Det här inlägget blir en uppföljning på inlägget om ”Folkaktier” strax före sommaren (9 juni 2023) där Besser gör ett försök att analyser Aktieägare till Folkaktierna i relation till var och hur de aktieägarna hanterar sin aktiehandel. Det bli en uppdelning mellan Näthandel (Avanza, Nordnet och Skandia) och alla Vanliga banker (de 4 Storbankerna och alla mindre banker)

Aktieägare…

Det blir en genomgång av hur antalet aktieägare i de tio största bolagen fördelar sig mellan just näthandel och vanliga banker.

Grundfrågan blir…Hur många ”äldre aktieägare” finns det hos de vanliga bankerna med ”äldre aktier” sen många år och hur många ”yngre aktieägare” finns det hos näthandel med ”nyare aktier” som inköpts de senaste åren och som påverkats av senaste aktieutvecklingen?

Det blir naturligtvis bara gissningar (men kvalificerade gissningar…) men det är ändå intressant att se hur olika bolag har olika typ av aktieägare.  Som Folkaktier räknas de tio bolag med flest antal svenska privatpersoner som aktieägare enligt inlägget om ”Folkaktier” ovan.

Näthandel och Vanliga banker…

Om vi börjar med Näthandel så har Avanza och Nordnet cirka 98.5 till 99.0 % av all handel med aktier av näthandeln i Sverige. Besser utgår från att de också har samma fördelning när det gäller antalet aktieägare. Därmed räknas bara Avanza och Nordnet som avgörande för näthandel. (Skandia är den tredje största näthandeln med cirka 1 % av näthandeln…)

När det gäller Vanliga banker så har de fyra storbankerna cirka 60 % marknadsandel, övriga mindre banker 28 %, fristående sparbanker 6 % och utländska och övriga finansinstitut cirka 6 % marknadsandel* i Sverige. Besser gissar att även antalet bankkunder i stort sett följer samma fördelning. Men det spelar mindre roll, i den här studien räknas alla svenska privata aktieägare som är kunder (med aktiehandel…) hos alla Vanliga banker** som finns på den svenska marknaden.

*… 6 % omfattar både nätbanker (typ Santander, SBAB och Klarna…) och vanliga utländska banker med bankkontor, (typ DNB, Ålandsbanken och Danske Bank…)

**… Notera att många banker inte bedriver handel med aktier (t.ex. Santander, SBAB och Klarna…). Det som är enklast och mest lönsamt för banker är inlåning med finansiering av privatlån och bolån.

Aktievärde…

Notera också att ovanstående inte har något med aktievärde eller antal aktier per aktieägare att göra. Privatpersoner har ofta bara några få aktier per bolag och i den här studien räknas alla som aktieägare som har en eller flera aktier för respektive bolag.

Vissa bolag visar även ägarfördelningen i sin årsredovisning och då anges antalet aktieägare med t.ex. mindre än 10.000 aktier. Det värdet borde täcka upp till 99.9 % av privatpersoner. Dock finns inte den siffran för alla tio Folkaktier så antalet aktier per privat aktieägare redovisas inte i den här studien.

(Det är extremt få aktiefonder eller finansbolag som representerar färre än 10.000 aktier i något av de tio största aktiebolagen.)

Felkällor…

I teorin kan det finnas utländska privatpersoner som äger aktier både i vanliga svenska banker och svenska nätbanker men de få aktieägare kan vi bortse helt ifrån. Utländska aktieägare i svenska bolag är främst pensionsfonder från USA, UK och EU och de har ofta en stor andel av aktievärdet av bolagen i sina fonder.

För näthandeln finns det även några få företag (dvs juridiska personer) som kan räknas in bland de angivna aktieägarna. Även de aktieägarna kan man helt bortse ifrån. Min bedömning är att Avanza och Nordnet har 99 % privatpersoner bland sina kunder (dvs antalet kunder, inte aktievärde…)

Det finns också några andra nätbanker än Avanza och Nordnet som handlar med aktier (t.ex. Skandia…) men även de borträknas från. Tidigare beräkningar av Besser visar att Avanza och Nordnet har minst 98,5 % av alla svenska privatpersoner som är kunder till nätbanker.

Datum för avstämning av antal aktieägare är inte samma för Holding (totalt antal i maj 2023) som för Avanza och Nordnet (avstämning juli 2023) men skillnaden är antagligen försumbar för större ägarförändringar under mindre än två månader, våren 2023.

Några bolag (t.ex. Volvo) har angivit fördelning mellan juridiska personer (bolag) och privatpersoner men i de flesta fall saknas den fördelningen. De värden som anges för Årsredovisningarna anger totala antalet aktieägare den 31 december 2022.

Vidare anges förändringen för Årsredovisningens antal aktieägare (31 dec 2022) jämfört med Holding, dvs totalt antal aktieägare (maj 2023) som visar de senaste ägartrenderna för Folkaktierna.

Alla ägarvärden avrundas till närmaste tusental för att få en bättre översikt och angivna värden gäller per 1.000 aktieägare.

