Som ni vet (??) är Besser alltid intresserad av skatter (se förra inlägget… J ) och jag har mina aktier på ett ISK konto i SEB. Då måste man självklart också hålla koll på när och hur skatten på ISK utvecklas och förändras.

Allmänt om ISK…

Det fantastiska med ISK skatten är att det är en skattemässig asymmetri. Det finns inte så många skatter av den typen i Sverige och det kan bli några oväntade konsekvenser om man inte tänker sig för. Både positiva och negativa… 🙂

ISK skatten är en ren schablonskatt som är helt oberoende av den avkastning som genereras på ISK kontot och också oberoende av vilka finansiella tillgångar som finns på kontot.

Skatten är baserad på ett kapitalunderlag som beräknas 4 gånger om året och som då ger en schablonintäkt som i sin tur är baserad på statslåneräntan (slr) den 30 november året innan beskattningsåret. (Det blir 2019 års statslåneränta för beskattningsår 2020 som lämnas in till deklaration våren 2021… 🙂 ) Schablonintäkten är förtryckt i deklarationen och beskattas med en skattesats på 30 %. Men ISK skatten är också en av få skatter som inte är en källskatt och den kan bli en överraskning (restskatt…?) när man får det förtryckta deklarationsunderlaget i början av 2021. Du måste själv betala in ISK skatten, det är inget som bankerna eller någon annan gör åt dig….

 ISK skatten beräknas alltså på ett kapitalunderlag, en schablonintäkt som förändras löpande under beskattningsåret och en skattesats som även den förändrats under åren sen ISK infördes 2012. Mer om det nedan…

Ny ISK skatt 2021..

Som vi såg ovan så bestäms ISK skatten för 2021 redan den 30 november 2020, eller mer exakt, den gällande statslåneräntan (slr) sista fredagen i november. I år så är det just idag (fredag den 27 november) och nu ligger slr på minus 0.10 % med ett årsmedelvärde på minus 0.07 % så här långt.

Statslåneräntan är tänkt att motsvara en bottennivå för riskfritt sparande och skall därmed också vara en grundnivå för skatteberäkningen på ISK kontot. Men med lägsta värde för tilläggsbelopp (1.00 %) och med en lägsta räntenivå (0.25 %) så blir schablonintäkten 1.25 % även för 2021.

Skatten för 2021 blir därmed en schablonintäkt på 1.25 % x skattesats på 30 % = 0.375 % på det genomsnittliga kapitalunderlaget för år 2021.

En ganska komplex skattemodell tycker Besser, men det är bäst att anpassa sig till verkligheten och lägga upp en skattemall för 2021 redan från början. Annars kan det bli svårt att överblicka skatteutvecklingen för aktieportföljerna och vi vill inte ha några överraskningar till deklarationen för 2021, eller hur… 🙂

Tröskeleffekter….

ISK skatten har inga fasta skatteskalor och kapitalunderlaget måste beräknas om på nytt 4 gånger under varje beskattningsår. Därför blir det svårt att planera och budgetera för ISK skatten 2021. Enklast är att göra ett överslag av det genomsnittliga aktievärdet (kapitalunderlaget…) för 2021 och sen multiplicera med 0.375 %. Det blir 375 kr för varje 100.000 kr i aktieportföljens snittvärde.

Men kapitalunderlaget beräknas på ingående värde för varje kvartal (Q1, Q2 etc) och då måste man också göra en ”Q5 beräkning” för att få fram aktieportföljens värde (kapitalunderlag….) i slutet av året (dvs år 2021…). Det ”Q5 värdet” blir sen ingående kapitalunderlag för Q1, 2022. Något att tänka på, se även några pedagogiska exempel nedan…

Lite skattehistorik…

Det som är speciellt med ISK skatten är att den är så starkt och direkt beroende av räntenivån i samhället. När vi de senaste drygt sex åren haft en global låg-, noll- och minus-räntemiljö (framför allt i Sverige….) så har även ISK skatten blivit mycket lägre än vad våra politiker trodde eller förutsåg när den nya ISK kontot beslutades i riksdagen hösten 2011.

Första året med ISK konto och alternativ ISK skatt (jämfört med vanlig kapitalskatt på 30 %…) var 2012. Det var många tankar och synpunkter i massmedia, i sociala media och i bloggar under hösten 2011 om hur ISK passade för investeringar och aktier. De flesta investerare och bloggare var positiva till ISK och Besser var också bland de allra första som redan den 2 januari 2012 öppnade ett ISK konto i SEB, och då överförde alla mina aktier från aktiedepå till ISK konto.

Som vi skrev ovan så blev ISK skatten alldeles för låg (??) när räntenivåerna började sjunka runt 2015. Det blev en sänkning av skattesatsen med 57 % från 2014 till 2015. Vi har sen dess fått 2 skattehöjningar av ISK skatten. Svenska politiker har inte kunnat motstå frestelsen att höja skatten när utfallet (räntenivån…) inte blev som de tänkt, men när räntorna om några år ökar igen så blir det antagligen ingen skattesänkning. (En kvalificerad gissning från Besser…. 🙂 )

Den första skattehöjningen gjordes 2016 där vi fick tilläggsbelopp på 0.75 % och en lägsta räntenivå på 0.50 % vilket gav en minsta schablonintäkt på 1.25 %. Den andra skattehöjningen gjordes 2018 då tilläggsbeloppet höjdes till 1.00 % och lägsta räntenivå på 0.50 % avskaffades.  Dock behåller man en lägsta schablonintäkt på 1.25 % vilket innebär att en ny (informell….) lägsta räntenivå på 0.25 % införs.

Vi har sen 2018 dagens skattenivå på minst 1.25 % i schablonintäkt, vilket betyder att lägsta skattenivå hamnar på 0.375 %. Den skattenivån har vi haft i två år (2017 och 2020) och den får vi nu även för 2021. Vi får väl se hur länge den nivån håller. Skatter kan alltid ändras och nästan alltid är det fråga om skattehöjningar. Bäst att vara mentalt förberedd….. 🙂

Under de senaste tio åren (sen 2012…) har vi haft följande skattenivå (på genomsnittligt kapitalunderlag…) för ISK skatten:

2012: 0.495 % / 2013: 0.447 % / 2014: 0.627 % / 2015: 0.270 % / 2016: 0.420 % / 2017: 0.375 % / 2018: 0.447 % / 2019: 0.453 % / 2020: 0.375 % / 2021: 0.375 %

Det är relativt stora skatteskillnader mellan åren. Från 0.627 % (2014) till 0.270 % (2015) blev en sänkning med 57 % och 0.420 % året därpå (2016) blev en höjning med 56 %. Vi kan antagligen se liknande skattehöjningar om några år när räntenivån går upp….

Det ser kanske ut att var låga skattenivåer, men den relativa skatten på avkastning kan bli mycket högre. Någon som vi ser mer av nedan…..

Några pedagogiska exempel….

Besser gillar att visa vad som händer verkligheten med några pedagogiska exempel. Det är speciellt viktigt för just aktieinvesteringar där önsketänkande är mycket vanligt förekommande.… 🙂

Det blir några typexempel på skatt och avkastning för finansiella tillgångar på ett ISK konto.

Förutsättningarna är: att värdet av finansiella tillgångar på ISK kontot är 100.000 kr i början av året, inga insättningar under året, att ISK skatten är 0.375 % och alla beräkningar och affärer räknas på sista dagen i kvartalet. Kapitalunderlag och avkastning beräknas 4 gånger per år. Det blir genomgång av tre typer av avkastning på aktier (värdeökning, reavinster och aktieutdelningar). Det blir också tre exempel med aktiefonder, räntefonder och sparkonto på ISK.

Totalt blir det sex pedagogiska exempel på olika finansiella tillgångar med avkastning….

Värdeökning på aktier… Vi räknar med normal 8 % värdeökningstakt i en Värdeökningsportfölj med några blandade stabila aktier och ett chansbolag (15 % av portföljen) som krydda i en aktieportföljen. Tyvärr går chansbolaget inte så bra (typ SAS….) och värdet halveras under Q4.

Genomsnittligt kapitalunderlag blir 101.012 kr, skatten blir 379 kr och portföljvärdet vid årets slut blir 99.966 kr dvs en värdeminskning med 34 kr. Det blir en skatt för hela Värdeökningsportföljen på 379 kr trots att värdet minskade under året. Det visar också att en enda aktie (en krydda…) som bara är 15 % av portföljen kan förstöra årets avkastning om man ”har otur”.

”En krydda i portföljen kan förstöra portföljvärdet för hela året” som Besser påpekat tidigare….

Men värdeökningen är en fiktiv avkastning (till skillnad mot reavinster och utdelningar som är realiserad avkastning…) som lätt kan förloras nästa år om börsen går ner. Dock måste ISK skatten alltid betalas varje år med realiserat kapital och riktiga pengar. Något att tänka på…

Reavinster på aktier…. Vi räknar med 3 förhoppningsbolag i en mindre Reavinstportfölj utan värdeökning, men där alla 3 aktierna säljs av med bra vinster i slutet av Q2. Aktievärdet är likafördelat (1/3-del) och aktierna säljs med 20 %, 15 % och 10 % vinst i Q2.  Alla vinster återinvesteras i 3 nya förhoppningsbolag där ett bolag (typ Oscar Prop…..) inte går så bra och tappar 33 % av värdet i Q3, och åter 33 % i Q4.

Genomsnittligt kapitalunderlag blir 104.306 kr, skatten blir 391 kr och portföljvärdet vid årets slut blir 90.864 kr, dvs en värdeminskning på 9.136 kr. Det blir en skatt på 391 kr även när värdet på portföljen minskar med över 9.000 kr för helåret. Trots att det blev 3 bra reavinster på totalt 15.000 kr (15 %…) i Q2 och bara 1 av totalt 6 bolag tappar i värde, blir det en ordentlig förlust för reavinstportföljen.

Att göra göra upprepade reavinster är svårt, framför allt stora och snabba reavinster (typ 20, 15 eller 10 % på 6 månader…), och det blir alltid något förhoppningsbolag (typ 1 bolag av 6 möjliga…) eller flera småbolag (mycket vanligare…) som misslyckas.

Det är lätt att planera för snabba reavinster men svårare att genomföra dem i verkligheten” som Besser brukar säga….. 🙂

Aktieutdelningar från aktier….. Vi räknar på stabila utdelningsaktier i en Utdelningsportfölj med 4 % värdeökningstakt under året och utdelningar på 4 % av årets ingående värde utbetalade i Q2, som då återinvesteras. Även här går det sämre i slutet av året och det blir 0 % värdeökning under Q4.

Genomsnittligt kapitalunderlag blir 103.780 kr, skatten blir 387 kr och portföljvärdet vid årets slut är 106.050 kr, en ökning med 6.050 kr. Det ger en relativ skatt på 6.4 %. Det blir en helt annan avkastning och skattenivå, och den är också helt realistisk. En normal utdelningsportfölj ger runt 4 % i avkastning och cirka 10 % i relativ skatt. Det blir en tredjedel av den vanliga kapitalskatten på 30 %.

En ganska hyfsad skattenivå för en riskbegränsad avkastning” säger Besser…. 🙂

Aktiv Aktiefond…. Vi räknar på en Aktiv Aktiefond som ger 8 % brutto värdeökning för året men höga avgifter tar 2.5 % så värdeökningen blir bara 5.5 % över året. Inga inköp eller insättningar görs under året, men även här räknar vi med 0 % värdeökning i Q4. Alla (aktie-) fonder har också en egen fondskatt på 0.12 % på ingående värde som räknas med i den totala skatten

Genomsnittligt kapitalunderlag blir 102.082 kr, skatten blir 120 kr (fondskatt) + 383 kr (ISK skatt), totalt 503 kr, och värdet på fondandelarna är 104.182 kr vid årets slut. Det blir en värdeökning på 4.182 kr och en relativ skatt på 12 %. Ett helt OK resultat men det förutsätter att fonden fortsätter att utvecklas bra även i framtiden. Vilket tyvärr inte alla aktiefonder gör….

Räntefonder….. Man kan även ha Räntefonder på ett ISK konto, men det är ingen bra idé. Skatten tar det mesta av avkastningen. Vi räknar med 2.0 % brutto i värdeökning och med en avgift på 0.5 %. Det blir netto 1.5 % under året. Även här tillkommer den extra fondskatten på ingående värde.

Genomsnittligt kapitalunderlag blir 100.564 kr, skatten blir 120 kr + 377 kr (ISK), totalt 497 kr och värdet på fondandelarna vid årets slut är 101.508 kr, en värdeökning med 1.508 kr. Det blir en relativ skatt på 33 % för helåret.

Den här räntefonden kan nog betraktas som en högräntefond, som därmed har högre risker än vanliga lågräntefonder. I tider av nollränta på bankkonto och fortfarande med minusränta på statslåneräntan (slr ligger idag på minus 0.07 % i årsmedelvärde för 2020….) så kan man nog räkna med 1.5 % brutto på de flesta räntefonder. Det blir den relativa skatten ännu högre.

Med 1 % ränta netto i Räntefonden blir avkastningen 1.004 kr, ISK-skatten 376 kr och den  totala skatten 496 kr. Det blir en relativ skatt på 49 % för helåret. Något att tänka på….

Sparkonto…. Det finns många som även har sitt investeringskapital på ett ISK konto, dvs ett konto för sparande och som kapitalkonto. Vi räknar med noll insättningar under året och att ingående kapital är lika med utgående kapitalvärde. Med en sparränta på 0 % som vi har i dagens banker blir det, som Besser brukar säga, ”en garanterad negativ avkastning” på ISK kontot. Det blir bara skatter och ingen avkastning och inga intäkter. Inkomsträntan blir 0.00 % (noll…), värdet i slutet av året är fortfarande 100.000 kr.

Genomsnittligt kapitalunderlag blir också 100.000 kr, skatten blir 375 kr och avkastningen på ISK kontot är noll kronor. Det blir bara skatt och ingen avkastning.

Det vi ser är att ISK konto inte bör användas till alla typer av investeringar eller sparande. Om man inte har en hyfsad avkastning på sina finansiella tillgångar så bör man inte ha dem på ett ISK konto. Det gäller att tänka till ordentligt innan man börjar med finansiella investeringar. Eller som Besser brukar säga… ”Investigate before you invest”….

Kapitalunderlag…??

För lite större värden på olika finansiella tillgångar (se ovan…) t.ex. aktieportföljer, är det bara att räkna upp kapitalunderlaget med lämplig multipel. För ett ingångsvärde på en miljon så blir det en uppräkning med faktor 10 och då börjar skatten bli kännbar. För Besser blir det ett något större värde att räkna med och den skatten blir substantiell. Tyvärr inget vi kan göra något åt… 🙂

Slutsats

ISK konto är i princip ett bra konto för aktieinvesteringar, men det kräver också att avkastningen är positiv, helst realiserad och dessutom en bra bit högre än schablonskatten. Något att tänka på….

ISK skatten är ganska komplex i teorin när det gäller beräkningar av årets skattenivå men enkel att använda i praktiken för många aktieinvesterare. Skatten för 2021 blir 0.375 % på det genomsnittliga värdet på ISK kontot under året. En ganska enkel tumregel…

Om den realiserade avkastningen bara blir 3,75 % på genomsnittligt värde (för 2021…) så blir den relativa skatten 10 % att jämföra med vanlig klapitalskatt på 30 %. Något som borde kunna uppnås för de flesta seriösa utdelningsinvesterare…. 🙂

Kanske med undantag för just ”Coronaåret” 2020, då många aktieutdelningar ställdes in, men Besser gissar att vi får tillbaka normala utdelningar igen för 2021 och framåt. Självklart ger inte alla bolag utdelningar men har man bara ”stora, stabila och lönsamma” bolag i sin aktieportfölj så ser framtiden ljus ut för de flesta utdelningsinvesterare…. 🙂

Besser

Besser gillar skatter (….??) eller ska vi säga kunskap om skatter…. :-). Det har blivit flera inlägg om skatter under åren, men nu var det en annan bloggare (Fermentum vitae…) som också skrev om skatter så det blev en inspiration även för Besser.

Några kanske har läst det här förut, men nu blir det en sammanfattning, en uppdatering och en repetition, och det är aldrig fel. Speciellt när det gäller ett så viktigt ämne som skatter…. 🙂

Skattestruktur…??

Det mest fantastiska är att det inte finns någon officiell och översiktlig information om den totala skattestrukturen (och skattetrycket….) i Sverige. På skatteverket.se så finns massor av info, men bara om inkomstskatter för löntagare eller företagare. Alla andra skatter finns spridda på olika ställen och utan struktur eller sammanhang. Den här sammanställning är dock i huvudsak baserad på officiell information från skatteverket.se.

Skatterna i Sverige delas upp i fem olika slag av skatter. Det är skatt på tre inkomstslag samt skatt på konsumtion och punktskatter på insatsvaror.

Skatt på anställning och tjänst… Inkomst av tjänst är vanlig lön eller arvoden från anställning som utbetalas regelbundet, t.ex lön varje månad eller som engångsbelopp, typ arvode, ersättningar och bonus. Skatten gäller också för pensioner, oberoende av om det är allmän pension, tjänstepension eller privat pension.

Skatten periodiseras på kalenderår och bestäms både geografiskt och av inkomstslag med flera skattetabeller (kommuner…) och sex skattekolumner (inkomstslag…). Just periodiseringen kan ge intressanta skatteeffekter, s.k. skattemässiga asymmetrier, som jag skrivit om tidigare. Även arbetsgivaravgiften på 31,42 % kan räknas in här. Det är en ofta okänd och dold skatt på arbetsinkomster som inte syns på lönebeskedet.

Skatt på inkomst av företagande och näringsverksamhet… Skatt på näringsverksamhet är beroende av både typ av näringsverksamhet och omfattning av verksamheten. Skatten har många specialregler för företagare, t.ex. 3:12 reglerna för fåmansbolag, och är i övrigt mycket komplex med många möjligheter till avdrag från inkomsten av företagande. Det är en mycket omfattande skattelagstiftning så det blir alltså ingen genomgång av företagsbeskattningen i det här inlägget.

Näringsverksamhet som bedrivs av juridisk person t.ex. aktiebolag eller handelsbolag beskattas alltid som näringsverksamhet. Verksamhet som bedrivs av fysisk person skall uppfylla tre villkor för att räknas som näringsverksamhet. Villkoren är att näringsverksamheten har självständighet, har vinstsyfte och bedrivs med varaktighet.

Skatt på inkomst av kapital och avkastning…. Till skillnad från skatt på anställning och företagande som är progressiva skatter med många tröskeleffekter, så är skatten på avkastning från kapital proportionerlig mot inkomsten från första kronan helt utan begränsningar för storlek på inkomst eller över tid. Det fantastiska är att vanlig kapitalskatt på 30 % gäller utan tidsbegränsning och för all form av lös och fast egendom oberoende av om du ägt den i 5 minuter eller i 50 år. Inkomster och utgifter får kvittas mot varandra inom samma beskattningsslag och nettot blir föremål för beskattning.

Det finns två undantag (skattemässiga asymmetrier igen…). En är ISK skatten, som är en schablonskatt på ett kapitalunderlag som beräknas 4 gånger per år, och den andra är skatt på fonder och kapitalförsäkringar, som tas ut på värdet av andelarna vid beskattningsårets början.

