egna företagare….

De här med skatt efter ålder ger också stora skillnader för egna företagare. Om man är ensam anställd som företagare (en person, egenföretagare…) och under 2022 fakturerar tjänster för 300.000 kronor där man vill ta ut allt som bruttolön (dvs 25.000 kr /månad….) så får vi följande skattekalkyler….

Under 65 år: Arbetsgivaravgift 31.42 % (94.260 kr, dvs kvar blir 205.740 kr eller 17.145 kr per månad) + Inkomstskatt i kolumn 1 (3.086 kr x 12 månader = 37.032 kronor) = Total skatt blir 131.292 kronor och nettolönen blir 168.708 kr eller 14.059 kronor per månad (56 % netto).

Över 65 år : Arbetsgivaravgift 10.21 % (30.360 kr, dvs kvar blir 269.370 kr eller 22.447 kr per månad) + Inkomstskatt i kolumn 3 (2.112 kr x 12 månader = 25.344 kronor) = Total skatt blir 55.704 kronor och nettolönen blir 244.296 kr eller 20.358 kronor per månad (81 % netto)

Ganska fantastiskt tycker Besser. Bara för att man fyllt 65 år (innan beskattningsåret…) så får man en ”löneförhöjning” på drygt 6.000 kr per månad (eller + 45 % netto).

Det visar också att den totala skatten på bruttoinkomsten bara blir cirka 19 % för en företagare över 65 år. Då blir det kanske också mer lönsamt att ta ut lön och skatta fullt ut för egenföretagare, för att även få ytterligare pensionsrätter för framtiden. Något att fundera på…… 🙂

(Intjänandet av ”nya pensionsrätter” gäller för ”inkomst av tjänst” och den gäller också för alla som är över 65 år. Pensionsrätter (som gäller för både inkomstpension och premiepension…) beräknas på den pensionsgrundande inkomsten, och utgör 18.5 %. Den inkomsten är också oberoende av inkomstskatten. Ganska fantastiskt igen….)

Periodisering…..??

Om man läser om skattetabeller på skatteverket.se så är skatter på nästan alla typer av inkomst angivna som ”månadslön 2022” (det finns också några med ”2-veckorslön”…) men vi betalar i verkligheten inte skatt på månadsinkomst utan på årsinkomst. Alla inkomster slås samman och källbeskattas under beskattningsåret (dvs kalenderåret….) för att deklareras året efter.

Det ger några udda möjligheter för den som själv kan styra sina inkomster, kanske främst för egna företagare. Om man är över 65 år och vill ta ut 240 tkr i lön under 2022 (med en lägre eller pausad pension…) så kan man t.ex ta ut inkomsten som 3 månadslöner á 80.000 kr eller 4 månadslöner á 60.000 kr eller 5 månadslöner á 48.000 kr.

Då betalar man fortfarande bara 8.23 % i skatt men har ledigt mer än halva året för att t.ex. tillbringa höst och vinter i Spanien, Thailand eller Florida, det är bara att välja….. J

(Självklart betalar man resa och uppehälle inte bara med ”beskattad månadslön” utan också med kompletterande ”inkomst av kapital” och ”tidigare sparat kapital”. Det finns fantastiska möjligheter för ”pensionärer över 65 år”….. speciellt om man också har gjort kloka aktieinvesteringar…. 🙂  )

En annan del av ”skattemässig periodisering” är hur ålder vid pension beräknas. Skatter periodiseras på kalenderår (beskattningsår….) så ålder i skattesammanhang beräknas också på kalenderår.

Det betyder att den ålder som anges i skattekolumner gäller ålder året innan beskattningsåret, dvs ” den som vid årets ingång fyllt 65 år”. För att skatta enligt kolumn 2,3 eller 5 så skall man alltså fylla 66 år det år beskattningen gäller.

Slutsats…

Det blev mycket snack och info om skatter, som i de flesta fall inte kan användas praktiskt i verkligheten, men det ger ändå kunskap och insikt som är bra att ha om man vill förstå vårt skattesystem….. 🙂

Ett praktiskt tips kan dock man få av Besser. Om man planerar att ta ut pension innan 65 år så är det bättre att jobba fram till sommaren det året (och ta ut årets semester och sparad semester….) innan man påbörjar sin pension. Då blir inkomst av tjänst Huvudinkomst och man skattar i kolumn 1 under året, (i stället för kolumn 6 om pensionen hade varit huvudinkomst). Då blir det i alla fall ett år med lägre skatt…. 🙂

Skatter är en stor del av vår privatekonomi och därmed är kunskap om skatter också viktigt. Det tycker i alla fall Besser….. 🙂

Besser

Besser är (som ni vet ..?? ) intresserad av alla aspekter på investeringar och aktier (också finansbedrägerier…) där analys (Planning….) och sparande (Preparation…) är en viktiga delar för att nå rätt resultat (Performance….).

Den viktigaste anledningen att analysera finansbedrägerier är naturligtvis att lära sig något av det som hänt och inte själv falla i fällan när det hela tiden kommer nya bedrägerier. Det finns alltid nya offer för smarta bedragare (och de flesta svenskar är både blåögda. lättrogna och lättlurade…..) men om man läser den här bloggen så minskar risken för att bli lurad…. 🙂

Ett av Bessers favoritcitat passar bra in här….