Folkaktier och Antal Aktieägare…

Tyvärr kan man inte visa några tabeller med WordPress free plan så det blir ingen tabell. Det blir en text per bolag med de värden som är relevanta. Tyvärr, hela tabellen är ganska självförklarande, men ni får hålla till godo med nedanstående text, även om det blir lite fler siffror med i texten än vanligt.

(Tabellen visar: (Bolag/Aktier / Antal maj 2023 / Antal Avanza / Antal Nordnet / Antal Banker / Antal 31/12 2023). Alla värden anges i både Absoluta och Relativa tal.)

Resultatet…

Om vi ser rent allmänt på utfallet så visar det på att Besser gissningar stämmer ganska bra. Ägare till ”äldre aktier” inom Telecom (Telia, Ericsson) och Banker (SEB, Swedbank) finns i huvudsak hos de vanliga bankerna.

Vi tar några bolag i blandad ordning…. Värdet efter bolaget anger andelen aktieägare (%) som har sina aktier hos Vanliga banker.

För Telia (83 %) och Ericsson (75 %) är det antagligen många pensionärer som är traditionella kunder i vanliga banker som köpte Telia IPO (juni år 2000) och Ericsson vid IT-bubblan (runt år 2000). Det visar sig också att båda bolagen tappar aktieägare (0.43 % resp 0.24 % på 5 månader) när dagens äldre pensionärer dör av och arvingarna säljer av aktier med allt färre aktieägare och allt lägre aktiekurser. Det kommer antagligen att fortsätta så framöver för de båda bolagen…

(Dock är kanske banksiffrorna är lite osäkra, Ericsson är noterat både i New York och i Helsingfors och även Telia är noterat i Helsingfors med finländska aktieägare. Bara för info…)

För Swedbank (69 %) och SEB (70 %) är situationen annorlunda. Här finns det aktier som antagligen har gått i arv sen 1960 och -70 talet där banker alltid gett en pålitlig avkastning, främst som utdelningar men också som värdeutveckling. Med låga aktiekurser de senaste åren så har allt fler ”nya aktieägare” upptäckt den fina avkastningen och också köpt bankaktier. När räntenivån nu börjar gå uppåt igen så kommer även bankernas vinster att följa med. Det visar också att SEB och Swedbank ökar antalet aktieägare med 1.41 % resp. 2.91 % på bara 5 månader sen senaste årsskifte.

För Volvo så är det relativ jämnt mellan näthandel (53 %) och vanliga banker (47 %). Även Volvo är ett klassiskt svenskt bolag med både äldre och nyare aktieägare. De senaste 2 åren har Volvo visat fina vinster med dubbla utdelningar så det finns en bra anledning till att det finns drygt 374.000 privatpersoner (31/12 2022) (och ökande antal (+ 3.000)…) som aktieägare (i maj 2023).

För största bolaget när det gäller antal aktieägare, dvs Investor finns bara 12 % av aktieägarna hos vanliga bankerna. Ganska anmärkningsvärt tycker Besser. Men anledningen är att främst Avanza har drivit en stark kampanj för Investor de senaste åren. Avanza fick under 2020 och 2021 drygt 500.000 nya kunder där många efter råd från Avanza också valde att köpa aktier i Investor som en bra bas i sina nya aktieinvesteringar.

Siffran stämmer också med ägarutvecklingen i Investor där antalet aktieägare har gått från 246.000 i januari 2020 till 544.000 aktieägare i maj 2023. Det blir en uppgång med nästan 300.000* (drygt 120 %…) nya aktieägare på bara 3,5 år, och idag finns 78 % av alla Investors aktieägare hos Avanza.

*… Ett ganska fantastiskt jobb av Avanza tycker Besser som gissar att 250.000 av Investors nya aktieägare kom från Avanza. Antalet aktieägare fortsätter att öka, Investor fick 14.000 nya aktieägare på 5 månader fram till maj 2023.

Nästa bolag är SBB som också har helt fantastiska ägarsiffror. SBB hade 264.000 aktieägare i maj 2023, men är ett typiskt populärt förhoppningsbolag med hög skuldsättning som nu är på nedförsbacke. Det visar sig att för SBBs aktieägare så finns 89,0 % hos Avanza och 9.5 % hos Nordnet. Bankerna (alla banker…!!) har tillsammans cirka 1.5 % av aktieägarna i SBB.

Den slutsats vi kan dra här är att traditionella (äldre…??) bankkunder inte gärna köper aktier i förhoppningsbolag (typ SBB…), men att nya (yngre…?) kunder på näthandeln gärna vill ha ”stora och snabba” vinster från chansningar på förhoppningsbolag. (Se även Bessers kommentar till SBB och SAS den 9 juni…)

När det gäller SAS och SSAB så är bolagen inte ”rena” sverigebolag eftersom bolagens aktier även är noterade i Danmark och Norge (SAS) och Finland (SSAB). Det betyder att man inte kan dra alltför tydliga slutsatser om hur aktieägarna fördelas på näthandel och andra banker i Sverige. SSAB hade 256.000 aktieägare i maj 2023 och antalet aktieägare i SSAB har ökat med fantastiska drygt 16 % på bara 5 månader. I juli så fanns 51 % av alla SSABs aktieägare hos Avanza.