Skatt på konsumtion av varor och tjänster… Konsumtion av varor och tjänster beskattas med både mervärdesskatt (moms) och i vissa fall även med punktskatter. Mervärdesskatt (moms) betalas på både varor och tjänster och är ej avdragsgill för privatpersoner. För privatpersoner är alltså moms alltid inräknat i priset på varan eller tjänsten, och därmed kan även den räknas som en dold skatt. Moms utgår med 3 skattesatser: 25 %, generell skattesats, 12 %, livsmedel, hotell- och resturangtjänster och 6 %, dagstidningar, böcker och persontransport.

Skatt på insatsvaror och punktskatter….. Punktskatter är speciella konsumtionsskatter på särskilt utvalda varor och tjänster. Punktskatterna är tänkta att används för att styra konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning och är även de helt dolda skatter. Några vanliga punktskatter är extra punktskatt på: sprit, tobak, bensin, vägtrafik, energi och koldioxid. Punktskatter omfattar även tull och skatt på import av varor utanför EU.

Några nyare punktskatter är energiskatt, koldioxidskatt, kemikalieskatt, flygskatt och skatt på plastpåsar. Dessutom finns flera andra punktskatter som alkoholskatt, tobaksskatt, fordonsskatt, trängselskatt, importskatt, lotteriskatt och reklamskatt. Notera att moms alltid läggs ovanpå alla punktskatter, både varor och tjänster drabbas av moms, som även här är en dold skatt.

Ett enkelt skatteexempel…!!

En person med ”vanlig lön” (under 42.885 kr/mån för 2020…) vill köpa en ny TV för 5.990.- . Först måste han få ut 5.990.- efter skatt (på 32,28 % för 2020…) så då krävs det 7.923.- i lön och arbetsgivaren måste då betala ut 10.412.- efter arbetsgivaravgiften (på 31.42 % för 2020…).

Men av 5.990.- för TVn så är 1.200.- moms (20 % på utgående värde..) och 400.- kemikalieskatt (320.- (maxvärde) + moms…). Det betyder att TV-handlaren själv får ut 4.390.- för värdet på TVn som skall täcka inköp, frakt, löner, övriga kostnader och vinst.

För att köpa en TV som har värde 4.390.- så betalas ett pris på 5.990.- och det blir skatter på 6.012.- Den totala skatten är högre än värdet på produkten !! Det blir en skattenivå på drygt 136 % av varans värde. Ganska fantastiskt…..

Om en person med oskattad inkomst (bidrag eller svarta löner) köper en begagnad TV för 5.990.- (eller 4.390.-…) på blocket.se så blir det inga skatter alls. Då får köparen ta hem hela värdet (marknadsvärdet….) av TVn och säljaren får behålla hela beloppet (hela intäkten…) av försäljningen.

Det blir en ordentlig skillnad skattemässigt, när priset är lika med värdet och köpet sker med obeskattade inkomster så minskar skatten med drygt 6.000.- för ett enkelt TV köp. Ganska fantastiskt igen….

Lite skattehistorik….??

Några av de viktigaste och största skatterna är arbetsgivaravgiften (c:a 31 %), kommunalskatten (c:a 32 %) och moms (25 %). De skatterna betalas av alla anställda på alla inkomstnivåer och drabbar därmed alla svenskar som jobbar, även de flesta låginkomsttagare.

Kommunalskatten är också lite speciell för den varierar stort mellan Sveriges kommuner. För år 2020 varierar den från 29.18 % (Österåker) till 35.15 % (Dorotea). Det betyder att för en inkomst på typ 30.000.- i månaden så betalar man 21.600.-  mer i skatt (varje år….) om man bor i Dorotea jämfört med Österåker. Nästan 2.000 kr i extra skatt varje månad på en ”normal lön”. Något att tänka på…

 ”Det gäller att bo i rätt kommun med rätt kommunalskatt” som Besser brukar säga….

Att skattetrycket ökar varje år är någon som de flesta har känt av men kanske inte har tänkt närmare över. Många svenskar tror att vi alltid haft höga skatter i Sverige, men så är det inte. Det är de små stegens tyrrani som gör attt svenskarna inte gör skatterevolt, men det är ganska fantastiska skatteökningar som skett de senaste åren.

Här kommer lite skattehistorik….

Den medelkommunala skatten låg 1945 på 10,2 %, moms fanns inte alls. Andra värdskriget var slut, svensk industri fungerade utmärkt och det svenska folkhemmet började byggas upp.

Den medelkommunala skatten låg 1955 på 12,2 %, moms fanns inte alls. Svensk industri gick på högvarv, exporten, lönerna och levnadsstandarden ökade för varje år.

Den medelkommunala skatten låg 1965 på 17,2 %, moms (oms) låg på 6,4 %. Folkhemmet utvecklades vidare, det fanns jobb för alla och extrajobb lönade sig bra.

Den medelkommunala skatten låg 1980 på 29,1 %, moms låg på 23,5 %. Ganska fantastiskt, på bara 15 år så nästan fördubblades kommunalskatten och momsen nästan fyrdubblades.

Sverige var fortfarande ett framgångsrikt land men skatten och marginaleffekterna blev helt otroliga. Marginalskatten för vanliga löner var 82 % och för lite högre löner upp mot 87%. Men alla förmåner var skattefria och alla avdrag var 100 % avdragbara mot lönen. Det lönade sig fantastiskt bra med fri tjänstebil, fria reseförmåner, fria traktamenten och subventionerade luncher. Även höga skulder och lån på boende eller finansiella investeringar lönade sig bra när räntan var 100 % avdragsgill och Inflationen tog hand om amorteringarna. Men alla fick inte skattefria förmåner och alla fick inte låna till bostaden eller något annat. Det var (mycket…) svårare att få lån till bostadsköp när alla banker hade tuffa kreditrestriktioner mot (!!) utlåning. De som kunde utnyttja möjligheterna blev vinnare på de höga skatterna.

Den medelkommunala skatten låg 1990 på 31,2 %, moms låg på 24,2 %. Tio år senare var inflationen fortfarande rekordhög och framför allt bostäder ökade kraftigt i värde samtidigt som inflationen fortfarande tog ut skulderna. Folkhemmet faller sönder med för höga skatter när några få blev vinnare och många (alla andra…) blev förlorare.

Sen händer en hel del under 1990-talet och framåt. Det blev lite som en nystart för skatter i Sverige efter skattereformen 1990. Kreditrestriktionerna slopades och marginalskatterna sänktes, men det höga totala skattetrycket fortsatte med många år av värdens högsta skattetryck. Något som vi  har haft kvar sen dess. Med ökande rationaliseringar och höga löne- och skattenivåer blir det allt färre ”vanliga jobb” kvar i Sverige. Den senaste drygt 5 åren med minusränta har inte heller hjälpt vanliga (yngre….) svenskars vardag när bostäder bara blir dyrare och skulder, konsumtionslån och klyftorna ökar i samhället. Åter är det några få (mest äldre…) som blir vinnare och många (mest yngre…)  som blir förlorare.

Den medelkommunala skatten ligger 2020 på 32,28 %, moms ligger på 25,0 %. Det har gått 30 år sen 1990 och vi har nu ett helt nytt samhälle där många saknar jobb, lever på bidrag och bor i  ”utsatta områden”. Det blir ökade klyftor, ökad kriminalitet och ökad otrygghet för alla svenskar.

För att betala för den här nya samhällsutvecklingen kommer skatterna att behöva höjas ordentligt framöver, mest för alla som fortfarande har ett jobb, oberoende av om de är låginkomsttagare, medelinkomsttagare eller höginkomsttagare. Det blir både nya skatter och höjda skatter. Främst är det de dolda skatterna som kommer att höjas och nya skatter skapas, ofta under beteckningen ”miljöskatter” eller ”miljöavgifter”.

Hur blir skatterna i framtiden…. ??

Den medelkommunala skatten kommer 2030 att ligga på 38,50 % och moms på 28,0 %. (En gissning från Besser…. ) Inte bara de dolda punktskatterna (”miljöskatterna…”) kommer att öka. Även kommunalskatter och moms kommer att höjas för att betala för bidrag och vård i det tudelade samhälle som växer fram i Sverige. Det blir ett tuffare samhälle för alla ”vanliga svenskar” som går till jobbet varje dag oberoende av lönenivå. Det är bäst att förbereda sig mentalt redan nu…..

Lafflerkurvan….??

De flesta vet kanske att Lafflerkurvan beskriver en funktion som visar total skatteintäkt jämfört med skattenivå för arbetsinkomster. Ganska enkelt beskrivet så ökar de totala skatteintäkterna upp till en viss skattenivå för att sen sjunka när skatterna ökar. I Sverige har vi redan passerat maxvärdet på kurvan och att vi nu äntligen tog bort värnskatten (på 5%) för beskattningsåret 2020 (dvs minskar högsta marginalskatten med 5 % från 57 % till 52 %) är ett tecken på det. En minskad marginalskatt leder till högre total skatteintäkt. Alla svenskar tjänar på att höginkomsttagare både blir fler, jobbar mer och stannar kvar i Sverige. Då blir det mer skatteintäkter att dela på för oss alla.

Men skatter påverkar inte bara arbetsinkomster. Alla lättrörliga skattebaser påverkas.

Spritskatten är ett typexempel. Redan idag har Systembolaget en marknadsandel under 40 % på alla spritdrycker, trots att det är ett monopolbolag. Det mesta av den sprit som vi dricker idag är alltså inte köpt på eller beskattad av Systembolaget.

Vad skulle hända om politikerna tredubblade skatten på sprit? En flaska whisky skulle kosta runt 600 kr på Systemet och ännu fler svenskar skulle köpa tax free, smuggla, köpa svart eller bränna själva. Det skulle bli ännu färre som köpte whisky på Systemet och totalt sett skulle det bara bli ännu lägre totala skatteintäkter från spritförsäljningen och Systembolaget.

Det finns en Lafflerkurva för alla skatter. Om skatterna blir för höga så minskar den totala skatteintäkten. Men vi har alla individuella Lafflerkurvor för både jobbskatter och alla andra skatter, så det finns inga exakta siffror att gå efter. (Jämför t.ex. TV köpet ovan….)

Vi har redan gått förbi toppen av Lafflerkurvan för många punktskatter där det finns alternativa inköpsmöjligheter. Det gäller främst tobak, sprit, vin och öl. Det är därför det finns så många färjor och dagskryssningar med tax free försäljning från Sverige.

Hur miljösmart är den trafiken? Här är en av många höga skatter som inte är bra för varken miljön, konsumenterna eller samhället. Det gäller också för den symbolpolitik med många opportunistiska ”miljöavgifter” och miljöskatter” som mest är negativa för både miljön eller skatteintäkterna.

Skattebegränsningar…!!

Det finns några fundamentala skatteprinciper och begränsningar som man kanske inte tänker på. Framför allt inte våra politiker som höjer skatter och skapar nya skatter. Det blir både begränsningar och undantag som gör att många av skatterna ofta blir helt meningslösa. Det är som vanligt den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet som även gäller för skatter…. 🙂

Några skattebegränsningarna är…

Svenska skatter gäller bara i Sverige…. Ganska självklart. Allt du kan köpa utanför Sverige har ingen svensk moms eller svenska punktskatter. Det gäller allt från tax free sprit till köp av ny segelbåt i Tyskland (bavariayachts.com). Om den nya segelbåten kostar 800 tkr så slipper du svensk moms på 160.000.- (20 %), en ganska bra förtjänst för att själv segla hem båten från Tyskland.

Det gäller också om du jobbar utomlands i minst 6 månader (sexmånadersregeln…) oberoende av om det är svensk eller utländsk arbetsgivare. Då betalar du ingen svensk inkomstskatt och ofta är också lönenivån och arbetsvillkoren bättre, så det lönar sig dubbelt. Att ta ett halvårsvikariat som läkare eller sjuksköterska i Norge eller i varmare länder lönar sig fantastiskt bra. Eller att jobba på oljeplattform eller som skidlärare i Alperna eller… (Hur bra är det för Sverige och det svenska samhället att svenska läkare och sjuksköterskor jobbar och flyttar till Norge….?)

Svenska skatter gäller bara för svenskar…. Ganska självklart igen så gäller många skatter bara för skatteregistrerade svenskar. Typexempel här är alla hantverkare som renoverar lägenheter, villor och sommarstugor runt Stockholm, Göteborg och i Skåne. Det är skickliga yrkesmän från de baltiska staterna, Ryssland, Polen eller nu senast till och från Ukraina, som erbjuder bra och billiga jobb till vanliga svenskar (privatpersoner….) som vill renovera sin bostad. De här hantverkarna betalar inga arbetsgivaravgifter (31 %) eller kommunalskatt (32 %) och då blir timkostnad och totalpris något helt annat… :-). (Det går utmärkt att få ROT avdrag som privatperson även på den här typen av renoveringsjobb om man bara vet hur man gör….)

Det mesta som de här hantverkarna behöver i Sverige tar man med sig från hemlandet och då blir det nästan inga svenska skatter alls att betala. Ingen svensk moms att betala, det blir ingen svensk fordonsskatt på utlandsregistrerade bilar, och ingen alkoholskatt eller moms på alla spritflaskor (och allt annat….) som varje gång följer med i bilen till Sverige….. 🙂

Det här gäller även för företag, typexempel här är transporter och åkerier. Åker man regelbundet E4 mellan Helsingborg och Uppsala så ser man massor av utländska långtradare. Många lastbilar är från Rumänien eller Bulgarien som kör transporter på uppdrag av svenska företag. De här lastbilschaffisarna har låga löner och betalar varken arbetsgivaravgifter eller kommunalskatt. De betalar inte heller in någon moms i Sverige. Inga inköp av varor, allt som behövs för körningen är redan köpt i hemlandet och inga inköp av tjänster, de sover över i hytten om det behövs.

Utan höga skatter och med låga löner blir det helt andra priser på transporter och åkerier även för svenska företagskunder. De som förlorar mest är vanliga svenska åkerier med svenska lastbilschaufförer. Åkerierna förlorar kunder och chaufförerna förlorar jobben. För höga skatter blir inte lönsamt för någon i Sverige, inte ens för svenska företag med avdragsmöjligheter.

Svenska skatter gäller bara för det som kan registreras…. I realiteten är det bara varor och tjänster som är centralt registrerade hos myndigheter eller hos skatteverket, där man kan vara säker på att få in skatterna. Typexempel är delningsekonomin mellan privatpersoner. Det gäller uthyrning av allt från bostäder (airbnb.se) till privatbilar (snappcar.se). Där blir det inga skatter alls, inga löneskatter, inga kapitalskatter och ingen moms när affärer mellan privatpersoner inte kan registreras på samma sätt som för företag. Samma sak gäller för alla utländska hantverkare som inte finns registrerade i Sverige och som därmed inte betalar svenska skatter. Och det gäller också för nästan all ”lös egendom” som är oregistrerad, oberoende av om det är segelbåtar, konst, smycken, guld eller något annat.

Det finns många sätt att undvika onödiga skatter och ändå få bra kvalite på både varor och tjänster för privatpersoner. Den stora skillnaden skattemässigt mot företag är att vanliga utgifter inte är avdragsgilla för privatpersoner. Att våra politiker införde ROT avdrag för privatpersoner för några år sen är en konsekvens av det här problemet, men jag tror inte att det hjälper.

Med allt fler som lever på kriminalitet och bidrag så behövs hela tiden högre skatter som betalas av alla vanliga svenskar som går till jobbet varje dag. Men när skatterna blir alldeles för höga så försöker allt fler personer att undvika de här skatterna med både lagliga och olagliga metoder.

Det vi ser här är att Lafflerkurvan fortfarande gäller. Om skatterna blir allt för höga så letar både privatpersoner och företag efter billigare lösningar och då blir det lägre eller inga skatteinkomster alls för skatteverket och svenska politiker.

Internationella skatter…..??

Självklart finns det skatter även i andra länder men de är ofta lägre och annorlunda utformade. Det finns också en liten ”skatteassymetri” även här…. :-).

Sen Sverige gick med i EU (1995) så gäller nu allt mer av EU regler och EU lagar. Det gäller allt från hur svenska gurkor skall se ut till ursprungsbeteckningar för Kalix löjrom, men det fantastiska är att det inte finns några EU-skatter. Alla länder i EU utformar sina egna skatter helt på egen hand.

Men vi har fortfarande de fyra grundläggande friheterna. Inom EU har vi fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. Det betyder att allt fler länder inom EU numera konkurrerar om skatteintäkter från både privatpersoner och företag.

Ett exempel är Portugal som nu ger inflyttade pensionärer full skattefrihet i 10 år för alla tjänstepensioner och privata pensioner. Det är numera många svenska pensionärer som flyttar till  Portugal i stället för till Spanien som tidigare var det vanliga alternativet. Men även Spanien, Thailand och Florida är andra alternativ för svenska pensionärer som har bättre klimat, hög levnadsstandard med lägre skatter och levnadsomkostnader.

Att många svenskar (typ företagare, höginkomstagare….) alltid kommer att fortsätta betala höga skatter i Sverige, är inte något som svenska politiker kan räkna med. Det finns allt fler alternativ, både för privatpersoner och företag, och det blir större konkurrens om skatterna inom EU. Det kommer inte att löna sig varken för svenska politiker eller det svenska samhället att höja alla skatter….

Slutsats

Svenska skatter är höga, mycket snåriga och ofta dolda. Den totala skattestrukturen finns inte ens redovisad på skatteverkets hemsida. Varför är det så? Är det för att politikerna (och skatteverket….) inte vill att vi svenskar skall se hur mycket vi verkligen betalar i skatt?

Ett enkelt skatteexempel visar hur mycket vi betalar i skatt bara för att köpa en enkel TV. Det finns massor av andra varor (och tjänster….) som har ännu större skattekilar. Att känna till, förstå och undvika onödiga skatter blir bara allt viktigare i Sverige

Trots att vi har ett av värdens högsta skattetryck så kommer våra politiker att försöka höja både vanliga skatter och införa nya (och dolda….) punktskatter. De kommer alla att heta ”avgifter” eller något med ”miljö” men verkligheten är att det bara kommer att bli ett allt högre skattetryck i Sverige.

Det är därför det blir allt viktigare att ha kunskap om just skatter för att undvika de ”onödiga skatterna” i framtiden. Den ”individuella Lafflerkurvan” på tjänster och varor kommer att vara avgörande. Det lönar sig t.ex. att göra saker själv (måla om fönstren…), utnyttja ROT avdrag för större renoveringar (billiga utländska hantverkare….) och undvika höga punktskatter (köpa whisky tax free….). Besser gör också allt det här……. 🙂

Besser

Det här inlägget är bara delvis en fråga om investeringar. Investeringar skall vara långsiktiga, riskbegränsade och förutsägbara enligt Besser, men även andra beslut bör göras med de tre förutsättningarna i minnet. Det blir en fråga om vilka möjligheter man har att agera när det gäller olika situationer i livet. Det är också en principiell fråga om hur man vill leva sitt liv. Kanske är det främst framtiden och samhällsutvecklingen som man då måste ha bra koll på… 🙂

Change or Adapt…

När det gäller samhällsutvecklingen så har vi under de senaste åren sett flera förändringar som inte är positiva. Det är allt från grov kriminalitet med gäng skjutningar till en känsla av allmän otrygghet i samhället. Är man inte nöjd med den utvecklingen och vill förändra sin egen situation så har man i princip två möjligheter.

Antingen försöker man Förändra (Change..) utvecklingen eller så Anpassar man sig  (Adapt…) till utvecklingen. Det är principiellt en mycket stor skillnad.