 ” Learn every day, but especially from the experiences of others. It´s cheaper”  Jack Bogle

24Money…

Det här inlägget handlar om 24Money som var ett finansbedrägeri redan från början. Upplägget var att man likt ett ”ponzi scheme” erbjöd höga inlåningsräntor till alla (många….) som sparade och gjorde inbetalningar, men man använde tidigare inbetalningar till de (några få… ) som ville ta ut sitt kapital. När 24Money fått ihop tillräckligt med kapital så fixade man bokföringen och ”trollade bort” alla pengar, gjorde snabb konkurs och bolagets grundare behöll pengarna själva. Ett ganska enkelt upplägg….

Sammanfattningsvis kan man säga att 24Money  representerade det gamla ordspråket ”Om något ser ut att vara för bra för att vara sant, så är det inte nog heller sant”.

Det börjar som inlåning till höga räntor 2011 (men utan insättningsgaranti (IG)…), fortsätter med guldinköp 2014 (med oseriös marknadsföring…) och slutar med (att alla pengar är borta och.…) en konkurs med åtal från Ekobrottsmyndigheten i Uppsala 2019.

Det blir en bra sammanfattning av hela historien från realtid.se i slutet av inlägget…

Besser granskar media…

Men det blir också en granskning av hur media rapporterar om oärliga, oseriösa och kriminella finansbedrägerier. Det är förvånade stor skillnad i både omfattning och kompetens när det gäller rapporteringen från media och då har Besser ändå bara granskat fyra ”etablerade finansmedia”. Det blir en granskning och genomgång av Dagens Industri, SvD Näringsliv, Affärsvärden och Realtid.se

Det som förvånar är hur okritiskt några media (och då menar jag även ”seriösa och etablerade finansmedia ”…) hanterar den här typen av bedrägerier. Det här bedrägeriet har några år på nacken men här kommer lite blandad info från de media som Besser granskat

Disclaimer: Besser har access till alla fyra media med inloggning till alla artiklar. Det här inlägget har ett urval av texter och gör en oberoende mediagranskning. Alla texter och siffror är citat och fakta från respektive media. Även om Besser har access till alla fyra finansmedia, så följer jag regelbundet bara SvD Näringsliv och Affärsvärden. Bara som info…..

Dagens Industri (DI) ….

Dagens Industri (DI) har totalt 4 artiklar från november 2011 (då man okritiskt publicerar en pressrelease från 24Money om nytt sparkonto med 6.5 % ränta, rakt av utan kommentarer…) till augusti 2017 (då man tar in en TT-notis som hänvisar till en SvD-artikel om inlåningsgarantier, rakt av igen, utan kommentarer).

Däremellan är det två egna artiklar. Den första från oktober 2014 har rubriken ”Högst sparränta i höst” där man pekar på en hög inlåningsränta på 6,5 % från ”uppstickarbanken24Money. Visserligen ingår inte ”insättningsgaranti” men det verkar inte vara ett större problem tycker DI.

Nästa artikel är från januari 2015 med rubriken ”Varning för drömräntan”. Då verkar DI ha vaknat till lite. Nu är det nollränta på alla storbankers sparkonton men 24Money annonserar fortfarande med 6.5 % inlåningsränta. Finansinspektionen (FI) intervjuas och uttalar sig i artikeln att ” Inlåningsföretag står inte under Finansinspektionens tillsyn. De har inga krav på kapital för att säkra insättningarna och har heller ingen insättningsgaranti”.

Sent i januari 2015 så inser DI att inlåning till oseriösa ”ponzi bolag” inte är så bra, men sen finns det inget mer att säga eller skriva. Det blir vidare ingen uppföljning, inga artiklar och ingen slutsats från Dagens Industri.

Bessers syn på Dagens Industri….

Sammanfattningsvis så är Besser ordentligt besviken på DIs journalistik. Att DI inte gör någon djupare uppföljning och inte heller varnar för rena finansbedrägerier är en mycket slapp ekonomijournalistik.

SvD Näringsliv….

SvD Näringsliv publicerar kontinuerligt 45 artiklar om sparräntor och 24Money redan från februari 2014 och framåt. Det blir många upprepade varningar för osäkra konton utan IG även om högst 50.000 kronor får sättas in per sparkonto (i ”inlåningsföretag”….). Det blir 10 artiklar fram till maj 2017 och sen den 18 maj 2017 en längre artikel om just det planerade bedrägeriet.

Så här skriver Frida Bratt i maj 2017 i SvD…. ” 24Money är inte ensamt. Svenska sparare råkar dagligen ut för påtryckningar från aktiefifflare om att köpa aktier i onoterade bolag. Aktörerna kan skilja sig åt – men den gemensamma nämnaren är cynismen.”

Att vara kontokund hos 24Money är riskabelt från början, eftersom bolaget inte erbjuder insättningsgaranti och därtill har låg kreditvärdighet. Men att tjata på sparare att konvertera sparkontopengar till illikvida aktier tar ändå det hela till en ny nivå på riskskalan. Det är stor skillnad mellan sparkonto och preferensaktie.”

” Aktiefifflarna är inte alltid, men väldigt ofta, utländska bolag. Varför de vänder sig till just svenska privatpersoner beror på att vi är enkla måltavlor. Många register, exempelvis företagsregister, är offentliga, och det går enkelt att ta reda på person- och kontaktuppgifter. Vi är också av tradition ett aktieintresserat folk.”

Sen fortsätter SVD med ytterligare artiklar om aktiebluffen i 24Money. Det blev totalt 13 detaljerade och inträngande artiklar under maj och juni 2017. Totalt blev det 30 bra artiklar om 24Money från SvD bara under 2017.

