Jag fick några veckor sen en fråga av Daniel på mitt inlägg från den 29 nov 2019, ”Nyemissioner, igen”. (Läs gärna inlägget en gång till för en snabb repetition). Frågan var, hur kan aktiebedrägerier typ Xzero AB fortsätta och hur kan Aapo Sääsk fortsätta att styra i bolag som Xzero AB när det hela tiden blir fler aktieägare som borde kunna rösta på bolagets årsstämmor.

Frågan…

Så här frågade Daniel… ”Vem äger egentligen bluffbolaget efter alla nyemissioner? Har de lyckats ta in pengar utan att förlora makten?”

Svaret…

Så här blev mitt korta svar..

”I teorin äger alla aktieägare bolaget, men bolagsstämmorna blir bara formellt annonserade så det kommer aldrig några aktieägare dit. Då kan man göra som man vill.

Det räcker också med att ha ganska få aktier, som dessutom köpts till mycket låga kurser när de emitterades vid bolagets start.
Om man startar bolaget med 10.000.000 aktier för fem öre styck (aktiekapital på 500.000 kronor vid bolagets start) och sen säljer aktier i nyemissioner för 65 kronor per styck med 200 aktier per aktieägare så behåller man alltid makten i bolaget.

Aapo Sääsk kan fortsätta som vanligt med flera nyemissioner till höga kurser och lurade pensionärer kommer aldrig på bolagsstämmorna. Tyvärr är Aapo Sääsk inte ensam om det här tricket, det är ett ganska vanligt förfarande i många småbolag…..”

Fördjupning…

Besser gillar att fördjupa sig i aktierelaterade ämnen så här kommer lite mer detaljerad info om hur man fixar ett aktiebedrägeri…

Till att börja med kan man konstatera att det är ganska enkelt att fixa och trixa med aktier och ändå följa alla formella redovisnings- och aktiebolagslagar om man bara vet hur man gör.

Den mest fundamentala anledningen till att den här typen av aktiebedrägerier fungerar är att det inte finns några lagar eller regler för prissättning av onoterade (och noterade….) aktier, oberoende om det är aktiekapital när bolaget bildas, aktiekurser på nyemissioner, bolagets styrning eller handel med onoterade aktier. Dessutom finns det många helt legala redovisningstekniska bokslutsdispositioner som man kan använda för att fixa till bokföringen så att den ser bra ut.

Så här fixar man lätt ett aktiebedrägeri typ Xzero AB…..

Bolagsbildning

Man behöver inte ha någon verksamhet eller större kapital för att starta ett publikt aktiebolag. Sen 1995 finns det publika aktiebolag och de behöver numera ha minst 500.000 kronor i aktiekapital. Även om bolaget själv inte får ha allt aktiekapital i lån så kan grundarna själva ta upp lån för få kapital till att starta bolaget. Sen kan man enkelt emittera och själva köpa ut t.ex. 10.000.000 aktier á 5 öre per aktie så har man aktiekapitalet på 500 tkr fixat. Dessutom äger man då 10 miljoner aktier…. 🙂

Publika nyemissioner

Det behövs inte heller någon verksamhet eller några anställda för att driva ett publikt aktiebolag som kan gå ut med publika nyemissioner. Det räcker med att det finns en styrelse på minst 3 personer och en verkställande direktör (VD) som också får sitta i styrelsen. Lägg märke till att VD bara formellt behöver finnas med i styrelsen. Han behöver inte jobba som VD, vara svensk medborgare eller ens bo i Sverige. (se typexempel Xzero AB, inlägg 27/11 2019) Det räcker med att han skriver på de papper som behövs.

Sen behöver man också en bolagsordning där det anges att bolaget är publikt (publ AB) där den fiktiva verksamheten beskrivs. Publika AB måste också ha en ”Godkänd revisor” men det är inga problem bara man sköter bokföringen.

Det man sen gör är att sätta ihop ett prospekt som beskriver ett framtida projekt som skall göra bolaget fantastiskt framgångsrikt. Det är naturligtvis fria fantasier om både produktutveckling och marknadsandelar.

Prospektet erbjuder en första nyemission med t.ex. 1.000.000 nya aktier till en kurs av 15,00 kronor per aktie med en minsta nyteckning av 1.000 aktier. Om prospektet är tillräckligt övertygande och om man dessutom har stora annonser med smart reklam så blir nyemissionen snabbt fulltecknad.

Då har man redan från början fått in 15 extra miljoner från 1.000 nya aktieägare som betalat in 15.000 kronor var till bolaget. Just 15.000 kr i insats är en lämplig summa att sikta på. Det finns gott om lättlurade svenskar som har ett sparkapital i den storleksordningen och som med önsketänkande och girighet vill göra en ”smart investering” för att snabbt och enkelt öka sitt sparkapital. (Sorgligt, men tyvärr ganska vanligt….)