Att förändra utvecklingen kräver en kollektiv insats, det är inte någon man kan göra själv. Ett sätt att få förändring är att väcka opinion och påverka andra människor i samhället för att därmed försöka få till en förändring. Det är det som politiker gör (eller borde göra…) främst genom att nå ut via massmedia. Men därmed blir också media som tidningar, TV och radio allt mer politiserade när fakta minskar och innehållet mest blir åsikter som förs fram av politiker (eller journalister med en dold agenda….!!). Media blir allt mer en megafon för de ideer och åsikter som är populära just nu, den så kallade ”åsiktskorridoren”.

Att anpassa sig till utvecklingen är något helt annat. Det kräver bara ett individuellt ansvar som inte är beroende av andra personer eller politiska beslut. Visst kan det ofta vara svårt att anpassa sig  på kort sikt men det viktiga är att principiellt tänka den tanken redan från början. Det blir viktigare att kunna förutsäga (gissa…) hur utvecklingen blir framöver och redan idag ta de steg som behövs för att inte drabbas av negativa förändringar i framtiden.

Men även för ”förändringar i framtiden” så gäller ”den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” som Besser skrivit om tidigare. Besser rekommenderar som alltid verkligheten… 🙂

Besser rekommenderar alltså en anpassning till samhällsutvecklingen. För det så krävs det både resurser (främst finansiella och intellektuella resurser….) och en förmåga att bedöma (förutsäga…) hur samhället kommer att utveckla sig i framtiden.

Vi kommer inte att få tillbaka det samhälle vi en gång hade i ”folkhemmet.” Framtiden blir ett allt mer segregerat samhälle där främst bostad och närområdet blir viktigast. Det gäller helt enkelt att välja var och hur du vill bo, att välja rätt område, rätt grannar och vilka du umgås med. Det gäller också i vilken skola dina barn går, vilken vård och omsorg du kan få och hur den offentliga miljön ser ut där du bor.

De utsatta områdena” med kriminalitet och oreda kommer att bli allt fler och de kommer att breda ut sig. Det gäller både landet, städer och stadsdelar. Redan idag finns det inte bara förorter utan hela städer som man helst bör undvika. (Typ Malmö, Södertälje och Örebro) Anpassningen till den utvecklingen är att redan idag planera för var du vill leva och bo imorgon.

Men för att kunna välja bostad och livsstil så krävs det resurser, främst kanske finansiella resurser (kapital…) men också kunskap och erfarenhet, som behövs för att bedöma situationen och göra rätt val.

Besser rekommenderar att man redan idag tar sig en ordentlig funderare på hur man vill ha det i framtiden och vad som krävs för att nå dit.

Eller som Besser brukar säga, ”När det gäller framtiden (och samhällsutvecklingen…) är det bättre att vara proaktiv idag än reaktiv i morgon.”

Exit, Voice and Loyalty…

Även här är frågan hur man hanterar missnöje i både den mindre skalan i företag och i samhället i stort. Det har under de senaste åren forskats allt mer, inom både företagsekonomi, organisationsteori och marknadsföring men också inom samhällsvetenskap, på hur människor reagerar på missnöje och försämringar.

Den grundläggande forskningen gjordes av professor A. Hirschman redan i slutet på 1960-talet och 1970 publicerade han sina rön i boken ”Exit, Voice and Loyalty – Response to decline in firms, organisations and states”. En klassiker som också finns i Bessers bokhylla.

När det gäller samhällsutvecklingen så kan ”Exit” på svenska också beskrivas som ”Plan B”. Fredrik Bergström gav 2007 ut boken ”Plan B – den dolda jakten på välfärd”. Så här beskriver han sin syn på ”Exit”…

För mig är exit att man så att säga lämnar systemet på ett eller annat sätt. Plan B är en annan benämning som vi har använt oss av för begreppet exit. Att acceptera systemet fullt ut och följa det är plan A. Men om man känner att plan A inte är ett realistiskt, eller ett tillräckligt bra alternativ så utnyttjar man plan B – som går ut på att kringgå systemet.”

Det Fredrik Bergström menar är att om människor anser att möjligheten att följa lagar och regler i samhället är dyra och kostsamma (t.ex höga skatter eller krångliga regler…) så kan man antingen välja ”Exit” (att kringgå systemen), ”Voice” (att bilda opinion mot systemet) eller ”Loyality” (som är plan A, att man helt enkelt är lojal mot systemet).

I boken Plan B analyseras begreppet Exit från välfärden utifrån tre perspektiv: Anpassning, Flykt eller Fusk.

Anpassning (Adapt igen….) är att människor helt enkelt anpassar sig till verkligheten. Bergström ger som exempel att när den offentligt finansierade sjukvården inte levererar vad som förväntas, så anpassar man sig  till systemet genom att utnyttja privata kontakter man har med läkare eller teckna privata sjukförsäkringar för att få bättre och snabbare vård.

Flykt i välfärden är enligt Bergström, att om man får långa väntetider i Sverige, t.ex. för sin cancer-operation, så köper man en snabbare vård genom privata företag och blir opererad i någon av de baltiska staterna eller annan plats i EU. Det finns redan idag gott om annonser i media för den här typen av privat sjukvård. Även mer avancerad tandvård är både bättre och billigare i t.ex Estland. Det lönar sig bra att ta en kort resa dit om man har rätt kontakter.

Flykt betyder inte att man kringgår lagen , men att man utnyttjar alla möjligheter och kryphål som finns. Flykt blir också vanligare och enklare när svenskarna blir allt mer mobila. Kunskap och info finns i överflöd på webben och att både resa och investera utomlands blir allt lättare. Att kunna flytta, både för personer och för kapital är två av grundstenarna i EU.

Fusk sker huvudsakligen när det blir extremt lönsamt att bryta mot lagar och regler. När skatterna växer och skattekilarna mellan skattade och obeskattade inkomster är höga (upp mot 62 %) så blir det ännu mer lönsamt att köpa svarta tjänster. Det finns idag både hela branscher och landsdelar där svartjobb är utbrett. Att som privatperson (utan avdragsrätt…) köpa svarta tjänster eller ta emot betalning utan kvitto är i många sammanhang både accepterat och vanligt.

Fusk är naturligtvis fel, men som samhället har utvecklats så tvingar samhället (politiker…) medborgarna att hitta egna lösningar och ta egna initiativ. När politiker (med höga löner och många förmåner…) inte har respekt för vanliga medborgares problem, så tvingas övriga svenskar till andra ”exitlösningar”. När ”alla andra” också ”fuskar”, så minskar lojaliteten mot samhället och systemet.

Tyvärr är det dit vi är på väg anser Besser. Politikerna kommer inte att fixa samhällets problem och lojaliteten med samhället minskar. Det kommer att bli allt tydligare och större skillnader i framtidens samhälle, och då gäller det att redan idag välja vilken del av samhället man vill leva och bo i ….

Supply and Demand…

Den  här delen gränsar också lite till företagsekonomin där ”Utbud och Efterfrågan” är de klassiska parametrarna för prisbedömningar. Enligt prismodellen så uppstår ett jämviktsläge där priset bestäms när kvantiteten på utbud och efterfrågan når jämvikt på marknaden.

Men utbud och efterfrågan har också en påverkan av hur marknaden utvecklas, oberoende av vilken typ av marknad och storlek på marknaden. Även samhällsutvecklingen (och de priser och kostnader som finns där…) kan sägas vara beroende av ”Utbud och Efterfrågan”.

Samhällsutvecklingen…

Rent principiellt kan man då se 3 olika psykologiska faktorer som påverkar både priser och samhällsutveckling. De är ”önskan, möjlighet och tvång”. Det är lite som det jag tidigare skrivit om, den stora skillnaden mellan ”att vilja, att kunna och att genomföra”. Det blir ofta också den stora skillnaden mellan teori (att vilja…) och verklighet (att genomföra…) som Besser också skrivit om.

Bostadsmarknaden…

Om vi som exempel på samhällsutvecklingen tar bostadsmarknaden så kommer det, som vi har sett ovan, att bli en ökande efterfrågan på säker och trygg livsstil och möjligheten att välja ett bra boende och en bra närmiljö. Det är i grunden en önskan från allt fler om ett bättre liv i framtiden. Så hur blir då utbudet?

Den klassiska lösningen för politiker är att exploatera nya områden och bygga nya bostäder. Men nya bostäder på nya områden är inte alltid detsamma som trygga (osäkerhet….), säkra (begränsad infrastruktur…) och bra (mest fuskbyggen…) bostäder.

Det kommer även i framtiden bara att finnas ett begränsat antal trygga, säkra och bra bostadsområden. Kanske inte ens i varje stad eller på varje ort. Det kommer alltid att finnas en önskan att bo bra och säkert och det kommer alltid att finnas en efterfrågan på på den typen av bostäder och bostadsområden.

Men alla städer, stadsdelar och småorter kommer inte att kvala in. Det kommer tyvärr att finnas allt fler orter och städer som man helst bör undvika helt och hållet. Det gäller att ha koll på läget…

Så hur blir det då med möjligheten att välja ”en bra bostad i ett bra område”? Här kommer några individuella begränsningar in i bilden. För att få en bra bostad så krävs det numera att man kan köpa den, oberoende av om det är en lägenhet, ett radhus eller en villa. Då krävs det också eget kapital (kontantinsats) och lånemöjlighet (lånelöfte). Finansiella resurser blir allt viktigare….

För att få ett vettigt bostadslån så kräver bankerna numera ganska tuffa villkor på inkomst av tjänst (och fast anställning….). Visst kan man få bostadslån från andra finansbolag men då blir räntorna högre och privatekonomin sämre. Inget som Besser rekommenderar….

Det blir alltid färre som har möjligheten än viljan. Då måste man planera redan från början för att också ha en realistisk möjlighet till ett eget val av bostad och bostadsområde.

Det som är lite speciellt med bostadsmarknaden är att det också finns vissa delar av tvång med i spelet. Det är främst skilsmässor (en bostad skall bli två bostäder), utökning i familjen (liten bostad skall bli större bostad), att orken tryter när man blir äldre (från större villa till mindre lägenhet) eller dödsfall (dödsboet säljer bostaden oberoende av storlek).

Tyvärr så är bostadsmarknaden så hårt reglerad och beskattad att det inte finns en fungerande marknad med vanliga hyreslägenheter. Antingen så har man låga hyror i äldre hyresfastigheter eller så blir hyrorna mycket höga i de nyproducerade hyreslägenheterna. Det driver fram en svart marknad av hyreskontrakt, främst i storstäderna. Då är köpta BRF lägenheter med låga hyror och bra områden att bo och leva i ett bättre val, även om priserna är höga. Självklart är också radhus eller villa andra alternativ men även de har höga priser i bra områden.

 Perfekt konkurrens…

För att Supply and Demand skall fungera så krävs det perfekt konkurrens och det finns inte i dagens svenska bostadsmarknad som är starkt begränsad av olika skatter, lagar och regler. Det betyder också att det blir en konstgjord prisnivå på attraktiva bostäder främst i storstäderna.

Besser gissar att de här reglerna kommer att hålla isig och bli ännu striktare i framtiden. Det kommer inte att bli lättare att hitta en bra bostad i framtiden. Det gäller också för nybyggda bostäder som mest är byggfusk med dålig kvalitet till höga priser. Gå inte i den fällan….!!

Att vänta på den optimala bostaden kommer inte att lyckas. Det blir allt färre ”bra bostäder” när kriminalitet och osäkerhet fortsätter att breda ut sig.  Då kommer även ”vanliga bostadsområden” att bli allt mer utsatta för rån, inbrott och otrygghet.

I Stockholm syns det tydligt att äldre och etablerade villaområden som ligger geografiskt nära utsatta förorter drabbas allt mer. När kriminaliteten breder ut sig så är det de närmaste områdena som drabbas först. Det blir allt viktigare även med ett rent geografiskt avstånd till ”utsatta områden”.

Besser rekommenderar att man gör sin hemläxa först. Vilka städer, orter och förorter skall man helt undvika? Var finns det bra bostadsområden i andra städer och orter? Vilken prisnivå ligger bra bostäder på i de här städerna, orterna eller områdena? Vad har jag / vi råd att betala, både för inköp och månadskostnad?

Sen bör man köpa en så bra bostad man kan redan nu. Då kan du / ni köpa en bättre senare. Tyvärr kanske du / ni blir tvungna att flytta till en annan stad eller ort. Antingen på grund av otrygghet eller finansiella begränsningar, det spelar ingen roll, ett bra boende blir allt viktigare i framtiden, och kanske också viktigare än ett bra jobb. Det är bättre att hitta ett nytt jobb där man trivs även om lönen inte är på topp än att bo kvar i ett område med otrygghet och växande kriminalitet. Kanske är pendling en lösning?

Slutsats

När det gäller framtiden så finns det många förhållningssätt. Att ignorera framtiden är inte speciellt smart, och att lågprioritera framtiden för att högprioritera nutiden (”vi har så stressigt och mycket att tänka på just nu”…) är inte heller något som Besser rekommenderar….

Som vanligt är det ”Planning, Preparation and Performance” som gäller, men framtiden står inte still, det blir en iterativ process.

Planning är att kunna göra rätt bedömningar (eller kanske gissningar….) om framtiden. Det är den första och viktigaste delen.

”Preparation” blir i det här fallet också en del av ”Planning” där både ökade kunskaper och ökade finansiella resurser blir input till ny planering.

”Performance” blir också en del av den pågående processen. Det gäller att kontinuerligt anpassa sig, men det kräver att man gjort hemläxan först och också har möjligheten till förändring. Då är det bäst  att börja redan idag…. 🙂

Det som också inses är att det är svårt att på egen hand förändra samhällsutveckling, men lättare att anpassa sig (och planera för…) med individuella lösningar. Det betyder inte att man skall sakna ett engagemang för samhället i stort (mycket viktigt tycker Besser…) men att man planerar för verkligheten och inte för ett önsketänkande.

Besser

Besser gillar både kunskap och erfarenhet när det gäller det mesta men speciellt när det gäller aktier och investeringar. Mer kunskap (och ibland även mer erfarenhet…) får man genom att läsa fler böcker. Besser läser (ganska oregelbundet….) allt fler nya investeringsböcker, och försöker att läsa minst en ”investeringsbok” per kvartal.

Nu har det blivit tre nya böcker som jag läst under våren och sommaren som egentligen borde ha recenserats redan då, men nu är det dags till hösten i stället. Vi kör direkt med första boken….

”Finanskrascher, Från kapitalismens födelse till Lehman Brothers” av Lars Magnusson

Lars Magnusson (LM) är professor i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet och även ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin. Han har skrivit flera läroböcker för universitetsutbildningen i företagsekonomi och man kan nog hävda att han är en av Sveriges ledande forskare och auktoritet i ekonomisk historia.

Boken som kom ut 2018, är inbunden, tryckt i Falun och omfattar 244 sidor text. Jag köpte den på bokrean för 89.- . Boken innehåller ett urval av kortare men bra beskrivningar av ”finanskrascher” fram till den senaste runt 2008 till 2009.

Tyvärr är boken inte så bra som den skulle kunna ha varit. Ganska naturligt är det en bok med ”populärkulturens perspektiv” som LM själv framhåller redan i början av boken, men det saknas något. Det är svårt att ställa om från akademisk stringens och korrekthet till något som skall passa alla nivåer av läsare. Som det står på baksidestexten, ”en allmän ekonomihistorisk skildring utan svår fackterminologi”. Men det finns naturligtvis massor av noter (288 st) och en gedigen litteraturförteckning. Kanske borde mer hårda fakta och fler ”facktermer” varit med i boken.  Boken är annars bra och mycket lättläst (populärkultur…), men för Besser var den dock lite av en besvikelse. (Besser är medveten om att han nog har lite större krav än många andra…. 🙂

Det som också saknades var mer handfasta slutsatser om hur och varför de olika finanskrascher uppstår. Det LM gör är att ha teoretiska resonemang om olika orsaker men det blir bara akademiska slutsatser som att ”man inte med säkerhet kan veta” vad som låg bakom varje finansbubbla. Även med ”90 % säkerhet” så vet man rent akademiskt inte vad som hänt 100 %. Som läsare får man dra sina egna slutsatser, vilket kanske är helt OK, men det hade varit kul att veta vad LM tyckte

Men man kan inte klaga på innehåll och omfattning. Boken tar upp alla de klassiska finanskrascherna från ”Tulpanhysterin” i Amsterdam år 1636 till Lehman Brothers konkurs i New York i september 2008, och den ger också en bra beskrivning av kapitalismens födelse i Genua på 1200-talet.

Det blir ett tiotal bra beskrivningar av de senaste 500 årens mest uppmärksammade finanskrascher och dessutom några mycket bra men akademiska resonemang om kapitalism (Vad är kapitalism ?) samt  finanskrascher och bubblor (Hur uppstår de? Kan de undvikas?).

Skall man köpa boken? Absolut! Allt som allt, en bra och sammanfattande bok om det aktuella ämnet ”Finanskrascher”. Betyg 4 av 5 från Besser som rekommenderar boken som ett standardverk i bokhyllan. Kan numera tyvärr bara köpas som pocket, pris 59.- på både bokus.com och adlibris.com. En fantastisk investering för 59 kronor tycker Besser…. 🙂

“The Money Game” av Adam Smith

Det här är en bok som jag för något år sen fick tips om från en bloggläsare, och det är en riktig klassiker skriven av pseudonymen ”Adam Smith” redan 1967. Självklart är det inte den riktiga Adam Smith (1723 – 1790)  som har skrivit boken men hans idéer och teorier har påverkat författaren, som i verkligheten heter George J.W. Goodman, (GG).  GG är något så ovanligt som både högutbildad (universitetsstudier i både Oxford (UK) och Harvard (USA)) och en mycket framgångsrik journalist och författare. ”The Money Game” låg på NYT Bestseller List under nästan ett helt år när den kom ut våren 1968.

Boken finns att köpa som pocket med senaste tryckningen från 1976. Den innehåller 253 sidor med liten text och finns på t.ex. adlibris.com för 177.- kronor.

“This is a modern classic” (Paul A Samuelson, Nobelpristagare 1970) och “The best book there is about the stock market and all that goes with it” (The New York Times Book Review) är två uttalanden om boken.

Det är en lite speciell bok. Den är skriven med mycket humor och liknar lite ”Where Are the Customers´ Yachts?” (1940). Warren Buffett (WB) ansåg att GG var den näst bäste författaren nånsin att beskriva hur aktieinvesteringar på Wall street fungerar. (Bäst ansåg WB att Fred Schwed var med just Where Are the Customers´ Yachts?, en bok som Besser naturligtvis också har i bokhyllan och varmt rekommenderar.) Båda böckerna kan läsas som ren underhållning men kräver nog också gedigen kunskap om, och intresse för finansiell historia och Wall Street.

När boken först kom ut 1968 så var  det under 1960-talet en helt annan tid för investeringar. USA hade hämtat sig från senaste Koreakriget, industrin gick på högvarv och framtidstron var stark, men det var också stora och kraftiga börscykler redan då. Allt fler privatpersoner började investera i aktier på Wall Street. De flesta (då som nu….) satsade sina sparpengar på ”snabba klipp i framgångsrika företag”. Men aktieinvesteringar kräver också kunskap, erfarenhet och självkännedom. Boken är mest känd för citatet ”If you don´t know who you are, the stock market is an expensive place to find out”.

Skall man köpa boken? Den är överkurs och kanske inte för alla. Den här boken kräver både kunskap och koncentration, skriven med mycket liten text och med udda aktie- och investeringsreferenser. Men är man bara medveten om de problemen så rekommenderas den varmt av Besser. Boken får betyg 5 av 5 möjliga av Besser.