SvD gör också egen research och skriver i en artikel att personerna bakom 24Money gjort samma typ av bedrägeri tidigare. Dels ”Acme kraschen2006 och ”Fundior bedrägeriet2012. I båda fallen var det 1.500 resp 1.900 privatpersoner som förlorade hela sitt insatta sparkapital. Totalt blev det cirka 60 resp 75 miljoner som försvann från olika sparkonton. Tag varning !! säger Besser.

SvD Näringsliv avslutar sina 24Money- artklar i februari 2021 med ” Alla högräntekonton utan insättningsgaranti ska avvecklas under 2021. Men Upplandsspar har hittat ett sätt att runda lagen – och fortsätter att erbjuda kunderna hög ränta på sina konton.

” 37 miljoner kronor. Så stora var konsumenternas fordringar på 24Money när bolaget försattes i konkurs sommaren 2019. Pengar som småspararna i flera fall aldrig fick återse.”

Bessers syn på SvD Näringsliv…

Besser är imponerad av hur väl SvD Näringsliv täcker upp 24Money under de 6 åren från 2014 till 2021. Det blir upprepade varningar i 45 inlägg för sparkonto utan IG rent allmänt , men det är också fokus på bedrägerier typ just 24Money. Visserligen lite tjatigt runt 2017, men pluspoäng till SvD Näringsliv säger Besser…. 🙂

Affärsvärden….

Det fantastiska är att det bara finns 3 artiklar när man söker på 24Money på affärsvärden.se. Mycket förvånade tycker Besser. Dock är två av artiklarna skrivna av två (enligt Besser…) ”outstanding” journalister som Calle Froste (RIP, januari 2019) och Peter Benson (numera VD och chefredaktör….)

Den första artikeln från mars 2015 av Calle Froste har rubriken ” Lånehajar med statlig sedelpress” och handlar mest om halvstora finansbolag, typ Hoist,  Collector och Nordax, som får lönsamhet genom Riksbankens lågräntepolitik med insättningsgarantier och som nu söker börsnotering. Där är inte 24Money än, bolaget är bara en av flera inlåningsbolag som annonserar om stora (och orealistiska…) inlåningsräntor.

Den andra artikeln är från maj 2017 har rubriken ”Ekonomen varnar för sparbolag: Onödig risk” och hänvisar till en artikel från SvD Näringsliv där SBABs ”Boendeekonom” Emma Persson uttalar sig för SvD (!!!). Ganska fantastiskt dåligt och kopierat av Affärsvärden. Här kommer hela texten….!!

”Man tar en onödig risk när man placerar sina pengar på konton med “superränta”, det hävdar boendeekonomen Emma Persson.

Sparbolagens superräntor kan tyckas lockande, men sparare som placerar sina pengar i sådana konton utsätter sig också för en stor risk, skriver SvD.

Ett exempel på bolag som erbjuder fina räntor till inlåningskunder är 24Money. Bolaget har bland annat en tvåårsränta på 10 procent. Men som sparare ska man också veta att bolagets sparkonton inte omfattas av den statliga insättningsgarantin. Garantin innebär att spararens pengar är skyddade upp till 950 000 kronor. Ett sådant skydd finns alltså inte om 24Money skulle gå i konkurs. UC betecknar dessutom bolaget ”hög risk”.

Andra bolag som erbjuder sparkonton med bra sparränta är Upplandsspar, och 4Spar. Dessa bedöms dock ha bättre kreditvärdighet. SBAB:s ekonom Emma Persson tycker att det är en stor och onödig risk att sätta in sina pengar på ett konto utan insättningsgaranti.

– Man tar en onödig risk att förlora pengarna genom att det inte finns insättningsgaranti. Vill man ha högre avkastning på sparpengarna är det bättre att köpa fonder eller aktier, säger ekonomen Emma Persson till SvD.”

Det var allt !! Besser är förvånad över en så otroligt torftig artikel. ”Emma Persson från SBAB säger till SvD att sparkonto utan insättningsgaranti är ”en onödig risk”…..” allt enligt Affärsvärden…… 🙂

Besser har större förväntningar på Affärsvärdens journalister, det här måste ha varit skrivet av en praktikant eller sommarvikarie…..?? men borde ändå aldrig kommit i tryck med lite kvalitetskontroll…)

Den tredje artikeln från januari 2021, är skriven av Peter Benson och har rubriken ”Dumskallarnas sammansvärjning” . Den handlar mest om ”Wall Street Bets” och ”GameStop-affären”. På slutet skriver PB om …”Veckans Varning: Increasor Tech Invest”

Ett helt nystartat bolag som nu gör en nyemission på 24 Mkr inför en ”börsnotering april 2021”. Vi skriver citationstecken eftersom det är extremt osannolikt att bolaget någonsin listas.

Increasor Tech Invest är helt nystartat och det finns inga räkenskaper för koncernen. Verkar inte ha någon bevisad verksamhet men påstår att en värdering på 261 Mkr är rimlig.

En av huvudpersonerna bakom Increasor var inblandad i 24Money Spar AB, en härva där tusentals privatsparare förlorade hela sitt sparande. Det hela ledde till åtal för grovt bokföringsbrott och bedrägeri. Varning varning för Increasor alltså!”

