Tidigare i våras kom en uppmärksammad studie (Spiva, från Standard & Poor (S&P)) som visade att de flesta ”aktiva” aktiefonder inte överträffar avkastningen över en börscykel jämfört med indexfonder. En intressant iaktagelse som kräver en lite noggrannare undersökning.  🙂

Spiva

Det var nyhetsbyrån Direkt som rapporterade att  inte mindre än 92 av 100 aktivt handlade amerikanska Large Cap aktiefonder misslyckades med att nå sina jämförelseindex under perioden 2001-2016.

”Det skriver Wall Street Journal med hänvisning till den färska undersökningen S&P Indices Versus Active (Spiva), som för första gången omfattar 15 år.

“Vi får ofta höra från aktiva förvaltare att de bör utvärderas över längre perioder, men nu ser vi att även i en fullständig marknadscykel med toppar och bottnar utvecklas en majoritet av de aktiva fonderna ogynnsamt jämfört med index”, kommenterar Aye Soe, analyschef vid S&P Dow Jones indicies.

Sedan millennieskiftet har aktivt handlade fonder tappat mark som investeringsobjekt, medan passiva indexfonder ökat i popularitet. Sedan 2007 har sparare minskat sina investeringar i aktiva fonder i USA med 1.200 miljarder dollar, och satsat nästan lika mycket, 1.100 miljarder dollar, i passiva fonder, rapporterar Wall Street Journal.”

Om man läser Spiva rapporten lite noggrannare så var resultatet för LC fonder 92.15%, för MC fonder 95.40% och för SM fonder 93.21% som alla misslyckades att slå sina index. Det gick alltså ännu sämre för fonder som investerade i små och medelstora bolag.

Det är mer generellt en fråga om aktiva contra passiva aktieinvesteringar, något som jag skrivit om tidigare. Både aktiva och passiva investerare kan lära sig något av den här studien…  🙂

Det som också var fantastiskt är att 58% av alla amerikanska aktiefonder antingen var sammanslagna eller helt avslutade efter 15 år. Det visar hur svårt det är att hålla uppe avkastningen under lång tid. Om fonden har negativ avkastning jmf index under flera år så är det enklare för fondbolaget att börja om med en sammanslagning eller avsluta och börja om med en ny fond igen.  Så sker med många av storbanksfonderna även i Sverige. Det bara talas inte mycket om det. Finansbranschen  har många trix för att lura godtrogna fondsparare och göra stora vinster.

De som lyckas?

Men det finns trots allt några fondförvaltare som lyckas bättre. Finns det några gemensamma nämnare som man kan lära sig något av? I rapporten finns inga slutsatser men det finns andra som har synpunkter.
Tidskriften Money hade en artikel med rubriken…. ”Most Stock Pickers Stink. Here’s a Smarter Way to Invest” där man drar några slutsatser om just framgångsrika fondförvaltare. Där har Vanguard , ett av de större fondbolagen i USA (med fler än 100 ”Mutual Funds”) i en studie undersökt alla aktiva fonder med mer än 15 års track record. De hittade bara 14 fonder som gått bättre än S&P 500 (ackumulerat) under de senaste 15 åren.
De aktiefonder som lyckats har två saker gemensamt. Deras avgifter ligger långt under genomsnittet och fondförvaltningen är konsistent och gruppbaserad.
 Vad kan vi lära här? 1) Åter igen, höga avgifter tar större delen av avkastningen. Inga  avgifter alls eller låga skatter, avgifter och kostnader är alltid bäst. 2) Det finns (nästan..) inga fantastiska enskilda ”stock pickers”, inte ens bland alla proffs. Att tro att man som amatör kan hitta aktier som inte ens proffsen hittar är bara dumt. Lämna ditt ego utanför dina aktieinvesteringar och ha en långsiktigt genomtänkt investeringsstrategi.

 

Börsen och verkligheten

Det finns många fantastiska hemligheter inom investeringar och investeringspsykologi. Ett av de vanligaste misstagen (och jag har gjort det själv..) är att inte följa sina egna investeringsregler. Det är så otroligt svårt att göra det som man borde göra (behålla portföljen…?) när marknaden förändras, då är det lätt att drabbas av ”greed” och ta hem fina reavinster.

Det gäller även för börsnedgångar. När de stora nedgångarna på börsen kommer, som de gjorde 2001 och 2008, då är det lätt att ryckas med om man inte har förberett sig.

Det finns ännu en intressant studie, från Dalbar Inc. (Boston, USA) som visar den stora skillnaden mellan vad börsen avkastar och vad vanliga investerare avkastar. Det spelar ingen roll om det är egna aktieportföljer, aktiva aktiefonder eller lågpris indexfonder. Nästan alla drabbas ändå av de här investeringspsykologiska effekterna.

Enligt Dalbar var den genomsnittliga avkastningen på S&P 500 under åren 1985 till 2015 på 10.28%. Det betyder en fördubbling av kapitalet på 7 år.  Genom att bara äga en vanlig indexfond så  hade man gjort fantastiska vinster. Med en investering på 50.000 dollar år 1985 så hade resultatet av återinvesterad avkastning gjort att kapitlet efter 30 år vuxit till 940.000 dollar år 2015.

Men den genomsnittlige aktieinvesteraren i USA ha bara fått en avkastning på 3.66% under samma period. Med en investering på 50.000 dollar år 1985 så blir det ett kapital på 147.000 dollar år 2015. Skillnaden är fantasiska 793.000 dollar som  kunde använts till pensionen 30 år senare. Nästan 85% av pensionssparandet har försvunnit bara pågrund av  investeringspsykologi.

Vad är det som har hänt? Enligt Dalbar är det två huvudorsaker till att ”vanliga investerare” inte lyckas med avkastningen på långsiktiga investeringar.

För det första, ett vanligt psykologiskt betende som ”Greed & Fear”…..  Många (de flesta…) ”vanliga aktiesparare” som vill köpa när börsen går mot toppen och media skriver om alla ”fantastiska aktier”. Då vill många vara med och bli rika (Greed).  När börsen sen vänder och går neråt så väntar man och hoppas  att det skall vända (Loss aversion) ända tills börsen verkligen når botten och rädslan gör att allt säljs av (Fear).

Det blir det klassiska ”Buy high, sell low”. En vanlig tabbe om man inte tänker sig för och planerar sina investeringar.

För det andra så är det finansbranschen och alla  avgifter. Det finns massor med kostnader  som måste betalas för aktiva aktiefonder. Några kostnader är dolda, många kostnader är höga och flera kostnader är onödiga. Men det är avgifterna som finansbranschen lever gott av. Det är svårt att beräkna utfallet efter alla avgifter.

Men det gäller även för den som har egna aktier. Om man är aktiv och har frekvent handel så blir även transaktionskostnaderna höga. (Det är courtage och avgifter som t.ex. Avanza lever gott av….)

Specilellt på några års sikt, så tar avgifterna en allt större del av den långsiktiga avkastningen. I Sverigen har vi också höga skatter om man inte tänker sig för. (… och nej, ISK konto är inte skattefritt, speciellt inte på lång sikt!)

Ett typexempel

Det här gäller även enskilda bolag där kursen oväntat går upp. Typexempel är Fingerprint. Då är det många som köper när kursen rusar uppåt och som sen väntar på  att kursen skall fortsätta att stiga allt högre (Greed). När kursen sen börjar gå neråt vill man inte ta en första förlust, och man väntar fortfarande på bättre utfall (Loss aversion). De flesta säljer antagligen först om några år när botten är nådd  och paniken är nära (Fear).

Enligt Avanza så låg 77% av alla deras Fingerprint ägare på minus redan  i slutet av april. Det betyder att mer än 39.000 småsparare ligger back bara på Avanza. På Nordnet är det antagligen cirka 10.000 aktieägare i samma situation. Totalt blir det över 50.000 aktieägare som redan idag ligger back på ett bolag som Fingerprint. (Det kommer över åren antagligen att bli ännu fler som förlorar pengar på det bolaget…)

Hur går det för Besser?

Jag fick en spydig kommentar från ”Jochen” igen. Hur är det med Besser? Mycket snack och liten verkstad? Bäst att göra en redovisning av senaste årets track record….  🙂

Jag gjorde en tabbe och gick ur för tidigt, något som jag tidigare skrivit om. Jag sålde nästan ”allt”, aktiefonder, småbolagsaktier och hela min ”storbolagsportfölj” under våren 2014 (efter utdelningarna!). Sen blev det ATH våren 2015, och nu ATH igen våren 2017, så jag missade 3 års uppgång och utdelningar. Men det är ingen katastrof. Jag sålde allt med en ordentlig reavinst och jag har nu ett väl tilltaget investeringskapital som väntar på rätt tillfälle.

Men jag har fortsatt med regelbundet sparande och även regelbundna aktieinköp. Under 2016 så ökade mitt investeringskapital med 287.000 och jag köpte aktier för 111.000. För 2017 kommer mitt investeringskapital att öka med en liknade siffra, men jag kommer nog att dubbla mina inköp. En av fördelarna med att separera investeringskapital från investeringar är just att kunna köpa aktier när, var och hur man själv önskar. Jag räknar med att fördubbla både mina inköp och mina utdelningar  under de närmaste åren.

(En av Warrens Buffetts mer okända (??) aktiestrategier är just att ha ett större investeringskapital redo när det blir tillfälle till bra aktieinköp. ”Load the gun…”)

Även 2001 och 2008 började jag köpa lite i nerförsbacken men det mesta köptes på botten av respektive börscykel. Det var nog mer tur än skicklighet och jag behöll alla aktier fram till 2014. Vilket naturligtvis är förklaringen till en mycket bra reavinst våren 2014. Den här gången blir det inga aktiefonder och inga småbolag. Mina (planerade…) aktieportföljer speglar ganska väl index på OMXS LC med undantag av de bolag som jag inte tror på långsiktigt.