”Familjedynastier – Så blev Sverige rikt” av Hans Sjögren

Hans Sjögren (HS) är professor i ekonomisk historia vid Linköpings Universitet. Boken som är inbunden, kom ut 2017 och är tryckt i Lettland. Jag köpte den våren 2020 och det är fortfarande första upplagan och första tryckningen. Uppenbarligen inte en ”storsäljare”.

Det finns inget uttalande om boken från någon annan författare, någon annan akademiker eller kollega. (Det är försåtligt…). Boken behandlar ett urval av nordiska (!!) familjedynastier och ”hur de vuxit fram i samspel med det övriga samhället”

Den här boken är antagligen den sämsta ”investeringsbok” som jag läst på många år. Det är ett hopkok av socialt skvaller och akademiska betraktelser som är helt ostrukturerade. Boken saknar det mesta av både djuplodande personkunskap och den analys som kanske skulle kunna ge bättre kunskap och förståelse för några av Sveriges främsta företag som också råkar vara ”familjeföretag”.

Bokens upplägg är ett antal frågeställningar om ”familjedynastier”, branscher och företagsutveckling som blandas med vanligt skvaller om de olika familjerna. Det blir en helt osammanhängande struktur där varje kapitel saknar både analys och slutsatser. Samma kommentarer och meningar återkommer i flera av kapitlen. För mig verkar det som en samling föreläsningsanteckningar som samlats på hög och sen presenterats som en bok. Boken finns på bokus.com och adlibris.com och kostar 209.- kronor.

Skall man köpa boken? Absolut inte tycker Besser. Det är slöseri med både tid och pengar. Besser gillar företag med ”starka huvudägare” och har mest den typen av bolag i sina aktieportföljer. Det betyder också att jag kanske har mer kunskap om just de här familjeföretagen än de flesta andra investerare, så jag är nog också svårare att övertyga. Betyg 0 av 5 möjliga av Besser.

Slutsats

Som aktieinvesterare bör man ständigt sträva efter att öka sin kunskap och sina erfarenheter. Ett bra sätt är att (regelbundet….) läsa fler böcker om företag, aktier och investeringar. Att lägga några kronor på en ny bok varje kvartal är en av de bästa investeringar man kan göra.

Alla böcker är inte bra och alla böcker passar tyvärr inte för alla. Det spelar ingen roll. Hitta din grundnivå, läs fler böcker och öka sen din kunskap och erfarenhet över tiden. Du blir en bättre aktieinvesterare. Läs & Lär som Besser brukar säga.

Jag avslutar med ett bra citat… ”Learn every day, but especially from the experiences of others. It´s cheaper” John C. Bogle, (1929 – 2019).

John C. Bogle var ”Founder of The Vanguard Group”, och startade värdens första (och en av värdens största….) indexfond. Han var också författare till flera bra investeringsböcker. (Googla…) Besser har naturligtvis många av böckerna i bokhyllan…. 🙂 . (Även de kommer kanske att recenseras framöver….)

Besser

Det här blir ytterligare ett inlägg som gör en analys och genomgång av en grundläggande fråga när det gäller aktier och investeringar. Hur ser Aktiehandel på svenska börser ut?

Besser har tidigare i år gått igenom hur Aktieägandet i Sverige ser ut med statistik från Euroclear och SBC (28 feb 2020 och 13 mars 2020), men nu är det verklig Aktiehandel under första halvåret 2020 som skall analyseras…

Aktiehandel?

Det finns inte så mycket officiell info om aktiehandel, de flesta banker ser den informationen som konfidentiell och intern. Men tidningen Affärsvärden sammanställer regelbundet information om ”Aktiv Privat aktiehandel” där privatspararnas aktiehandel redovisas. Det är bara tre banker som ger ut information om den typen av  aktiehandel nämligen Avanza, Nordnet och Skandiabanken. Jag gissar att ”De Tre Aktieaktiva bankerna” är de banker som har flest kunder med aktiv aktiehandel bland privatsparare.

Naturligtvis har även ”De Fyra Storbankerna” (SEB, SHB, Swedbank och Nordea) också kunder som handlar med aktier, men den informationen kommer inte ut i media. Jag gissar även att deras privatkunder har en lite annorlunda profil och jag bedömer den handeln som ”Passiv Privat aktiehandel”.

Lite info kan man dock få om man analyserar siffror i årsredovisningen och kvartalsrapporterna, men det blir ändå många gissningar för att få fram jämförbara siffror. Mer om det längre ner.

Besser är sedan länge kund i både SEB och SHB och har ganska bra koll på deras verksamhet. De flesta av storbankernas privata aktiekunder har relativt stora aktieportföljer uppbyggda under lång tid, eller till och med ärvda från tidigare generationer. Jag gissar att storbankernas kunder främst är medelålders eller pensionärer som har traditionella aktieportföljer med svenska storbolagsaktier. Då blir aktieutdelningar mest som en extra inkomst eller ett komplement till pensionen.

Självklart finns det också ”Några Mindre Fullsortimentbanker” som konkurrerar med storbankerna, främst mot nischade marknadssegment, och som också har aktieägande kunder. Typiska banker här är Danske Bank, DNB, Ålandsbanken och några fristående Sparbanker. Även de här bankerna har antagligen en liknande kundstruktur på sina aktiesparare som storbankerna.

En mer aktiv aktiehandel är Aktiefonders aktiehandel som görs av fondförvaltare av aktiefonder. Det finns 3 typer av aktiefonder, Aktiva aktiefonder, Blandfonder och Indexfonder. All fondtyper genererar goda inkomster till bankerna. Fondförvaltare av aktiva fonder gör ofta flera affärer (köp & sälj) varje dag. I några fall omsätter man upp till 100 % av fondkapitalet varje år.

Även indexfonder genererar stor aktiehandel. Visserligen har fonderna oftast en buffert på 1 till 2 % av fondens kapital, men när aktiefonden (indexfond eller aktiv fond) ökar eller minskar sitt kapital (fondandelsägare som tar ut eller lägger in kapital) så måste fondförvaltaren köpa eller sälja några av fondens aktier. Bankernas egna fonder är oftast bankens mest lönsamma kunderna när det gäller courtage och handel med aktier.

Ett relativt nytt inslag av aktiehandel är Robothandel. Den korrekta benämningen är HFT (High Frequency Trading) där några bolag har specialiserat sig på handel med datorer och beslutsalgoritmer. Det är en mycket lönsam handel om man har rätt programvara och fysiskt ligger nära OMXS börsen. Den här typen av handel syns inte i media och och är mest hemlighetsfull när det gäller övrig info så det finns inte mycket att skriva om.

Men det finns också aktier med ”Obefintlig aktiehandel”. Det är många (oerfarna…) ”aktiesparare” som köper aktier i onoterade bolag efter rekommendationer från oseriösa bloggar, på rykten i sociala media eller på reklam och stora annonser i affärspress och dagstidningar. Besser har skrivit om det här tidigare men det blir även en kortare genomgång nedan.

Det blir alltså en genomgång av 5 typer av aktiehandel: Aktiv och Passiv Privat aktiehandel, Aktiefonders aktiehandel, Robothandel och Obefintlig aktiehandel

Aktieportföljer?

Ganska naturligt så har yngre aktiesparare oftast en mindre aktieportfölj än äldre. Det tar lång tid att spara ihop ett investeringskapital och det är inte så lätt att välja investeringsstrategi och aktier heller…. J. Då är det lätt hänt att man vill snabba upp aktieportföljens utveckling genom att ta lite större risker med små förhoppningsbolag för att få en hävstång på värdeökningen. Det finns många aktieforum och bloggare som säljer in okända bolag som skall bli riktiga börsraketer. Det är lätt att ryckas med om man inte har kunskap och erfarenhet, som Besser skrivit om tidigare.

Det finns också många svenskar som bara äger aktier i ett enda bolag. Enligt Euroclear rapporten för 2019 (28 feb 2020) så är det drygt 834.000 svenskar som bara har aktier i ett bolag i sin ”aktieportfölj”.

Det kan vara allt från yngre personer som köpt aktier i de start up bolag där man just fått jobb, till många äldre pensionärer som lurades att köpa aktier i Telias nyemission runt år 2000. Att bara ha aktier i ett bolag är inget som Besser rekommenderar. Den typen av inköp saknar en genomtänkt investeringsstrategi och har dessutom större risk.

Alla vanliga aktiesparare i ”den äldre generationen” som började köpa aktier redan på 1970-talet har idag för det mesta skapat ganska fantastiska aktieportföljer som under de senaste 50 åren vuxit med både värdetillväxt och aktieutdelningar. Det är den typen av aktieägare som vi ser på de större bolagens årsstämmor där man mest träffas och umgås socialt, man får något att äta och dricka, lyssnar på VD´s anförande och sen räknar hem årets aktieutdelningar. Det spelar ingen större roll vilka svenska storbolag man köpte på 1960-talet. Nästa alla aktier har utvecklats helt fantastiskt. (Enklast ser man det på hur börsindex utvecklats sen t.ex 1970. Gå gärna in och kolla…. )

”Med rätt aktier i portföljen blir det en behaglig tillvaro att vara långsiktig aktieägare i Sverige” som Besser brukar säga…. 🙂

Gissningar?

Det är svårt att jämföra siffror från olika typer av källor och media, så Besser blir tvungen att göra några gissningar. Det kan bli som att jämföra äpplen och päron, så nu är ni varnade. ”Alla värden är inte exakta men trenderna syns tydligt ändå” säger Besser…. :-). Här kommer genomgången av 5 typer av aktiehandel….

Aktiv Privat aktiehandel…

När det gäller aktiehandel på De Tre Aktieaktiva bankerna så finns det mer info. Besser följer och dokumenterar det mesta inom ”aktier och investeringar”.

Det vi ser under hösten 2019 och första halvåret av 2020 är att aktiv handel med med aktier har ökat ordentligt, speciellt för Avanza. Jag väljer info från handel det senaste halvåret och från senaste kvartalsrapporten från Avanza för Q2, 2020.

Avanzas kunder gjorde under Q2, 2020, 9.2 miljoner courtageaffärer med 278.000 MSEK i omsättning och det genererade ett courtagenetto på 260 MSEK. En enkel beräkning ger 30.200 kr i snitt per courtageaffär och 28.25 i snitt courtage. Avanza har också några fonder så jag gissar att 95 % av allt courtage kommer från aktieaffärer.

Vi ser också att Avanza i slutet av juni hade 1.115.000 kunder där 99.8 % (1.113.000 kunder) var privatpersoner. Avanza´s marknadsandel på OMXS och First North var 17.5 % när det gäller antal avslut men bara 8.4 % när det gäller omsättning. Det betyder att Avanza´s kunders aktieaffärer är mindre än hälften av börsens genomsnittliga aktieaffärer.

Enligt senaste rapporten från Affärsvärden så har vi följande marknadsandelar för aktiv privat aktiehandel i slutet av Q2, 2020: Avanza 73 %, Nordnet 25 % och Skandiabanken 2 %. Det betyder att det totalt finns cirka 1.525.000 Aktiva privatsparare i ”De Tre Aktieaktiva bankerna” där kanske 90 % av kunderna handlar med aktier.

Avanzas aktiesparare…

Enligt Q2-rapporten kan det också nämnas att Aktiva Privatsparare totalt gjorde 317.000 affärer per dag under juni 2020, en ökning med 120 % jämfört med juni 2019. Därav hade Avanza 233.000 affärer (73.5 %) och ökande sin marknadsandel med 4.5 % jämfört med juni 2019 (69.0 %).

Avanzas VD Rikard Josefson uttrycker det så här i en intervju… ”Covid-19 har gjort att folk tagit tag i sitt sparande”. Vidare säger han… ”Folk har känt mycket otrygghet kring sitt jobb och privatekonomi, och många har också haft tid att ta tag i sitt sparande när man suttit hemma mycket.”

En slutsats från Rikard blir…”Många inser nu därför att man i dagens Sverige måste ta ansvar för sitt eget sparande, och så kommer det fortsätta vara”. Besser håller helt med och kunde inte ha sagt det bättre själv…. 🙂

Passiv Privat aktiehandel…

Om vi tar SEB som typexempel på aktiehandel i en storbank så finns det få officiella siffror så det blir många gissningar. Jag väljer även här info från senaste kvartalsrapporten från SEB för Q2, 2020.

Vi ser i Not 3, ”Provisionsnetto” i resultaträkningen att intäkter från ”Värdepappershandel och derivat” var 491 MSEK för Q2.

Går man vidare till ”Provisionsintäkter per segment” så var intäkten från ”Företag & Privatkunder” bara 92 MSEK av 491 MSEK. (Med Företag menas små och medelstora företag) Om vi gissar att 10 % av värdepappershandeln är från Företag (små och medelstora) så är därmed 90 % av provisionen från Privatkunder.

Men SEB´s privatkunder handlar också mycket med fonder och fondandelar. Jag gissar att bara 50 % av provisionen kommer från aktieaffärer. Då får vi för SEB, Q2 lite drygt 41 MSEK i aktiecourtage från privatkunder. Totalt fick SEB intäkter från provisionsnetto på 4.364 MSEK, så aktiecourtage från privatpersoner blev mindre än 1 %  av provisionsnetto under Q2. Ganska fantastiskt….!

Som jag skrev i förra inlägget så gjorde Besser 13 affärer (aktieinköp…) med 7.500 aktier på SEB under Q2 och bidrog därmed med 372 kr till SEB´s aktiecourtage. Det blir ett ganska tydligt exempel på hur lite SEB´s privatkunder betyder för bankens intäkter från aktiecourtage.

Senaste nytt…

Senaste nytt är att SEB sen 22 september 2020 sänkt sitt minsta fasta courtage till 1.- kr och fortfarande har 0.09 % i rörlig kostnad. Det betyder att SEB nu tar upp konkurrensen med Avanza och de andra ”Aktieaktiva bankerna”. Avanza har idag 0.25 % i rörlig kostnad för sin courtageklass ”Mini” så Avanza är nu nästan 3 gånger dyrare än SEB. Ganska fantastiskt tycker Besser…. Vi får se hur det går för SEB och deras aktiehandel i fortsättningen.

Bankernas aktiesparare…

Det vi ser från SEB och de andra bankerna, både ”Storbankerna” och ”Mindre Fullsortimentbanker”, är att bankernas traditionella kunder mest är långsiktiga aktieägare, ofta med stora aktieportföljer men mer passiva när det gäller aktiehandel. Inga traditionella banker gör heller reklam för sin aktiehandel. (Kanske blir SEB nu ett undantag med sitt sänkta courtage…?)

För privatkunders långsiktiga sparande hänvisar bankerna alltid till sina egna (ofta dyra och dåliga…) aktiefonder som är mycket mer lönsamma. Bankerna får då in både regelbundna och höga fondavgifter, regelbundet (internt…) courtage från fondernas aktiehandel och courtage för inköp och handel med fondandelar. Inte konstigt att bankernas egna aktiefonder genererar en stor del av vinsterna till banken och aktieägarna.

Det är skillnad på att vara kund eller aktieägare i banken”… som Besser brukar säga… 🙂

Aktiefonders aktiehandel….

Finansbranschen och alla banker har ett antal aktiva aktiefonder som man hårdsäljer till sina kunder. Det är smarta fondförvaltare som väljer ut de aktier som skall slå börsindex. Problemet är att aktiva aktiefonder inte får prestera märkbart sämre än index, för när det börjar synas så förlorar man snabbt sina kunder.

Allt det här betyder att de flesta fondförvaltare skuggar index med mest aktier i de största bolagen och de flesta aktiva aktiefonderna är i verkligheten dolda indexfonder.

Ett typexempel…

Ett exempel på underpresterande aktiefonder är fondbolaget Skagen Fonder som under de senaste åren sen toppen 2013 förlorat en drygt två tredjedelar av sitt förvaltade kapital när deras aktiva aktiefonder började missa index. Från 172 miljarder på toppen i slutet av 2012 till 83 miljarder i slutet av 2016, det blir minus drygt 50 % på 4 år. Mer än hälften av fondkapitalet (kunderna…) försvann på bara 4 år. Ganska fantastiskt tycker Besser…

Det slutade inte där och det blev inte bättre efter försäljningen av Skagen Fonder i oktober 2017 till norska försäkringsbolaget Storebrand. Många anställda i Skagen blev uppsagda, utbytta eller sa upp sig själva och Storebrand tog själv hand om Skagens räntefonder. Det har bara fortsatt att gå utför för Skagen Fonder sen dess. Enligt senaste halvårsrapporten för H1, 2020 så har Skagen numera bara drygt 54 miljarder i förvaltat kapital i sina sex aktiva aktiefonder. Då har man sen 2017  förlorat ytterligare 35 % av kapitalet och kunderna. Ganska fantastiskt igen….

Notera också att det var Storebrand som tog hand om skandalbolaget Insr (fd Vardia) försäkringsportfölj i augusti 2020. (se inlägg 18 sept 2020).

Vid senaste månadsredovisningen den 31 augusti 2020 så hade 5 av Skagens kvarvarande 6 aktiva aktiefonder underpresterat mot index både hittills i år (5 st) och de senaste 5 åren (4 st). Ganska fantastiskt tycker Besser.…

Skagen kommer antagligen att fortsätta tappa kunder och förvaltat kapital de kommande åren. En dyster framtid för det som en gång var ett stort och framgångsrikt fondbolag, men som nu har en oseriös och inkompetent ledning och ägare. (Besser sålde alla sina Skagenfonder redan i april 2014…)

På senare år har indexfonder blivit allt mer populära. Fondavgifterna är lägre (eller noll i t.ex Avanza Zero) och det blir en enkelt sätt för många privatpersoner att spara i aktier. Men finansiellt ointresserade och oerfarna personer (??) är också känsligare för negativa nyheter i vanliga media eller rykten i sociala media och paniksäljer då sina fondandelar när börsen har gått ner som mest. ”Det är enkelt att förlora sitt sparkapital även med indexfonder” som Besser brukar säga… 🙂

Robothandel….

De senaste åren har robothandel formligen exploderat även på Stockholmsbörsen OMXS. Redan för flera år sedan var den amerikanska tradingfirman Getco (med HFT trading..) börsens största aktör där man under vissa dagar handlade för 4,5 miljoner i minuten. Numera har robothandlare mellan 25  till 50 % av börsens affärer. Det betyder också att OMXS börsens ägare Nasdaq gärna försvarar all form av HTF trading då den genererar bra vinster för börsen. OMXS- börsen ägs av Nasdaq som bara är ett vanligt kommersiellt bolag som alltid vill göra större vinster, glöm inte det… (Det är därför det inte heller finns någon kvalitetskontroll för nya skräpbolag som gör IPOs på småbörserna…)

Obefintlig aktiehandel….

Det finns också aktier som inte har någon handel alls. Det gäller för alla onoterade småbolag som emitterar nya aktier till blåögda, godtrogna och lättlurade aktiesparare som tror på önsketänkande med fantastiska möjligheter i framtiden.

Den största faran med onoterade aktier är att man inte kan bli av med dem. Har man en gång köpt onoterade aktier så är i stort sett hela kapitalet förlorat. Man får aldrig tillbaka pengarna för det finns ingen marknad och ingen handel. Inte nog med att hela insatsen redan har förlorats,  har man otur (??) blir bara fler nyemissioner som under åren kräver allt mer insatt kapital. Besser rekommenderar att man undviker den fällan. ”Don´t throw good money after bad” är ytterligare ett gott råd från Besser…. 🙂

Om vi analyserar begreppet ”aktiehandel” så krävs det dels en marknad där köpare och säljare kan mötas med handel. Det krävs också att det verkligen finns köpare om man som aktieägare skall kunna sälja sina aktier. Men krävs det ingen marknad för att ett bolag skall kunna sälja sina aktier!