Det verkar som att hela affären med 24Money har undgått Affärsvärden, eller så vill man inte skriva om samma ämnen som ”alla andra media”. Det spelar ingen roll, om man regelbundet läser Affärsvärden så får man ingen info alls om 24Money. Ganska fantastiskt…

Det finns (kanske…) en annan förklaring. De som läser Affärsvärden är så smarta och kloka, kunniga och erfarna att de aldrig skulle sätta in sitt sparkapital på oseriösa inlåningskonton utan IG. Besser hoppas att det är så Affärsvärden resonerar….. 🙂

Bessers syn på Affärsvärden….

Trots allt så finns det i stort sett ingen info alls om 24Money i Affärsvärden under de 10 år som gått från 2011 till 2021. Även om Affärsvärden inte tycker att det behövs eller att man inte tycker det är viktigt så är det dåligt att det inte finns någon info alls om ett stort och välkänt finansbedrägeri. Kanske är det så att Affärsvärden läsare inte behöver den här informationen, men Besser är i det här fallet mycket besviken på just Affärsvärden….

Realtid.se

Realtid.se är en digital mediaplattform helt inriktad mot finansbranschen. Redaktionen består av flera ”outstanding” ekonomijournalister (typ Per Lindvall, Annelie Östlund och Per Agerman…) med både kunskap och erfarenhet. Realtid har genomgående under årens lopp haft en kritisk och undersökande attityd mot bolag som kör oseriös annonsering och som ofta utvecklas till rena finansbedrägerier.

Realtid.se har publicerat 13 artiklar om 24Money. Den första redan från augusti 2013 (24Moneys kontakter med ”Uppsalamaffian”…) till november 2019 (uppföljning av konkurs och domslut…)

I augusti 2017 har realtid.se en artikel med rubriken ” Husrannsakan hos 24Money” där det bl.a. skrivs…

 ”utförde under måndagen en husrannsakan hos 24Money samt hos bolagets chefsjurist efter misstänkt förskingring. Samtidigt har chefsjuristen anmält bolaget till FI och EBM.”

Niklas Ahlgren på EBM:s (Ekobrottsmyndigheten) presstjänst ”uppger samtidigt att förundersökningen inleddes i början av sommaren efter en anmälan från revisionsbolaget EY”

Realtid.se följer sen upp hela härvan under 2017 till 2019 med flera detaljerade artiklar.

Bessers syn på Realtid.se….

Realtid.se har några av Sveriges bästa ekonomijournalister och har också skärpan och viljan att skriva om de mörka sidorna av finansbranschen. Då blir det både inträngande och detaljerade artiklar som publiceras på realtid.se. Besser är imponerad och ger här realtid både högsta betyg och pluspoäng…..

Sammanfattningen…..

Här kommer den utlovade ”sammanfattningen” av 24Money. Besser kopierar valda delar från en artikel av realtid.se från november 2019 rakt av.

Rubriken var…. Åtal väckt mot 24Money – brotten har drabbat tusentals”

”Sex åtalade, varav en är före detta advokat, för grova bedrägerier, trolöshet mot huvudman, grovt brott, samt flera fall av grova bokföringsbrott. Brotten har drabbat tusentals småsparare.”

”Åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Uppsala har väckt åtal mot företrädare för det konkursade inlåningsföretaget 24Money Spar AB. Totalt omfattas sex personer av åtalet, däribland en före detta advokat.

Brottsmisstankarna rör grova bedrägerier, trolöshet mot huvudman, grovt brott, samt flera fall av grova bokföringsbrott. Brotten, ska enligt åklagaren, ha drabbat tusentals småsparare.

EBM skriver att 24Money Spar har varit ett registrerat inlåningsföretag hos Finansinspektionen. 24Money har inte uppfyllt kraven på ekonomisk stabilitet, men detta har dolts med hjälp av vilseledande bokföring enligt åtalet. Det har i första hand riktats mot bolagets egna revisorer som hade rapporteringsskyldighet till FI.

“Syftet har varit att behålla registreringen vid FI för att inlåningen skulle kunna fortgå trots att det inte fanns grund för det”, skriver EBM.

”Inlåningsverksamheten i 24Money Spar AB bedrevs från 2014 till 2017. Sammanlagt 1 354 personer lånade in totalt 69 miljoner kronor till företaget. Enligt åklagaren har det för var och en av dessa inlånare förelegat risk för, och slutlig förlust, av inlånade medel.

Brottet var upplagt som ett så kallat Ponzi-bedrägeri vilket innebär att senare inlånade pengar användes för att återbetala tidigare inlåning med ränta. Allt eftersom pengarna förbrukades ökade dock risken för att inlåningen inte skulle leda till återbetalning. När 24Money Spar försattes i konkurs den 31 juli 2018 uppgick småspararnas fordringar till omkring 37 miljoner kronor.”

Slutsats…

Det finns inte så mycket att tillägga om just 24Money. Vi kan dock vara säkra på att det inte var sista gången vi såg ett ”Ponzi scheme” här i Sverige. (se t.ex. ” Increasor Tech Invest” som Peter Benson skrev om ovan….) Det finns alltid fler godtrogna offer därute. Se till att inte bli en av dem…..!!

Det som Besser tycker är anmärkningsvärt är hur olika de fyra media rapporterat om Just 24Money. Kanske är det så att DIs och Affärsvärdens läsare inte drabbas av bolag som 24Money, och då finns heller ingen anledning till artiklar om ämnet, men Besser är både förvånad och besviken på dem…

SvD Näringsliv är en dagstidning med en bredare (och äldre, rik och välbärgad…??.) läsekrets där antagligen flera prenumeranter hamnat i ”24Money fällan”. Då blir det också relevant att skriva om ämnet, även om Besser tycker att SvD 2017 höll liv i storryn lite väl länge…. 🙂

Villl man veta mer om finansbranschen och finansbedrägerier, både övergripande och i detaljer, så skall man läsa realtid.se. En rekommendation från Besser….. 🙂

Besser

Holliday Magic och andra bedrägerier.

