Det var ett begrepp från mina studier i investerings och finansieringsteori  som jag återsåg nu när börsen börjar gå neråt. Det handlar om ett ”Minsky Moment”…..

Vad är ett Minsky Moment? Kan man lära sig något som aktieinvesterare av detta? Det blir som vanligt genomgång, analys och en lektion av Besser(wisser…)…. 🙂

Investopedia…

Så här beskriver investopedia.com vad ett ”Minsky Moment” är…

“Minsky Moment refers to a period of time when a market fails or falls into crisis after an extended bullish period with highly inflated market speculation and unsustainable growth. A Minsky Moment is based on the idea that periods of bullish speculation, if they last long enough, will eventually lead to crisis and the longer speculation occurs the worse the crisis will be. This crisis is named after Hyman Minsky, an economist and professor famous for arguing the inherent instability of markets, especially bull markets. He felt that long bull markets only ended in large collapses.”

Det är just den situationen vi har just nu när börsen (OMXS) börjar sin nerförsbacke efter mer än 13 långa år av uppgång från botten, hösten 2008 (OMXSPI på 176,54 den 17 november 2008) till ATH i början av 2022 (OMXSPI på 1.045,27 (EOD) tisdag den 4 januari 2022).

Bakgrund….

Vi har alltså haft en ovanligt lång börsuppgång både i Sverige och i övriga värden. Delvis beroende av att de flesta Centralbanker (FED, ECB och även svenska Riksbanken) eldat på konjunkturen med låga räntor och stora inköp av statsobligationer.

I Sverige har det varit extremt, där Riksbanken har haft minusränta i mer än 4 år (sen 18 februari 2015 fram till 19 december 2019) och sen 2015 även gjort gigantiska inköp av statsobligationer med momentana innehav på drygt 400 miljarder. Det är nästan hälften av Sveriges statsskuld. Penningflödet i den svenska ekonomin har ökat ordentligt och det har, förutom räntesänkningarna, också varit en förstärkning till börsuppgången.

När Riksbanken sen avslutade experimentet med minusränta och den 19 december 2019 och valde att äntligen höja reporäntan till 0.00 % så var det slutet på en unik situation i svensk ekonomisk historia. Riksbanken lät sen också nollräntan vara kvar under drygt två år fram till 4 maj 2022.

Men riksbankschefen Stefan Ingves kom redan 2020 med en varning till svenska hushåll. ”Det är upp till var och en att bestämma sig för vilka risker man vill ha. Att föreställa sig nollränta i evigheten stämmer inte i historien”

Nu under 2022 börjar Styrräntan (fd Reporäntan….) att öka och det fortsätter antagligen så under de kommande åren. Det betyder ökande kostnader för många svenska familjer och företag.

Tillgångsbubblor….

De låga räntenivåerna har lett till flera ”tillgångsbubblor” där allt fler svenskar har lånat allt mer kapital för köp av bostäder (bostadsbubbla) och lagt allt mer av sitt sparade (och lånade…??) kapital på börsen (aktiebubbla). Det betyder också att allt fler nya och osäkra förhoppningsbolag har etablerats och i många fall även börsnoterats (bolagsbubbla)

Men bubblor brukar alltid kollapsa, antingen spricker de med en smäll eller så pyser det ut. Ofta går det först långsamt och sen allt snabbare vad tiden lider. Det blir ganska obehagligt hur det än går….

Den största och vanligaste anledningen till att tillgångsbubblor alltid faller ihop (spricker eller pyser ut…) är hög skuldsättning och orealistiska, ohållbara tillgångsvärden. Just den situation vi har haft de senaste åren på börsen ( med höga aktiekurser och många förhoppningsbolag….) och bostadsmarknaden (med allt högre bostadspriser….)

Instabilitet och kedjebrev….

Den ”instabilitetshypotes” som Hyman Minsky varnar för är under uppgångsfasen främst baserad på en ”kedjebrevsprincip” som går ut på att sälja vidare tillgångar (t.ex bostäder och aktier) till allt högre priser och därmed allt högre vinster för säljare. Det finns allt fler som vill hänga med i uppgången och det blir allt mer riksfulla affärer. FOMO (Fear Of Missing Out) är det som gäller för uppgången.

När nedgången väl börjar så är det alltid de senaste och de minst kunniga investerarna som blir sittande med Svarte Petter.