Små och oseriösa förhoppningsbolag kan lätt sälja sina onoterade ”nya aktier” ändå. Det gör man enkelt till lättlurade aktiespekulanter genom att direktsälja aktier i upprepade nyemissioner med reklam i bloggar, på sociala media och i stora annonser för ”fantastiska bolag med unika produkter”. Något som Besser skrivit om tidigare. Tag varning…

Slutsats

Det vi ser när det gäller allmän aktiehandel är att det i princip finns fem typer av aktiehandel och att det blir två typer av privata aktiesparare. För seriösa och långsiktiga aktiesparare gäller det att redan från början väja rätt aktiesparande och rätt aktiehandel.

Läser man Bessers blogg får man kunskap och analys av aktier och aktiehandeln som hjälper dig att göra rätt val… 🙂

Besser

När vi fortfarande är inne på analyser så är investeringar i (och handel med….) aktier alltid kopplade till kostnader, även för de aktiemäklare som gör reklam för” gratis aktiehandel”. Besser är alltid intresserad av kostnader och nu blir det en analys och genomgång av kostnader som drabbar investeringar i aktier.

Det som förvånar är att många ”aktiva aktiespekulerare” (dvs aktiv trading….) inte har bättre koll på sina kostnader. Dels gör man frekventa reaförluster och dels blir kostnaderna i relation till inköp, försäljning och handel relativt stora. Det gäller även för mindre reavinster. Det kommer några exempel nedan.

Kostnader?

Det finns flera typer av kostnader, men Besser försöker alltid minimera sina totala kostnader för aktieinvesteringar. Den största kostnadsslagen är normalt courtage på aktieköp och skatter på avkastning och aktievärde.

Principiellt kan man också dela upp kostnader på två typer aktierelaterade aktiviteter. Det blir kostnader för Handel med aktier och för Avkastning från aktier. Vi tar dem i den ordningen…

Handel med aktier…

När det gäller handel med och inköp av aktier via banker eller aktiemäklare så finns det 3 typer av kostnader: avgifter, courtage och skatter. Normalt kan man också handla och förvara sina aktier på 2 typer av aktiekonto: aktiedepå eller ISK konto.

Avgifter

Om vi börjar med avgifter för en vanlig aktiedepå så tar banker ut avgifter för att tillhandahålla aktiedepåer. Många tror kanske att bankens aktiedepå alltid är gratis men så är det inte. Vad alla banker numera gör är att sätta avgiften till noll kronor, men en aktiedepå har alltid en avgift även om den är noll kronor.

När det gäller bankernas ISK konton så är kontot alltid helt gratis och avgiftsfritt enligt svensk lag (mest beroende på skattelagstiftningen…) och avgifter får alltså inte förekomma. Det är en viss skillnad….

Courtage

Courtage är den kostnad vi betalar till banken för att genomföra handel, inköp och försäljning av aktier på olika börser eller genom oreglerad handel. Kostnaden är vanligen beräknad på aktieslag, omsättning eller kundgrupp. Det oväntade är kanske hur mycket den här kostnaden skiljer mellan olika banker som vi ser i några exempel nedan.

Skatt

Det fantastiska är att alla banktjänster är momsbefriade i Sverige. Vi har skatter och moms på nästan alla varor och tjänster men det finns (hitintills…) inga skatter (moms…) på aktierelaterade avgifter eller courtage. Vi får se hur länge det varar… 🙂

Avkastning från aktier…

I princip finns det 3 typer av avkastning på aktier, reavinster, aktieutdelningar och värdeökning. Även här finns det kostnader i form av avgifter och skatter att ta hänsyn till.

Avgifter

I teorin finns det även avgifter på avkastningen på aktier. Banker och aktiemäklare skulle kunna ha avkastningsbaserade avgifter, typ avgift för värdeökning på aktiedepå, men hitintills har konkurrensen mellan bankerna gjort att den typen av avgifter inte förekommer.

(Att ha egna aktier i en aktiedepå eller ett ISK konto kan också jämföras med att äga fondandelar i aktiefonder där banken varje år tar ut en fondavgift baserat värdet av fondandelarna oberoende av om fondandelarna ligger i en bankdepå eller på ett ISK konto. Något att tänka på….. )

Skatter

När det gäller skatter på avkastning från aktier finns det i huvudsak två typer av skatt.

 Dels kapitalskatt 30 % på realiserad avkastning från aktiedepåer. Fördelen är att man bara betalar skatt på realiserad avkastning (reavinster eller utdelningar) men då blir det också relativt hög skatt. (30 % kapitalskatt som kan jämföras med cirka 33 % i vanlig kommunalskatt för lägre arbetsinkomster eller pensioner.)

Värdeökningen på aktier i en aktiedepå är obeskattad så länge den inte realiseras. Ofta blir det dock en psyklogisk inlåsningseffekt om man haft aktierna länge och värdeökningen är väsentlig del av aktievärdet. Det svider att betala skatt på nästan hela försäljningsvärdet (20 % av försäljningspriset  blir omkostnadsbelopp och 80 % räknas som vinst enligt schablonmetoden…) när man vill ta hem vinsten. Då är det lätt hänt att man låter aktierna stå kvar i depån. Något att tänka på…

Det andra alternativet är ISK skatt. Det är en enklare schablonskatt på aktiers värde och även på värdeökning. Den stora fördelen är att både reavinster och utdelningar (men inte värdeökning….) är helt skattefria inom ett ISK konto. Skatten baseras på ett kapitalunderlag (värdet av aktier, fonder och kapital) och en schablonintäkt som varierar varje år baserat på statslåneräntan (slr) den 30 november året innan. För 2020 är skatten 0.375 % på genomsnittligt kapitalunderlag under året.

Nackdelen med ISK konto är att det även blir skatt på eget investeringskapital, lågavkastande räntefonder och reaförluster. För att ett ISK konto skall löna sig bör man ha relativt regelbunden, stabil och hög avkastning på sina aktier. Det betyder att ISK konto i princip bara passar för utdelningsinvesterare med utdelningsaktier och hyfsade aktieutdelningar. (Räntefonder bör man ha i vanlig bankdepå och eget investeringskapital på räntekonto med IG.)

En annan lite speciell situation med ISK skatten är att den inte dras automatiskt av banken. ISK skatten är inte en källskatt (som nästan alla andra skatter är numera….) och det är därmed lätt att glömma att betala in den. Resultatet blir att skatten ofta kommer som en överraskning på slutdeklarationen och då också kan orsaka onödig restskatt. Tag varning…

Förmögenhetsskatt?

Men schablonskatten kan också ses som en förmögenhetsskatt då den är helt oberoende av realiserad avkastning från aktier, fondandelar eller andra värdepapper på kontot. Det är en ren skatt på värdet på aktierna och annat som ligger på kontot. Även värdeökningen på aktier leder till högre skatt utan att den värdeökningen har realiserats.

Trots det är ISK konto oftast fördelaktigare för de flesta utdelningsinvesterare. För Besser ligger (i normala fall…) den totala ISK-skatten runt 10 % av realiserad avkastning (aktieutdelningar…) jämfört med 30 % vanlig kapitalskatt, så för Besser lönar sig ISK konto ganska bra…

Kostnader, några exempel…

Om vi ser på kostnader för ”Handel med aktier” så är det som sagt stora skillnader, både på Absoluta kostnader som bankavgifter (courtage…) och på Relativa kostnader i förhållande till värde på aktier som handlas.

Det blir några exempel på kostnader för två vanliga typer av aktiehandel dels ”Reavinstspekulerare” (Trading, Spekulerar i aktier…) och dels ”Utdelningsinvesterare” (Buy&Hold, Investerar i aktier…).

”Reavinstspekulerare” (Trading…)

För ”privatsparares aktiehandel” så redovisas i media bara tre banker, Avanza, Nordnet och Skandiabanken. Avanza är klart störst med cirka 73 % av antalet affärer per dag för de 3 bankerna, så jag väljer därmed Avanza som exempel på Absoluta och Relativa kostnader för Reavinstspekulerare.

Absoluta kostnader…

Avanza har idag fem olika courtageklasser för OMXS börsen där man numera kan välja fritt vilken vilken courtageklass man vill använda. Jag gissar att cirka 75 % av alla Avanzakunder använder ”Mini” för handel med aktier. Dels för att den är billigast för belopp upp till 15.600 kr och dels för att lägsta fasta courtage är 1 krona för affärer upp till 400 kronor. Det rörliga courtaget blir därefter 0.25 %  på alla affärer över 400 kr.

Det kan låta billigt men för en affär på 15.000 kr så blir courtaget 37.50 för varje ”omdisponering” som man gör. Med en liknande affär i veckan under 40 veckor, blir det totalt 1.500 kronor om året för en portfölj på 15 tkr. Det är 10 % av portföljvärdet per år bara i rena courtagekostnader.

För de tre andra courtageklasserna är lägsta fasta resp. rörliga courtage följande. Small: 39 kr resp 0.15 % över 26 tkr, Medium: 69 kr resp 0.069 % över 100 tkr och Fast Pris: 99 kr resp 0.00 % över 145 tkr.

Gör man en affär (under 145 tkr…) varannan vecka (20 veckor) med Fast Pris så blir totalkostnaden 1.980 kr per år vilket blir som lägst 1,36 % av kapitalet.

Avanza har också ett dyrare courtage för handel på småbörser och inofficiella listor. Rörligt courtage är 0.25 % för Start och Mini med lägsta fasta courtage på 19 kr för Start och 39 kr för Small. På Spotlight är lägsta courtage 59 kr och på Inofficiella listan 119 kr även för mindre inköp.

En av anledningarna till Avanza´s goda lönsamhet är att varje kund i snitt genererar en inkomst på cirka 1.000 kr per år bara i courtage på vanliga aktieaffärer. Avanza har idag cirka 1.150.000 kunder, då blir det en bra lönsamhet för Avanza när alla kunder skall ”fånga fallande knivar”, ”köpa fantastiska framtidsbolag” eller ”göra smarta omdisponeringar”…

Relativa kostnader…

Det som också är fantastiskt är hur stora de relativa kostnaderna blir på varje affär när antalet aktier är litet och aktiekursen är låg. Med mindre affärer dvs få aktier (under 500 aktier) till låga kurser (runt 1 krona) så blir kostnaderna onödigt stora.

För Reavinstspekulerare och trading finns det många aktier att välja på och jag väljer 4 vanliga förhoppningsbolag som handlas frekvent på Avanza som exempel på Relativa kostnader. Det är alltså resultatet av den handel som sker under en timme (11.00 till 12.00) en helt vanlig handelsdag på OMXS SM (Small Cap) i september 2020.

Jag går igenom aktieaffärerna i 3 delar; totalt antalet affärer, antalet affärer upp till 500 aktier och affärer från 501 till 1.000 aktier. Det blir också redovisning av antalet aktieägare i Avanza, bolagets börsvärde och aktiekurserna under den observerade timmen mellan 11.00 till 12.00. Flera av bolagen har jag skrivit om tidigare, se t.ex. inlägg den 14 feb 2020.

Fyra vanliga förhoppningsbolag….

Första aktien är Eniro där Avanza har 8.600 aktieägare, börsvärdet är 94 MSEK och aktiekursen runt 1.42.

En typisk handelsdag i september 2020 så ser vi under en lunchtimme totalt 48 affärer varav 23 med max 500 aktier och 4 affärer på mellan 500 och 1.000 aktier. Det var därav 4 affärer under 100 aktier där av en affär var med 3 aktier och en med 7 aktier.

En annan aktie är Anoto som jag också skrev om vid samma tillfälle. Där har Avanza 7.700 aktieägare, börsvärdet är 173 MSEK och aktiekursen runt 1.00 kr.

Totalt gjordes 9 affärer varav 4 med max 500 aktier och 1 affär mellan 500 och 1.000 aktier. Därav en affär med 10 aktier och en affär med 50 aktier.

En tredje aktie är RNB där Avanza har 3.300 aktieägare, börsvärdet är 77 MSEK och aktiekursen runt 0.76 kr.

Totalt gjordes 6 affärer med 4 affärer under 500 aktier och 1 affär på mellan 500 till 1.000 aktier. 3 affärer var på mellan 2 till 16 aktier.

Det fjärde bolaget är Image Systems där det finns 2.000 aktieägare hos Avanza, börsvärdet är 94 MSEK och aktiekursen runt 1.05 kr

Där blev det totalt 5 affärer, varav alla 5 affärerna var under 300 aktier. Runt övriga lunchtiden var det även vanligt med affärer på 5 till 20 aktier.

De här fyra bolagen har alla funnits på börsen i minst 10 år och de är också några av de aktier som förlorat mest värde under det senaste deceniet från 2010 fram till 1 januari 2020.

Eniro förlorade 99.98 % av värdet, Anoto förlorade 96.53 %, RNB förlorade 99.6 % och Image System förlorade 99.78 % av aktievärdet. Ganska dystra siffror. Jag skrev mer om de här bolagen i ett inlägg från den 4 feb 2020. Läs gärna det inlägget igen…. 🙂

Bara på Avanza finns det idag 21.600 aktieägare i de här fyra bolagen, aktieägare som antagligen har haft de här aktierna under många år. Några försöker sälja och bli av med problemen men många är fortfarande optimister som köper allt fler aktier och hoppas på en ”turn around”.

Men som Warren säger… Turnarounds seldom turn”

Det vi ser är att de relativa kostnaderna för handel ligger så högt som 65 %. Med courtage på 1 kr för ”Mini” och affärer på så låga som 1.52 (Eniro: 3 x 1.42 = 4.26 (23 %) , Anoto: 10 x 1.00 =10.00 (10 %), RNB: 2 x 0.76 = 1.52 (65 %) , Image Sys: 5 x 1.05 = 5.25 (19 %)). Ganska fantastiska kostnader tycker Besser…

Fyra andra förhoppningsbolag…

Besser har också fler ”favoritexempel” när det gäller den långsiktiga aktieutvecklingen i andra förhoppningsbolag. Vi ser på kursutvecklingen i fyra av bolag de senaste åren.

Först tar vi Karolinska Development där Avanza har 3.600 aktieägare, börsvärdet är 473 MSEK och aktiekursen ligger nu runt 2.75 kr. Sen 2008 har bolaget tagit in 3 nyemissioner. I nov 2008 var kursen 60 kr, i mars 2011 var kursen 40 kr och i nov 2014 blev kursen 13 kr per nyemission.

De senaste åren har inte varit bättre. Kursen låg på 9.25 i juli 2018 och det senaste året så har kurserna gått ner till 4.00 i feb 2020, och till 2.75 nu i sept 2020. Ingen höjdaraktie direkt…

Nästa bolag är Oscar Properties med 6.000 aktieägare hos Avanza, börsvärdet är 120 MSEK och aktiekursen runt 0.63 kr. De senaste åren har aktiekursen bara gått snabbt utför. Från 65 kr (sept 2017) till dagens nivå runt 0.63 kr. Det blir en tapp med 99 % på bara 3 år. Tag varning…

Det tredje bolaget är Precise Biometrics. Där finns det fortfarande 9.500 aktieägare hos Avanza, börsvärdet är 461 MSEK och kursen är runt 1.25 kr. Det här bolaget är ett ”classic case” där kursen gått neråt under drygt 20 år. Allt hopp för bolaget är ute men aktiehandeln finns fortfarande kvar. Bolaget noterades redan i december 1999 på SIG listan (NGM börsen) till kursen 320 kr. Sen blev det 5 nyemissioner från 2011 till 2016 på sammanlagt runt 300 MSEK.

Bolaget är numera en ”Zombieaktie” och de senaste 3 åren har kursen pendlat, och några gånger varit nere runt 1 kr, men aldrig varit över 2 kr. En stor varning….

Det fjärde bolaget är Insr (f.d. Vardia) som var en stor snackis i bloggsfären för några år sen. ”Alla smarta aktieinvesterare med fantastiska finansanalyser och komplexa Excel-ark” tryckte på och rekommenderade aktien. Det var ett hårt köptryck bland alla ”värdebloggare”. Besser var en av få bloggare som hade en avvikande mening. (Vardia gjorde en IPO i april 2014)

 Idag finns det 659 aktieägare kvar på Avanza, börsvärdet är 75 MSEK och aktiekursen är runt 0.53 kr.

Den här aktien visar också hur snabbt det kan gå utför även för redan misslyckade förhoppningsbolag. Så sent som i oktober 2019 var kursen runt 8.10, sen rasade den till 3.20 i mars 2020, men det tog inte slut där. I juni 2020 låg kursen på 3.84, i början av augusti 2020 låg den på 2.36 och nu i september 2020 ligger den på 0.53. Det betyder en kursförlust på drygt 93 % på mindre än 1 år!!

Till saken hör att Insr hade 780 aktieägare hos Avanza i maj 2020 så drygt 120 besvikna aktieägare sålde alla sina aktier redan då på kurser runt 3.50. Kursen låg runt 2.50 i mitten av augusti 2020 när Insr sålde hela sin försäkringsportfölj till Storebrand. Bolaget blev därmed i princip blev helt värdelöst. Det finns fortfarande kvar 659 aktieägare bara på Avanza som nu sitter med ”Svarte Petter”. Tag varning….. (Mer info om Vardia / Insr finns i inlägg från 8 maj 2020)

Sammanfattningsvis så har jag valt några av de typiska bolag som varit mycket omdiskuterade de senaste åren, men det finns många fler misslyckade förhoppningsbolag och det kommer också att bli ännu många fler även i framtiden. Det fantastiska är också hur många aktieägare det finns i den här typen av bolag. Bara på Avanza finns det över 20.000 aktieägare i de här 4 bolagen, även om några stackare säkert har aktier 2 eller 3 av bolagen. Tag varning….

”Utdelningsinvesterare” (Buy&Hold…)

När det gäller mer traditionella aktiesparare och långsiktiga aktieägare med relativt stora aktieportföljer så är de ofta kunder hos de vanliga storbankerna (SEB, SHB, Swedbank, Nordea). Många av de här kunderna är också Utdelningsinvesterare som har aktieutdelningarna som extra inkomst och komplement till löner eller pensioner.

De flesta bankerna har på senare år av konkurrensskäl tvingats att sänka sina avgifter och courtage, och de har en liknande kostnadsstruktur tvärs igenom. Jag väljer SEB som jag har bra koll på för att jämföra både Absoluta och Relativa kostnader för en typisk Utdelningsinvesterare.

Det finns många aktieinvesterare av den typen på SEB och jag väljer mina egna investeringar som exempel. Det blev lite fler inköp än vanligt som Besser genomförde under ”Coronadippen” under Q2, 2020, men de ger en bra bild av hur låga kostnaderna kan bli för en långsiktig aktieinvesterare.

Absoluta kostnader….

SEB har gjort det enkelt för sig och har bara en courtageklass för näthandel med svenska och nordiska börsaktier. Courtaget ligger på 0.09 % med ett lägsta courtage per nota om 20 kr. Det betyder att på affärer över cirka 22.500 kr betalar man bara rörlig avgift på 0.09 %. Det är under en tusendel av investeringskapitalet vid vanliga större aktieinvesteringar (aktieinköp…). Ganska fantastiskt…!