De flesta som läser den här bloggen har antagligen inte hört talas om Holliday Magic (??) men det betyder inte att man inte kan lära sig av något som hänt förut ”för länge sedan”…. 🙂

Vi ser fortfarande många nya bedrägerier (inte bara aktiebedrägerier….) och det vara på sin plats att påminna om ett av Sveriges första och största bedrägerier. För er som är unga så blir det en viktig ny kunskap och för er som var med ”redan på den tiden”…. 🙂 blir det en nyttig repetition.

Godtrogna svenskar…

Det mest fantastiska är att så många svenskar fortfarande blir lurade av bedragare. Det är mest godtrogna och blåögda pensionärer som växte upp i ett helt annat Sverige. Ett Sverige med stort förtroende för allt och alla, där staten tog ansvar för de gemensamma delarna av samhället, och där man kunde lita på sina grannar och medmänniskor. Ärlighet var en svensk dygd, på landet behövde man inte låsa ytterdörren om man åkte bort och i stan så var alla portar olåsta och helt öppna.

(Besser kommer ihåg en tid då även portarna till de stora privathusen på Strandvägen i Stockholm var helt olåsta, numera  har alla nybyggda hus i Stockholm, även i förorten både kodlås och heltäckande brytbleck på ytterporten.)

Det var en samhällsstruktur byggd på förtroende och tillit och den strukturen var också en av de viktigaste orsakerna till att Sverige blev ett mycket framgångsrikt samhälle under 1900-talet. ”Folkhemmet” skapades av alla de ”vanliga svenskar” som jobbade, betalade skatt och skötte sig. Visst fanns det kriminalitet och bedragare även förr, men de var ganska få och polisen kunde effektivt hantera de fåtal begränsade bedrägerifall som behövdes tas om hand.

Det var också den ”lutherska arbetsmoralen” som gjorde sitt till.  Det stora flertalet svenskar jobbade inte bara för själva utan också för utvecklingen och gemenskapen i det ”svenska samhället”. Det var familjen, vänner, grannar, facket, idrottsföreningar och den lokala gemenskapen som också höll koll på vad enskilda personer gjorde . ”Kräv din rätt och gör din plikt” var ett vanligt uttryck i det samhället.

Ett förändrat samhälle…

Det som förändrade bilden var inte bara invandring av andra kulturer med annan moral och andra vanor. Det var också urbaniseringen där kontroll och gemenskap i små lokalsamhällen byttes ut mot anonymitet och isolering i större städer. Där blev det lättare att smita undan jobb och ansvar, men också mer av olika bidrag från samhället som ersatte arbete och löner, och kontrollen saknades även där. Det blev också allt fler bidragsbedrägerier och det fortsätter än mer i dagens samhälle.

En stor del av förändringen de senaste åren är spridningen av information om enskilda människor i olika register, både offentliga och hos företag. I princip kan man säga att ”Alla vet allt om alla och alla kan nå alla”. Allt går att Googla och allt du har, allt gör och allt köper finns registrerat hos någon myndighet eller något företag. Och all information kan alltid missbrukas…..

Det fantastiska är också att många svenskar själva delar med sig av privat information som kan användas till bedrägeri eller kriminalitet. Det är info om både var man bor, när man är bortrest, vad man gör och vilka värdesaker man har hemma. Det blir både inbrott, bedrägerier, rån och kriminalitet som resultat av helt vanliga inlägg i sociala media.

Det här är grunden till att Besser alltid varnar att man aldrig bör skylta med var man bor, vad man gör eller vad man äger. Det finns alltid andra som vill utnyttja den informationen. ”Fly below the radar” som Besser brukar säga…

Kan man undvika att få all samhälles info publicerad i offentliga register? Kan man undvika att privat info om boende, kapital och investeringar går vidare till allmänna register, till företag och bedragare?

Ja, det finns flera vägar att undvika spridning av privat info, och Besser har (som vanligt…. 🙂  ) några tankar (och även kunskap och erfarenhet*…!!) om ”privata begränsningar i offentliga register….”. Men det får (kanske….) bli en annan gång….. J

(* Besser jobbade i många år med ”säkerhetsrelaterade tjänster och produkter” och kan nog betecknas som ”säkerhetsmedveten”, men den här bloggen handlar ju inte om säkerhet…)

Varning för bloggare och oseriösa investeringsråd….

Det som är så fantastiskt är att just sociala media och även bloggar kan användas till att lura av (äldre och yngre….) okunniga och oerfarna svenskar det kapital de sparat ihop under många år eller kanske fått i arv eller som gåva.

Det är mest de svenskar som oväntat fått ett kapital (arv, gåva, lottovinst…) och som saknar just kunskap och erfarenhet av finansiella investeringar eller i några fall inte ens kan sköta sin vanliga privatekonomi. Tyvärr är det de (mest äldre…) svenskar som har den sämsta privatekonomin som oftast och enklast blir lurade av bedragare.

Men det finns även kloka och smarta yngre personer med både kunskap och erfarenhet som blir lurade. Då är det den välkända girigheten som slår till. Som Besser skrivit många gånger, så bör man hålla sig borta från ”Geed & Fear”, inte bara när det gäller aktier och investeringar.