I Sverige har vi bara under de senaste åren 2020 och 2021 fått över 500.000 nya och oerfarna aktieägare på börsen. Något att fundera över….

Ett exempel….

Det är när börsen börjar gå neråt som vi kan få ett ”Minsky Moment”. Så här beskriver investopedia en tänkbar utveckling…

“For a hypothetical example consider an investor who borrows funds to invest while the market is in an upswing. If the market drops slightly, leveraged assets might not cover the debts taken to acquire them. Soon after lenders start calling in their loans. Speculative assets are hard to sell, so investors start selling less speculative ones to take care of the loans being called in. The sale of these investments causes an overall decline in the market. At this point, the market is in a Minsky Moment. The demand for liquidity might even force the country’s central bank to intervene.”

Hur ser det ut i Sverige….?

Även om vi kanske inte har en lånebaserad börstillväxt i Sverige så kommer vi att få se samma sak här hemma. Orsaken är att en stor del av svenskars sparade och fria kapital är placerat i aktier och aktiefonder.

Totalt finns 9.300 miljarder placerade i aktier på svenska börser (Q2, 2022), där 3.600 miljarder ligger i utländska pensionsfonder, 2.700 miljarder ligger i svenska finansiella bolag (dvs fondbolag, banker mm) och hushållen direktäger aktier för cirka 1.100 miljarder.

När det gäller OMXS så har fondbolagen cirka 90 % och hushållen cirka 75 % av värdet på sina börsnoterade aktier på OMXS LC (LargeCap). LC omfattar bara drygt 100 bolag, så dessa cirka 100 bolag står för större delen av värdet för både utländskt pensionssparande och svenskt fondsparande.

(Generellt kan man säga att av totala aktievärdet så ligger cirka 85 % på OMXS LC och 60 % ligger på OMXS30, bara för info….)

Vidare har de svenska hushållen nu (Q2, 2022)  över 5.000 miljarder i lån och av hushållens lån är 82 % bostadslån. Den allmänna skuldkvoten ligger idag på över 188 % av inkomsten, vilket är bland de högsta i värden. Ganska fantastiskt….

Fondandelsägare…….

Vilka svenskar är det som investerar i aktiefonder? Antagligen är det till 99 % personer som inte anser sig ha lust, tid eller egen kompetens att investera i aktier och därmed överlåter aktieinvesteringarna till aktiva aktiefonder (dvs ”professionella fondförvaltare”…..) eller indexfonder. 

Men om man inte kan något om aktier och investeringar och saknar kunskap och erfarenhet, så blir man också mer påverkad av media och av hur börsen går kortsiktigt. Om börsen går ner under några veckor (eller månader….) så vill många fondsparare inte längre ”sitta still i båten” utan tar det säkra före det osäkra och säljer av (delar eller allt…) i sina aktiefonder.

Fondförvaltare….

Vilka är de svenska fondförvaltarna? Det är ett relativt litet antal personer som hanterar dessa 2.700 fondmiljarder, det som är merparten av många svenskars sparade kapital. Det som utmärker dessa fondförvaltare är att det för det första inte är deras egna pengar de hanterar (anställda med beroendeställning…) och för det andra att de alla agerar mest på samma sätt (samma utbildning och bakgrund…).

De är visserligen i teorin konkurrenter men ingår i en liten grupp personer som alla känner varandra och egentligen handlar likadant. Ibland byter de arbetsgivare men det är ingen större skillnad på de svenska finansbolagen. Det blir mest som ”Följa John”…

Det här gäller i huvudsak även för alla fondförvaltare av utländska pensionsfonder. Där har man ingen direktkontakt med den svenska börsen och reagerar (och handlar….) mest på info och uppgifter om macroutvecklingen.

En fondförvaltare kan bestämma vilka aktier han vill köpa eller sälja, men inte när eller hur mycket. Det är fortfarande fondandelsägarna som avgör fondens in- och utflöden av kapital (och fondens totala storlek och utveckling….) vilket därmed påverkar både köp och säljvolymer.

(Typexempel här är Skagen Fonder som förlorade 69 % av fondkapitalet på bara 4.5 år när Storebrand tog över deras sex aktiefonder som började misskötas och gå neråt från 2016….. se även inlägg ”Tre böcker igen….” från 5 feb 2021)

När allt fler ”vanliga svenskar” blir oroliga av nyheter i media och att börskurserna sjunker, så vill många sälja av sina aktiefonder. Vi vet inte hur utfall blir för helår 2022 men första halvåret så börjar det med ordentliga uttag.