Om vi jämför med siffror i exempel från Avanza så ser vi att SEBs courtage också är konkurrenskraftiga. För affärer på 15.000 kr så blir courtaget minibeloppet på 20 kr och det är cirka hälften av vad Avanza tar ut.

Om vi ser på rörliga avgifter så måste man på Avanza göra affärer på över 76.000 kr med Medium för att få lägre avgift än SEB (69 kr resp 0.09 %). Det betyder att varje aktieinköp måste göras för minst 76.000 kr för att Avanza skall vara billigare än SEB. Tyvärr gör Besser sällan så stora inköp. Men jag undrar hur många kunder det är på Avanza som handlar för minst 76.000 kr varje gång?

Relativa kostnader…

Besser gör alla sina aktieinköp via SEB. Det är flera orsaker. Dels har jag SEB som min huvudbank sen studietiden, dels tycker jag att SEB´s plattform för handel med aktier är lätt att förstå och enkel att hantera och dels är SEBs priser för aktiehandel (dvs courtaget…) hyfsat låga och mycket prisvärda.

Under Q2, 2020 (vid ”Coronadippen”….) gjorde Besser 13 affärer (inköp av aktier…) med 7.500 aktier och då betalat 372 kronor i courtage. I relativa värden blev mina courtage 0.0898 % av inköpta aktiers aktiekurs.

Det blir en kostnad på mindre än 1 promille för mina aktieinköp. Courtage är dessutom en engångskostnad för mig och en engångsintäkt för SEB, som därefter helt gratis hanterar, administrerar och informerar om Bessers aktier under alla år som de ligger kvar på mitt ISK-konto i SEB. Ganska fantastiskt….!!

Man kan nog säga att SEB´s goda lönsamhet inte är beroende på kunder som Besser…. 🙂

Onödiga kostnader?

Kanske skall man inte bry sig om kostnader alls när det gäller handel med aktier? Det viktigaste är naturligtvis utvecklingen och avkastningen från aktierna, eller hur? Men det gäller förstås att välja rätt aktier, vilket vi lärt oss ovan….. 🙂

Det vi ser är att kostnader ( för Reavinstspekulerare….) som regelbundet återkommer också är de inkomster (för banken…) som är grunden till bankernas (typ Avanza…) lönsamhet. Exemplen ovan visar också att kostnaden för ”handel med aktier” skiljer sig markant beroende på vilken typ av handel det är.

För Trading så kan det bli en regelbunden kostnad på upp mot 10 % av aktievärdet varje år och för Buy&Hold så blir det en engångskostnad på runt 0.1 % av aktievärdet som uppstår bara en gång när man köper aktierna.

Man får själv avgöra hur man hanterar sina ”aktierelaterade kostnader”, men Besser rekommenderar att man alltid undviker onödiga kostnader, avgifter och skatter….. 🙂

Slutsats

Man behöver inte vara lika noga med kostnader som Besser men någon gång ibland bör man se över sina kostnader, speciellt om de är ”regelbundet återkommande”.

Det hjälper också att analysera vilka kostnader som kan uppstå innan man börjar med någon aktivitet, oberoende av om det är aktieinvesteringar eller något annat.

Just onödiga kostnader är det som kan undvikas och som syns tydligast vid en mer grundläggande kostnadsanalys. All lägga några minuter på den analysen är ofta väl använd tid…..

Besser

Här kommer den andra lektionen i grundkursen av magister Besserwisser om kombinationen Aktier och Investeringar. (För lektion ett: Aktier, Index och Börscykler, se förra inlägget) Som vanligt kan man hoppa över det här inlägget om man redan klarat grundkursen, men det finns också några fundamentala analyser som kan vara bra att ha koll på….

Eller som Besser brukar säga… ”Om man inte gör rätt från början så blir det svårt att få rätt på slutet”. Nu kör vi…

Kombinationen…

Vad är egentligen aktier och investeringar? Och vad blir det om man kombinerar de två orden till begreppet ”aktieinvesteringar”? Jag har som vanligt några annorlunda tankar och analyser om de här två begreppen.

Mina analyser är mest baserad på mina egna erfarenheter sen många år tillbaka men också på de mer fundamentala tankar som jag tycker saknas hos många ”aktieinvesterare” som egentligen mest är spekulanter som satsar på att göra ”smarta omdisponeringar” och ”snabba reavinster”.

Vad är en Aktie?

Om man läser på wikipedia så säger man där … ” En aktie är en andel i ett aktiebolag , som motsvarar en kapitalinsats från ägaren, och som bildar bolagets aktiekapital.”

Det finns naturligtvis flera tolkningar och för mig som har en enkel syn på aktier gäller…”En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag.”  Besser

Man ser då snabbt tre speciella egenskaper för aktier….

Ett: En aktie är inte en ägarandel i alla företag eller bolag. Det finns även stora och framgångsrika bolag som saknar aktier. Aktier gäller bara för en speciell typ av bolag, nämligen Aktiebolag.

Två: En aktie säger inget om bolaget. Aktiebolaget kan vara stort eller litet, välskött eller misskött, lönsamt eller olönsamt. En aktie kan också vara en del i ett finansiellt bedrägeri med oseriösa bolag, oärliga företagsledningar och kriminella styrelser. Besser har skrivit om det tidigare. Tag varning!!

Tre: En aktie ger ett begränsat ansvar för bolaget. Det som är speciellt med aktier är att man som aktieägare inte har något som helst juridiskt ansvar för bolaget, inte ens om man äger 100 % av aktierna. Det är bara styrelsen, VD och ledningen som har ansvar för aktiebolaget. En aktie har bara ett begränsat ansvar och finansiell risk för aktieägaren.

Vad är en Investering?

Även här finns en definition på wikipedia… ”En investering är en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning.”

Det är en ganska enkel beskrivning men tyvärr inte speciellt tydlig på en avgörande punkt, nämligen, vad menas med ”framtida”? För mig är en investering alltid långsiktig och när det gäller investeringar i t.ex aktier så betyder det en investeringshorisont minst 5 år. 

Om man köper en aktie och inte planerar att behålla den i minst fem år så är det inte heller en investering. Ganska självklart tycker Besser.

Eller som ”Warren” uttrycker det…“Our favourite holding period is forever.”

Naturligtvis kan man köpa aktier som man planerar att behålla en kortare tid och även vara framgångsrik med den strategin. Men då är det en fråga om att spekulera och inte investera.

Min egen definition på investeringar är, som jag skrivit tidigare, något annorlunda. ”En  investering ger en förutsägbar avkastning, under lång tid, med stor säkerhet för kapitalet.”

Det innebär att en investering som jag ser det alltid är ”passiv, långsiktig och riskbegränsad.”

Om man använder aktier i samband med investeringar så kan man med en enkel slutsats konstatera.  ”Aktier kan användas för både spekulation och investeringar, men aktier som används som spekulationsobjekt kan inte samtidigt vara aktieinvesteringar.”  Besser

Det betyder också att om man som jag anser att minimitiden för en investering är 5 år så blir den logiska slutsatsen att alla omdisponeringar och reavinster för enskilda aktier som sker inom de 5 åren aldrig kan räknas som ”aktieinvesteringar”.

Vad är en spekulation?

Långsiktighet betyder också att man inte heller bör blanda in kortsiktiga inköp av aktier som ”krydda” i sin långsiktiga investeringsportfölj.  Om man verkligen vill ha spänning och spekulera i aktier med omdisponeringar och reavinster, så är det bättre att starta en separat spekulationsportfölj.  Där kan man chansa på med förhoppningsbolag eller att spekulera i kortsiktiga kurssvängningar. Men gör inte den portföljen för stor, det mesta kapitalet kommer antagligen att försvinna över tiden.

Då är det bättre att regelbundet ”spekulera” med ett mindre kapital på tipset, lotter, V75 eller lotto. Man vet att pengarna med stor sannolikhet kommer att förloras (stor risk…), men att man för en kort tid kan spekulera i snabba och stora vinster.

Att spekulera: Risker, Konsekvenser och Omfattning

Skall man verkligen spekulera och göra chansningar här i livet? Svaret är tyvärr ja, men det gäller att ”beräkna riskerna, förstå konsekvenserna och begränsa omfattningen”.

Man kan ta stora risker om det handlar om mindre konsekvenser och begränsad omfattning (typ enstaka rader på tipset och lotto…) men för de viktigaste delarna av livet och privatekonomin (typ pensionssparande och aktieportföljer…) skall man inte chansa och kanske förlora större delen av sparkapitalet. Det gäller även för ”inköp av aktier” där man bör tänka på risker, konsekvenser och omfattning innan man köper några aktier alls.

Då är det bättre att varje vecka köpa några tipsrader eller en lottokupong än att riskera sin privatekonomi, sitt pensionssparande eller sitt långsiktiga sparande och investeringskapital genom att spekulera i spänning med inköp av osäkra aktier i små och olönsamma förhoppningsbolag.

Eller som “Warren” säger “Rule No.1 is never lose money. Rule No.2 is never forget Rule No.1.”

Kan man lyckas med aktiespekulationer? Självklart är svaret ja, men det är ganska svårt och mycket få personer är framgångsrika aktiespekulanter i långa loppet.

”Warren” uttrycker det så här…“Risk comes from not knowing what you’re doing.”

Om man kombinerar de här tre kloka orden från just Warren Buffett så får man en bra beskrivning på hur en investeringsstrategi för aktier borde se ut. Jämför gärna med Bessers defintion av ”investering” ovan… 🙂

Vad är en aktie, igen?

En ganska enkel fråga men med många svar om man går utanför wikipedia.. Aktier kan användas till mycket. Man kan investera i aktier, man kan spekulera i aktier och man kan utöva makt med aktier i ett aktiebolag.

Peter Lynch (googla…) uttrycker det som… ”A share is not a lottery ticket… it’s part-ownership of a business.”

Om man går lite djupare ner i analysen så är det faktiskt så att en ”aktie” också är ett juridiskt begrepp. Det är alltså så att aktier delvis kan definieras av vad som står i aktiebolagslagen. Och den är unik för Sverige. (se förra inlägget…)

Det är en av anledningarna till att Besser bara handlar med svenska aktier på den svenska börsen. Då blir det inga juridiska överraskningar. inga valutaeffekter och inga komplexa skatteregler att ta hänsyn till.

Basics om Investeringar…

Det här inlägget är bara några av mina egna tankar men för alla er som inte redan är experter på investeringar så har jag samlat lite mer grundläggande och kanske ovanliga synpunkter och info. Det finns många fällor och fallgropar man kan hamna i, och även för erfarna investerare finns det något att hämta här…

Teori & Praktik…

En av de viktigaste egenskaperna för aktieinvesteringar är den stora skillnaden mellan teori och praktik. I teorin är det lätt att lyckas med aktier. ”But low, Sell high” är i teorin vägen framåt för stora och enkla reavinster. Men i praktiken är det mycket svårare (eller nästan omöjligt….) att regelbundet bara göra stabila reavinster. För just aktieinvesteringar gäller ”Den stora och viktiga skillnaden mellan önsketänkande och verklighet” som Besser har skrivit om tidigare. Tag varning…

In theory there is no difference between theory and practice – in practice there is” quote from Yogi Berra

Kunskap & Erfarenhet..

För att lyckas med investeringar behövs det både kunskap och erfarenhet. Kunskap får man genom att regelbundet läsa allt fler böcker om aktier och investeringar. Men det fantastiska är att man också kan få erfarenheter genom att läsa investeringsböcker. Det finns många investerare som delar med sig av sina egna misstag så där får man också erfarenheter. För sina egna erfarenheter bör man starta försiktigt och inte satsa hela investeringskapitalet på en aktie  vid ett tillfälle.

Eller som Jack Bogle (googla…) uttrycker det.. ”Learn every day, but especially from the experiences of others. It´s cheaper”

Vilja & Kunna…

Det som också gäller för investeringar är ”Den stora skillnaden mellan att vilja och kunna investera i aktier”.

Skillnaden mellan att vilja och kunna är helt enkelt en fråga om resurser. När det gäller just aktieinvesteringar så krävs det främst finansiella resurser (investeringskapital…) och intellektuella resurser (tålamod…). Har man inte de resurserna så blir det mest bara fantasier och önsketänkande av alla fina teorier.

Det finns många smarta och intelligenta personer (mest yngre manliga akademiker…) som med avancerad finansanalys och matematiska investeringsmodeller på stora Excel ark vill börja med aktieinvesteringar. Om man är smartare och intelligentare än alla andra så blir man också en bättre och framgångsrikare aktieinvesterare än alla andra, eller hur?

Nej, det funkar inte så. Intelligens och smartness hjälper inte alls. Det är snarare ett hinder där man blir mer fokuserad på teorier än på verkligheten. Det som behövs för framgång med investeringar och för att gå från teori (att vilja…) till praktik (att kunna…) är just kunskap, erfarenhet och resurser.

”Sunt förnuft, investeringskapital och tålamod är viktigare än alla avancerade finansanalyser” som Besser brukar säga… J

Kvantitet & Kvalitet…

En viktig del av aktieinvesteringar är också hur många aktier du har (Kvantitet…), men ännu viktigare är vilka aktier du har (Kvalitet…). Det finns massor av noterade aktier att välja mellan bara på OMXS börsen (346 bolag…) men att välja rätt bolag till aktieportföljen är inte självklart för alla. Många investerare köper mest aktier i små förhoppningsbolag som alla är osäkra och olönsamma.

 Besser rekommenderar som vanligt aktier i bolag som är stora, stabila och lönsamma med långsiktiga huvudägare och stark balansräkning. Den typen av kvalitetsbolag kommer alltid att långsiktigt utvecklas positivt och ge bra avkastning i form av aktieutdelningar. Självklart är det också bra att ha många aktier i flera kvalitetsbolag för både riskbegränsning och absolut avkastning.

Vi tar ”ett pedagogiskt exempel”: ”Det är bättre att ha 10 aktier i Investor än att ha 1.000 aktier i Eniro, men det är ännu bättre att ha 100 aktier i Investor än att bara ha 10 aktier i Investor”…. tycker Besser J

Kvalitet är alltid första urval, Kvantitet är det som kommer med tiden” som Besser brukar säga…

Pris & Värde…

Det är nästan alltid en stor skillnad på det pris man betalar och det värde man får, oberoende av om man köper en begagnad bil eller aktier… J. En vanlig tabbe är att köpa ”billiga aktier” där man kan få många aktier för en liten investering. Det finns 43 aktier på OMXS börsen som kostar mindre än 10 kronor. (1 på LC, 7 på MC och 35 på SM, på First North är det ännu fler och de är alla mest skräp) Då är det lätt att köpa 100 ”billiga aktier” utan att ruinera sig.

Värdet på akter är i huvudsak den framtida avkastningen och värdet har i teorin inget med priset att göra. Men i verkligheten så finns det ett samband. Billiga aktier har nästan alltid ett sämre och osäkrare värde. Anledningen är dålig lönsamhet där ett antal nyemissioner med många nya aktier har spätt ut aktievärdet och minskat bolagsvärdet.

 Price is what you pay. Value is what you get” klassiskt citat enligt Warren Buffett

Subjektivt & Objektivt…

Subjektiva värderingar är nästan alltid undervärderade och objektiva fakta är ofta övervärderade när det gäller aktier och investeringar. Allt beror på vem som gör bedömningen och vilka fakta som verkligen är relevanta för aktieutvecklingen.

Vi tar ”ett pedagogiskt exempel” igen. ”Besser anser att Investor är ett bra bolag men att aktiekursen just nu är för hög”.

Några enkla frågor blir då:  Är Investor ett bra bolag även objektivt? Hur avgör man objektivt att aktiekursen är för hög? Besser har tyvärr inga svar på de frågorna.

Objektiva fakta är kanske bra i teorin, men inte alltid relevanta. Subjektiva bedömningar som är baserade på kunskap, erfarenhet och kompetens, är ofta träffsäkra och bättre i verkligheten” som Besser också brukar säga… J

Basics om Aktier…

Det finns också lite mer information om aktier, specifikt om olika typer av aktier och vad de innebär. Att välja aktieinvestering är inte bara att välja rätt bolag, man måste också välja rätt aktier…

Stam- & Preferensaktier

Stamaktier är ”vanliga aktier” som alla har lika rätt till bolagets aktieutdelningar oberoende av hur aktiernas röstetal ser ut. Det gäller t.ex för A- och B-aktier och den regeln är en liten finess i just Aktiebolagslagen (2005:551). Alla stamaktier har dock lika rätt bara när det gäller aktieutdelningar, men de har helt olika röstetal och aktiekurser.

Den maximala rösträttsskillnaden får numera bara vara tio gånger fler röster per aktie. Normalt har A-aktier 10 röster och B-aktier 1 röst per aktie. Det finns också Förlagsaktier som ofta är C-aktier och som kan ge rösträtt med 1 till 10 röster men inte utdelningsrätt. De används mest till att styra över huvudägarskapet utan att nuvarande huvudägare med A-aktier förlorar sin avkastning i form av utdelningar.

Det finns också ett aktieslag som har företräde till avkastning i form av aktieutdelningar och det är Preferensaktier. De flesta större och stabila bolagen har normalt bara stamaktier, men för att finansiera drift och/eller expansion kan aktiebolag också ge ut (emittera…) preferensaktier. Ofta har nya preferensaktier höga aktiekurser och mycket förmånliga utdelningsvillkor jämfört med de tidigare stamaktierna.

Men det gäller att se upp med preferensaktier. De har i många fall mycket större risk än man tror. Om bolaget får riktiga problem kan styrelsen tvinga preferensaktieägarna till att konvertera preferensaktier till vanliga stamaktier och då förlorar man både den höga aktiekursen och den förmånliga utdelningen. Preferensaktier är bara ett enkelt sätt för bolaget att få in mer kapital från nya aktieägare. Stabila och lönsamma bolag behöver inte emittera preferensaktier.

”Kvalitetsbolag har inga preferensaktier. Preferensaktier är bara ett tecken på bristande lönsamhet i verksamheten” som Besser brukar säga.. 🙂

Fond & Split

Det finns flera möjligheter för ett bolag att emittera nya aktier. Två andra möjligheter Fondemission och Aktiesplit. De båda möjligheterna ser först ganska lika ut, man får med både ”fond och split” fler aktier än de man hade innan. Men det är en stor skillnad som många aktieinvesterare kanske inte inser.

Om vi tar till exempel tar ”Split 2:1” och ”Fond 2:1” så får man 2 nya aktier för varje existerande aktie. Men med ”Split 2:1” så halveras kvotvärdet (aktiens andel av aktiekapitalet eller kvoten mellan aktiekapital och antal aktier) och varje ny aktie är då bara värd hälften av (det formella…) värdet på den gamla aktien. Värdet av det totala innehavet av nya och gamla aktier är därmed opåverkat.

När det gäller ”Fond 2:1” så är det bolaget själv som omvandlar tidigare upparbetade vinster (”fritt eget kapital”) till nytt aktiekapital och därmed så behålls kvotvärdet (och även det formella aktievärdet…) även för de nya aktierna. Det betyder att varje ny aktie är lika mycket värd som varje gammal aktie och värdet av det totala innehavet har därmed fördubblats.

Den verkliga skillnaden är att bara mycket välskötta bolag klarar av att göra Fondemissioner men att göra en Split kan alla bolag göra utan några problem.

” Fondemission är ett styrkebesked men Split är en marknadsanpassning” som Besser också brukar säga… 🙂

Resultat & Balans

Om man ser på aktier ur ett företagsekonomiskt perspektiv så gäller det att förstå den stora skillnaden mellan en “Snygg resultaträkning” och en “Stark balansräkning“.