”Det är inte den som är smartast eller vet mest som lyckas bäst, det är den som planerar, förbereder sig och genomför planerna som lyckas bäst med aktier och investeringar” som Besser brukar säga…. J

Eller som Morgan Housel uttrycker det… Doing well in money isn´t necessarily about what you know. It´s about how you behave. And behaviour is hard to teach, even to really smart people”. (favorit i repris…. J  )

Två undantag….

Det har blivit skrivande om både Holliday Magic och bloggare men ingen konkret info om någondera. Besser har normalt inga länkar från sin blogg men nu blir det två undantag.

Besser kan inte berätta eller skriva det bättre själv, så här kommer länkar till två mycket bra beskrivningar som ger den bästa informationen…..

Den första länken handlar om det första stora svenska bedrägeriet (pyramidspelet….) Holliday Magic och hur den utvecklades i Sverige. Läs & Lär som Besser brukar säga….. här  finns mer info…..

Den andra länken handlar om ett lite nyare pyramidspel och aktiebedrägeri Better Globe, men där en finanskändis och en känd ekonomibloggare figurerar.

Det här fallet visar sig att det ofta finns dolda motiv på sociala media och bloggar. Kanske inte en nyhet för de flesta, men här kommer en mycket bra (men lång…!!) artikel om ett aktiebedrägeri av Annelie Östlund.

Det fantastiska är att det kom stora varningar för Better Globe redan i december 2010 med reportage i både DN och Aftonbladet. Det hade varit enkelt att Googla Better Glob innan man ”investerade” i deras finansbedrägeri, men flera tusen personer betalar okritiskt varje år in tusentals kronor utan att undersöka vart pengarna tar vägen. Stackars godtrogna svenskar…..

 Läs gärna hela artikeln från Affärsvärden 2019, det tar lite tid men kan kanske bli en väckarklocka för några läsare…. Läs vidare här

En bra bok…

Annelie Östlund är en mycket bra ekonomijournalist på Realtid (tidigare både Affärsvärden och SvD Näringsliv) som specialiserat sig på aktiebedrägerier. Hon har (tillsammans med Per Agerman…) också skrivit bra bok om just detta.

Boken heter ”Insiders” och beskriver tre olika aktiebedrägerier på några av småbolagsbörserna. Boken är visserligen från 2010 men man kan lära sig mycket av det som hänt även då.  Besser har självklart boken i bokhyllan sen länge och rekommenderar att man läser den innan man ”investerar i nya, spännande framtidsbolag på Aktietorget”….. 🙂

Det trista är att aktiebedrägerier alltid kommer tillbaka. Det finns alltid nya godtrogna och lättlurade ”aktieinvesterare” ( i verkligheten ”aktiespekulerare”…..) som alla kommer att förlora mer kapital i nya aktiebedrägerier. Följer man Bessers blogg så minskar risken för att bli lurad av nya ”förhoppningsbolag”….. 🙂

Slutsats…

Bedrägerier och lurendrejerier blir allt vanligare i dagens samhälle. Men det finns också motmedel för att undvika bli bedragen och lurad. Det viktigaste är att vara medveten om de risker och tillfällen som finns till bedrägerier.

Genom att läsa på om andra bedrägerier kan man få både kunskap och erfarenheter som hur man bör agera i liknande fall, där pyramidspel är bara en variant av många bedrägerier. ”Gå inte på eller med i ”pyramidspel” över huvud taget” …. Ett tips från Besser….. 🙂

Om du får ett erbjudande ( i t.ex. i annonser, bloggar eller sociala media…) att köpa aktier i ett bolag du inte känner till, så är det med stor sannolikhet också en typ pyramidspel. Det finns oftast några grundare till bolaget som har aktier och optioner till låga kurser och som sen ser till och manipulerar så att aktiekursen stiger. De småsparare som sen köper aktier till höga kurser, samtidigt som grundarna säljer av, blir de som förlorar när sen bolaget får problem och måste ut med flera nyemissioner eller går i konkurs.

Det är helt enkelt det gamla klassiska ”Pump & Dump” där allt fler godtrogna småsparare hänger på och när bubblan spricker så blir det förlust av både kapital, självförtroende och självkänsla. Många blir ”brända” och tar avstånd till alla former av sparande med aktier. Ganska trist tycker Besser…

Finns det en dold agenda bland bloggare och i sociala media? Ja, det är nog vanligare än man tror. Om någon bloggare tycker att du skall köpa något (t.ex. aktier i okända ”framtidsbolag” …..) eller vill sälja något (t.ex. kurser, böcker eller konsumentprodukter …..) så bör man avstå från den möjligheten och undvika den bloggaren. Ett enkelt tips från Besser igen…. 🙂

I ett kommande inlägg blir det lite mer om ”Finansbedrägerier och Media”, ett inlägg som Besser också rekommenderar….. 🙂

Besser

Det här inlägget triggades av en kommentar av Daniel (i inlägget ”En trist historia…” från 26 nov 2021).

Så här skrev Daniel…”Tråkigt när det inte går som man hoppas, men den risken finns alltid när man hoppar på något nytt.”. 

Besser svarade….”Helt rätt att det är tråkigt ”när det inte går som man hoppas”….
Men det är också “Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” som jag alltid brukar påpeka… ”
🙂

Men nu blir det (igen….) en djupdykning i resonemanget med ”Förhoppningar….” eller ”När det inte går som man hoppats”…… 🙂

Vad är en investering…??