(Och 20 % finns hos Nordnet, det betyder att 29 % av alla aktieägare finns hos alla banker både i Sverige och Finland. Bara som info…)

Även här är det antagligen en stark kampanj från Avanzas mot nätkunder som ligger bakom den utvecklingen. För SAS med 260.000 aktieägare så är situationen liknande men här finns antagligen många aktieägare utanför Sverige. Avanza och Nordnet hade tillsammans 41 % av totala antalet nordiska aktieägare.

Sista bolaget att kommentera är klassiska H&M med 240.000 aktieägare i maj 2023, men där antalet aktieägare har sjunkit med 5.5 % på bara 5 månader. Fördelningen mellan banker och näthandel är nästan 50 / 50 och det finns antagligen 2 typer av aktieägare här.

Dels ”traditionella aktieägare” i de vanliga bankerna som har haft H&M aktien i många år där både höga och regelbundna utdelningar och värdeökning varit främsta anledningen till innehav. Dels ”nya aktieägare” hos nätbankerna som hoppats på snabb kursökning när aktien gick ner mot botten för några år sen. Men självklart kan H&Ms kursutveckling på senare tid göra att även allt fler ”traditionella aktieägare” tröttnar och säljer av sina aktier med innehav sen många år.

Aktiekursen för H&M har åkt på fantastisk en berg-och-dalbana sen den toppade på 360 i feb 2015. För de senaste åren ser vi utvecklingen från 121 (sept 2018) till 211 (jan 2020) till 106 (mars 2020) till 221 (mars 2021) till 100 (sept 2022) till 186 (juni 2023) och nu (aug 2023) ner på 157.

Om vi översätter till relativa tal så blir den utvecklingen ännu tydligare… plus 74 % på 1 år 4 månader, minus 50 % på 3 månader, plus 108 % på 1 år, minus 55 % på 1 år 6 månader, plus 86 % på 9 månader och minus 15 % på bara 2 månader. Ganska fantastiska siffror för ett bolag på OMXS Large Cap…

Det har funnits många tillfällen för de aktieägare som vill ha stora och snabba vinster men det har också varit många som valt att hoppa av under den resan när det blivit förluster i stället för vinster.

När aktiekursen under första halvåret 2023 gick från 112 (1 jan) till 186 (15 juni) (dvs plus 66 % på 6 månader…) så var det drygt 5.5 % av alla aktieägare som valde att lämna H&M. Besser gissar att 80 % av de som sålde H&M under 2023 främst var kunder hos Avanza eller Nordnet.

(Bara för info så utbetalas halva utdelningen på 3.25 den 15 nov 2023 för de som har aktierna kvar. Besser kör alltid ”Buy & Hold” så då blir det en extrainsättning av investeringskapital på ISK-kontot…)

Slutsats…

Allt är inte svart eller vitt, men det finns i huvudsak två typer av aktieägare…

1) De som är långsiktiga och investerar i aktier för att få en mindre men riskbegränsad avkastning från utdelningar och värdeökning under många år.

2) De som är kortsiktigt opportunistiska och spekulerar i aktier för att få stora och snabba värdeökningar eller vinster.

Besser gissar att de två typerna av aktieägare väljer bank och näthandel med aktiedepå / ISK konto på olika sätt. De traditionella storbankerna, som tidigare hade monopol på börshandel, är numera konkurrensutsatta av både näthandel och många små uppstickarbanker. Då blir det också större skillnad mellan ”äldre aktieägare” och ”nya aktieägare”.

(Notera att det bara gäller privatpersoner, ”institutionella placerare” väljer alltid någon av storbankerna för sina finansiella placeringar.)

Många yngre, ”nya aktieägare” som främst väljer att vara aktiva med näthandel har ofta en begränsad aktieportfölj som också ger ”en begränsad avkastning”. Då är det lätt hänt att man främst vill ha ”stora och snabba vinster eller värdeökningar”. Det är både 1) urval av bolag och 2) val av investeringsstrategi som spelar in för ”nya”, mer oerfarna aktieägare.

Som exemplen med SBB och SEB / Swedbank visar så finns cirka 98,5 % av SBBs aktieägare hos näthandeln och 70 % av SEBs och Swedbanks aktieägare finns hos vanliga banker. De siffrorna är inte en slump enligt Besser.

Självklart spelar det (i teorin…) ingen roll var man har sina aktier, men det är (i praktiken…) bättre att ha sina aktier och sin aktieportfölj hos ”en riktig bank” enligt Besser… 😊

Eller som ett av Bessers favoritcitat säger… …. “In theory there is no difference between theory and practice – In practice there is” Yogi Berra (favorit i repris…)

(Disclaimer: Besser har sedan länge SEB som huvudbank med löpande bankärenden, ISK-konto, Depå-konto och aktieinvesteringar men har också pensionskonto hos Avanza och sparkonton hos några av småbankerna. Bara som info…)

Besser