De aktiva portföljerna (som naturligtvis kan ses som en enda aktieportfölj..) kommer att omfatta 42.000 aktier ojämt fördelade på 35 bolag varav 16 inom OMXS30, 16 övriga på LC och 3 på MC när de är fullinvesterade. Hitintills har jag köpt 3.500 aktier inom portföljerna och 600 utanför de planerade portföljer.  Mitt investeringskapital täcker idag cirka 85% av planerade investeringar.

Även inom ”enkla index”  (som OMXS30) finns det dåliga bolag. Typexempel även här är Fingerprint, som också ingår i alla indexfonder, som t.ex. Avanza Zero . Genom att ”följa börsen” ( index) men undvika de allra sämsta bolagen så borde den långsiktiga avkastningen bli helt OK. Framför allt som jag vill ha min avkastning i form av regelbundna utdelningar.

Jag började köpa mindre poster per kvartal ett drygt halvår efter förra ATH (Q4, 2015) . Nu är det våren 2017 med ny ATH och jag köper fortfarande för mindre belopp (cirka 1 % av kapitalet) per kvartal. Vi får väl se när nergången börjar. Jag har inte bråttom och känner ingen stress. Mina aktieinvesteringar är trots allt bara en hobby bland flera andra.

Sammanfattning

En kort sammanfattning av några av mina något defensiva ”investeringsstrategier” skulle kunna vara….

”Kunskap, erfarenhet och investeringskapital är allt som behövs för att lyckas med aktieinvesteringar”.

”En sund investeringsprocess bygger på ”Planning, Preparation and Performance” där kunskap och erfarehetär grundförutsättningar”.

”Utan investeringskapital blir det  inga investeringar alls”

” Det är bättre att investera i stora, välskötta och lönsamma företag än i små, misskötta eller olönsamma företag.”

Genom att följa den här bloggen så får man lite ( men inte allt…) av den kunskap som behövs. Jag delar med mig av mina erfarenheter, men några erfarenheter måste man göra själv (dock inte allt för stora tabbar…). När det gäller investeringskapital så kommer det mer i nästa inlägg.

Slutsats

Det är inte lätt att investera i aktier. Det finns många fällor och fallgropar att ramla  i om man inte tänker sig för.

Att vara en framgångsrik ”stock picker” är alltid svårt, framför allt i ett längre perspektiv över flera börscykler. Det gäller både för proffs och amatörer. Att långsiktigt slå börsen är svårare än man kan tro. Lämna ditt ego utanför dina aktieinvesteringar.

En viktig parameter som också spelar in är de avgifter som skall betalas för aktieinvesteringarna. Det gäller både fondavgifter för aktiva aktiefonder eller courtage och avgifter för egen, aktiv handel med aktier. Undvik alltid skatter, avgifter och kostnader.   

Men den vanligaste fällan är nog att ge efter för ”Greed & Fear” som kombineras med ”Loss aversion”. Då spelar det ingen roll om man har aktiva aktiefonder,  indexfonder eller en egen aktieportfölj. (Mer om detta i nästa inlägg…)

Genom ”Buy high, sell low” så kommer många att alltid förlora större delen av den långsiktiga avkastningen……  

Besser

Jag fick en kommentar på mitt förra inlägg från Lars: ”Finns väl inte mer att tillägga. Amen.” Men lite mer kan man nog krama ur ämnet…  🙂

Förra inlägget om ”Aktiv eller Index” fokuserade på S&P Sipa studie över 15 år (2001 till 2016), men innehöll även lite info från en annan studie om amerikanska investerares betende och resultat. Studien heter ” The Dalbar Quantitative Analysis Of Investor Behavior” och visar amerikanska investerares beteende i praktiken och hur de klarar sig på den amerikanska aktiemarknaden. Studien gäller både för aktiefonder, indexfonder och individuella aktieinvesterare.

Studien är ganska lik S&P studien Sipa men täcker en längre period (30 år) och ger också en bättre helhetsbild av den totala amerikanska aktiemarknaden.

Rapporten fokuserar på det verkliga utfallet. Hur ser verkligheten ser ut för alla amerikaner, både fondinvesterare och andra? Studien gäller för alla typer av investeringar i aktier och kan även användas som info för ”vanliga svenska aktieinvesterare”.

Resultatet visar att det är stor skillnad mellan hur aktieindex utvecklas (i teorin..) och den verkliga avkastning som vanliga aktieinvesterare uppnår långsiktigt (i praktiken…). Det vill säga, den stora skillnaden mellan teori och praktik som alltid finns på aktiemarknaden. Det gäller allt, från finansanalys till långsiktig avkastning. Det är därför som erfarenhet, både egen och andras, är så viktig för slutresultatet…. 🙂

Nu är det dags att se lite närmare på den studien, men eftersomstudien inte är inköpt, (den kostar ganska många dollar…) så blir det Lance Roberts från realinvestmentadvice.com  som får kommentera den.

Resultat och lärdomar från studien

Ett sammandrag av studien (av Lance Roberts), med mina kommentarer.

”The study showed just how poorly investors perform relative to market benchmarks over time and the reasons for that underperformance.” 

Samma sak som vi såg i förra inlägget (Aktiv eller Index, 12 maj 2017). Det är stor skillnad på vad marknaden (S&P 500) avkastar i teorin jämför med vad de flesta fondsparare och aktieinvesterare klarar av i praktiken.

”First of all, let’s dismiss the notion that it is possible for an investor to consistently “beat” an index over long periods of time. It isn’t.”

I verkligheten är det på lång sikt (nästan..) omöjligt att slå index. ”Snabba klipp” kan man kanske göra någon gång ibland, men det är svårt att göra om år efter år. Det är både psykologi (dolt inflytande från psykologiska faktorer) och ren matematik (liten sannolikheten lyckas bättre än index under flera år i rad) som gör det så otroligt svårt  att vara långsiktigt framgångsrik som ”stock picker”.

”In 2015, the 20-year annualized S&P return was 8.19% while the 20-year annualized return for the average equity mutual fund investor was only 4.67%, a gap of 3.52%.”

”For the 30-year figures the S&P return was 10.35% and the equity fund investor return was 3.66%”. (A gap of average 6.69% every year for 30 years from 1985 to 2015.)

Det vi ser här är den fantastiska börsutvecklingen från 1985 och framåt. Även om perioden innehöll tre stora börsnedgångar (hösten 1992, hösten 2002 och hösten 2008) så har börsen gått upp med mer än 10% per år under 30 års tid. Men den genomsnittlige ”aktiefondinvesteraren” har missat hela två tredjedelar  av den avkastningen varje år i hela 30 år. En ganska fantastisk skillnad i avkastning, speciellt över en så lång tid.

Om vi ser på kortare intervall så är det självklart högre genomsnittlig avkastning om investeringarna började vid ”rätt tid”, dvs bäst går börsindex om man börjar räkna från lägsta punkt i respektive börscykel. Men med en beräknad investeringstid på 30 år och med start 1985 så har man täckt in minst tre större börscykler.Det vi kan lära här är att det blir en börscykel per 10 år i snitt. Vi har inte sett den sista börscykeln än, det kommer flera. Vi vet bara inte när och hur stora de blir….!!

Ett annat fantastiskt resultat av studien är att blandfonder (Asset Allocation Funds)och räntefonder (Fixed Income Funds) ger en sämre avkastning än aktiefonder (Equity Funds) på samtliga tidsintervall från 30 år till 12 månader. Både långsiktigt och kortsiktigt ger aktieinvesteringar en bättre avkastning än andra alternativ.

En viktig orsak till detta är naturligtvis att ränteläget förändrats under de senaste 30 åren. Ränteobligationsindex (Barclays Aggregate Bond Index) har gått från 6.73% (30 år) till 0.55% (12 månader), men den genomsnittliga avkastningen på räntefonder har varit från 0.59% (30 år) till minus 3.11% (12 månader) om man räknar in USA inflationen. När inflationen och skatten räknas med så är det många som (även i Sverige….) varje år gör ren förlust på räntefonder.

Att i dagens lågräntemiljö ha sina investeringar i blandfonder eller ränteobligationer är alltså ingen bra ideé, oberoende av tidshorisont. När marknadsräntorna går upp kommer räntefonder med långa ränteobligationer att vara bland de stora förlorarna. Räntefonder med korta ränteobligationer  kommer dock att klara sig något bättre. Men om fonderna finns på ISK-konto så tar den löpande ISK-skatten det mesta av avkastningen!!

Asset classes tend to become more correlated during market corrections, somewhat muting the benefits of diversification and necessitating a downside protection strategy that goes beyond traditional diversification.”

Det studien också visar är att underliggande tillgångsslag tenderar att utvecklas koordinerat åt samma håll vid större finanskriser. Då spelar det ingen roll om man investerat i fastigheter, konst, aktier eller obligationer i sin investeringsportfölj. När finanskrisen kommer och aktiemarknaden viker så påverkas hela samhället och därmed alla typer av investeringar. Det är främst marknadens likviditet som påverkas och därmed även efterfrågan på andra former av långsiktigt sparande.

“No evidence has been found to link predictably poor investment recommendations to average investor underperformance. Analysis of the underperformance shows that investor behavior is the number one cause, with fees being the second leading cause.”