(Det blev ett uttag av 33,2 miljarder ur svenska aktiefonder och uttag av 4,6 miljarder för blandfonder under första halvåret 2022 enligt Fondbolagens förening.)

Vilka aktier säljs….?

För indexfonder så måste förvaltaren sälja av helt enligt viktningen i index. Då blir det ännu mer övervikt på de större bolagen.  Ett typexempel är Avanza Zero som följer OMXS30, där fondförvaltaren måste sälja av viktade delar av de 30 största bolagen oberoende av utvecklingen på enskilda bolag.

För aktiva aktiefonder har man som fondförvaltare (och även som privat aktieinvesterare…) i princip två möjligheter. Att sälja av ”stora och stabila bolag” som ligger på plus eller att sälja av ”förhoppningsbolag” som ligger på minus eller lika. I det ena fallet får man 100 % garanterad vinst och i det andra fallet får man 100 % garanterad förlust eller lika.

Vad tror ni händer? De flesta fondförvaltare säljer av aktierna som ligger på plus och hoppas att kursen för de andra aktierna skall vända och att det blir vinst även på dem framöver. Det är trots allt aktier som fondförvaltaren själv har valt och köpt in. Att sälja av förhoppningsaktier med förlust, speciellt de bolag som man själv analyserat, valt och tror på, är inte bra för varken egot eller karriären… 🙂

Allt det här driver ner kurserna över hela börsen. Även ”stora, stabila och lönsamma” bolag drabbas brett av försäljning och minskande efterfrågan. Men det blir fortfarande inga realiserade förluster för aktiefonderna. Som vi såg finns bara det bara runt 100 bolag på OMXS LC och det blir de stora bolagen som får ta största smällen

(En aktiv aktiefond måste enligt EU (UCITS…) teoretiskt innehålla minst 21 bolag och även en koncentrerad aktiefond innehåller minst 35 till 40 bolag. De flesta aktiva aktiefonderna innehåller runt 100 till 125 bolag i snitt.)

Fortsättningen….

Många fondandel ägare (och aktiesparare…) kommer att fortsätta sälja av andelar (och aktier..) när börsen fortsätter neråt. Till slut kommer det en tidpunkt när även förlustaktierna måste säljas. Det är då det verkliga raset börjar och nerförsbacken blir brantare. Det blir en ryckig nergång under en lång tid med någon vecka uppåt på börsen som följs av flera veckor neråt. För varje nedgång vill allt fler fondandels ägare (och aktieägare..) hoppa av, och varje nedgång blir lite djupare.

När det blir en negativ spiral neråt och ”nästan alla” vill sälja av aktier och fondandelar, så får vi även här i Sverige ett ”Minsky Moment”.

Vad händer sen?

Börsnedgången tar minst ett år och ofta längre innan botten nås, och sen blir det som vanligt en lång uppgång. Kanske blir nästa uppgång inte 13 år som senast, men det bör nog bli närmare 7 till 9 år om man ser till statistiken.

Har man investeringskapital och tålamod så borde det bli bra tider framöver…  ( i år / om något år / om några år…) …. för de aktieinvesterare som är lite mer långsiktiga… 🙂

Slutsats

Börsen går alltid i cykler och en börsuppgång följs alltid av en börsnedgång. Hur långa och hur stora varje börscykel är vet vi inte, så då får man gissa istället… 🙂

En påbörjad börsnedgång blir ofta brantare när ett ”Minsky Moment” inträffar. Det blir både psykologiska och skuldmässiga orsaker som orsakar börsnedgången. Besser gissar att det händer under slutet av 2022 eller början av 2023. Vi får väl se hur det går….

Senaste ATH för OMXSPI var 4 januari 2022. Vi har sen dess fått en nedgång på drygt 28 %, men vi har antagligen inte sett börsbotten än. En börsnedgång tar minst ett år och ofta längre än så.

Vi vet inte när börsen bottnar den här gången, men tålamod och investeringskapital är det som alltid behövs för att klara en börsnedgång och ett ”Minsky Moment”. Något att fundera över…..

Besser