Nästa nyemission gör man när de första 15 miljonerna börjar ta slut. Det tar kanske ett till två år och de flesta investerare har hunnit glömma alla detaljer. Då blir det ett nytt prospekt där man förklarar några oväntade problem, antagligen kostar produktutvecklingen mer än man uppskattade från början, men istället så har bolagets potential ökat ordentligt där man ser helt nya marknader. Det blir fantastiska möjligheter när bolaget inom kort siktar på att erövra hela USA marknaden med sin unika produkt. (Självklart även det fria fantasier…..)

Det nya prospektet erbjuder 750.000 nya aktier till en kurs på 20,00 kronor per aktie, med en minsta nyteckning av 750 aktier. Prospektet går ut till alla nuvarande aktieägare med företrädesrätt, men självklart går man också ut med stora annonser i dagstidningar och tidskrifter, många inlägg och annonser i sociala media och även vanlig telefonförsäljning från lämpliga telefonlistor. Det är enkelt att köpa telefonlistor med uppgifter om både inkomst (från deklarationer…) och bostadsort (ner till postnummer nivå…), så det är lätt att hitta nya lämpliga offer.

Jag gissar att många av de tidigare aktieägarna från den första nyemissionen också hoppar på den andra nyemissionen. Det ser självklart ut att vara en bra investering när kursen på aktierna går upp från 15 till 20 kronor på mindre än 2 år. Med en uppgång på 33 % så har man redan tjänat 5.000 kronor på sina första aktier, och då vill man gärna vara med i fortsättningen också. Det är smart att vara med på den nya emissionen och insatsen är bara 15.000 kronor även den här gången. Man får kanske ta lite mer av sparkapitalet eller sälja några fonder, spara lite extra på lön eller pension och kanske även ta ett extra snabblån för att kunna vara med. (Sorgligt igen, men fortfarande vanligt….)

Även den andra nyemissionen blir snabbt fulltecknad och bluffbolaget får in 15 nya miljoner att betala ut till sina substansiella omkostnader. Det är dyr administration med höga löner och arvoden, fina förmåner (dyra tjänstebilar och exotiska ”tjänsteresor”) och självklart en ordentlig bonus till VD och styrelsen i slutet på året. Det går ganska lätt att göra slut på 15 miljoner, trots att man inte har någon verksamhet och bara är 3 personer i styrelsen, om man bara har lite fantasi säger Besser…..  🙂

Så här kan bluffbolagen fortsätta i flera år. Typexemple Xzero AB gjorde sin 18:e nyemission i november 2019 och då kostade aktierna 65 kronor, minsta teckningsantal var 200 aktier och varje teckningsrätt kostade 13.000 kronor. Xzero AB fick nog in sina 1.000  teckningsrätter även den här gången och totalt 13 nya miljoner att sätta sprätt på.

Rekordet hitintills är, vad jag vet, 47 nyemissioner innan det bluffbolaget gick i konkurs.

Ägare och Styrelse

Daniel undrar vem som äger bolaget efter alla nyemissioner? Till slut så finns det kanske fler nya aktier som skapats via upprepade nyemissioner än de ursprungliga aktierna som tecknades av bolagets grundare. Då borde alla andra aktieägare kunna ta makten i bolaget. Men så är det inte i praktiken. Det är inga problem att fixa fortsatt styrning om man vet hur man gör.

Bolaget ägs av alla aktieägare och bolagets årsstämma besämmer både vilka som sitter i styrelsen och hur stora arvoden som styrelsen kan ta ut. Alla aktieägare får i teorin delta och rösta på årsstämman. Men då måste man veta när, var och hur årsstämman genomförs, dessutom anmäla sig och sen verkligen ta sig till årsstämman för att rösta, ganska självklart.

De flesta nya aktieägare inser till slut, efter några år att de blivit lurade. Många blir bara förbannade och skäms inför sig själv och andra. Att erkänna att man blivit lurad är inget man vill gå ut med frivilligt, och då är det lätt att hålla inne med besvikelsen. Det är sällan någon går ut publikt och varnar andra aktieägare. Helst vill man bara glömma allt och inte ha något mer att göra med bolaget. Att gå på årsstämma är inte något man tänker på i den situationen.

Formellt måste publika AB annonsera årsstämman i ”Post o Inrikes” och i minst en rikstäckande dagstidning samt skicka en kallelse per post till de aktieägare man har adress till. Jag gissar att de flesta bluffbolag struntar i de här utskicken, det är mycket låg risk att det får några konsekvenser.