Det är inte bara oskickliga fondförvaltare eller dåliga rådgivare som gör att de flesta investerare misslyckas långsiktigt på aktiemarknade (även om det naturligtvis påverkar). Det är främst aktieinvesterarnas egna psykologiska fallgropar och höga avgifter som förstör den långsiktiga avkastningen. Det går att motverka båda orsakerna om man bara planerar och förbereder sina aktieinvesteringar lite bättre.  🙂 (Planning, Preparation and Performance som jag tidigare skrivit om (26/8 2016))

I Sverige har vi haft en stigande börs och aktiemarknad  sen tidigt 2009. Det betyder 8 år av uppgång där många (nya..!!) aktieinvesterare aldrig upplevt en rejäl marknadskorrigering eller en komplett börscykel. Vi kommer om några år åter att se många (nya och yngre..??)  aktieinvesterare som först vägrar tro på nedgången och sen säljer i panik på botten. Tyvärr, tråkigt men sant.

Men vi har också sett en fantastisk uppgång av priser på bostadsmarknaden under de senaste åren, framför allt i de större städerna. Många ”vanliga fond- och aktiesparare” sitter idag med stora skulder på sina bostäder. När räntorna så småningom börjar gå upp kommer det att drabba alla med stora bostadslån. De flesta kommer naturligtvis att prioritera boendet och därmed bli tvungna att sälja fonder och aktier. Det kommer ut mer aktier och mindre investeringskapital på aktiemarknaden.  Det blir en förstärkning av de tendenser som vi ser ovan.

” The key issue to the majority of underperformance by individual investors comes down primarily to a lack of capital to invest and psychology.”

”Nearly 80% of Americans are simply not able to participate as shown by numerous studies and statistical facts over the last few years.”

Psykologi och höga avgifter är de stora orsakerna till låg avkastning, som vi sett tidigare, men den störst orsaken till att de flesta privatpersoner inte alls investerar på aktiemarknaden är avsaknad av investeringskapital. Det gäller även i Sverige och det krävs ”en välskött privatekonomi” för att långsiktigt bygga upp ett större investeringskapital. Ganska självklart om man tänker efter, men det finns psykologiska fällor även här.

Hur får man ett bra investeringskapital? Det finns i princip två vägar, antingen regelbundet sparande eller chansa på snabba reavinster. (…eller V75, tipset, lotto, nätpoker eller nätcasino??)

Att spara lite av inkomsterna varje månad känns för många helt meningslöst. Det går för långsamt, det är bara tråkigt och det ger inga egokickar. De flesta (unga..?) aktieinvesterare satsar istället på snabba klipp och reavinster. Då kan man snabbt få ett ordentligt investeringskapital, det är kul att göra bra affärer och varje aktieklipp stärker egot och blir en stor egotrip.

Men det som också bör räknas in är riskerna med de två metoderna. Regelbundet sparande är långsiktigt och säkrare. Snabba klipp är spekulationer och går ofta fel, speciellt om man försöker med upprepade spekulationer under många år. Ibland går det bra men en enda dålig ”investering”  kan förstöra allt. Då kan man enkelt förlora större delen av investeringskapitalet.

Det finns massor med mer info i studien men det här räcker för den här gången. En avslutande kommentar från Lance.

”This is the sad history of individual investors in the financial markets, ”they are always told what to buy but never when to sell” 

Det gäller även i Sverige. Varning för alla ”aktietips”, det gäller för både aktieforum och aktiebloggare, men också för ”information” från media och finansbranschen.

En välskött privatekonomi?

Vad är ”en välskött privatekonomi”? Hur får man ”en välskött privatekonomi”? Det var en tidigare kommentar som triggade mina tankar om investeringar och privatekonomi.

En välskött privatekonomi består av en privat resultaträkning där intäkter (inkomster) och kostnader (utgifter) varje månad ger ett positivt kassaflöde med regelbundna ”vinster”. Resultaträkningen ger också långsiktig lönsamhet och likviditet (regelbundet sparande). Det sparade investeringskapitalet ger möjlighet till lönsamma investeringar. Svårare är det inte, men det gäller naturligtvis att göra ”rätt investeringar”… 🙂

En välskött privatekonomi består även av en privat balansräkning där tillgångar (gjorda investeringar), eget kapital (tidigare insatser) och skulder (begränsade lån) blir en solid balansräkning med starka finanser och hög soliditet. En stark balansräkning bidrar även till lägre kostnader och därmed lönsamare resultaträkningar, och därmed även till ”fler investeringar”….

Tyvärr är det många som i dagens  ”lågräntemiljö” skaffar sig stora skulder till låga räntor. När räntan sen går upp blir det svårt att göra ”regelbundna vinster” i den privata resultaträkningen. Det är då som det också blir svårare att göra lönsamma investeringar, när både löpande och sparat kapital behövs till ökande räntekostnader. Något att tänka på!

Det vi kan lära oss här, är att det blir enklare att göra lönsamma investeringar om man har ”en välskött privatekonomi”.…. 🙂.  Men det är inte helt enkelt att skaffa en långsiktigt  välskött privatekonomi med dagens bostadspriser och morgondagens ränteläge. (Jämför de 80% i studien ovan…)

Unshakeable

Det har kommit en ny bok (Unshakeable) om just det här med breda (index) och regelbundna (långsiktiga) investeringar.  Författaren Tony Robbins har intevjuat ett stort antal investerare och sammanfattar vilka investeringsstrategier som fungerar i volatil marknad. Det finns alltid undantag men index och långsiktighet fungerar för ”de flesta och för det mesta”. Det blir en avslutande sammanfattning av boken som också blir det tredje och sista (??) inlägget om index och långsiktiga investeringar…. 🙂

Slutsats

Det är egentligen inga större nyheter som presenteras i Dalbars QAOIB studie, bara mer siffror som visar och förklarar varför de flesta ”vanliga aktieinvesterare” inte lyckas med sina aktier på lång sikt.

Det är en övertro på den egna förmågan (smartare och kunnigare än alla andra) och diverse psykologiska fällor (Greed, Fear & Loss aversion) som ofta är den underliggande orsaken. Om man dessutom inte har koll på skatter, avgifter och utgifter så blir den långsiktiga avkastningen lidande även för defensiva och passiva indexfondsparare.

Det spelar ingen roll om man har en defensiv strategi med investering i ”säkra aktiefonder” (aktiva fonder med låg avkastning och höga avgifter), billiga indexfonder  (där man köper och säljer fondandelar vid fel tillfälle) eller en offensiv strategi  med  egna aktier (”smarta köp i fantastiska bolag med fina reavinster”).

Om man inte tänker sig för är det lätt att förlora större delen av avkastningen på psykologiska faktorer och onödiga kostnader. Det som gäller är att tänka och agera långsiktigt redan från början. Gäller för aktieinvesteringar, men även för mycket annat här i livet.

Besser

Det här inlägget är lite annorlunda. Det handlar om ”Sway” (i betydelsen (dolt) ”Inflytande”) och om hur psykologi i det dolda styr våra tankar och vårt handlande. Nyttigt att veta också inom ”behaviour economics” som även påverkar hur vi hanterar våra aktier och gör våra investeringar. Mer info finns om investeringspsykologi finns här  .

Det var en bok som jag köpte för några år sen, och som jag nu läst om. Boken heter just ”Sway” och är skriven av två bröder, Ori och Rom Brafman. Ori är en MBA från Stanford och en känd organisationskonsult, Rom har en Ph.D. i psykologi och egen praktik i Palo Alto. (Boken är från 2008, på 206 sidor och finns att köpa häftad på adlibris.com för 138 kr.)

Undertiteln är ”The Irresistible Pull of Irrational Behavior” vilket säger det mesta om innehållet.

Boken är verkligen lättläst. Det mesta är bra och korta historier med några psykologiska experiment. Allt beskriver  hur olika psykologiska faktorer påverkar och har ett dolt inflytande på vad vi gör och hur vi tänker. Det är egentligen bara några få, dolda faktorer som gör att vi inte tänker och handlar rationellt. Specielt inom ekonomi och investeringar är det lätt hänt att man fattar fel beslut om man inte ”tänker sig för”.     

Många aktieinvesterare tror mer på siffror och egna finansanalyser än att förstå hur mäniskor fungerar och dra nytta av andras erfarenhet. I många fall är det också de klassiska fällorna ”Greed & Fear” som förstör alla chanser till sunda investeringar.

Mina egna exempel  är att många ”värdeinvesterare” tror mer på analys av siffror i ett IPO prospekts och inte förstår att det ofta är oskickliga, oseriösa eller oärliga personer som ligger bakom IPO-bolaget redan från början.

Hur stor andel av alla IPOs är bara ruffel & båg eller halvkriminell verksamhet? Hur många IPO-företagare har ”otur”, är oskickliga eller helt enkelt inkompetenta att sköta ett företag? Jag har inga absoluta siffror, men min erfarenhet efter några år i finansbranschen säger att det är många fler än man kan tro från början.

Ett dolt inflytande

Det finns några enkla (svåra..??) saker att tänka på när det gäller hur vårt undermedvetan fungerar i verkliga livet.

Det här blir en liten genomgång av alla kapitel i boken. De geografiska referenserna är  till de korta historier som illustrerar varje exempel, mest för den som vill läsa boken.  Jag behåller den engelska texten eftersom jag har svårt att översätta alla psykologiska termer till korrekt svenska.

Här är några av de vanligaste psykologiska tabbarna man kan göra….