Både när det gäller kvartalsrapporter och årsredovisningar så finns alltid både en Resultaträkning och Balansräkning med i rapporteringen. Kort kan man säga att resultatet är vad som hänt i bolaget under den senaste rapportperioden (kvartal eller verksamhetsår) och att balansen är vad bolaget har uppnått totalt sen start (sen bolaget bildades).

En ”Snygg resultaträkning” som visar bra vinster är ganska lätt att fixa. Det finns massor av massor av bokföringstekniska knep och trix (både lagliga och olagliga…) som VD och Styrelsen kan använda för att visa stora vinster under ett kvartal eller verksamhetsår.

Ett vanligt trick med resultaträkningen är att använda EBITDA. Det är ett begrepp som man skall se upp med och alltid undvika. EBITDA är bara en omskrivning för att bolaget inte räknar med alla de normala kostnader och utgifter som ett bolag alltid måste betala innan det kan bli en verklig vinst.

I den verkliga värden måste alla bolag betala räntor och företagsskatt, göra avskrivningar och amorteringar. Att visa vinster utan att redovisa alla kostnader är bara ”knep och trix” för att lura aktieägarna som Besser ser det.

”Vinster med EBITDA är bara för bolag som lever i en fantasivärld”  tycker Besser… 🙂

En ”Stark balansräkning” är mycket svårare att bluffa med. Det man främst skall kolla är att bolaget har allmänt låg skuldsättning och att bolaget också har en hög soliditet. Då krävs det många år av stabil och lönsam verksamhet och det är lite svårare att fixa och trixa med.

Men det finns några varningsflaggor även här. Det man skall kolla efter är att balansräkningen helt saknar Goodwill. Enkelt uttryckt är goodwill skillnaden mellan inköpt pris och verkligt (bokfört….) värde för de företagsköp som bolaget gjort tidigare. Goodwill uppstår när styrelsen och VD gör dåliga affärer och betalar för höga priser på de bolagsköp som görs.

”Hög skuldsättning och  stor goodwill är bara ett resultat av dålig företagsstyrning och misslyckade företagsförvärv”  säger Besser..… 🙂

Aktier eller Investeringar?

Aktier är ett relativt känt och väldefinierat begrepp men Investeringar är något som många aktieinvesterare inte planerar för eller tänker på. Just avsaknaden av en fast definition på Investeringar ökar av farorna för många unga orutinerade investerare. Eftersom man inte kan hänvisa till en fast ”sanning”så blir nästa alla inköp av aktier likställda med ”investeringar”. Det brukar inte gå så bra…

För 95% av alla värdeinvesterare är just intresset för aktier det mest avgörande. Nästan alla bloggare är upptagna med aktieanalyser, finansanalyser, kvartalsrapporter och årsredovisningar. Tanken är naturligtvis att hitta aktier som alla andra inte hittar och som man tror kommer ge en fantastisk avkastning i framtiden.

Besser tycker som vanligt tvärt om och är ”contrarian” även här.  För mig är den långsiktiga investeringsanalysen det som jag tycker är absolut viktigast. Det är både investeringspsykologi (”financial behavior”), den taktiska planeringen, finansieringen och den praktiska hanteringen som är det mest avgörande om man lyckas med sina investeringar. När det gäller enskilda aktier så säger Besser…

”Det viktigaste är inte att hitta vinnare, det viktigaste är att undvika alla förlorare”

Men självklart måste man veta något om de aktier man investerar i. Frågan är bara vad som är viktigt och hur mycket måste man veta? Det är inga nyheter för de som läser den här bloggen. ”Stora, stabila och lönsamma bolag med stark balansräkning aktieägarvänliga huvudägare och med en kunnig, erfaren och kompetent styrelse och företagsledning” Ganska enkelt, inga konstigheter.

Bessers aktieinvesteringar…

Man kan sammanfatta det hela med att Besser samlar på aktier. Det blir en ren ”Buy&Hold”. I mina aktieportföljer har jag många bra bolag (riskbegränsning) som alla (normalt…) ger bra aktieutdelningar (realiserad avkastning) och jag har många aktier i varje bolag (hög absolut avkastning). Jag köper regelbundet (och oregelbundet…) allt fler aktier (ökande avkastning) och jag säljer aldrig några aktier (långsiktighet).

Our favorite holding period is forever” gäller även för Besser…. 🙂

Slutsats

Det viktigaste när det gäller både aktier och investeringar är de fundamentala grunderna. Har man bara de grunderna klart för sig så klarar man sig ganska bra som aktieinvesterare.

Eller som ”Aktieingenjören” uttryckte det…. ”Mina värsta misstag har jag gjort när jag försökt vara smart och snabb. Men på aktiemarknaden verkar det räcka med att inte vara korkad.”

Visst kan man lyckas med finansanalys och spekulationer men det är mycket svårare i verkligheten än vad man tror i teorin. Dessutom måste man då gå in med ett stort kapital i enskilda bolag och regelbundet göra fler stora och snabba reavinster. Det blir stora risker med att spekulera i aktier och det är lätt att bli av med hela investeringskapitalet om man har ”otur”.

Besser gillar ”fundamentala funderingar” så det blir nog fler analyser framöver. Vi får väl se vad mer man kan lära sig av magister Besser…. J

Besser

Välkomna tillbaka till höstterminen där magister Besserwisser ger lektioner som förklarar de djupare hemligheterna om investeringar och aktier. Det blir också som vanligt många goda råd och kloka ord. Ni som redan klarat av grundkursen kan hoppa över den här lektionen, men kanske finns det ändå något att lära sig här? Ni väljer själva…

Besser är som ni vet mycket för Basics och grundläggande analys av det mesta som rör aktier och investeringar. Som vanligt gäller att ”Om du inte gör rätt från början så är det svårt att få det rätt på slutet”. ….som Besser brukar säga 🙂

Man kan också se inlägget som en repetition på grundläggande aktiekunskap, och då gäller att … ”Repetition is the mother of all learning” som redan de gamla Romarna uttryckte det (fast på latin…) för över 2.000 år sen.

Nu blir det lite ”Basics igen” om Aktier Index och Börsutvecklingen och sen även en del två med ”mer Basics” om kombinationen Aktier och Investeringar. Nu kör vi…

Aktier?

Vad är aktier? Det finns många som har synpunkter och åsikter på vad en aktie är, men i grunden och rent juridiskt är aktier bara vad som anges i svensk lag. Närmare bestämt ”Aktiebolagslag (2005:551)”. Det som gäller för aktier i Sverige är det som står i Aktiebolagslagen, ganska enkelt och självklart.

Det här innebär några effekter som man normalt inte tänker på.

För det första, Aktier finns bara i Sverige. Det finns inga aktier i Danmark eller Norge och det finns heller inga aktier i UK eller USA. I Norge finns något som heter ”Aksje” och i UK respektive USA finns något som heter ”Stocks”, ”Shares” och ”Equities”, men det är inte ”Aktier” och de lyder inte under den svenska ”Aktiebolagslagen”.

Kan man inte översätta aktier till andra språk? Det kan man kanske göra men bara om man är medveten om att lagstiftningen är olika i varje land. Använd rätt betäckning på rätt bolagsandel eller värdepapper. Eller så säger man t.ex. ”Norska aktier” och ”Amerikanska aktier”, det gäller att vara mycket tydlig. Skillnaderna kan vara avgörande som vi ser nedan.

Handel med aktier?

Det finns många möjligheter till handel med både svenska aktier och ”utländska bolagsandelar” i Sverige. Både på olika Börser (Reglerade av Finansinspektionen), olika Marknadsplatser (Godkända av Finansinspektionen) och genom Privat handel (Icke Reglerad handel) mellan juridiska och/eller fysiska personer.

Det finns även handel med svenska aktier utanför Sverige, t.ex. i London och New York. Det ger några oväntade effekter. Vid handel med svenska aktier utanför Sverige gäller inte svenska lagar, även för aktier i stora och börsnoterade svenska bolag. Ganska självklar kan man tycka, men det är tyvärr många bolag och investerare som inte förstår problemen som kan följa på det. Typexempel är de stora bötesbelopp i USD (Dollar) som SEC (US Securities and Exchange Commission) kan utdöma även till stora svenska börsbolag som handlas på börser i USA, t.ex. Ericsson AB.

Det vi också ser är att handel med utländska bolagsandelar kan ske på svenska Börser och Marknadsplatser. Då gäller självklart samma regler och förordningar som för svenska aktier. Det är fortfarande Finansinspektionen som reglerar och godkänner de svenska handelsvillkoren.

Men det finns en liten fälla, de här utländska bolagsandelarna gäller inte under den svenska aktiebolagslagen.  Det har hänt att bolag och andelar som handlades på några svenska småbörser var registrerade i Uzbeckistan, Azerbaijan eller Vitryssland. (Och där gäller helt andra lagar…. J ) Det blev en otrevlig överraskning för de svenska aktieinvesterare som köpte aktier i de här förhoppningsbolagen och som trodde att våra vanliga svenska lagar och regler alltid gällde i Sverige. (OBS, Bolagets namn säger ingenting. Namnet kan låta svenskt eller internationellt men bolaget kan ändå vara registrerat i t.ex. Uzbeckistan. Kolla noggrant för okända bolag att de verkligen är svenska aktiebolag innan du köper andelar.)

Investigate before you invest” som Besser också brukar säga.

Handel med aktier i Sverige gäller under svensk lag men lagar och regler för bolagets verksamhet gäller i det land bolaget är registrerat. Ganska självklart egentligen.

Index?

Vad är ”Index”, och hur mäter man dem? Om vi håller oss till Sverige så finns det flera börser och index att välja på. Besser väljer alltid den största och vanligaste börsen, och det är Nasdaq OMX Stockholm, även förkortat OMXS.

Jag gissar att OMXS står för drygt 90 % av det totala värdet av alla svenska börsnoterade aktier. (OMXS 30 står för cirka 60 % och OMXS LC står för 85 % av totala värdet). Det finns fortfarande många och stora bolag som inte är börsnoterade (typ Bonniers och IKEA) som ofta handlas med ”Hembudsförbehåll” (4 : 27 – 36). De bolagen handlas inte speciellt frekvent (med ”Icke Reglerad handel”) och syns inte offentligt i media. (Visst vore det häftigt att äga aktier i IKEA…. 🙂 )

För att registrera och mäta börsutvecklingen används ett antal börsindex. Det finns som vanlig många index att välja mellan men Besser väljer och använder ett av de vanligaste indexen, nämligen OMXSPI. Det indexet står för det vägda värdet för alla bolag på Nasdaq´s Stockholmsbörs och är ett rent Price Index.

Men ett Price Index tar inte hänsyn till avkastning i form av aktieutdelningar. Därför är det ganska lätt att slå OMXSPI index för långsiktiga aktieinvesterare med breda aktieportföljer (typ Besser…).

Man brukar räkna med att fördubbla utvecklingen på 10 år jämfört med en ren prisutveckling som OMXSPI. Något att tänka på….

OMXSPI?

Om vi nu har valt både börs och börsindex så blir frågan vad mäter egentligen OMXSPI?

Det hela bygger på hur man som aktieinvesterare ser på de aktier som finns på börsen. Vi går igenom några parametrar för bedömning av enskilda aktier, och hur det påverkar OMXSPI.

Aktiers värde? Nej, värdet på aktier har ingen relevans. Värdet kan teoretiskt beräknas på många olika sätt, men aktievärdet är inget som påverkar OMXSPI.

Aktiers avkastning? Nej, avkastningen på aktier har inte heller någon relevans. Det finns flera typer av avkastning på aktier, men avkastningen är inget som påverkar OMXSPI.

Aktiers framtid? Nej, framtiden för aktier har inte heller någon relevans. Framtiden kan se helt olika ut för börsens bolag och aktier ( …. 🙂 ) men aktiers framtiden är inget som påverkar OMXSPI.

Aktiers intresse? Nej, Intresset för bolagets aktier har inte heller någon relevans. För några aktier finns det ett stort intresse för men aktieintresset är inget som påverkar OMXSPI.

Aktiers pris? Ja, aktiekursen eller priset på aktier med verklig (Reglerad….) handel är det enda som har relevans för OMXSPI. Det är bl.a. därför Besser tycker att OMXSPI är ett enkelt och bra index.

Det finns inga subjektiva värderingar eller komplexa beräkningar som avgör hur börsutvecklingen beräknas. Det är inte heller enskilda aktiers framtid eller intresse som är avgörande  för indexberäkningen. OMXSPI är helt enkelt ett objektivt och relevant Price Index som är helt baserat på verkliga aktiekurser (vid slutet av handelsdagen, EOD (End Of Day)) utan subjektiva värderingar, och dessutom viktat på bolag och pris för hela börsen.

Basdatum för OMXSPI är 31 december 1995 med basvärdet 100. OMXSPI revideras löpande två gånger per år. Tidigare fanns ett SAX-index från 1937 men sen 5 oktober 2005 har SAX gått över till OMXSPI. Det är anledningen till att vi har långa indexserier även tidigare än 1996. (och då mest med lägre indexvärden än 100)

Börscykler?

Om vi nu har valt börsindex så blir det 2 självklara frågor, hur har börsutvecklingen varit och hur fungerar börscykler? Besser går igenom de tre senaste börscyklerna och ser hur mycket börsen förändrats i OMXSPI, dvs hur börskursen gått både ner och upp i absoluta tal (indexenheter) respektive relativa tal (%) och tiden för respektive börsnedgång och börsuppgång (år och månader).

Tre nedgångar

Det har varit tre större nedgångar på börsen de senaste 30 åren. Det är inte så länge sen men ändå en lagom lång tid för att se hur börsutvecklingen och effekterna på index påverkas. Det blir ganska tydligt vad som hänt.

Vid den första nedgången (fastighetskrisen) gick börsen ner 51 % (från 76.2 till 37.3) och den tog 2 år och 3 månader (från juli 1990 till oktober 1992). Den totala börscykeln från topp till topp (juli 1990 till mars 2000) tog 9 år och 8 månader.

Den andra nedgången (IT bubblan) var lite värre. Börsen gick ner 69% (från 413.7 till 126.4) och det tog 2 år och 8 månader (mars 2000 till november 2002). Den totala börscykeln från topp till topp (mars 2000 till juli 2007) tog bara 7 år och 4 månader.

Den tredje nedgången (finanskrisen) var också märkbar. Börsen gick ner 59% (från 427.2 till 176.5) och det tog bara 1 år och 4 månader att nå dit (juli 2007 till november 2008). Den totala börscykeln från topp (juli 2007) till nästa topp (feb 2020) tog 12 år och 7 månader. Det blev en oväntat lång och utdragen uppgång tack vare de senaste 5 åren med nollräntor och stimulansåtgärder från värdens centralbanker.

Tre uppgångar

Om vi istället ser på OMXS utvecklingen från andra hållet så har vi också haft tre uppgångar.

Den första uppgången var från oktober 1992 (OMXS 37.3) fram till toppen mars 2000 (OMXS 413.7). Det blev 7 år och 5 månader av uppgång. Börsen gick upp ganska fantastiskt med 376.4 enheter och över 1.000 % under IT-bubblan.

Den andra uppgången var från oktober 2002 (OMXS 126.4) till juli 2007 (OMXS 427.2). Uppgången blev bara 4 år och 9 månader, och den var inte heller så stor. Det blev en uppgång med 300.8 enheter och 238 % fram till finanskrisen.

Den tredje uppgången började november 2008 (OMXS 176.5) och slutade först i februari 2020 (OMXS 732,7). Uppgången varade hela 11 år och 3 månader (varan nästan 5 år med nollräntor…) och den blev 556.2 enheter och 315 %.

Lärdomar?

Det finns några enkla lärdomar (och svåra frågor…. 🙂 ) från de senaste börscyklerna….

Det första vi ser är att börscykler varierar i längd (topp till topp) från 7 år och 4 månader via 9 år och 8 månader till 12 år och 7 månader. En skillnad på mer än 5 år. Den senaste längre börscykeln var dessutom kraftigt påverkad av globala lågräntor och finanspolitiska stödåtgärder under de senaste 5 åren.

Hur lång är en börscykel? Hur mycket förlängdes den senaste börscykeln av låga räntor? Det finns inget rätt svar på de frågorna, även om de låga räntorna har haft en avgörande inverkan på den senaste börscykeln.

Är låga globalräntor en ny trend? Det vet vi inte än men jag gissar att nästa börscykel (topp till topp) också blir längre. Med en fantastisk global låneökning ( både offentlig och privat…) så kommer antagligen de låga räntorna att fortsätta några år framöver, men räntor kan ändras och räntor måste trots allt betalas regelbundet och skulder måste någon gång återbetalas. Lånefällan blir antagligen en realitet för allt fler svenskar.

Det andra vi ser är att börsnedgångarna är kortare än uppgångarna. Det klassiska ordspråket gäller fortfarande. ”Börsen tar trapporna upp men hissen ner”. Nedgångarna har varit från 2 år och 8 månader via 2 år och 3 månader till 1 år och 4 månader. Hur lång är en normal börsnedgång? Det vet vi inte, det finns som vanligt inga ”normala värden” och inga rätta svar.

En längre uppgång kan kanske också följas av en längre nedgång, men det vet vi inte än. Det vi ser är att den första och största delen av nedgången går snabbare. För första nedgången 1990 (38 % den 27/11) tog det bara 4 månader, för första nedgången 2000 (44 % den 2/4) tog det 12 månader och för första nedgången 2007 (39 % den 15/7) tog det också 12 månader.

Jag gissar att större delen av även den här nedgången tar minst 12 månader och att det då är dags att börja investera på allvar. Men då gäller det att ha ett aktivt investeringskapital redo när börsen kommer ner på lägre och attraktiva nivåer. Dock är det fortfarande bara en gissning…. 🙂

Det tredje vi ser är att de senaste uppgångarna är ganska måttliga jämfört med IT-bubblan i mars 2000. Den uppgången var helt annorlunda, speciellt på slutet. Under den senare delen av uppgången gick börsen upp 80 % på 6 månader (från 229.5 i oktober 1999 till 413.7 i mars 2000 ). Utan den ”spiken på slutet” hade uppgången stannat på 525 % vilket även det är en häftig uppgång.

Även uppgången 2006 – 2007 hade liknande förlopp. Under senare delen av uppgången så gick börsen upp 48 % på 12 månader (288.6 i juli 2006 till 427.2 i juli 2007). Även den senaste uppgången 2019 – 2020 hade nästan samma förlopp. Börsen gick upp 40 % på 14 månader  (523.8 i december 2018 till 732.7 i februari 2020) under senare delen av uppgången.

Det vi ser är att en stor del av uppgången sker i slutet av börscykeln, men det är fortfarande svårt att förutsäga när uppgången och börscykeln tar slut. Hur stor är en normal börsuppgång under en börscykel? Det finns fortfarande inga normala värden eller rätta svar.

Nästa börscykel…

Idag, i augusti 2020, har vi ett fantastiskt överskott på globalt kapital men också många privatpersoner och företag med  stora lån och stora skulder som byggts upp de senaste åren av ett lågt globalt ränteläge. Den senaste Coronakrisen har gjort att ännu mer billigt kapital kommer ut på marknaden men den globala ekonomin saktar ändå in och arbetslösheten ökar. Vad betyder det för framtiden?

Det kommer kanske ytterligare en större nedgång under det närmaste året. Vi får väl se hur det går. Det blir spännande tider…..