Även om några få förbannade och besvikna aktieägare dyker upp på årsstämman så kan de inget göra. Grundarna har fortfarande 10 miljoner aktier och enskilda aktieägare har varken kunskap eller erfarenhet för att göra något konkret med bolaget. Dessutom, om bolaget skulle gå i konkurs så förlorar man garanterat hela sitt satsade kapital och då är det bättre att bara försöka glömma allt.

Revisorer

Men bolaget har väl en ”Godkänd revisor” som skall se till att bolaget sköts och tillvarata aktieägarnas intressen? Tyvärr är det så bara i teorin. Revisorn utses av styrelsen och har till uppgift att kolla bokföring och bolagets verksamhet. Revisorn är ofta en kompis till styrelsen och han får också sitt väl tilltagna arvode utbetalt av bolag och styrelse.

Om bolaget bara bokför kostnader och intäkter på rätt sätt så är allt OK. Notera att en revisor bara är ansvarig för årets bokföring och årets verksamhet. Om man inte har någon verksamhet alls under året så är det också helt OK och revisorn behöver då inte uttala sig om bolagets framtid.

Teori och Praktik

Det fantastiska med aktieinvesteringar är den stora skillnaden mellan teori och praktik. I teorin är det alla aktieägare som äger bolaget och styrelsen, VD och företagsledningen jobbar alla för att bolaget skall blir framgångsrikt och lönsamt. Så är det alltså inte alltid i praktik och verklighet.

Det gäller även för det svenska samhället. I teorin har vi det fantastiskt bra i här Sverige där alla svenskar sköter sig, jobbar och betalar skatt. Då har vi också ett bra samhälle med bra pensioner, en bra skola och en bra sjukvård. I praktiken och verkligheten har vi förorter med gängkriminalitet, bidragsfusk och svartjobb. Många svenskar är pensionärer med låg pension, långtidsarbetslösa som lever på bidrag och ungdomar utan fast anställning. Det blir allt mer bidragsberoende och allt fler som saknar framtidstro. Ganska dystert….

Tyvärr kommer skillnaden mellan teori och praktik att bli ännu större i framtiden. Det gäller både aktieinvesteringar och det svenska samhället. Tag varning. ”Det är bättre att vara skeptisk och proaktiv än att vara godtrogen och reaktiv” som Besser brukar säga 🙂

Slutsats

Att fixa ett aktiebedrägeri är ganska enkelt och det går utmärkt att starta flera och nya bolag om det blir problem med ett bolag. Just därför är det så vanligt med den här typen av aktiebedrägerier. Aapo Sääsk med två bolag, Xzero AB och HWR Water Purification, är inte ensam. Besser gissar att drygt häften av alla småbolag är rena bedrägerier redan från början.

(Av den andra halvan blir 95 % av bolagen ändå aldrig lönsamma och även de fortsätter då med upprepade nyemissioner där aktieägarna får betala för bolagets drift och verksamhet. En stor varning för alla nyemissioner….)

Om man inte är både kunnig och erfaren som aktieinvesterare så kan det vara svårt att avslöja den här typen av bolag. Bokföringen ser helt OK ut, årsredovisningen är godkänd av revisorn och alla prospekt och dokument ser mycket proffsiga ut. ”Låt inte önsketänkande och girighet styra dina aktieinvesteringar” som Besser brukar säga….  🙂

En avgörande del av den här bluffen är att det inte finns någon handel med de emitterade aktierna. Det är de upprepade prospekten som ”bevisar” hur mycket aktiekursen gått upp sen förra nyemissionen. Om någon aktieägare själv vill sälja sina aktier så påpekar bara bolaget att man planerar och förbereder en notering på någon av aktiebörserna och att det snart kommer att bli möjligt att handla med bolagets aktier där. Det brukar lugna de flesta aktieägarna, men även den planerade börsnoteringen drabbas alltid av upprepade förseningar. I praktiken blir det aldrig någon öppen handel hur länge man än väntar….

Också börsnoterade bluffbolag gör upprepade nyemissioner. Även då försöker man blåsa upp aktiekursen med fantastiska pressreleaser och rykten på sociala media för att få fler aktieägare på kroken. Det finns många godtrogna svenskar som sitter fast med aktier i börsnoterade bluffbolag och som inte vill sälja sina aktier med förlust. Då sitter man fast i en psykologisk fälla och bolaget är fortfarande bara en bluff även om aktierna är börsnoterade.

Det blev en lång beskrivning av hur det går till bland många småbolag. Tag varning och tro inte på allt du läser i tjusiga prospekt om fantastiska nyemissioner. Och kom ihåg att när det gäller aktier så är det alltid en stor skillnad mellan teori och praktik…  🙂

Besser