Irrational behavior…

  1. Loss aversion…. When we focus on avoiding a growing or potential loss, then all other rules and considerations dosn´t matter…. (Tenerife)

”Just in case. Pay a premium price to avoid a low probability potential loss”……. CDW (Collision Damage Waiver), (Hertz & Avis)

”The stupid risk of losing everything instead of a certain case of losing something…”   .. Create a catahastrophe just to avoid a small potential loss. (Tenerife)

”Take the emotion out of the decision” …. Have (your own..) fixed rules for decision making.

Some ”Loss Aversion” cases:

  • Overreacting to a potential loss……….. (Martha´s Vineyard)
  • Taking higher risks to protect ego….… (Tenerife)
  • Pay a premium ”just in case”……………. (Hertz & Avis)

 

  1. Commitment…. When we stay the course and continue the path forward even if we understand that it is the wrong way to go. Again, just to avoid a potential loss.

If a certain way forward is important to your ego and commitment, then you will continue to go forward regardless of risks or outcome……. (Tenerife)

If you give up the early possibility of retreat, then the committment will give way to extrem optimism as the only way out……… (Vietnam)

On Commitment…..”To withdraw now is to accept a sure loss and that option is deeply unattractive”  Daniel Kahneman

”Aversion to Loss”  is a strong  factor and combined with ”Commitment”  it is a powerful influence on thinking and decision making.

  1. Value attribution…… When we give someone or something a percieved value rather than see to the objective data

”Value attribution will also alter your perception of subsequent information”

Once you belive in an authority, your judgments are tainted by expected  values attributed to this authority.

”Value attribution is the undercurrent that can compleatly distort our decision making”

”Value attribution is such a strong force that it has the power to derail our objective and professional judgment”

  1. Diagnosis bias….. When we tend to label people, ideas or things based on our initial opinions of them.

A single word or a small thing has the power to alter your whole perception of that other person.

”Even before we meet a person, the description of someone by others shapes our experiance of that person.”

”Ignoring relevant information can be based both on optimism (you want things to go well) and on not asking the relevant questions ( you avoid new information)”

Two common mistakes in decision making are ignoring objective data and giving to much credit to irrelevant factors.

Expectations on individual level play an important role in the actual outcome. Most people tend (to rise or go low..) to meet the (high or low..) expectations set for them.

High expectations on individual level tend to result in high performance …. ”The chameleon effect”

All interpersonal interactions (meetings, convesations, actions…) are subject to hidden psychological influences. We are all psychological chameleons in some sense.

  1. Procedural justice….. We expect people to be fair in group dynamics. It is the process that casues us to act irrational, not the outcome….. (France quiz)

Individuals evaluating relationships focus more on irrational and  fairness factors than the rational and ultimate outcome….. (Ford dealers)

The process values, like time and effort, are most important to percive the overall fairness of the experience…. (Baltimore)

In negotiations it is important to talk the case through and explain the reasons for our posisition and also communicate what we belive is the fair outcome. By doing this, we use the possitive values of procedural justice.

  1. Motivation paradox…..  We are motivated by more factors than pure external compensation and there are different types of motivation. (Zurich)

There are hidden side effekts of bonuses and financial incentives that can lead to unexpected behaviour. To improve performance you can go for alturism or pleasure. But not both at the same time.

The general assumtion is that monetary incentives increase motivation, but If you want people to act selfless you should never involve financial rewards.

The brain has two motivation centers (pleasure center and altruism center)that can not work att the same time. If you add financial incentives, the altruism center will stop working and the altruism performance will go down dramatically. (Zurich)

If you introduce a financial reward, people will start chasing that reward. And if you have the wrong (bonus-) target, the general performance wll suffer badly. The problem is not the reward itself, but the possibility of a reward.  Again, the potential reward is the hidden problem.

  1. Dissenting opinions…. We tend to like people that think and act just like us, but the best outcome on decision making in group dynamics are when everyone has a say and can voice their opinion.

”Everybody speaks once before anybody speaks twice”.

The power of a ”dissenter” in a group can alter the opinion of the whole group….

There are four member types in group dynamics according to Kantor: Initiator, Blocker, Supporter and Observer. The all play an important role and they all need to have a say in group decisions. This is true also for meetings in conferencerooms and boardrooms.

For critical decision making in group dynamics, strict procedures need to be establiched. (Tenerife cockpit) When someting is about to go wrong, the best way to correct the acitions is a 3 stage procedure: 1) State the facts, 2) Challenge the action and 3) Take own action.

”One dissenting voice can hold back a flod of irrational behavior”  (Tenerife)

  1. The solution… The best way to to counter psycological undercurrents is to not follow our natural instincts, but to use a ”let go of the past” strategy. View the situation again from a new possition.

Avoid irrational behaviour by having a long term view from the start. Then small problems do not need a quick fix. View the situation again, change direction or carry on with your long term objectives in a normal way.

”Why shouldn´t you and I walk out that door, come back, and do it ourselvws?” (Intel)  Making a clean break might feel uncomfortable, but it could be in our best interest.

”Be prepared to accept that your initial impesssions might be wrong.” The more we accept that external factors affects the percieved value of a person or object, the less likely we are to be swayed by value attribution.

”Active participation and involvment in the evaluation results in a perception of a ”fair” process.” To communicate and show uncertainty can transform the process to a ”collaborative effort”.

”In group situations a ”Blocker” or ”Devil´s advocate” can actually make the decision making process more rational.” The discussions contrary points can add importante perspective to the debate.

Aktieinvesteringar

Några vanliga tillämpningar av ovanstående irrationella beteenden på aktiemarknaden och på aktieinvesteringar….

Förlustaversion…. Att vägra sälja sina aktier innan den önskade kursen uppnås. (Fingerprint ?)

Engagerad.…..     Att fortsätt betala in upprepade nyemissioner bara för att man köpt aktier för länge sen.  (Eniro ?)

Värdetillskrivning….. Att köpa aktier bara för att det finns kändisar i styrelsen. (Allra ?)

Önsketänkande….  Att tro att aktien kommer att gå upp bara för att den gått ner den senaste tiden. (Fingerprint ?)

Rättvisa……  Att tro att aktien måste gå upp bara för att kursen tidigare varit orättvist nertrykt. (Vardia ?)

Sammanfattning

Det kan vara svårt att förstå vad som menas med ovanstående.  Psykologi är inte lätt att förklara och att göra en enkel sammanfattning är nästan omöjligt! Då är det bättre att köpa boken, läsa den och själv göra en sammanfattning. Kanske blir allt klarare då…… J.

Slutsats

Det vi kan lära oss av ovanstående är att långsiktiga prioriteringar är bra även i vanliga livet. Skall man verkligen göra en osäker omkörning när det är skymd sikt och mycket trafik bara för att komma i tid till ett viktigt möte?

Vad viktigast, risken att komma för sent (ditt ego) eller risken att hamna på sjukhus eller bårhus(ditt liv)? Hur viktigt är det det egna egot jämfört med den egna hälsan? Den typen av frågor bör man nog ställa sig själv varje dag.

Långsiktigt tänkande lönar sig nästan alltid. Det viktigaste är att komma till själva mötet, inte att vara där i exakt rätt tid. Samma sak med aktier, det viktigaste är den långsiktiga och stabila avkastningen på aktieinvesteringarna, inte potentiella  och kortsiktiga aktieklipp.

Det boken sammanfattar är just medvetenheten om att det ofta finns dolda psykologiska faktorer som påverkar vårt handlande och hur vi kan undvika att styras av irrationellt betende.

Besser

Fallet med sökbolaget Eniro får bli ett eget litet inlägg. Det är en ganska fantastiskt hitoria som visar att även ett större och välkänt bolag kan förstöras av oärliga och korrupta personer på alla nivåer. ”Fallet Eniro” kan översättas både som ”The Eniro Case Study” eller ”The Eniro Falling Down Story”, välj själva…. 🙂 .

Jag har tidigare skrivit lite om just Eniro i olika inlägg, men här blir det en liten repetition.

Bakgrund

Det började som en ”smart avknoppning” från det som en gång var ”Stora & Starka Televerket”, som sen blev lite mindre fantastiska Telia.

Eniros historia börjar med att telefonkatalogen för företag (Gula Sidorna) lanseras på internet 1996. Det blev naturligtvis bättre sökmöjligheter och även med länkar till kartor. En helt ny plattform utvecklas sen 1999 med  utökade och mer avancerade tjänster.  Självklar en mycket populär sajt när internet tog fart, speciellt som konkurensen fortfarande var mycket begränsad.

I samband med den beryktade noteringen av Telia på toppen av IT-bubblan våren 2000 så bildas även avknoppningsbolaget Eniro AB som gör en IPO och noteras på OMXS O-lista den 10 oktober 2000.

Bolaget har haft många kända namn både i ledningen och i styrelsen under årens lopp, men aktiekursen har mest hela tiden gått neråt. Redan från början var timingen fel med uppblåsta börskurser och IPOs under IT-bubblan, dels kom det nya konkurenter (t.ex Google och Hitta.se) som hade bättre funktioner. Svaret från Eniro blev aggressiva och oseriösa säljmetoder, redovisningsfiffel och en sparkad VD. Vilket även uppmärsammades i media. Det blev varken resultatet eller kundförtroendet bättre av.

Nyemissoner

Om ett bolag börjar få problem och har ett negativt resultat under flera år så måste någon trots allt betala den löpande driften med löner och styrelsearvoden. Det blir oftast aktieägarna som får gå in med nytt kapital. Om verksamheten trots det inte blir lönsam så blir det upprepade nyemissioner.