Slutsats

Det finns mycket att tänka på när det gäller aktier och aktieindex, men om man bara håller sig till ”vanliga aktieinvesteringar” så behöver man inte bry sig om alla konstigheter som Besser skriver om  🙂

Besser gillar att analysera börscykler, men alla detaljer och siffror är inte heller något som man behöver bry sig om. Det räcker med att förstå att börscykler finns och att de oftast har samma förlopp både i nedgång och uppgång.

Det finns inga ”rätt svar” eller ”normala värden” när det gäller framtiden. Allt är bara gissningar och de kan naturligtvis bli helt fel. När det gäller aktieinvesteringar bör man inte lita på gissningar (och önsketänkande…) som Besser tidigare skrivit många gånger.

Det betyder också att man skall fortsätta att investera regelbundet och riskbegränsat, då behöver man inte bry sig om Bessers analys och gissninga om börsutvecklingen. Men man skall alltid vara väl förberedd för vad som kan hända i framtiden. ”Ett lagom stort extra investeringskapital är alltid bra att ha när det blir nya möjligheter någon gång i framöver, även om vi inte vet när” säger Besser.

Det blir spännande tider, vi får väl se hur det går för börsen under resten av året och även 2021….

Besser

 

Dags för en investeringsrapport och avstämning av mina aktieinvesteringar för första halvåret 2020. Det blir som vanligt bara en kortare redovisning av resultatet och balansen så här långt.

Men det blir också ett helt annorlunda resultat än det förväntade när Coronaviruset slog till i våras. För Besser, som är en ren utdelningsinvesterare, blir 2020 antagligen ett svagt mellanår.

Resultatet

Det är bara fyra delar som jag tycker är viktiga för halvårsresultatet.

Finansiering: Under första halvåret har jag ökat mitt passiva investeringskapital  med 125 tkr. Det mesta är regelbundet sparande, återbetalad skatt och några övriga oplanerade inkomster. Nästa år kommer mina inkomster att minska och jag räknar då också med minskat sparande. Utdelningarna nedan är inte inräknade i mitt passiva investeringskapital.

Investering: Under första halvåret (mest i Coronadippen…) har jag totalt gjort 25 inköp av 10.900 aktier i 10 bolag från mitt aktiva investeringskapital. Alla inköpta bolag är stora, stabila och lönsamma, noterade på OMXS LC och ger ”i normala fall” bra aktieutdelningar.

Jag har tagit ut mer av mitt aktiva investeringskapital för extra inköp under Q1-2 och även tagit ut kompensation för de uteblivna utdelningarna. Det betyder att jag också har ”återinvesterat de fiktiva utdelningar” som inte utbetalades under 2020.

Avkastning: Det har bara blivit drygt 14 tkr i utdelningar hitintills under första halvåret. ”Coronadippen” har kraftigt minskat mina planerade utdelningar under 2020, men jag räknar med att  utdelningarna återgår till normala nivåer under 2021. Jag behåller alltid alla mina aktier och jag får också fler utdelningar under andra halvåret 2020. Vi får se hur året slutar. Alla utdelningar har återinvesteras i investeringarna ovan.

Kostnader: Det har varit kostnader och courtage på 685 kronor och skatt med 4.562 kronor för ISK under första halvåret. Jag räknar med att kostnader och skatter i stort sett kommer att fördubblas för helåret 2020.

Balansen

I balansräkningen så finns det bara en post, nämligen mina aktier. Jag har inga skulder och investeringskapitalet ingår inte i mina aktieinvesteringar.

Jag har idag totalt 30.850 aktier i 16 bolag. Värdet på mina aktier är inte så viktigt. Det kortsiktiga värdet är bara teoretiska beräkningar (aktieanalys) eller ett tillfälligt värde (aktiekurs). Långsiktigt kommer mina aktier att ge en bra och ökande avkastning i form av framtida aktieutdelningar.

Formellt så balanserar Tillgångar (dvs mina aktier) mot ett lika stort Eget Kapital (dvs ett fiktivt, teoretiskt och tillfälligt värde) och Skulder (som saknas). Men för Besser, som är mer praktisk och verklighetsinriktad, så har den balansen inte något större värde. Företagsekonomi och finansanalys bidrar inte med speciellt mycket kunskap för just utdelningsinvesteringar, något som Besser skrivit om flera gånger tidigare…. 🙂

Investeringskapital

Mitt investeringskapital är uppdelat i två delar. Dels ett aktivt investeringskapital (aktieutdelningar och reavinster från nystarten 2015) för löpande investeringar och dels ett passivt investeringskapital (regelbundet nysparande för framtida investeringar). Både aktivt och passivt investeringskapital kommer att kunna användas till aktieinvesteringar i ytterligare flera år.

Absoluta eller Relativa tal?

Besser är som ni vet (?) en något annorlunda investerare. Det gäller även avstämningar och redovisning av mina aktieinvesteringar. Jag gissar att 90 % av alla aktiebloggare och aktieinvesterare anger avkastning och resultat för sina aktier i relativa tal. Det är mest orealiserade värdeökningar i procent för aktieportföljen eller fiktiva och teoretiska reavinster på enskilda aktier. Men som någon klok person har sagt, ”Man kan inte leva av procent”.

Besser räknar bara med avkastning och resultat i absoluta tal. Det är därför jag också redovisar mina aktieinnehav i antalet aktier och min avkastning i kronor. (eller i tkr numera… )

Det är självklart viktigt att både antalet aktier och avkastningen i kronor ökar i absoluta tal över åren om man vill ha ett kompletterande kassaflöde någon gång i framtiden. Det gäller både för de som vill sluta jobba tidigare i FIRE rörelsen och den som vill leva ett bra och bekvämt liv efter den vanliga pensionen.

DA eller YOC?

Det finns många rent fundamentala analyser för aktieinvesteringar som även kunniga och erfarna investerare ändå inte förstår. En sådan analys är skillnaden mellan DA och YOC.

Här kommer ytterligare en analys om den stora skillnaden mellan teori och praktik, eller som Besser brukar uttrycka det, ”Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”…. 🙂

Direktavkastning (DA) är något som alla ”vet” vad det är och som man även kan hitta varje dag i börslistorna. Men det finns några fundamentala detaljer som många aktieinvesterare inte förstår eller tänker på. För det första så förutsätter DA att du köper aktier till den aktuella aktiekursen. Om du inte köper aktien så får du heller inte någon direktavkastning. Ganska självklart.

Men även avkastningen i sig själv (absolut eller relativ) förutsätter att utdelningen klubbas på bolagets kommande årsstämma. Blir det inget beslut om utdelning på årsstämman så blir det heller ingen direktavkastning. Ganska självklart igen.

Det är just det som hänt för flera bolag under våren 2020. Visst var många inställda utdelningar en överraskning, men det har också alltid varit en verklig risk som man inte kunde bortse från. Det hela kokar ner till att DA bara är ett teoretiskt och fiktivt värde som också kan vara rent önsketänkande. En stor varning för önsketänkande (och DA) från Besser!!

Yield On Cost (YOC) är ett annat mått på avkastning, utdelningar och aktiekurser, men en avgörande skillnad mot DA är att YOC handlar om verkligheten. Yield är en intäkt och inkomst som du redan fått utbetald i praktiken (se resultat ovan). Det är en avkastning (reavinst eller utdelning) som redan utbetalats i absoluta värden (kronor). På samma sätt är Cost den kostnad och utgift som du redan har haft i verkligheten när du köpte aktierna.

För de flesta utdelningsinvesterare kommer åres totala utdelningar att minska och det kommer även att påverka YOC. Visst är det tråkigt att YOC minskar men värdet kommer antagligen tillbaka 2021. Har man köpt ”bra bolag till bra priser” så kommer YOC antagligen att öka för 2021. Vi får se hur det går….  🙂

Den stora skillnaden är alltså att YOC är något som redan har hänt, dvs en avkastning och inkomst som du redan har fått utbetald i verkligheten. Besser rekommenderar alltid verkligheten (och YOC)!!

Slutsats

Mina aktieinvesteringar har utvecklas helt OK de senaste åren, och det ser också ljust ut för framtiden. Det spelar inte någon större roll vilket teoretiskt värde mina aktier har just nu. För mig är långsiktigt stabila aktieutdelningar det som är viktigast i praktiken.

Den stora skillnaden när det gäller avkastning från aktieinvesteringar är den mellan önsketänkande eller verkligheten. Det gäller även skillnaden mellan avkastning i relativa tal eller i absoluta tal och beräkningar på avkastning som DA eller YOC.

Visst går det i teorin räkna på många olika typer av vinster och avkastning, men i praktiken så gäller bara avkastning med realiserade, konkreta och absoluta utbetalningar från dina aktieinvesteringar. Något att tänka på… 🙂

Den stora skillnaden när det gäller aktier och investeringar är skillnaden mellan teori och praktik. Besser gör gärna teoretiska och fundamentala analyser av olika delar av begreppet ”aktieinvesteringar”, men när det gäller resultat och avkastning från aktier som räknar jag bara med praktik och verklighet.

(OBS Det är en stor skillnad mellan teoretisk analys (det är alltid viktigt att göra rätt grundläggande analys av aktier och investeringar) och teoretiska beräkningar (komplexa finansiella beräkningar om framtiden fungerar oftast inte i verkligheten och blir mest bara önsketänkande))

Eller som Erik Brändström (Googla…) och även Besser brukar säga ” Enkelt är effektivt och har låga kostnader, komplext är dyrt och har dolda risker”…. 🙂

Nu tar den här bloggen semester och Besser önskar alla bloggläsare en skön sommar. Åter till hösten blir det fler kloka ord och udda insikter… 🙂 . Ha en bra sommar!!

Besser

Just så var rubriken på Peter Bensons krönika i senaste nummer av Affärsvärden. En K-formad framtid är det som även Besser tror långsiktigt om Sverige och svenskarna. Peter Benson (PB) är en av Bessers favoriter när det gäller ekonomijournalister och numera är han också chefredaktör på Affärsvärden. (som enligt Besser är Sveriges enda seriösa affärstidning….)

Hur blir återhämtningen?

I övriga media och ekonomipress har den stora frågan den senaste tiden har varit hur ”återhämtningen på börsen” kommer att se ut. Blir det en enkel V-kurva där ett snabbt börsfall följs av en lika brant börsuppgång? Eller blir det en ”dubbeldipp” till hösten när andra ”Corona-vågen” slår till och börsen följer en W- kurva. Några personer med lite bättre minne tror att det blir en längre utdragen badkarskurva och att börsen då följer en U-kurva.

Besser som har ett mycket bra minne (och många anteckningar…) från de senaste börscyklerna tror på en helt vanlig börsnedgång under cirka 1 till 2 år och därefter en svagare återhämtning under många och långa år. Börsen kommer inte att stiga i all evighet även om vi haft en uppgång på drygt 11 år för OMXSPI sen oktober 2008. Det blev en ovanligt lång uppgång till februari 2020 då vi såg ATH för den senaste börscykeln.

Så frågan om börsutvecklingen och återhämtningen på börsen är naturligtvis intressant, men den viktigare frågan är hur utvecklingen går för Sverige och svenskarna i stort. Det visar sig att även PB tror på det som Besser predikat i många år. Framtiden blir allt mer resultatet av den individuella och egna planeringen och de egna handlingarna. Framtidens Sverige kommer inte att bli ett ”folkhem” där alla får vara med och ta del av framstegen. Det kommer att bli tydligare privatekonomiska skillnader och det kommer också att bli svårare att bli ”fripassagerare” i framtidens samhälle.

K-formad framtid…

Så här skrver PB om ”tunga börsindex” där många tror på en ”snabb och perfekt återhämtning” av den senaste finanskrisen : Sanningen stavas snarare med K. Alltså att kraschen förstärker vägskälet som skiljer vinnare från samhällets förlorare.”

PBs tes är att det ofta plötsligt händer något stort som har byggts upp under lång tid. Lite som den senaste börsuppgången enligt Besser. PB börjar också med ett citat av gamle Lenin som ju var en tidig revolutionär och som förutsåg hur samhället förändrades. (Redan 1917 hände det stora saker….. 🙂

”Det går decennier då inget händer och sedan finns det veckor då decennier händer”. Det Lenin menade var naturligtvis världshistoriens förändringstakt, men kanske gäller det även för det svenska samhällets förändring. Besser tror inte att det händer på ”några veckor”, men att Sverige kommer att se annorlunda ut om drygt ett och ett halvt år när vi går in i 2022 är nog en ”kvalificerad gissning

Work From Home (WFH)

Det är naturligtvis många förändringar som bidrar till förändringarna och PB lista några av de viktigaste. Den första är ”Work From Home”. Så här skriver PB..

”Trenden distansarbete är gammal men nu kommer den hoppa 20 år fram på två kvartal, skulle jag gissa. Det kan tyckas som en trivialitet men kommer få enorma konsekvenser på åtminstone tre marknader.

Bostadsmarknaden. Att bo trångt och centralt är inte lika attraktivt och det kommer få genomslag på fastighetspriser.

Kontorsmarknaden. Lokalbehovet kommer minska enormt för många och skillnaden mellan bra lägen och sämre lägen kommer öka. Kontor i C-lägen kan bli väldigt billiga att hyra.

Arbetsmarknaden. Yrkesroller kommer i allt högre grad omformuleras så att de kan skötas på distans och inte minst utvärderas på andra sätt än genom ”närvaro”. Det här kommer ta mer tid men det kommer få enorma konsekvenser när alltmer resurser läggs på att organisera bort jobb som är svåra att distans sköta.”

Frilansare…

Det som hänt den senaste tiden i USA (som ligger långt före Sverige i ”gig-ekonomin”) är att allt fler jobbar som ”frilansare”inom ”gig-ekonomin”, dvs personer som säljer egna tjänster som uppdrag och projekt till privatpersoner, företag och offentliga sektorn. Det är mest inom media och kultursektorn som vi ser det här i Sverige, men det syns också på alla nya (och gamla…) ”bemanningsföretag” som hyr ut konsulter till svenska företag och svensk offentlig verksamhet.

Det finns i princip två typer av konsulter. Dels ”resurskonsulter”, typ sitta i kassan på ICA när någon är sjuk, och dels ”kompetenskonsulter”, typ specialiserade civilingenjörer som gör avancerade utvecklingsuppdrag där företaget saknar egen kompetens. (ofta inom IT sektorn…)

Det vi ser i USA sen mars i år (när Coronadippen började…) är att allt fler blir arbetslösa och att många (de flersta…) saknar arbetslöshetsförsäkringar. För att överleva och dra in lite inkomster tvingas man erbjuda sina tjänster och sin kompetens som frilansare på de öppna marknaden inom ”gig-ekonomin”. Både till privatpersoner och till företag. Det är tjänster inom allt från barnvakt och hundrastning till transport (Uber och pakethämtning) och media (översättning och tidningsartiklar).

Men där finns redan de etablerad resurserna och personerna. Det blir ett ”race to the bottom” när alla nya frilansare försöker få jobb genom att erbjuda allt lägre priser för sina tjänster, oberoende av vilka plattformar och vilken typ av tjänster. Inkomster och lönsamhet försvinner snabbt när det finns många som vill göra jobbet billigare.

GIG- ekonomin

Det jag menar med ”gig-ekonomin är just ”enstaka uppdrag utan fast anställning”. Självklart kan man sätta sig själv i ett eget bolag (enskild firma eller AB) men man är fortfarande helt beroende av att få (enstaka…) uppdrag från externa beställare.

Det gäller i princip även för de som är anställda i bemanningsföretag. Om du inte har tillräcklig tid- och uppdragstäckning så blir man uppsagd pga ”arbetsbrist”.

Det gäller också att beställaren är nöjd med din prestation, för det rapporteras tillbaka till bemanningsföretaget. Att jobba inom gig-ekonomin innebär att hela tiden bli utvärderad av uppdragsgivaren, antingen inom gig-platformen eller av bemanningsföretaget. Det gäller att alltid ligga på topp och konkurrensen är stenhård.

Så här skriver PB om GIG…

Den så kallade gig-ekonomin kommer sprida sig både uppåt och nedåt i ersättningshierarkin. Med ”gig” syftar vi här på organisationsformer där arbetsuppgifter i hög grad helt separeras från ett fast anställningsförhållande. Vinnare på detta är folk som haft svårt att få fast anställning men lättare kan få in en fot via gig-uppdrag. Tänk utländska medborgare som gör enklare jobb och diverse andra driftiga och självgående typer.”

”Förlorarna blir förmodligen fler. Dels alla arbetstagare vars yrkesroller kommer automatiseras, digitaliseras och rationaliseras bort. Dels alla arbetstagare med en kompetensprofil som är svår att kombinera med gig-arbete. Folk som behöver mycket sällskap och nära stöd kommer ha färre möjligheter att hitta en plats där de kan utvecklas.”

För mig betyder det att vi kommer att få ännu fler ”vanliga svenskar” som inte har någon fast anställning eller något vettigt jobb att gå till. Det kommer att bli många besvikelser och många unga som förlorar framtidshoppet.

Varför ett K?

PB avslutar sin krönika med den här förklaringen:

”Varför ett K? Först ser vi ett rakt streck nedåt (krisen) och sedan upp till mitten och därefter uppdelning i en pil som pekar upp och en som pekar ner. Det är alltså vinnare och förlorare som förgrenas ut. Precis som runt 1917 kommer det vara viktigt att inte hamna på fel sida av historien. Och precis som 1917 så är det mycket som ser hotfullt ut. Även om börsen säger något annat just nu.”

Bessers goda råd…

Besser har som vanligt många goda råd för alla tillfällen….  🙂

När det gäller aktieinvesteringar så gäller det att inte göra något oplanerat och paniksälja när börsen går ner. Det gäller också att redan nu planera för vad som kan hända 2022 och därefter. Aktieinvesteringar bör vara både regelbundna och händelsebaserade. Då måste det också finnas investeringskapital för båda möjligheterna.

När det gäller jobb och inkomster så bör man helst sträva efter en fast anställning, oberoende av jobb och arbetsgivare. Om man anstränger sig och gör ett bra jobb (det bästa man kan…) så brukar det fixa sig även om man blir uppsagd pga arbetsbrist. Finns det bra referenser att hänvisa till så blir det lättar med nya jobbmöjligheter.

När det gäller arbete och livsstil så är det (i teorin…) ganska enkelt. Det gäller sköta sig och planera långsiktigt. ”Jobba hårt, spara regelbundet och investera klokt” är ett klassiskt råd från Besser. Inkomster är naturligtvis viktigt, men ett annat gott råd är att ”Alltid ha lägre kostnader än intäkter”. (Besser har följt det rådet sen han var 15 år och har under åren fått ihop ”en ganska OK privatekonomi” om ni förstår vad jag menar… 🙂 )

Slutsats

Börsutvecklingen är viktig, men den långsiktiga samhällsutvecklingen är viktigare. Där gäller det att redan från början att planera och agera så att ”man hamnar på rätt sida” av den utvecklingen.

Ett bra jobb och ett riktigt arbete är viktigare än inkomsternas storlek. Visst är det bättre att ha en högre inkomst men det är utgifterna som avgör hur din privatekonomi utvecklas.

Regelbundet sparande är en av de bästa vanor man kan skaffa sig. Helst bör man börja tidigt men det är aldrig försent att börja spara regelbundet.

Att investera i aktier är alltid en risk men resultatet blir bättre i längden om man redan från början är riskbegränsad och väljer aktier i ”stora, stabila och lönsamma bolag”. Regelbundna investeringar över tiden är ytterligare ett sätt begränsa riskerna.

Besser