Det är som vanligt de mest fundamentala och grundläggande delarna av ”Investeringar” som är så avgörande. Besser har gått igenom den här frågan flera gånger, men det var länge sen, så nu blir det en repetition. Dessutom kommer Besser att använda flera av sina ”favoritcitat” i det här inlägget. Som ni säkert också läst förut….  🙂

Ni som följt bloggen sen länge, och vet vad jag menar, kan kanske hoppa över just det här inlägget….

Vad är risk?

Det finns många synpunkter på vad som är en risk, men när det gäller ”aktier och investeringar” så väljer Besser (som vanligt…) ett citat från Warren Buffett….

Risk comes from not knowing what you are doing.”  Warren Buffett

Just det här citatet passar också bra in på hur man hanterar ”förhoppningar”.

Vad är en investering, igen…?

När det gäller just begreppet ”Investering” så finns det ingen allmän eller juridisk definition som man kan hänvisa till. De flesta som ”sparar i aktier” eller ”handlar med aktier” tror också att de ”investerar i aktier” men det är en helt annan sak. I verkligheten så bedriver de flesta ”aktiesparare” mest bara ”spekulation i aktier” eller ”trading i aktier”.

Kanske tror någon att det här bara är semantik, men det är just den grundläggande och viktigaste delen av begreppet investeringar. Besser skulle kunna uttrycka det som…

”Om du inte vet vad en investering är så är du inte heller en investerare”  Besser

Ganska självklart, om du inte vet vad något innebär eller betyder (t.ex ett ord som ”investerare”…) så kan du inte heller vara detta något (t.ex. ”investerare”…..). Enkel logik tycker Besser…..

Kanske får Besser mothugg här, (nästan….) alla aktiesparare vill också vara  ”aktieinvesterare” , eller hur….?? Det låter så fint och avancerat att vara ”investerare”…..  🙂

Men som Besser skrev i förra inlägget….  ”aktieinvesteringar har inget med tur, förhoppningar, chansningar eller slumpen att göra.”

Bessers definition….

Så, om det inte finns någon allmän eller legal definition på just ”investeringar” så får man fixa en själv. Besser har självklart gjort det sen länge och också skrivit om det i tidigare inlägg.

Enligt Besser är det bara tre delar som avgör och avgränsar vad som är en investering…

Ett….. En investering är alltid långsiktig…..

Det betyder att det man gör (dvs investerar i ….) är något som ger resultat (dvs avkastning…) under lång tid eller långt fram i tiden. När det gäller aktier så är det inte 5 år eller 10 år utan längre och helst över flera börscykler. En typisk aktieinvestering är t.ex. pensionssparande.

Warren uttryckte det så här…

“Our favorite holding period is forever” Warren Buffett

Två…. En investering är alltid förutsägbar….

Det betyder att man redan från början (med mycket stor sannolikhet…) vet var resultatet blir av din handling eller ditt inköp (av aktier…). Vi vet självklart inte vad som i detalj händer i framtiden, men med ”kunskap och erfarenhet” vet vi att resultatet i stort sett blir vad vi kan förvänta oss och att vi själva har ansvaret för att avkastningen blir realiserad i verkligheten.

” The best way to predict the future is to create it.” Abraham Lincoln

”Det gäller att förstå den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”   Besser

Tre…. En investering är alltid riskbegränsad…

Det betyder att man aldrig kan förlora sitt investeringskapital i en investering. Om du förlorar kapitalet så är det helt enkelt inte en investering. Självklart vet vi inte exakt hur stor avkastningen blir, men vi vet att vi alltid behåller kapitalet och att vi får en avkastning, även om det kan ta tid och den kan vara både liten och oregelbunden (typ aktieutdelningar 2020….).

“Rule No.1 is never lose money. Rule No.2 is never forget Rule No. 1.”   Warren Buffett

Motsatser…

Om vi ser på motsatsen till Bessers definition av en investering, så blir det kanske lite klarare…

Ett…. Att satsa på stora och snabba vinster är inte en investering…

Två….Att chansa och hoppas på turen är inte en investering….

Tre…. Att ta stora risker och förlora kapitalet är inte en investering….

Ganska självklara observationer tycker Besser….. 🙂

Andra definitioner…

Självklart finns det andra synpunkter och åsikter om vad som definierar en ”investering” och det är helt OK enligt Besser.

Varje ”investerare” bestämmer själv hur man vill se på sina ”investeringar”. Men då gäller det också att veta vad man gör. Åter så blir det en stor varning för ”Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”….

”Att lura andra är kanske dumt, men att lura sig själv är garanterat bland det dummaste man kan göra”  säger Besser

Förutsägbara investeringar…..?

Den stora frågan (och invändningen….) brukar vara om man verkligen kan förutsäga vad avkastningen blir framöver? Vi vet (i teorin…) inte vad som händer i framtiden…., eller hur? Men det gäller bara i teorin, i verkligheten (i praktiken ….) så kan vi förutsäga framtiden ganska väl när det gäller just investeringar. Men då gäller det naturligtvis att välja rätt aktier och rätt avkastning…..

Ni vet vad Besser rekommenderar i båda fallen…. 🙂

Ett (övertydligt….) exempel….

I teorin kan alla bolag gå i konkurs, men i praktiken är det inte så. Besser kommer att visa detta med ett övertydligt exempel. Men först ett favoritcitat om just ”teori & praktik”…..

In theory there is no difference between theory and practice – in practice there is” Yogi Berra

Ett praktiskt (och övertydligt….) exempel på vad Besser menar med förutsägbarhet är en tänkt aktieinvesteringar i Investor AB.