Eniro har hitintills, från 2009 till 2016, gått ut med 4 nyemissioner:  2.517 milj 16 juni 2009, 2.520 milj 17 dec 2010, 400 milj 30 juni 2012, 458 milj 30 mars 2015. Totalt har aktieägarna (förutom insatsen från IPO år 2000) gått in med 5.895 miljoner i extra kapital.

Det kapitalet har inte gjort att bolaget blivit ett bättre bolag. Pengarna har istället gått till löner, förmåner och arvoden till de som varit inblandade i Eniro AB. Alla, från styrelsen, VD och ledningen till högavlönade säljare och andra vanliga anställda har under många år fått sitt uppehälle betalt av aktieägarna.

Börsutvecklingen

Hur har då kursutvecklingen gått för Eniro AB de allra senaste åren? Om man som vanligt ser på Avanza´s 3-årslista så ser man följande.

Våren 2014 ligger Eniro på 58,85 (31 mars). Sen går det neråt, men inför sommaren ligger kursen fortfarande på 54,10 (2 juni). Bolaget går inte bra och under hösten blir det blir skriverier i media. Det blir ytterligare en nyemission på 458 miljoner i mars 2015. Kursen ligger då på 2,12 (30 mars). Sen går det fortfarande utför, och kursen ligger nu våren 2017 på cirka 20 öre (12 april).

På 3 år så har aktien förlorat 99,7% av sitt värde (från 31 mars 2014 till 12 april 2017). Dessutom med en nyemission på 458 miljoner däremellan. Ett helt fantastiskt dåligt resultat !!

Aktieägare

Det finns idag drygt 530 miljoner stamaktier, 1 miljon preferensaktier och utestående konvertibla obligationer med en räntebärande skuld på 261 miljoner SEK. Ovan på detta fanns den 31/12 2016 en bankskuld på 1.442 miljoner SEK.

Ett ganska tufft läge för aktieägarna. Varje stamaktie har då en skuld på 3:20, dvs. 16 gånger senaste börskursen på 20 öre. Kanske ingen bra investering…. 🙂 .

På Avanza finns idag cirka 4.700 aktieägare av stamaktier och 840 ägare av preferensaktier.

Enligt senaste årsredovisningen ägs 75% av aktierna av svenska intressenter varav 40 % av privatpersoner. Det betyder att hela 35% av samtliga aktier ägs av svenska institutionella investerare, främst bankernas aktiefonder och fondbolag. Vad vi kan lära av detta är att även många av de fondsparare som aldrig skulle komma på ideen att köpa Eniro aktier får vara med och betala de stora förlusterna.

Skandia & Eniro

Ett exempel på fondfövaltare  som investerat stort i Eniro är pensionsbolaget Skandia Liv. Skandia köpte aktier kontinuerligt under hela 2010 och var även en av undergaranterna i nyemissionen i december 2010.

”I och med den enorma nyemissionen som Eniro gjort så har man kapitaliserat upp sig. Därmed har risken i balansräkningen försvunnit och tittar man på det kassaflöde bolaget genererar, och multiplarna i sammanhanget, tycker vi att Eniro är ett billigt bolag”, Uttalande i januari 2011 av Caroline af Ugglas, aktiechef på Skandia Liv.

”I Eniros fall så tror vi att bolaget är genuint felvärderat efter den här emissionen”,  motiverar Caroline af Ugglas investeringen.

Efter emissionen ägde Skandia i januari 276 miljoner aktier (varav 88 miljoner var ytterligare nyköp) till ett värde av 143 miljoner vilket motsvarade 5,5% av både kapital och röster.  Den 25 januari 2011 gjorde Eniro en omvänd split på 50:1 och kursen blev då 29.00. Det gick ändå inte så bra. Ett år senare sålde Skandia alla aktier i Eniro med stora förluster.

Hur mycket har Skandias pensionssparare förlorat på  en arrogant aktiestrategi där man bara trodde att en finansanalys gav alla svar? Inte vet jag, jag är inte heller kund i Skandia. Men kursutvecklingen under 2011 och framåt gör att jag gissar att Skandias pensionssparare förlorade cirka 100 miljoner på sina ”investeringar” i Eniro.

Nuläget våren 2017

Nu, våren 2017, är det dags för ytterligare en nyemission. Bolaget vill ta in 275 miljoner för att kunna amortera sina banklån på 1.400 miljoner. Visserligen skjuter bankerna till lika mycket men det blir ändå skulder kvar på 850 miljoner. Skulder som fortfarande skall betalas av ett bolag med höga löpande kostnader och minskade intäkter.

Men refinansieringar och nyemissioner är inte gratis. ”Rekapitaliseringsplanen” kostar 88 miljoner att ta fram och då behövs ett nytt banklån bara för den kostnaden. Av den siffran är 70 miljoner kostnader för ”rådgivning” och 18 miljoner kostnader för ”implementering”, som hanteras av Pareto Securities. (Bara det är en stor varning, investera aldrig i något som hanteras av Pareto Securities !!) Kostnaden för nyemissionen blir alltså 32% av emissionsbeloppet för ett bolag som Eniro. Att rådgiva, hantera och implementera nyemissioner är en lönsam affär för några bolag, om man vet hur man gör. Det finns alltid pengar att tjäna inom finansbranschen, bara man är på rätt sida…. 🙂 .

Varken styrelsen, VD, ledningsgruppen, chefer eller anställda märker själva av att bolaget går dåligt. Det betalas fortfarande ut höga arvoden, löner, förmåner och bonusar till alla inblandade. Styrelsen, VD och alla andra riskerar inget av sina egna inkomster. De som står för risken och kostnaderna är som vanligt aktieägarna. Det finns alltid pengar att tjäna på finansbranschen, bara man är anställd i rätt bolag… 🙂 .

Det närmar sig nog slutet för Eniro AB, men några kan fortfarande få lite extra fördelar. I början av april åkte 55 chefer och säljare på en 4 dagars konferens till Dubai. Det skulle bli ”en utveckling av säljorganisationen” som säkert var både kul och avkopplande.

Resan kostade 30.000 per deltagare (totalt 1,65 miljoner) men det utbildningsbolag (Hyper Island) som arrangerade konferensen fick 600.000 för besväret. Det finns alltid pengar att tjäna på finansbranschen, bara man har rätt kontakter…. 🙂 .

Slutsats

Det gäller att välja rätt bolag att investera i. Både när det gäller IPOs under IT-bubblan år 2000 eller om man verkligen skall delta i nyemissioner 2017. Det finns mycket  att lära av ””fallet Eniro”. Framför allt att man kanske inte skall litapå att siffror säger hela sanningen. Rätt mäniskor (personanalys) är viktigare än alla siffror (finansanalys).

Det är psykologiskt svårt att inte fortsätta gå in med ytterligare (flera…??) nyemissioner när man väl har gjort grundinvesteringen. Många gräver ner sig allt djupare mot botten och slutar inte för än det blir konkurs. Varje ny investering måste alltid göras på sina egna meriter.

”Investigate before you invest…” Gäller speciellt för alla IPOs, även de som görs 2017.

”Don´t throw good money after bad…” Gäller för alla nyemissioner, även de som görs 2017.

Glad Påsk önskar…

Besser

Det här inlägget handlar om ”återbesök” hos ett bolag som var populärt bland många  ”värdebloggare” för några år sen, nämligen försäkringsbolaget Vardia. Det var mest en slump som gjorde att jag gick in och ville se den senaste kursutvecklingen för Vardia. Den fick mig att fundera lite till.

Det var kanske också alla skriverier i pressen om fondbolaget ”Allra” och deras affärer med premiepensionsfonder som triggade att jag ville gå tillbaka och se vad som hänt även med ett företag som Vardia. Allra är bara ett av många oärliga och oetiska bolag som grundats främst för att lura kunder och småsparare.

Den typen av bolags grundide är i stället att ge stora och snabba vinster till grundare, huvudägare och företagsledning. Det är kunder och/eller nya aktieägare som får betala.

Lurad?

Det finns de som anser man att man får skylla sig själv om man blir lurad av oseriösa och påstridiga telefonförsäljare eller oärliga annonser för nyemissioner i förhoppningsbolag. Det tycker inte jag.

Det borde finnas spärrar (lagar och förordningar) i samhället så att oseriösa bolag inte ens kan komma ut på marknaden. Och om den typen av bolag ändå kommer ut på marknaden så borde myndigheterna agera snabbare och hårdare.

Jag (och många andra ”smarta bloggare och investerare”… 🙂 ) klarar sig nog från bedragare och telefonförsäljare men jag tycker inte man kan begära att alla medborgare, främst äldre och lågutbildade pensionärer, skall kunna bli lurade av dessa ”smarta affärsmän”. Vi har höga skatter i Sverige och något borde gå tillbaka som konsumentskydd för de som behöver det.

Å andra sidan går det inte att förbjuda ”girighet och snålhet som bedrar visheten”.

Vardias aktiekurs?

Åter till Vardia. Först hittade jag inte några aktiekurser alls. Jag letade på Avanza men fick inga träffar. När jag googlade så visade det sig att Vardia bytt namn till Insr Insurance Group.

Aktiekursen är nu högre (runt 7 kronor) än sist, men ser man på 3-års diagrammet så ser kursutvecklingen fortfarande ut som tidigare. Det börjar så fint som en ”lovande IPO” våren 2014 (7 april) på (omräknat) 238 kronor. Första månaderna ligger kursen stabilt runt 240 kr när Market Maker stödköper för att uppfylla emissionsvillkoren.

Sen börjar några bloggare (som redan köpt aktier…?) att skriva positiva analyser, göra många avancerade kalkyler och ge starka köprekommendationer. Det blir många blogginlägg om Vardia på vissa håll. Kursen stiger då till 305 kr (28 juli) och ligger högt (runt 280) under flera månader fram till februari 2015 då kursen når 300 (16 feb)

Sen börjar en klassisk aktieresa neråt. Kursen når 131 kr (9 mars) och stannar upp under någon månad. Det finns många som vill fånga ”fallande knivar”. Men resan tar inte slut där. Våren 2015 är kursen nere på 18 kr (11 maj). Sen händer inte så mycket mer. Kursen har hållit sig stabilt under 20 kr hela tiden sen dess, och ligger nu som sagt runt 7 kronor.

Det spelar ingen roll att man byter namn, gör nyemissioner och trixar med sammanslagningar. En investering i en aktie av typ Vardia, är aldrig en lyckad affär.

Att investera i IPOs?

Jag gav mig våren 2015 in i debatten och skrev något om att oseriösa försäljningsmetoder och oetisk skadehantering bara är ett tecken på att hela bolaget är ruttet från insidan. (En av mina bekanta hade då ett skadeärende hos Vardia som sköttes extremt dåligt.) Det blev många mothugg och skit från några bloggare. Att försvara sina egna inköp och sina egna investeringar går före allt annat. Det blir gärna så på sociala media, även bland (några…) så kallade ”värdebloggare”.

Det är därför man aldrig bör lita på vad som skrivs om små förhoppningsbolag och IPOs , även bland ”värdebloggare”.

Ett seriöst bolag som Latour var en av de större aktieägarna i Vardia under hösten 2013 och vintern 2014 (innan IPO i april.) Men Latour valde att sälja alla sina aktier redan under våren 2014. Ägandet i Vardia var en uttalad kortsiktig placering för Latour, vilket också visar att ”tidiga aktieägare ofta har bättre kunskap om bolaget än de som köper nya aktier i eller efter en IPO”.

Försäkringsbranschen

Försäkringsbranschen är en mycket speciell bransch, speciellt om man vill komma in som ett nytt försäkringsbolag. Vissa kunder är mycket lönsamma, de som betalar höga premier varje år men inte råkar ut för några olyckor. Andra kunder är mycket olönsamma, de som betalar låga premier men som ofta råkar ut för många ”olyckor”.

Seriösa och etablerade försäkringsbolag vet vilka kunder man vill ha, vet hur man väljer ut dem,vet hur man behåller dem och vet vilka försäkringspremier som behövs för lönsamhet . Vardia försökte komma in ”med låga priser till oseriösa kunder”. Naturligtvis gick det inte bra, det blev många ”olyckor”, många skadehanteringar och höga kostnader.

Lönsamheten i  försäkringsbranschen är helt beroende på vilken typ av kunder man har, både på kort och lång sikt!!

Feed back och omdömen

Nu, med några års erfarenhet från verkligheten, kan vi se hur utfallet blev. Det är en av de mer positiva aspekterna av digitaliseringen. Det går inte längre att gömma sig om man gör något skumt. Det finns alltid några som blir förbannade och skriver om hur de blivit lurade och ojust behandlade. Alla skurkar och ”bad guys” lämnar alltid spår efter sig, som man ofta kan hitta om man bara letar lite.

Men det finns naturligtvis fällor även här. Många företag skriver egna omdömen, eller betalar  andra (bloggare…?) för att ge positiva omdömen som skall bättra på statistiken. Var skeptisk till alla positiva omdömen, speciellt om de är korta och opreciserade !!!

Idag finns det flera sajter som ger betyg och feed back från företagens kunder. Låt oss se vad som döljer sig bakom några ”omdömessajter”

Tre vanliga omdömessajter…

Trustpilot.com

Trustpilot är en större (global..?) omdömessajt som startades i Danmark 2007 och som finansieras med reklam från undersökta företag.  Bolaget ägs till stor del av riskkapitalbolagen SEED Capital och Northzone. Hitintill har man tagit in 118 MUSD som riskkapital, startat upp verksamhet i USA och bolaget har också fått ett samarbetsavtal med Google Seller Ratings. Lite av en kvalitetsstämpel !! Trustpilot har dock anklagats för att ta betalt av företag för att ge dem bättre rating. Mer info finns här .

Rejta.se

Rejta är en tjänst som tillhandahålls av, och numera är integrerad i, Eniro AB. Eniro har sen länge haft problem med aggresiva och oärliga säljmetoder och har också haft en oetisk företagsledning med en sparkad VD ovanpå det. Mina egna erfarenheter av rejta.se är dock bättre, även när det gäller positiva omdömen. Men också här finns det synpunkter om att rejta tar bort negativa omdömen som en del av det  ”tjänstepaket” som företagen kan köpa. Mer info finns t.ex.  här och här .

Reco.se

Även reco.se grundades 2007, men är mer av en lokal svensk omdömessajt. Man kan bara betygsätta bolag med svenskt organisationsnummer, vilket betyder att utländska dotterbolag i Sverige inte kan betygsättas. Reco ägdes tidigare av sin VD och grundare, samt Medströms Invest. Verksamheten har mest gått med förlust, men sen 2014 har Bonniers gått in som delägare för att integrera reco.se i sina egna sajter. Även om det inte skrivs så mycket om reco så har också de fått en del kritik, bl. a.  här .

Omdömen om Vardia

Vad tycker egentligen kunderna om Vardia? Här är en studie från de tre sajterna.

Trustpilot.com

På Trustpilot finns 25 omdömen om Vardia, från september 2014 till mars 2017. Av dessa 25 är 19 st med 1:a (sämsta betyg), 2 st med en 2:a och 4 st med en 5:a.

De 19 med sämsta omdöme (1:a) är alla långa och detaljerade kundupplevelser, det är missnöje både med bemötande, villkor och skadehantering. Samma sak för de 2 som ger näst sämsta betyg (2:a). För de 4 omdömen som anger en 5:a så består 3 st bara av en enda mening (!!) där inga detaljer eller fakta redovisas. Den 4:e är en kort beskrivning av en mindre händelse. Det ger en ganska klar bild av Vardia tycker jag.

Rejta.se

Rejta har 185 omdömen om Vardia, de flesta är från tidiga år. Om vi ser på de 12 senaste omdömen, från januari 2015 till mars 2017, så är 10 st sämsta omdöme (1:a), 1 st näst sämsta omdöme (2:a) och 1 st bästa omdöme (5:a).

Bilden går igen. Vi ser många missnöjda, med 1:or och 2:a, och sen en enda, som med ett kort omdöme,  som ger en 5:a. Det verkar också som att rejta.se förlorar i popularitet under de senaste åren. Men även de 173 omdömen som ges fram till 2014 ger samma bild som ovan. Många som ger en 5:a efter ett ”trevligt samtal” och många som ger ett 1:a efter en verklig skadereglering eller en oväntad premiehöjning.

Reco.se

Reco verkar vara en lite speciell sajt (!!). Om man söker på ”försäkringsbolag” så hittar man 98 bolag ”i närheten av Stockholm”. Först på listan är välkända ”Allra” med 503 omdömen. Det fantastiska är att Allra har 4,5 i snitt av 5,0 möjliga. Antagligen många ”trevliga samtal”. (Vill man veta mer om vad som händer på Allra så är det bara att Googla…. 🙂  )

Sen får man gå igenom 97 andra bolag, varav 85 st utan något enda omdöme, utan att hitta något enda försäkringsbolag som heter Vardia.

Söker man bara på ”Vardia” så finns det ett försäkringsbolag i Luleå med 2 omdömen, en 5:a från augusti 2014 och en 1:a från oktober 2016. Båda omdömen är av samma typ som på de andra sajterna ovan. Det mest fantastiska är nog att resultatet visar vilken typ av sajt Reco.se är 🙂 .

Om man vill veta mer i detalj om Vardia och dess verksamhet är det bara att gå in och kolla själv, framför allt på Trustpilot. Det är ganska fantastiska historier som berättas där….. 🙂 .

Personkontroll

Jag är ganska förtjust i personkontroll , speciellt när det gäller investeringar . Det gamla ordspråket ”Investigate before you invest” gäller fortfarande.

Jag har tidigare jobbat professionellt med personkontroll (i samband med Due Diligence i ett investmentbolag) och det finns ganska avancerade metoder att ta till om man vill veta mer om de personer som är involverade i aktiebolag, både i ledningen, i styrelsen och som huvudägare.

Ett annat exempel

Det var en helsidesannons i tidningen som gjorde reklam för ytterligare en nyemission. Nu var det ett bolag som heter ”HVR Water Purification”. Det var mycket text om fantastiska möjligheter och flera bilder på söta barn, som med glad min drack rent dricksvatten. Men en bild var på ”nuvarande deltagare i projektet”. Jag kände igen ett namn, Aapo Sääsk.

(Jag skall ge två enkla men användbara tips. Ni som läser den här bloggen får hålla det för er själva, ”alla andra” får fortsätta köpa nyemissioner och IPO i förhoppningsbolag som vanligt….)

Vem är det? Det finns många som kommit i kontakt med den personen, och några har också skrivit vad de tycker om den erfarenheten. Det man enkelt kan göra, är att söka på namn på två lite olika sajter,  nämligen aktiespararna.se och flachback.org.

Gör en sökning på Aapo Sääsk så får ni se vad som dyker upp…. 🙂.

Det är naturligtvis lite svårare att kolla upp någon som heter ”Olle Karlsson”, men med rätt (och lite mer avancerade….) metoder går det alldeles utmärkt att få reda på vad även han har för bakgrund. (Men då får man nog anlita ett proffs… 🙂 .)