Investor är ett investmentbolag som funnits på börsen i över 100 år (sen 1917…) och ett av de största bolagen på OMXS börsen. Investor AB är ett familjeföretag med långsiktiga huvudägare, men bolaget har också över 350.000 andra aktieägare, och ett aktievärde på nästan 700 miljarder.

Så, Besser vet (i teorin…) inget om framtiden men här kommer en viktig förutsägelser om framtiden för Investor AB (i praktiken….)…..

” Investor kommer inte att gå i konkurs 2023 (eller 2024, eller 2025….)”

Alla bolag kan (i teorin….) gå i konkurs om bolagen är misskötta eller har en svag finansiell ställning och stora skulder.  Vi vet (i teorin…) inte hur Investor AB kommer att utvecklas framöver eller hur bolagets finansiella ställning blir år 2023, eller hur?

Men om vi vet (i praktiken….) att Investor är ett stabilt investmentbolag, med långsiktiga huvudägare, med innehav i många stora och lönsamma bolag. Vi vet också att bolaget idag har en stark balansräkning och låg skuldsättning, så är sannolikheten att Investor går i konkurs om några år är (i praktiken….) helt försumbar.

”I teorin kan alla bolag när som helst gå i konkurs, men i praktiken är det inte så”  enligt Besser

Teori och Praktik….

Det här resonemanget visar också på nyttan med kunskap och erfarenhet. Att vi verkligen kan göra bedömningar och förutsäga framtiden är helt beroende av att vi själva har kunskap och erfarenhet. Om vi vet att Investor har stora, stabila och lönsamma bolag bland sina innehav, har långsiktiga huvudägare och en stark balansräkning med låg skuldsättning, så blir det också enklare att göra bedömningar om bolagets framtid.

Investor AB är ett övertydligt exempel, där kunskap och erfarenhet gör att man som aktieinvesterare kan förstå ”Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” eller kanske ”Den stora skillnaden mellan teori och praktik” som Besser också brukar säga…. 🙂

Resonemanget ovan visar också varför praktisk erfarenhet är viktigare än teoretisk kunskap när det gäller ”aktier och investeringar”. Morgan Housel formulerar det så här….

” Doing well in money isn´t necessarily about what you know. It´s about how you behave. And behaviour is hard to teach, even to really smart people”.  Morgan Housel

Sen gäller naturligtvis att priset på aktien (aktiekursen….) också är rätt för att inköp av aktier i Investor AB skall bli en lönsam aktieinvestering. Warren uttrycker det så här….

Price is what you pay. Value is what you get” Warren Buffett

Riskbegränsade investeringar….?

Investeringar är också (enligt Besser….) riskbegränsade, och den enkla vägen till minskad risk är att ha en bred aktieportfölj. Det bästa skyddet mot okunnighet och onödiga risker är ”diversifiera” sin aktieportfölj i flera parametrar. I princip finns det 5 större risker med aktieinvesteringar och att diversifiera på alla 5 riskerna är den enkla vägen mot en heltäckande riskbegränsning.

Det blir en snabb sammanfattning av Besser…..

Bolagsrisken: Köp aktier i flera (många…) stora, stabila och lönsamma bolag för att minska risken i enskilda bolag

Branschrisken: Köp aktier i flera branscher (men bara branscher där du har kunskap…) för att minska risken i enskilda branscher.

Marknadsrisken: Köp aktier i bolag som har kunder på många marknader ( multinationell  försäljning…) för att minska risken med en enskild nationell marknad.

Kursrisken: Köp aktier regelbundet (under en lång tid…) för att minska risken med höga aktiekurser på börsen och i aktiemarknaden.

Finansieringsrisken: Köp bara aktier för eget kapital (som kan undvaras…) och belåna aldrig aktier i aktieportföljen.

Fem ganska enkla regler som gör att aktieportföljen blir mindre riskfylld.  Som vanligt har Warren några kloka ord även här…….

“Diversification is a protection against ignorance.”  Warren Buffett

Flera favoritcitat….

Det gäller att tänka till redan från början, eller som Besser brukar säga… ”Om man inte gör rätt från början så blir det svårt att få rätt på slutet”.

Här kommer några fler favoriter….

”A share is not a lottery ticket… it’s part-ownership of a business.”  Peter Lynch

”Learn every day, but especially from the experiences of others. It´s cheaper” Jack Bogle

“You only have to do a very few things right in your life so long as you don’t do too many things wrong” Warren Buffett

Abraham Lincolns favourite riddle…..

Besser avslutar med en ”gåta” och en sanningen som också kommer från Warren Buffett, där han brukar citera Abraham Lincoln….

‘How many legs does a dog have if you call its tail a leg? The answer is four, because calling a tail a leg doesn’t make it a leg.”  Warren Buffett

Besser skulle kunna komplettera med ….

”Även om man med önsketänkande kallar en aktiespekulation för en aktieinvestering så är det fortfarande bara en aktiespekulation i verkligheten

Slutsats…

Det blev många citat (från Warren Buffett och andra…) och kloka ord (från Besser….) och kanske får man inte ta allt som skrivs på den här bloggen alltför allvarligt. Men som vanligt finns det mycket att tänka på när det gäller ”aktier och investeringar”.

Om man läser Bessers blogg så får man regelbundet några påminnelser om att hålla sig på den enkla och rätta vägen med sina aktieinvesteringar…. 🙂

Besser