En stor varning

Det många (nya..?) aktieinvesterare inte verkar förstå är att den här typen av företag (typ Vardia och HVR) är mycket vanliga. Nästan alla småbolag, som går ut med stora annonser och aggresiva säljmetoder är riktiga skurkbolag. Bra och seriösa bolag behöver inte lura varken sina kunder eller sina aktieägare.

De flesta svenskar är blåögda, godtrogna och lättlurade. Se till att inte du är en av dem!

Jonas Bernholm, en gång till….

En av mina favoriter är Jonas Bernholm som bl.a. skriver i aktiespararna.se. Det finns massor av bra artiklar men nu är det en som jag tycker är speciellt aktuell. Den handlar om ”Dyrköpta erfarenheter” och kan läsas här .

”Det är alltid bättre att lära sig av andras erfarenheter än att göra egna misstag själv”….. tycker Besser

Slutsats

Som jag skrev redan i inledningen så bör man inte investera i bolag med oetiska och oärliga försäljningsmetoder. Det gäller både försäkringsbolag (Vardia) och PPM fonder (Allra). Aktiekursen går kanske bra till en början men långsiktigt går det inte alls.

Ett beprövat trick är att undersöka med kunder och konkurenter vad de tycker om bolaget. Kolla både med Google, på omdömessajter och med egna kontakter i ditt eget nätverk.Ta flera referenser!

Det man också kan lära sig av detta är att undvika bolag och aktier utan lång och redovisad historik. Både verksamhet och lönsamhet bör vara verifierade sen lång tid bakåt. Därför skall man också alltid vara skeptisk  mot  IPOs. (Några IPO är kanske seriösa, men det är mycket få…!)

Frågan man skall ställa sig när det gäller IPOs är varför nuvarande ägare just nu vill sälja sina egna aktier tiil nya aktieägare. Vad säger det om deras tro på företaget och framtiden? Vad säger det om bolagets möjligheter att skaffa nytt kapital (till expansion?  eller bara till löpande verksamhet…?)  på annat sätt (t.ex. egna vinster,  banklån eller riskkapital)?

Det jag inte förstår är att så många ”värdeinvesterare” vill investera i företag som inte går med vinst. Den typen av bolag som kallas ”förhoppningsbolag”. Om bolaget inte går med vinst, så är frågan varför? Varför köper inte kunderna? Varför blir det ingen vinst? Varför fortsätter man ändå verksamheten?

Påkostade säljkampanjer och annonser i media påstår att framtiden är ljus och ”fantastiska vinster” kommer när bolaget  ”gör ett marknadsgenombrott” någon gång i framtiden. Det är nog bättre att vänta till dess. Då, om och när bolaget verkligen bevisat att det är långsiktigt lönsamt och vinstdrivande, kanske (men bara kanske..) det kan vara värt att gå in med egna investeringar.

Besser

Jag är lite (eller mycket..?) annorlunda som värdeinvesterare. Det här inlägget blir kanske som att svära i (värdeinvesterar- ) kyrkan?  Det finns många som tycker helt annorlunda. Vi får väl se hur mycket protester det blir den här gången…  🙂

Den första skillnaden är hur jag ser på värdet i en aktieinvestering. Vad är värde? Hur beräknar man det framtida värdet på en aktie?

Det är frågor som man kan ha flera åsikter om och min syn är att det inte går att få fram det framtida värdet genom vanlig finansanalys. Det spelar ingen roll hur duktig man är på att analysera resultatrapporter och årsredovisningar.  Balans och resultaträkningarna säger inget om aktiers “riktiga värde”  och inte heller något om aktiers framtida värde.

Det finns alltid andra och viktigare parametrar för att bedömma och förutsäga framtiden. Finansanalys är otroligt överskattad, både när det gäller att bedömma aktiers värde idag och aktiers värde i  framtiden.

Aktiers (och bolags..) värde är mer beroende av historik, ägare, styrelse och företagsledning. Med det synsättet blir också balansräkningen och skuldsättningen mycket viktigare än senaste resultaträkningen. Viktigast är dock långsiktighet, integritet och ärlighet hos alla som är involverade i bolaget, från anställda till ledning, styrelse och ägare. “Familjebolag” med lång och stabil lönsamhet ,och med långsiktiga huvudägare är mina favoriter.

Mål & Medel?

Men det är en annan fråga som är minst lika viktig. Varför investerar man i aktier? Vad vill man uppnå?

För mig är svaret detsamma som för några (få..?) andra värdebloggare. Jag vill ha utdelningar från aktier (i absoluta tal !!) som en kompleterande intäkt till min vanliga inkomst.

Men om utdelningar är målet, vad är då medel. Hur får man utdelningar? Det enkla svaret är att köpa aktier som ger utdelningar.

Om vi fortsätter med de fundamentala frågorna så blir det några delfrågor.  1) Utdelning per aktie?, (både I relativa och absoluta tal) och 2) Framtida utveckling av utdelningar? Men det finns en tredje, lite annorlunda fråga, och den är 3) Investeringskapital för inköp av aktier?

De två första frågorna finns det många bloggare som skriver om så där finns det massor med info och synpunkter. Själv vill jag ha en (eller flera…!!) portfölj(er) med minst tio bolag som alla är stora, stabila och lönsamma. Bolagen skall ha en lång historik med lönsamhet och värdeökning, stabila utdelningar och långsiktiga huvudägare.  Det är en riskbegränsad, passiv och defensiv strategi som inte kräver speciellt mycket  verksamhet, resurser eller tid.

Jag vill egentligen bara “sitta under korkeken och lukta på blommorna….” medan aktieutdelningarna  kommer in på kontot varje år.

Money has no memory !

Den tredje frågan om investeringskapital är lite intressantare. Om jag nu vill ha (mitt mål..) en kompleterande intäkt i absolut  värde så är det bara att köpa rätt antal aktier (mitt medel..) och sen vänta på utdelningarna varje år. Svårare är det inte.

När man väl gjort investeringen, dvs köpt aktierna, så kommer aktiernas fortsatta utveckling, avkastning och utdelningar att vara helt oberoende av inköpspriset. Ganska självklart.

Ett exempel

Ett enkelt exempel är att se på en vanlig aktie, nämligen H&M B. Den ger en utdelning på 9.75 per aktie (även i år..) om man är registrerad  aktieägare hos H&M den 10 maj 2017. Om mitt mål är att våren 2017 få 10.000 kr i utdelning från H&M så behöver jag då äga minst 1.026 st aktier.

När jag väl har köpt aktierna så blir både utdelningar och kursutveckling  framtiden helt oberoende av inköpskursen.  Om jag inte redan har några aktier i H&M så måste de inköpas innan utdelningarna. Det som då fortfarande är osäkert är om (det planerade…) investeringskapitalet räcker för inköp av 1.026 aktier.

Det är nu man inser investeringskapitalets betydelse.  Med ett större tillgängligt investeringskapital kan man själv bestämma  om, när, var eller hur jag vill köpa aktierna (mitt medel..) för att få en utdelning (mitt mål..) på 10.000 kronor.  Antingen köper man nu direkt till dagens kurs och får en “garanterad” utdelning våren 2017, eller så väntar man och chansar på att få en ännu lägre kurs för att därmed få en högre YOC (Yield On Cost). (YOC är visserligen ett viktigt relativt värde, men utdelningar i absoluta tal är viktigare… 🙂  ). Men om kursen går upp så spelar det ingen större roll. Då kan man fortfarande köpa alla aktierna om man har ett “tillräkligt investeringskapital”. “Money has no memory” gäller fortfarande.

“Det är bättre med ett större investeringskapital än ett mindre” ….tycker Besser

Eller så väljer man en annan aktie med en annan utdelning. Det är delvis en psykologisk faktor, men verkligheten är att med ett “tillräkligt investeringskapital” så har man frihet att själv styra sina investeringar både mot sina mål och som medel. Det är en större psykologisk skillnad än man kan tro.

“Cash is king” gäller även för aktieinvesteringar.

Vad är viktigt?

Vad är det viktigaste med dina aktieinvesteringar? Hur stor absolut avkastning vill du ha varje år? Är det bättre att få större absoluta utbetalningar med en större arbetsinsats och större risktagning? Det är ganska fundamentala frågor som varje aktieinvesterare bör ställa sig. Hur mycket (realiserad och absolut) extra inkomst (avkastning..) vill du har varje år?

Vad är tillräckligt?

Hur mycket avkastning räcker och är tillräckligt? Om man vill ha ut mer avkastning netto varje år så är det bara att gå in med ett store investeringskapital. Svårare är det inte. Den svåra frågan är istället hur mycket som är tillräckligt? När har du nått dina mål? Finns det ett (realistiskt…) mål överhuvudtaget?

(Om man vill läsa mer om finansbranchen och allmäna tankar om vad som är “tillräckligt” så rekomenderar jag  “Enough” av John C. Bogle. En fantastiskt bra bok om finansbranschen och dess brister. Den finns t.ex. på adlibris.com/se för 206.- inbunden och 130.- häftad)

Grundfrågan är fortfarande vad som är mål och vad som är medel. Är det avkastningen eller aktieinvesteringarna som är viktigast?

Andra parametrar att beakta är 1) Tid?, (Hur länge vill du vänta på avkastningen?) 2) Risk? (Hur stora risker vill du ta med avkastningen?) 3) Resurser? (Hur mycket jobb vill du lägga ner för att få avkastningen?) och 4) Kostnader? (Hur stora kostnader och skatter får du för avkastningen?)

Fler filosofiska och strategiska frågor

Det finns fler filosofiska frågor när det gäller aktieinvesteringar. Alla aktiesparare har inte samma svar, men det är nyttigt att tänka över frågorna och hur man bör svara på eller förhålla sig till några strategiska frågor.

När, var och hur skall man hantera sina investeringar. Här är några fler fundmentala och filosofiska frågor som varje aktieinvesterare bör fundera på

Risk & Reward..  Det finns inget bevisat samband mellan risk och reward. Tyvärr är det dock ofta ett missförstånd att “high risk” automatiskt ger “high reward” . Många vill gärna ha “high reward” men då får man (ofta..) också “high risk”. Men “High risk is low probability for success”, vilket betyder att det med “High Risk” kanske inte blir någon “Reward” överhuvudtaget. Något att tänka på.

Investing & Speculation..  Vad är skillnaden, och hur vet man vad som är vad? Det finns många definitioner men för mig är en investering;  1) Långsiktig, 2) Riskbegränsad och 3) Förutsägbar. Att spekulera (i aktier..) är just motsatsen. Inget fel i det, spekulationer kan vara framgångsrika men det är svårare än man tror. Den ultimata spekulationen är att köpa lotter med 1)dragning direkt, 2) stor risk att förlora hela insattsen och 3) omöjligt att förutsäga resultatet. (Kan jämföras med att köpa viss typ av aktier..  🙂  )

Price & Performance…  Det finns inget bevisat samband mellan price och “performance” när det gäller aktieinvesteringar? Men det gäller bara Teoretiskt. Praktiskt kan man som tumregel säga att aktier med ett “högt” pris (typ Lundbergs, MSAB,  AAK och Fenix Outdoor) är bättre bolag och har bättre “performance” än aktier med ett “lågt” pris (typ Eniro, Anoto och Nordic Mines). Även utan teoretiska bevis undviker jag aktier med “lågt pris”  och köper jag hellre aktier  med “högt pris”.

Relativa & Absoluta tal….   Vad är viktigast, att få en avkastning på 100 % eller en avkastning på 100 tusen? Något att tänka på. För mig är alltid absoluta tal viktigast. Man kan inte leva på procent utan bara på verkligt och realiserat kapital. Riktiga pengar i handen är bättre än relativa  vinster.

Fiktiva & Realiserade vinster…  Har man gjort en “vinst” om man inte har pengarna i handen?  Det är inget fel på fiktiva vinster om de är långsiktiga, men har man “otur” så kan fiktiva vinster också till slut bli realiserade förluster. Det gäller att veta både vilka aktier som köps och varför de köps.

Teori & Praktik….  Vad gäller här, egentligen? Både teori och praktik behövs för aktier och  investeringar, men teori är ofta överskattat och praktik är ofta underskattat. Till slut är det dock verkligheten som blir avgörande. Det är resultatet i praktiken och inte teoretiska beräkningar som avgör utfallet på dina aktieinvesteringar.

Kunskap & Erfarenhet….  Vad behövs för aktieinvesteringar? Båda är naturligtvis viktiga, men jag tycker nog att erfarenhet är lite viktgare. Det gäller kanske inte för alla typer av investeringar och för alla investerare? Det är delvis också en fråga om självkännedom. Självklart behövs både kunskap och erfarenhet för att långsiktigt lyckas med aktier och investeringar.

Får man tycka så här om man är “värdebloggare” och  vill vara med i “värdegänget”? Har Besser verkligen helt fel? Ytterligare en svår fråga….  🙂

Slutsats

Det blir ganska enkelt att se hur mina egna preferenser är med ovanstående resonemang….

För mig är Avkastning (mål) viktigare än Aktier (medel). Jag undviker Risk, även om det (kanske..??) kan bli mindre Reward.

För mig är Investeringar viktigast. Jag Spekulerar aldrig med aktier även om jag ibland köper lotter. Jag köper gärna aktier med högt Price. Jag tror att den typen av bolag har bättre  långsiktig Performance.

Jag vill ha min avkastning som Absoluta och Realiserade vinster. Pengar i handen är bättre än teoretiska vinster. Jag tycker att Praktik och Erfarenhet lite viktigare än Teori och Kunskap även om det behövs mycket  av alla fyra delarna när det gäller aktieinvesteringar.

Besser

Det här är den andra delen från ”techCEO” om de mest grundläggande delarna av investeringar som jag skrev om i förra inlägget. Det här inlägget handlar om ”Tiden”

“Tiden i markanaden är viktig…”  skrev “Aktienovisen” i en kommentar till mitt inlägg om “Avstämning 2016”.

Men det betyder i praktiken att “Tiden i marknaden är inte bara viktig. Tiden är kanske det allra viktigaste för en långsiktig investerare”. Något som jag också lärt mig av egen erfarenhet… 🙂

Här kommer andra inlägget från ”techCEO” om ”Tiden”. Läs och lär…!

A Retail Stock Investor: Time is on Your Side

For a change, my fight from Chicago left on time, actually in a hurry due to an impending snow storm. I have been to O’Hare many times in the past but have never seen this urgency by the flight crew to take off. I love it as it gets me home in time! Well it reminds me about another thing I love, the return on my stock portfolio. Don’t we all like it? No wonder CNBC is such a profitable channel. However, sometimes I wonder if it is the real return that satisfies a common investor or the excitement to pick a successful stock to beat the market [read fellow investors].

I first got interested in stocks when I was a sophomore at IIT. The dot-com bubble had markets in a secular bull run and I was cultivating ambitions to get rich, quickly. After devouring most of the top-selling stock analysis books, and regularly reading “The Economic Times”, I started thinking of myself as a stock market expert. I didn’t have any money to invest but I was advising people on stocks. Thanks to the booming market, many of my predictions came true, further strengthening my confidence as a stock picker. I didn’t even wait for my first paycheck to start investing and some early successes further led me down that path. The dot-com crash was the first real blow to my portfolio and confidence. I lost 70% of my investment in a few weeks. In next eight years, I endured three stock market booms, two crashes, and two failed attempts at creating investment management companies with some very smart people in the trade. Not that I have done and seen everything but I believe I have gained slightly more exposure to stock market investing than a typical retail investor. I learned some lessons the hard way but I am glad I learned them early.

This blog is not about rules of investing, although I can probably write a thesis on my experience in this subject. My objective is to highlight two key points, which I believe every common investor should know while investing in stocks. First, a common investor has no advantage in the market except for being patient. By the time CNBC runs a story, smart money has already acted on it. Experts outdo retail investors on research, access to information and trading tools by a wide margin. However, everything is not lost for retail investors. Time is on our side and it is a big advantage. Not having to report returns every day, week, month and quarter is a great advantage that no professional investor has in the market. The mantra is to buy good companies when they are selling cheap and sit on it. Trust me that is the only way for us minnows to make money in the market. Second, don’t fall for multi-bagger or trading stories. I know for sure, if someone can consistently make money in the stock market, I will probably see his picture in Forbes before meeting him in person. Look around, even the savviest investors couldn’t make money forever. Warren Buffett is an exception but even he had his down years, albeit I will make a case that he made money by following a common investor’s  “buy and hold” strategy. So next time you hear somebody consistently beating the market by trading or flipping stocks – acknowledge, congratulate and carry on with your boring buy and hold strategy.

The stewardess has already told me thrice to shut down my computer so I will end my post here. Finally my rocky plane ride is coming to an end. Unfortunately a rocky stock market is here to stay but there is a hope for all of us to make stable returns.  Buy cheap, hold for long and sell for profit. Make some money folks!

(IIT: Illinois Institute of Technology)

Som jag skrev i förra inlägget så blev det bara några få blogginlägg av ”techCEO” under våren 2011, men de här två repriserna tål att läsas om av fler aktieinvesterare.

Lite filosofi om tiden…

Det finns många tankar om tiden. På jobbet har man ofta ont om tid med allt som måste bli klart innan man kan gå hem. Men nästa dag finns det trots det ännu fler nya uppgifter som måste bli gjorda innan man kan gå hem. Ibland verkar det som att man aldrig kommer ur ekorrhjulet på jobbet. Sen finns det alltid massor att göra hemma också. Hur får man tid till allt?

Då är det dags att också tänka lite på den egna tiden. Hur får man mer tid till sig själv? Besser har några kloka ord även här..  🙂

”Egen tid är inget du får. Tid är något man tar. Av den korta stund du har kvar”  Besser

Vad som gäller för oss alla är just att lyfta blicken och se lite längre än dagens problem och bekymmer. Stanna upp och fundera några minuter. Vad är verkligen viktigt här i livet? Bland de bästa man kan göra här i livet är att investera lite mer tid i ”kärlek, vänskap och hälsa”.

Det finns också flera kloka ord om tid och aktier och investeringar. En favorit är …

”Time is the friend of the wonderful company, the enemy of the mediocre”  Warren Buffett

(Ni kan fundera på vad det blir att byta ut ”company”  mot ”relation”, ”habit” eller ”health”…)

Slutsats..

Tiden är en av (aktie)investeringars  absolut viktigaste parametrar. Både tiden i marknaden och hur du planerar och använder tiden du har kvar här i livet.

Tålamod är därmed en egenskap som man måste utveckla och träna på. Inte lätt alla gånger, men det är bara att försöka igen om man misslyckas. Förhoppningsvis blir man bättre med mer erfarenhet.

Stanna upp och fundera. Vad vill du uppnå när det t.ex. gäller ”kärlek, vänskap och hälsa”. Det krävs både tid och resurser för att få resultat även där. ”Carpe Diem” gäller fortfarande.

Besser